30 % av det totala antalet mjölkkor slaktades år 2019

I vår statistikdatabas och i vårt SM från i april över animalieproduktionen redovisar vi slakt och korslakten av olika djur fördelade efter gårdar. Här jag jag satt samman slakten av ko och ungko vid olika besättningsstorlekar för mjölkföretag med antalet mjölkföretag i juni.

Totalt för hela riket slaktades 93 160 kor vid företag som hade mjölkkor år 2019. Antalet mjölkkor var 305 570 i juni år 2019. Det innebär att 30 % av korna slaktades under år 2019.

Om antalet mjölkkor inte skulle förändra sig så mycket mellan åren så skulle slakten vara lika stor som det antal kvigor som blir mjölkkor under ett år. Nu kan jag se att andelen slaktade kor är litet högre i de lägre besättningsstorlekarna. Det beror antagligen beror på att man i dessa slaktar ut hela besättningar och slutar med mjölkkor.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion, Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Arealen under omställning till ekologisk produktion minskar med 20 %

Idag har vi publicerat siffror över den ekologiskt brukade jordbruksmarken 2019. Den visar att den ekologiskt brukade marken ökade med knappt 1 %. Det innebär att den ekologiska arealen utgör drygt 20 % av den totala arealen jordbruksmarken i Sverige vilket är i stort sett på samma nivå som 2018. Även antalet jordbruksföretag med ekologiskt brukad mark var i stort sett oförändrat.

Det som sticker ut i 2019 års statistik är att arealen under omställning till ekologisk produktion minskade för andra året i rad. Minskningen var 14 000 hektar eller 20 %.

areal eko

Lägre ökningstakt de senaste åren

Om jag tittar litet närmare på den genomsnittliga årliga ökningen kan jag se att den var areal ekos7,5 % mellan åren 2005 och 2019. Variationen mellan åren har varit stor vilket visas av figuren nedan. Ökningstakten har dock varit lägre under de senaste åren. Mellan år 2014 och 2019 var den genomsnittliga årliga ökningen drygt 4 % och 2019 var den som sagt knappt 1 %.

Den stora ökningen i certifierad ekologisk areal 2007 kan sannolikt till stor del förklaras av de förändrade ersättningsreglerna i landsbygdsprogrammet 2007. De innebar att stödnivåerna differentierades så att certifierad produktion gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion vilket ledde till att många lantbruk valde att certifiera sin ekologiska produktion.

Vad krävs för att nå 30 % målet

I regeringens handlingsplan för den svenska livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål att 30 procent av jordbruksmarken ska vara certifierad ekologisk 2030. Hur måste arealen ekologiskt brukad jordbruksmark utvecklas för att målet ska nås?

I figuren nedan illustreras detta. Målet på 30 % visas av den svarta streckade linjen. Den totala jordbruksmarken har minskat under långt tid och mellan åren 2005 och 2019 har Sveriges jordbruksmark minskat med i genomsnitt 0,47 % per år (Blå linje). Om vi antar att minskningen håller samma takt under de kommande åren fram till 2030 skulle den totala jordbruksmarken ha minskat från 3 012 800 hektar 2019 till 2 861 600 hektar år 2030, se den streckade blå linjen.

Den ekologiskt brukade jordbruksmarken måste då öka från 614 300 hektar år 2019 till 858 500 hektar 2030 (grön streckad linje). Det betyder en ökning med 244 200 hektar. Utslaget på alla åren skulle det innebära en genomsnittlig årlig ökning av den ekologiskt brukade marken med drygt 3 % eller 22 200 hektar per år.

// Ulf Svensson

areal ekos

 

Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mest skogbete på Gotland

För någon vecka fick jag en fråga här på bloggen om arealen skogsbete i Sverige. Av vår preliminära statistik åkermarkens användning kan jag se att det finns mest skogsbete på Gotland. Totalt finns det 13 950 hektar skogsbete i Sverige. Det är ungefär lika mycket som förra året.

//Ann-Marie Karlsson

skogsbete

 

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

Åkermarkens användning län för län. Vallodlingen dominerar i norr

raps102a.jpgArealen åkermark i Sverige är preliminärt 2 548 400 hektar år 2020, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med år 2019. Detta och mycket mer kan du läsa om i vårt Statistiska meddelande om användningen av jordbruksmark. Resultaten är rykande färska och bygger på jordbrukarnas stödansökningar i år.

Spannmålsodlingen odlas i år preliminärt på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 38 %.

I diagrammet visar jag förändringarna för de stora grödgrupperna mellan åren 2019 och 2020. Arealerna av träda, Baljväxter samt av potatis och sockerbetor har ökat något. Arealerna av vall-och grönfoderväxter och Oljeväxter ha minskat något.

Markanvändningen län för län

Av tabellen framgår att Västra Götalands län och Skåne län har stora arealer av jordbruksmark. Sammanlagt finns preliminärt 895 300 hektar i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkerarealen i Sverige. Arealen åkermark är minst i Norrbottens län med 31 000 hektar. sydast

Nedan kan du se jordbruksmarkens fördelning län för län i cirkeldiagrammen. Det bli tydligt att vall och grönfoderväxter dominerar i norr medan potatis endast odlas i Skåne i någon större utsträckning. Cirklarnas olika storlek motsvarar ungefär hur åkermarkens storlek skiljer sig åt mellan länen. Det blir tydligt att Västra Götalands län och Skåne län har stora arealer av jordbruksmark.

sydasydförklara

Publicerat i Arealer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Vem plockar jordgubbarna?

Här finns en intressant nyhet från SCB om hur mycket lön som betalas ut av företagare inom branscherna jordbruk- skogsbruk och fiske till arbetskraft som inte är folkbokförda i Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Finns det något bättre sätt att hedra Norges nationaldag än att strosa runt i norska statistikbanken?

bef norgeaaJag kan inte tänka mig det, så jag tar en tur till Norges statistiska centralbyrå. Jag borde förstås stanna till vid jordbruksstatistiken. Men det är ju helg. Mitt första stopp blir istället den fantastiska namnstatistiken.

Centralbyrån redovisar de populäraste namnen på nyfödda från 1880 och framåt. Jag kan därför se att:

norge-flaggaa.jpgDe populäraste pojknamnen:

  • År 1880 var Ole, Johan och Karl
  • År 1950 var Jan, Per och Björn
  • År 2019 var Jakob, Lukas och Filip

De populäraste flicknamnen:

  • År 1880 var Anna, Marie och Karin
  • År 1950 var Anne, Inger och Marit
  • År 2019 var Emma, Nora och Sofie

Jag kan dessutom se hur stor andel som hetat de olika namnen över tid. Om firandet kunnat vara traditionsenligt hade man kunnat tänka sig att det funnits betydligt fler Emmor än Annor i paraden i år.

bef norgea

Jag fortsätter in på befolkningsavdelningen och ser att det det finns 5,4 miljoner norrmän just nu. Sedan gräver jag ner mig i den historiska statistiken. I statistikbanken, alltså i Norges statistikdatabas, finns tabeller över befolkningen ända sedan år 1735. I Sverige hittar jag endast från 1880.  År 1735 var befolkningen i Norge 616 000 personer.

Grattis med dagen! Norge

//Ann-Marie Karlsson

bef norgeaa

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Stor prisökning på livsmedel mellan mars och april 2020

Mellan mars och april år 2020 ökade prisnivån mätt i KPI för livsmedel med hela 1 %. Under samma period minskade inflationen mätt i KPI med 0.3 % främst beroende på fallande energipriser. De livsmedel där prisökningen är störst,mer än 4 %,är grönsaker och frukt, därefter följde övriga livsmedel och kött. Prisnivån har sjunkit på mjölk, ost och ägg, fisk , samt oljor och fetter. Du kan läsa mer om hur inflationen förändrats i stort i SCB.s pressmeddelande här.

prisnivå

Sedan januari 2018 har prisökningen varit störst för grönsaker där prisnivån ökat med 16 % sedan januari 2018.

prisnivåa

Det senaste åren sedan april 2019 har priserna på livsmedel ökat med 4 %. Under samma period har inflationstakten varit negativ,-0,4 %. Priserna på livsmedel ökar alltså mer än den allmänna prisnivån.

Frukt är den produkt där prisuppgången varit störst det senaste åren med 9 %.Prisnivån för mjölk, ost och ägg minskad med 1 %.

//Ann-Marie Karlsson

prisnivåa

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar