Höst. På riktigt. I söndags plockade vi de sista tomaterna från våra tre plantor som stod uppstagade mot cykelboden, och drog upp de sista gula morötterna ur odlingslådan. Smakfestival ända in i det sista. Och våra blygsamma odlingar i radhusträdgården höll oss faktiskt med tomater, gurka, morötter och sallat från mitten av juni till september. Och lite till. Så det är inte utan att man undrar, bland allt prat om det storskaliga jordbrukets produktion och en ständigt ökande import – hur mycket odlar vi faktiskt därhemma? I våra trädgårdar, på våra balkonger och våra kolonilotter. Och vad odlar vi?
Så vi tog reda på det. Och det visar sig att vi odlar en hel del själva. I vissa fall riktigt mycket. Nästan 1,8 miljoner av Sveriges omkring 4,1 miljoner hushåll odlar någon form av ätbara växter. Över en tredjedel av hushållen odlar frukt eller bär och en lika stor andel odlar grönsaker, medan drygt en femtedel odlar kryddväxter. Den vanligaste grödan är äpple – som odlas av nästan en fjärdedel av hushållen – följt av vinbär, gräslök, persilja och tomat.
Hushållen tar tillvara på nästan 15 000 ton äpple och över 2 000 ton päron. Det innebär att hemodlingen står för omkring 9 procent av den totala mängd äpplen och päron som vi svenskar äter. Om man istället ser till hur mycket äpplen som odlas i Sverige totalt, så står hemodlingen (eller fritidsodlingen som vi har valt att kalla den) för nästan 40 procent. Och då talar vi ändå bara om de mängder som tas om hand…
Och även om äpple är den vanligaste grödan som odlas av fritidsodlare, så finns det andra växter som står för en betydligt större del av den totala svenska odlingen än just äpple. Rabarber till exempel. Nästan 90 procent av den totala svenska rabarberskörden kommer från våra trädgårdar. För att inte tala om vinbär, där fritidsodlingen står för nära 95 procent av den totala svenska skörden. Mycket saft blir det, kan man tänka…
//Jörgen Persson
Jordbruket i siffror 