Mjölkproduktions utveckling i EU mellan åren 2015 och 2016

mjolkprodI veckan bloggade jag om att mjölkproduktionen i Sverige var mindre år 2016 än år 2015. Idag gick jag in och kollade Eurostats hemsida och jag såg då att trots att årsstatistik för år 2016 inte är publicerad ännu så finns månadsstatistik för samtliga 12 månader.

Mjölkproduktionen har ökat mest på Irland 

Statistiken visar att mjölkproduktionen procentuellt sett har ökat mest på Cypern, följt av Tjeckien, Luxemburg, Nederländerna, Bulgarien och Irland. Mjölkproduktionen har minskat mest i Slovakien, Kroatien, Portugal och Storbritannien.

Volymökningen högst i Nederländerna

Det är ju stor skillnad på hur mycket mjölk som produceras på Cypern och i Tjeckien så om jag istället jämför volymen mjölk så har volymen producerad mjölk ökat mest mellan åren 2015 och 2016 i Nederländerna (993 tusen ton) följt av Tjeckien (293 tusen ton) och Irland (287 tusen ton). Volymen mjölk har minskat mest i Storbritannien (649 tusen ton) följt av Frankrike (635 tusen ton) och Belgien (109 tusen ton)

I EU-28 ökade mjölkproduktionen mellan åren 2015 och 2016 med 1 172 tusen ton till 152 892 tusen ton. Det är en ökning med 1 %.

Utvecklingen månad för månad i EU-28 och några medlemsländer

I EU-28 visar diagrammet att mjölkproduktionen var högre år 2016 än 2015 de första månaderna. Därefter är volymerna lika stor fram till oktober. Under oktober, november och december är mjölkproduktionen lägre år 2016 jämfört med år 2015.  Det är värt att notera att mjölkkvotsystemet upphörde i mars år 2015. Från och med april 2015 har alltså mjölkbönderna i EU kunnat öka sin produktion av mjölk utan att riskera att behöva betala om de överskred sin kvot.

I Finland finns ingen förändring mellan åren. I Danmark däremot är produktionen precis som i EU-28 högre år 2016 jämfört med år 2017 de första månaderna under år 2016 för att från och med juli bli lägre.

Observera att skalorna inte börjar vid 0 och dessutom skiljer sig åt mellan de olika diagrammen.

//Ann-Marie Karlsson

eu

Publicerat i Allmänt, Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Hur har konsumentpriserna utvecklats sedan år 1980

SCB har en trevlig avdelning på sin hemsida som heter Sverige i Siffror. Där finns ett avsnitt om hur konsumentpriserna har utvecklats sedan år 1980. Där får du t.ex. svaret på hur livsmedelspriserna har utvecklats jämfört med priserna på andra varor. Och om godis eller biobiljetten har ökat mest i pris.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mjölkproduktionen har minskat med 71 180 ton mjölk under år 2016

Mjölkproduktionen mätt i den kvantitet mjölk som levereras till mejerierna minskade med 71 tusen ton eller 2,4 % år 2016 jämfört med mjölkproduktionen år 2015. Mjölkproduktionen var ko2 862 tusen ton år 2016 att jämföra med 2 933 tusen ton år 2015. Längre tidsserier över mjölkproduktionen hittar du här.

Statistiken om mjölkproduktion ingår i Jordbruksverkets officiella statistik. Vi publicerar också mängden producerad mjölk varje månad. En jämförelse av produktionen år 2016 med produktionen år 2015 visar att februari var den enda månad då produktionen var högre år 2016 jämfört med 2015. År 2016 är ett skottår. Det innebär att februari hade 29 dagar istället för 28. Februari var alltså  3,4 % längre år 2016 jämfört med år 2015. Övriga månader var produktionen lägre år 2016 än 2015.

//Ann-Marie Karlsson

levmjolk

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | 1 kommentar

Vad odlas i Mauritius?

Jag är ofta intresserad av att lära mig om platser som jag aldrig har varit på, och hamnade därför efter lite sökande på Mauritius statistikdatabas om jordbruk där jag kunde se lite hur deras jordbruk fungerar.

sockerrorMauritius är en ö som ligger i indiska oceanen, utanför Madagaskar med lite över 1 miljon invånare. Jag valde att titta lite närmare på jordbruksproduktionen från 2015 och 2016. Då märkte jag att det produceras en hel del sockerrör så jag tittade lite närmare på de siffrorna.

Totalt under 2015 så var arealen av skördade sockerrör 52 387 ha och produktionen 4 009 232 ton, vilket ger en produktion av 366 070 ton socker.

Det odlas givetvis annat än sockerrör också, här nedan visas en tabell över vilka livsmedelsgrödor som odlas på Mauritius. För den som är intresserad finns mer statistik för Mauritius här.

//Jesper Jansson

sockerror1

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

300 mjölkbönder har lagt ner under år 2016

Jordbruksverket publicerar statistik om antalet nötkreatur samt antalet företag med nötkreatur i december. Statistiken visar att antalet företag med mjölkkor har minskat från 4 038 till 3 739. Det innebär att 300 mjölkföretag har slutat under år 2016. Minskningen är 7  %.

Under samma period har antalet mjölkkor minskat med 3 % från  336 800 mjölkkor till 326 120 mjölkkor. Det är en minskning med 10 700 mjölkkor.  Det innebär sammantaget att mjölkföretagen fortsätter att bli färre men större. Det genomsnittliga antalet mjölkkor per företag var 87 i december 2016 att jämföra med 83 i december 2015.

Vi har skrivit mycket om mjölkkor och mjölkföretag. En beskrivning av utvecklingen de senaste åren finns här.

Antalet kor för köttproduktion har ökat med 11 800

amdikor2

Antalet företagare som har kor för köttproduktion var 10 335 i december år 2016. Det är ingen förändring jämfört med antalet i december 2015.  Antalet kor för köttproduktion har däremot ökat från 175 800 kor till 187 600 kor. Det är en ökning med 7 %.

Mjölkkor och mjölkföretag i juni

Vi samlar årligen in uppgifter om alla djurslag i juni. Statistik över samtliga djurslag i juni år 2016 kommer att publiceras den 31 mars i år.

// Andes Grönvall

Publicerat i Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Såhär utvecklas jordbrukets produktionsvärde åren 1990- 2016

jordbruksmarkJordbruksverket publicerar officiell statistik över utvecklingen av jordbrukets produktionsvärde. I diagrammen nedan hittar du utvecklingen sedan år 1990. Produktionsvärdet beräknas genom att de kvantiteter som produceras av av olika produkter multipliceras med priset för de olika produkterna. En förändring av produktionsvärde beror alltså på en kombination av att kvantiteten och priset förändras.

Värdet av mjölk och övriga animalier

Diagrammen visar att värdet av mjölkproduktionen har minskat under perioden. Detsamma gäller värdet av övriga animalier t.ex. försäljning av kött. I värdet av övriga animalier ingår också försäljning av mink-skinn och uppfödning av hästar. Kvantiteterna, det vill säga produktionen av mjölk och kött har minskat. Toppen år 2008 beror på att priserna på såväl kött som mjölk var högre år 2008 än åren 2007 och 2009. Det senaste året mellan åren 2015 och 2016 har priset för kött ökat medan priset för mjölk har minskat.

Värdet av vegetabilier

Värdet av vegetabilier som spannmål, oljeväxter och potatis har ökat under perioden. Här är det viktigt att komma ihåg att skördarna varierar mellan åren och påverkar värdet. De senaste åren har skördarna av speciellt höstsådda grödor varit stora.

Värdet av övriga intäkter

I övriga intäkter ingår alla tjänster som jordbrukarna gör åt andra jordbruksföretag. Det kan t.ex. vara en företagare som plastar in vall åt andra jordbruksföretagare. Dessutom sådana tjänster som jordbrukarna gör åt andra utanför sektorn där vi har svårt att särskilja kostnaden t.ex. där man använder jordbrukets maskiner. Värdet av dessa intäkter har ökat under perioden.

Värdet av stöd

Jag har räknat in samtliga direktstöd till jordbruket. Både sådana som är frikopplade som gårdsstödet och sådana som är kopplade till en produkt t.ex. en del stöd till jordbrukare i Norrland. Diagrammet visar att den andel som är stöd har varit knappt 15 % de senaste åren. Diagrammen visar också att stödbeloppen var lägre före EU-inträdet. Det speglar inte nödvändigtvis att stödnivån var lägre till jordbruket då eftersom t.ex. gränsskydd i form av tullar och avgifter på jordbruksvaror såg litet annorlunda ut innan vi gick med i EU. förutsättningarna för jordbrukarna var alltså litet annorlunda före EU-inträdet.

jordbruksmark

Prisutvecklingen sedan år 1990

Jordbruksverket tar också fram officiell statistik om prisutvecklingen för jordbruksvaror. Jag har indexerat dessa med år 1990=100. Förutom en dipp för vegetabilier år 1993 varierade priserna mindre under den första delen av perioden. Det högre priset på mjölk år 2008 speglas också i diagrammet.

prodvarde1Utvecklingen av produktionen

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om volymutvecklingen det vill säga utvecklingen av kvantiteten av olika jordbruksvaror.

Statistiken är hämtad från Jordbruksverkets statistikdatabas.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Drygt 100 000 stall / lösdriftsanläggningar för häst i Sverige

För någon dag sedan publicerade vi officiell statistik om antalet hästar i Sverige.  I den undersökning som statistiken baseras på frågade vi också om det fanns stall/ lösdrifts anläggning för häst på fastigheten. I de flesta fall fanns det också häst på de fastigheter där det fanns stall/lösdriftsanläggning. Det fanns också en del fastigheter där det fanns stall men inga hästar. Det kan bero på att hästarna var på sommarbete någon annanstans den dag vi frågade om det vill säga vårt räkningsdatum den 2 juni. Stallet kan ju också stått tomt på hästar hela året.

105 000 stall/lösdriftsanläggningar

Totalt finns drygt 105 000 anläggningar för häst i Sverige. Även här är det i länen Västra Götaland och Skåne som det finns flest anläggningar. Antalet anläggningar där det också fanns häst vid räkningsdatum 2 juni 2016 har skattats till 61 700. Flest stall/lösdriftsanläggningar finns i Västra Götalands län.

Statistiken visar som en följd av resultaten ovan att det finns drygt 43 000 stall/lösdriftsanläggningar utan häst den 2 juni. Det kan jämföras med det antal platser där det fanns hästar utan att det fanns någon stall/lösdriftsanläggning som var knappt 10 000 stycken.

//Jimmie Enhäll

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Slakt av ren och värdet av renköttsproduktionen

Sametinget har statistik om rennäringen på sin hemsida. Idag gjorde jag ett uttag och tittade på antalet slaktade renar, genomsnittspriset (avräkningspriset) per kilo slaktat renkött och det totala slaktvärdet.

50 000 till 60 000 renar har slaktats de senaste åren

Statistiken visar att renslakten har varit mellan 50 000 och 60 000 renar de senaste åren. Boken svensk rennäring visar att det år då renslakten var som högst slaktsäsongen 1991/92 då sammanlagt 112 000 renar slaktades.  94 000 renar slaktades för humankonsumtionen och ytterligare 18 000 slaktades men kasserades pga. för höga cesiumhalter.

Priset på renkött fluktuerar

Det genomsnittliga priset per slaktad ren har varit mellan 50 kr/kg och 60 kr/kg. Statistiken visar att priset har fluktuerat med betydligt lägre pris runt åren 2003 till 2005. De lägre priserna under 2003/04 sammanföll med att Norge införde importstopp på renkött från Norge och Finland. Som en jämförelse kan nämnas att Sverige årligen exporterade drygt 300 ton renkött till Norge under åren 2001 och 2002. Det motsvarar 15%-20% av den årliga produktionen.

Priset per kilo renkött ser också olika ut i olika delar av renskötselområdet. Sametingets statistik visar också att priset är högst i Norrbotten och lägst i Jämtland.

Under perioden från 1996/97 var slaktvärdet som högst åren 2007/08 med knappt 90 miljoner kr och som lägst 2004/05 med drygt 30 miljoner kr.

Jag har tidigare bloggat om antalet renar i vinterhjorden.

//Ann-Marie Karlsson

renslakt

Publicerat i Allmänt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Knappt hälften av alla jordbruk hade vattenledningar i stallarna år 1944

Det är ju fredag eftermiddag så jag roade mig med att botanisera i den historiska statistiken på SCB.s hemsida. Vid Jordbruksräkningen år 1944 samlade man in uppgifter om tillgången till el, vatten och avlopp i boningshus och stallar. År 1944 är längesedan, men inte längre sedan än att de runt 500 000 personer i Sverige som är äldre än 80 år redan börjat och kanske till och med slutat skolan år 1944.

19 % hade tillgång till el för drivkraft t.ex. för att driva ett tröskverk

1944Statistiken visar att det var ganska vanligt med el för belysning. El för belysning fanns på 71 % av jordbruken. Däremot var det mera ovanligt med el till andra sysslor. Till exempel använde endast 5 % av jordbruken el för att lag mat.

Det var vanligare med vattenledning till djuren än det var med vattenledning till bostadshusen. Samtidigt hade ungefär hälften av jordbruken ingen vattenledning vare sig i sitt bostadshus eller i stallarna.

Knappt en tredjedel av jordbruken hade avlopp i boningshuset.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

355 000 hästar i Sverige 2016

Officiell statistik från Jordbruksverket visar att det fanns 355 500 hästar i Sverige år 2016. Undersökningen genomfördes senast år 2010 och då var antalet hästar 362 700. 76 procent av hästarna finns inom större tätorter eller i tätortsnära områden.

36 hästar per tusen invånare

I genomsnitt finns det 36 hästar per 1 000 invånare i Sverige. Likt 2010 års undersökning har Norrbottens och Stockholms län lägst antal hästar per 1 000 invånare, 12 respektive 23. Också länet med flest hästar per 1 000 invånare var detsamma som i 2010 års undersökning, nämligen Gotland som enligt 2016 års skattning har 103 hästar per 1 000 invånare. Som en jämförelse kan nämnas att det fanns 82 hundar per tusen invånare när vi senast tittade på antalet sällskapsdjur år 2012.

Läs mer om hästundersökningen i vårt pressmeddelande och i vårt statistiska meddelande.

// Jimmie Enhäll

hastar

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar