Såhär växer mjölkföretagen

Jag klickade runt litet på bkologgen så här i slutet av veckan. Jag hittade två bildspel om mjölkföretagens utveckling de senaste 40 åren. Resultaten visas i powerpointpresentationerna nedan. Du får själv klicka dig fram mellan bilderna.

Det ursprungliga blogginlägget där det också finns litet mer information finns här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

62 900 bondgårdar i Sverige år 2016

I Sverige fanns det ungefär 62 900 bondgårdar år 2016. På litet mer än hälften av gårdarna 34 400 stycken fanns det djur t.ex. hästar, kor, får eller grisar och på 28 500 bondgårdar fanns enbart växtodling.

janSiffrorna bygger på en specialbearbetning av Lantbruksregistret. Med bondgård menar vi ett företag som bedriver jordbruk eller trädgårdsodling och som:

  • brukar minst 2 ha åkermark eller 5 hektar jordbruksmark
  • har minst 10 nötkreatur /10 suggor / 50 grisar / 20 får / 1000 höns
  • bedriver yrkesmässig trädgårdsodling

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Företag och företagare | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kosläpp möjligt på 14 000 gårdar i Sverige

Det börjar bli dags för det årliga kosläppet. Ett kosläpp kräver som ju namnet antyder kor. I december 2016 fanns det kor på 14 074 gårdar i Sverige. På 3 739 gårdar fanns det mjölkkor och på 10 335 gårdar fanns kor för köttproduktion. Dessutom fanns det ytterligare knappt 2 800 gårdar som hade ungdjur men inte kor. Det innebär att det fanns nötkreatur på totalt 16 900 gårdar.

Utvecklingen av antalet gårdar med nötkreatur visas i diagrammet nedan till vänster. År kosläpp1970 fanns det nötkreatur på 108 000 gårdar i Sverige.

Om jag går ännu längre tillbaka i den historiska delen av vår statistikdatabas till år 1932 hade siffran varit 398 000.

År 1970 fanns det runt 155 000 jordbruksföretag i Sverige vilket innebär att 7 företag av 10 (69 %) hade nötkreatur. År 2016 fanns det 63 000 företag vilket innebär att 3 företag av 10 hade nötkreatur (27 %)

580 personer per kosläpp år 2016

Kosläpp är kul att fundera kring och jag kunde inte låta bli att ta fram ett diagram över hur många kosläpp1personer det skulle bli i genomsnitt per kosläpp om hela Sveriges befolkning gjorde en utflykt till ett kosläpp. Om jag ser det som möjligt att åka också till gårdar med enbart ungdjur skulle det i genomsnitt bli 580 personer per kosläpp. År 1970 hade antalet varit 74.

15 personer per kosläpp år 1932

Skulle jag återigen gå ännu längre tillbaka i tiden till år 1932  hade antalet personer per kosläpp varit 15. Det är länge sedan men inte längre sedan än att min pappa precis var så gammal att han kunde tulta ut från huset och titta på kosläppet. Vid den tiden arbetade 40 % av Sveriges befolkning i jordbruket så man kan tänka att nästan hälften 7 av de 15 arbetade med att släppa ut korna och 8 var åskådare. Utav de 8 åskådarna bodde dessutom 3 på landsbygden medan 5 bodde i en stad. Det innebar att 33 % av befolkningen (5 av 15) bodde i städerna.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Produktion av får- och lammkött har ökat fyra gånger medan konsumtionen har ökat nio gånger sedan 1960-talet

Det ser knappt så ut i diagrammet nedan, men produktionen av får- och lammkött har ökat rejält i Sverige sedan 1960-talet. År 1960 producerades totalt 1 260 ton får- och lammkött, år 2016 var siffran 5 040 ton. Det innebär att produktionen är fyra gånger så stor som på 1960-talet.

Fram till 1990-talet med avregleringen av jordbrukspolitiken och före EU-inträdet följde konsumtionen produktionen, därefter har konsumtionen ökat. Konsumtionen har ökat från 1 900 ton år 1960 till 17 300 ton år 2015. Det innebär att konsumtionen är nio gånger så stor nu som på 1960-talet.  Merparten av det lammkött vi äter är alltså importerat. Det mesta köttet vi importerar kommer från Irland och Nya Zeeland. Siffrorna finns att hämta i vår statistikdatabas och på våra statistiksidor.

//Ann-Marie Karlsson

lamm

 

 

Publicerat i Animalieproduktion, Konsumtion | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Äggprisets utveckling sedan år 2010

I Jordbruksverkets officiella statistik om priser följer vi prisutvecklingen av viktiga jordbruksprodukter både i producentledet och konsumentledet. Ägg är en sådan produkt. I diagrammet nedan kan du se utvecklingen av priset för konsument och producent månad för månad från januari år 2010. Statistiken visar att jämfört med år 2010 så steg priserna för producenten i slutet av 2010.  Konsumentpriserna steg sakta under åren 2011 och 2012, medan producentpriserna låg stilla, och i slutet av år 2012 hade priserna stigit lika mycket för både producenten och konsumenten av ägg.

Under år 2013 sjönk producentpriserna för ägg för att från år 2014 varit relativt oförändrade. Konsumentpriserna har i stort varit oförändrade sedan sedan början av år 2013. Det innebär att jämfört med år 2010 så var producentpriserna under år 2016 ungefär 5 % lägre än de var år 2010 medan konsumentpriserna var ungefär 5 % högre än de var år 2010.

//Ann-Marie Karlsson

ägg2

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Produktionen av ägg har ökat med 34 % mellan åren 1995 och 2016

äggbildDe senaste åren har den svenska produktionen av ägg motsvarat drygt 90 % av den svenska konsumtionen. I diagrammet nedan visas totalkonsumtion och produktion av ägg från år 1995 och framåt. Fram till år 1999 motsvarandes totalkonsumtionen av produktionen men därefter har totalkonsumtionen varit något högre än produktionen. Officiell statistik över produktion och konsumtion av ägg finns i Jordbruksverkets statistiskdatabas under avsnitten animalieproduktion och konsumtion.

Alla ägg säljs inte via partihandeln, en del ägg säljs också direkt till konsument t.ex. på torgmarknader och i gårdsbutiker. I diagrammet finns därför både siffror över hur många ton ägg som vägs in i partihandeln och en uppskattning av den totala produktionen där de ägg som säljs på andra sätt också är med.

Produktionen av ägg har ökat de senaste 20 åren.

År 1995 var den totala produktionen av ägg 104 tusen ton. År 2016 var motsvarande siffra 140 tusen ton. Det innebär att produktionen ökat med 34 %. Under samma tid har den andel som vägs in i partihandeln ökat. Sammanfattningsvis har den svenska produktionen i stort har hängt med den ökade svenska konsumtionen.

Om någon är nyfiken på hur priserna på ägg har utvecklats för konsumenter och producenter så finns statistik från år 1956  här.

//Ann-Marie Karlsson

ägg

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , | Lämna en kommentar

Antalet tackor och baggar har minskat mellan åren 2013 och 2016

fårÅren 2013 och 2016 har vi frågat samtliga jordbrukare om de har får. År 2014 och år 2015 gjorde vi en urvalsundersökning. Det innebär att för länen är medelfelen, även om de är små, ändå så höga att det är svårt att säga att det är ”statistiskt säkerställt” att antalet får ökat eller minskat mellan två år. Jag väljer därför att jämföra åren 2013 och 2016. Statistiken visar att antalet tackor och baggar i juni minskat från 285 500 i juni 2013 fårtill 281 300 i juni 2016.

År 2016 fanns det flest tackor och baggar i Västra Götalands län följt av Gotlands län och Skåne län. Antalet tackar och baggar var lägst i Norrbottens län följt av Västernorrlands län och Västerbottens län.  I Norrbottens län har antalet tackar och baggar minskat med 26 % mellan åren 2013 och 20146 Län där antalet tackor och baggar ökat är Hallands län (8 %), Skåne län (6 %) och Kronobergs län (5 %).

får.jpg

Antalet företag minskar i norra Sverige

År 2016 fanns det flest företag med tackor och baggar i Västra Götalands län, följt av Skåne län och Östergötlands län. Antalet företag med tackor och baggar var lägst i Norrbottens län följt av Västmanlands län och Jämtlands län. Antalet företag med tackor och baggar minskar alltså i norra Sverige. Minskningen var störst i Norrbottens län där antalet företag minskat med 18 %. Antalet företag med tackor och baggar har ökat mest i Kalmar län (5 %).

fåra

Flest tackor och baggar per företag på Gotland

Fårföretagen är störst på Gotland. På Gotland är det genomsnittliga antalet tackor och baggar per företag 91 stycken, Två kommer Södermanland med 37 tackor och baggar per företag.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

En av tre mjölkkor finns på de 10 % största mjölkföretagen år 2016

Idag har vi publicerat den definitiva statistiken för husdjur i juni 2016. Den bygger på den stora enkätundersökning vi gjorde förra sommaren, vilket innebär att uppgifterna för t.ex. får har hög kvalitet. För att skatta antalet mjölkkor och företag med mjölkproduktion som detta blogginlägg kommer att handla om, hämtar vi de flesta uppgifterna från olika administrativa register.

Jag kommer att jämföra utvecklingen av mjölkkor och mjölföretag åren 1990 och 2016. Det innebär samma jämförelse som i blogginlägget om arealer. Antalet mjölkkor i juni 2016 var 330 834 att jämföra med 576 500 år 1990. Antalet företag var 3 873 att jämföra med 25 900 år 1990. Om du tycker det är mycket procent i detta blogginlägget finns mer siffror här.

År 2016 flest kor i en besättningsstorlek mellan 100-200 kor

Det är naturligtvis möjligt att gruppera besättningsstorlekarna på olika sätt, men diagrammet nedan visar att år 2016 fanns flest mjölkkor i besättningar om 100-200 kor. Ungefär 32 % fanns i den gruppen. Adderar jag också gruppen över 200 kor så fanns 59 % av alla kor i den gruppen år 2016. En jämförelse med antalet företag år 2016 visar att 27 % av alla företag har mer än 100 mjölkkor. Det är ungefär lika många som andelen företag i gruppen 25-49 kor.

År 1990, 26 år tidigare, fanns det flest mjölkkor i besättningar om 25-49 kor. Runt 42 % fanns i den gruppen och ytterligare 35 % fanns i besättningar med mellan 10-24 kor.

kor i sverige

I genomsnitt har en besättning 85 mjölkkor år 2016

I genomsnitt fanns det 85 mjölkkor per företag år 2016. Det är en ökning med 3 kor sedan år 2015 och en dubblering sedan år 1990 då det i genomsnitt fanns 41 mjölkkor per företag.

I diagrammet nedan har jag sorterat företagen efter hur många mjölkkor de har från de minsta till de största. Jag skapade sedan decentiler genom att se hur många mjölkkor som fanns på företagen när jag räknat 10 %, 20 % och så vidare. Medianen är det antal som finns när jag kommit till 50 %. Det vill säga antalet kor för det företag som finns på den punkt där det finns lika många företag som har fler kor som antalet som har färre kor. Diagrammet visar att medianvärdet var 60 kor år 2016 att jämföra med 19 kor år 1990.  En studie av samtliga decentiler visar att det finns en jämn rörelse mot större företag med fler mjölkkor i besättningarna. Det är en skillnad från motsvarande diagram över brukande av åkermark, där det fanns en stor grupp av små företag både år 1990 och 2016.

kor i sverige2Som man kan förvänta är det också att i antal kor räknat är en betydligt större skillnad mellan decentil 9 och medianen år 2016 jämfört med år 1990. Skillnaden var 21 kor år 1990 att jämföra med 108 kor år 2016. Om jag istället för det mittersta företaget räknat mig fram till det företag där det fanns lika många mjölkkor på företag som hade fler som färre kor hade antalet kor per företag blivit 28 kor år 1990 och 124 kor år 2016.

10 % av företagen har en tredjedel av mjölkkorna i sina besättningar

Nedan finns ett diagram där det är möjligt att se att 10 % av företagen har 30 % av mjölkkorna. Notera att jag sorterat från mjölkföretagen från största till minsta här. Det vill säga x-axeln går från större till mindre företag. I andra kanten har 50 % av företagen 20 % av mjölkkorna.

//Ann-Marie Karlsson

kor i sverige3

En jämförelse med motsvarande kurva från år 1990 visar att de 10 % största företagen då hade 27 % av mjölkkorna i sina besättningar. Skillnaderna är betydligt mindre för mjölkkor än om vi tittar på motsvarande kurva för åkermark. Anledningen går att hitta i diagrammet för decentilerna, nämligen en rörelse från mindre till större företag.

//Ann-Marie Karlsson

kor i sverige4.jpg

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

90 % av mjölkkorna i Danmark finns i besättningar med minst 100 kor

Vi kommer ju att publicera officiell statistik om antalet husdjur i Sverige för juni 2016 imorgon. Det gjorde mig litet nyfiken på hur mjölkföretagen har utvecklats i Danmark jämfört med i Sverige. Jag valde att titta på de största företagen med minst 100 kor. Uppgifterna bygger på en specialbearbetning av Jordbruksverkets lantbruksregister samt uppgifter från Danmarks statistik.

År 2015 fanns 90 % av mjölkkorna i Danmark i besättningar med minst 100 kor. Motsvarande andel i Sverige var 55 %.

Diagrammen nedan visar att under 1980-talet var andelen mjölkkor som fanns i besättningar med minst 100 kor mindre än 10 % i såväl Danmark som i Sverige. Därefter har Danmark en mycket snabbare utveckling mot större företag än Sverige har. I Danmark fanns 50 % av mjölkkorna i besättningarna med minst 100 kor redan år 2003 medan Sverige nådde motsvarande andel år 2013.

Jag har tidigare visat på utvecklingen också i Norge och Finland jämfört med Sverige och Danmark här.

//Ann-Marie Karlsson

kor danmark

Publicerat i Husdjur, Internationellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

De 10 procent största jordbruksföretagen brukar runt 60 % av åkermarken

Det fanns 62 900 jordbruksföretag i Sverige år 2016. Utav de företagen hade 59 732 företag minst 2 hektar åkermark och 60 053 företag hade åkermark överhuvudtaget.

I det här blogginlägget kommer jag att titta på strukturutvecklingen mätt i hur mycket åkermark företagen brukar. Jag kommer att jämföra med år 1990. Statistiken visar att jämfört med år 1990 finns de små företagen fortfarande kvar, de mellanstora företagen har minskat i omfattning medan de största företagen har blivit större.

År 2016  brukas 60 % av åkermarken av företag med mer än 100 hektar åkermark

Diagrammet visar att år 2016 finns den största andelen åkermark, 60 %, på företag som brukar minst 100 hektar åkermark. Andelen företag i den gruppen är 14 %, vilket innebär 6 690 företag. År 1990 brukades 24 % av arealen av företag som brukade mer än 100 hektar åkermark och 4 % av företagen fanns i den gruppen.

areal1En jämförelse med år 1990 visar vidare att det framförallt är andelen areal vid medelstora företag som minskar, samtidigt som andelen av de de medelstora företagen blir mindre. Andelen företag med mindre än 10 hektar åkermark förändras inte så mycket. Andelen företag i gruppen 2,1- 5 hektar minskar medan gruppen 5,1-10 hektar åker ökar.

Medianvärdet runt 15 hektar åkermark per företag

Jag sorterade också de företag som har åkermark i decentiler och gjorde en spännande areal1upptäckt. Medianvärdet för arealen åkermark per företag har minskat från 16 till 14 hektar mellan åren 1990 och 2016. Samtidigt har medelvärdet ökat från 29 till 43 hektar.

Anledningen till minskningen är att antalet företag med åkermark har minskat från 99 600 företag till 60 000 företag. Antalet företag med mer än 15 hektar åkermark har minskat mer än de företag som har mindre än 15 hektar åkermark. Det är anledningen till att medianvärdet minskar. Samtidigt har de företag som har mer än 15 hektar åkermark ökat sin åkerareal betydligt mer än företagen med mindre än 15 hektar åkermark per företag vilket förklarar att medelvärdet har ökat. Medianvärdet speglar ju det mittersta företagets areal. Jag roade mig också med att räkna ut hur stor areal det företag hade som speglade mitten av den totala arealen. Det visade sig att det företaget hade 120 hektar år 2016 och 52 hektar år 1990. Samma utveckling speglas också i det första diagrammet ovan.

Statistiken visar alltså att det är betydligt större arealskillnader mellan de största och minsta företagen år 2016 jämfört med år 1990. Om jag jämför medianvärdet för decentil 9 med det totala medianvärdet (decentil 5) så var skillnaden 48 hektar (64-16) år 1990 att jämföra med 95 hektar år 2016.

Hur har jag räknat?

Jag har beräknat decentiler genom att jag sorterat företagen efter hur mycket åkermark de har per företag. Arealen åkermark för det företag som finns när jag räknat 10 % av företagen blir värdet för decentil 1.  Det mittersta värdet i grupp 5 blir då medianen för samtliga företag. För decentil 9 redovisas arealen för det företag där 90 % av företagen har lägre areal. Mitten av den totala arealen hittade jag genom att lokalisera det företag i sorteringen där 50 % av företagen sammantaget hade mindre areal än företaget och 50 % hade mer.

Medelvärdet är den totala åkerarealen dividerat med det totala antalet företag som har åkermark.

De 10 % största företagen brukar 60 % av åkermarken

Jag tittade också på storleksfördelningen genom att göra en lorentzkurva. Observera att jag sorterat företagen från största till minsta, vilket innebär att x-axeln går från större till mindre företag. Kurvan visar att de 10 % största företagen äger knappt 60 % av åkermarken. Omvänt så delar den hälft av det totala antalet företag som har minst åkermark på runt 10 % av marken.

lorentz

En jämförelse med situationen år 1990 ger samma bild som de tidigare diagrammen. De allra minsta företagen finns fortfarande kvar. Det är företagen i mitten som blivit färre. De stora företagen har också blivit större. År 1990 brukade de 10 % största företagen 40 % av åkermarken jämfört med 60 % år 2016.

lorentz1

// Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Arealer | 2 kommentarer