De ekologiska besättningarna med får mer än dubbelt så stora som de konventionella

får_sten

I förra veckan publicerade vi officiell statistik om antalet ekologiska djur och antalet företag Namnlösmed ekologiska djur i Sverige. Det innebär att det är möjligt att räkna ut besättningsstorleken det vill säga antalet djur per företag för både konventionella och ekologiska besättningar.

Statistiken visar att ekologiska besättningar med tackor och baggar är mer än dubbelt så stora stora som de konventionella besättningarna. En ekologisk besättning hade i genomsnitt 71 tackor och baggar år 2018 att jämföra med en konventionell som i genomsnitt hade 28 tackor och baggar. Skillnaden har varit ungefär lika stor sedan vi började mäta år 2009.

Det innebär alltså att det är de litet större företagen som certifierar sig för ekologisk produktion medan det är ovanligare att företag med färre får gör det.

63 000 tackor och baggar ekologiska 2018

Det fanns totalt 296 000 tackor och baggar år 2018. Av dem var 63 000 Namnlösekologiska och 233 000 konventionella. Det innebär att 21 procent av djuren hölls i ekologiska besättningar. Det fanns totalt 9 100 företag med tackor och baggar år 2018 av dem var 900 ekologiska och 8 200 konventionella. Det innebär att 11 % av företagen med tackor och baggar var ekologiska.

Andelen företag och andelen djur som hålls ekologiskt har ökat sedan år 2009.

Om du går in och tittar i det Statistiska meddelandet hittar du fler uppgifter, t.ex. en fördelning efter län. Av den kan du se att om man summerar  antalet omställda baggar och tackor i Östergötlands, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län så utgjorde de 48 % av det totala antalet omställda tackor och baggar i Sverige 2018. Andelen omställda baggar och tackor var störst i Jämtlands, Stockholms och Gävleborgs län.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Midsommar: betesmarkens högtid

Midsommar är den tid då vi firar att blommorna blommar och att hela kohagen är grön. Ängs- och betesmarkerna är de jordbruksmarker som i takt med att jordbruket ändrat sina brukningsmetoder mest ändrat omfattning, karaktär och användning de senaste 100 åren. Det är något som vi bloggat om förut och något som också märks inte minst i en del av de visor vi brukar sjunga vid midsommar. Även om det fortfarande är på ängs- och betesmarker du kan hitta gullvivor,  mandelblom, kattfot och blå viol så får du leta betydligt längre nu än när Evert Taube skrev visan.

betesmark

Totalt fanns det 456 000 hektar betesmark i Sverige enligt vår preliminära statistik över jordbrukets markanvändning. Betesmarken kan delas upp i olika typer av betesmark.

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, allavslagning eller putsning. På marken ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Betesmarken i denna kategorier är alltså betesmark som inte har sådana miljövärden eller specifika användningsområden att de definieras som t.ex. alvarmark eller fäbodbete. I den här kategorin har vi också lagt till den betesmark som finns på jordbruksföretag som inte sökt stöd för sin betesmark som ospecificerad betesmark.

Jönköpings- och Kronobergs län är de län där den mesta av ängs- och betesmarken hör till denna kategori. Såväl den totala arealen ängs- och betesmarken som betesmarken i denna kategori minskade mellan åren 2004 och 2009 för att därefter varit relativt konstant.

slåtterSlåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. På slåtterängen ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Hävdad ljung kan också användas till foder. Arealen slåtterängar har ökat de senaste åren. Norrbottens län är den mesta delen av betesmarken slåtteräng i form av framförallt myrslåtter. Ungefär en fjärdedel av slåtterängarna i Sverige finns i Norrbottens län.

Skogsbete är mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete och som ingår i ett åtagande för miljöersättning. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller tothäst inom ett område som till största delen består av skog. Det ska finnas inslag av gamla träd och på marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder. Med ris menar vi exempelvis hävdad ljung och blåbärsris, inte sly. Markvegetationen ska också vara betespräglad.

Fäbodbete är både öppna marker och skog som ligger vid en fäbod. Fäboden ska ha funnits sedan länge. Marken ska betas varje år med fritt bete eller bete i storhägn. Merparten av fäbodbeterna finns i Jämtlands län ( 8 200 hektar) och i Dalarna län ( 5 300 hektar) år alvar2019.

Alvarbete finns bara på Öland eller Gotland.  På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder. Alvaret hör till det bästa med Öland tycker jag och det är också just på Öland det mesta av alvarbetet finns. Hela  21 400 hektar alvarbete finns på Öland.

Mosaikbetesmark är en betesmark med stort inslag mosaikav tätare områden med naturliga impediment, träd och buskar eller värdefulla landskapselement. Markerna har höga naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet. Som mosaikbetesmark räknas bablommara mark som länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark och som ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det finns ungefär 6 000 hektar mosaikmarker i Sverige främst i vid kusten i Västra Götalands län.

Arealen av olika typer betesmark län för län hittar du nedan. Det finns mest betesmark i Kalmar län tack vare de stora arealerna av alvarbete på Öland. Mer siffror hittar du vår statistikdatabas. Vi har också litet mer tradionsenligt skrivit om bete landskap för landskap. Det blogginlägget visar att 20 % av Sveriges betesmarker finns i Småland.

//Ann-Marie Karlsson

ny

Publicerat i Arealer, Fascinerande fakta | Märkt , , , | Lämna en kommentar

En av fem mjölkkor var ekologiska år 2018

I juni 2018 var 58 700 mjölkkor ekologiskt hållna i Sverige. Det är en ökning med 11 % jämfört med samma tidpunkt år och innebär att 18 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2018. Resultaten finns i vår färska officiella statistik om ekologisk produktion. Där kan du också läsa mer om antalet ekologiska grisar, övriga nötkreatur, får och fjäderfä.

Antalet ekologiska mjölkkor är högst i Västra Götalands län med 15 100 kor.  Jönköpings län och Östergötlands län kommer på delad andra plats med 5 800 ekologiska mjölkkor vardera.

ekokor

Andelen ekologiska mjölkkor var störst i Örebro län år 2018 med 43 % följt av Uppsala län där 36 % av mjölkkorna . I Västra Götalands län där antalet ekologiska mjölkkor var högst var andelen 27 %. Andelen ekologiska mjölkkor var minst i Kalmar län.

//Ann-Marie Karlsson

ekokora

 

Publicerat i Husdjur | Märkt | Lämna en kommentar

Är antalet får i Sverige 372 000 eller 417 000? det beror på hur vi räknar…

Inom jordbruksstatistiken räknar vi djur som finns vid jordbruksföretag. Det innebär att företaget ska ha minst 2 hektar åker och/eller 5 hektar bete och/eller minst ett visst antal djur t..ex. 20 får för att ingå i den officiella statistiken på jordbruksområdet. Det betyder att djur som finns på företag eller hos privatpersoner som inte uppfyller trösklarna inte finns med i statistiken. Ett exempel är någon som har 5 får och 4 hektar bete.

I december 2018 gjorde vi ett undantag och uppskattade antalet av samtliga får som fanns i Sverige oavsett om de fanns vid företag som uppfyllde trösklarna eller inte. Det visade sig då att det i december totalt fanns 416 900 får i Sverige. 372 200 av dem fanns vid företag som uppfyllde definitionen av jordbruksföretag.

44 700 får eller drygt 10 % av alla får finns alltså på företag/ hos privatpersoner som inte ingår i definitionen av jordbruksföretag och de finns därför normalt inte med i jordbruksstatistiken. Du kan läsa mer i vår statistikrapport .

//Ann-Marie Karlsson

bild får

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hitta statistik från EU och världen

Om du vill hitta statistik om EU så har Eurostat har en ny trevlig ingång till Lantbruksstatistiken. Du kan se sidan nedan. De har t.ex. en ganska svår quiz om jordbruket i EU under rubriken ”Test your knowledge” Du hittar sidan här.

Om du är intresserad av jordbruket i hel världen så är FAO:s webbplats fantastisk. Du hittar den här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

61 200 jordbrukare i Sverige år 2018

Bild | Posted on av | Lämna en kommentar

Antalet kor per företag ökar

Besättningsstorlek mjölkföretag

Jag har funderat en del på besättningstorlek för mjölkföretag på sista tiden och vill då lyfta två tidigare blogginlägg med bubbeldiagram där man kan se utvecklingen.

För den som vill se en lång tidsserie så finns här en tidsserie mellan i Ecell för åren 1975 och 2018. Underlagsmaterial kor. Jag bifogar också en powerpointpresentation byggd på underlaget där utvecklingen fram till år 2015 visas. Jag vet att den kan ta litet tid att öppna. Men om du lyckas blir presentationen blir bäst om du klickar fram den bild för bild i den takt du önskar. Presentationen finns här mjölkföretag efter storleksgrupp.

Jag har gjort ytterligare en presentation med bubbeldiagram som visar mjölkkor per län mellan åre 1976 och 2015. Bildspelet visar också den genomsnittliga besättningsstorleken per län sedan år 1976.  I stora drag visar den att besättningarna är störst i län med mycket slättbygd. År 1976 var t.ex. den genomsnittliga besättningsstorleken störst i Södermanlands län med 16 mjölkkor medan den var minst i Kronobergs län med 7 mjölkkor. Södermanland förlorade sin förstaplats i början av 2 000 talet och år 2015 var besättningsstorleken störst i Hallands län. De minsta besättningarna fanns år 2015 i Gävleborgs län med 62 mjölkkor. Klicka här för att komma till bildspelet. Bildspel andel företag per län. Underlagssiffrorna finns här. Kotäthet per län till bildspel. Några exempel visas i diagrammet nedan. Siffror för samtliga län finns i underlagsmaterialet till bildspelet.

De senaste åren ser ökningen i besättningsstorlekar ut såhär. Sedan år 2013 är det alltså framförallt i den översta storleksgruppen med fler än 199 kor per besättning som antalet mjölkkor ökar.

mjölkko

Besättningsstorlek kor för köttproduktion

Besättningsstorleken för företag med kor för köttproduktion ser litet annorlunda ut. Det finns flest företag år 2018 runt 4 500 stycken i den minsta storleksgruppen, det vill säga företag med mindre än 10 dikor. Antalet kor var däremot flest i den litet större gruppen den med mellan 25 och 50 kor nämligen 60 100 stycken. I motsats till besättningarna med mjölkkor finns alltså merparten av korna i de litet mindre besättningarna.

Under den senaste femårsperioden är det också endast i gruppen med färre än 10 kor som antalet företag och antalet kor har minskat. I gruppen mellan 10 och 24 kor är antalet konstant. I övriga grupper kan man utläsa en ökning av såväl företag som kor.

Du kan läsa mer i ett tidigare blogginlägg här. Ett underlagsmaterial för perioden 1989-2018 hittar du här.  Underlagsmaterial_dikor.

 

amdikoa.jpg

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Korta fakta om Finland

Jag blev litet nyfiken på Finland idag och gick därför till deras statistikbyrå ”Statistikcentralen” och hittade t.ex. nedanstående figur. Det är lätt att hitta spännande och lättförståelig statistik på den finska statistikbyråns sida. På sidan finns också en tydlig sammanställning av det viktigaste om jordbruket i Finland. 

//Ann-Marie Karlsson

Finland

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Andelen ekologisk jordbruksmark är högst i Jämtlands län år 2018

Ny färsk officiell statistik om ekologisk odling visar att under 2018 brukades 609 100 hektar med ekologiska produktionsmetoder, en ökning med 31 900 hektar eller knappt 6 % jämfört med 2017. Det innebär att 20 % av den totala jordbruksmarken i Sverige brukades ekologiskt 2018.

Av den totala ekologiskt brukade marken var 536 500 hektar helt omställd till ekologisk produktion medan 72 600 hektar var under omställning till ekologisk produktion. Den omställda arealen ökade med 40 800 hektar eller 8 % medan arealen under omställning till ekologisk produktion minskade med 8 800 hektar eller 11 %.

År 2018 brukade knappt 5 700 företag jordbruksmark ekologiskt, en ökning med 1 % jämfört med 2017.

Andel ekologisk jordbruksmark högst i Jämtland och lägst i Skåne

Andelen omställd mark och mark under omställning var högst i Jämtlands län år 2018. Jämtlands län följs av Gävleborgs län och Värmlands län. Även arealmässigt stora jordbrukslän som Västra Götalands och Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Andel mark som odlades med ekologiska produktionsmetoder var lägst i Skåne län följt av Blekinge län och Kalmar län.

jbsmark.jpg

Slåtter- och betesvall är den dominerande grödan

Den ekologiska växtodlingen domineras av vallodling. Den procentuella fördelningen för de redovisade grödgrupperna har varit relativt stabil över åren. År 2018 uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 248 300 hektar, vilket motsvarar närmare 60 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande siffror för spannmål var 102 700 hektar respektive 25 %. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 78 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen. Totalt sett ökade arealen spannmål 2018 med 6 700 hektar eller 7 %.

//Ann-Marie Karlsson

jbsmark

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Landsbygdsstöd och jordbruksstöd i EU svarade för 40 % av EU:s budget år 2017

IEU-flagga dessa tider kan det vara spännande att titta på storleken av EU:s budget för jordbruks och landsbygd. En sammanställning från år 2017 visar att den största andelen av jordbruks- och landsbygdsstödet, 17 %, har lämnats till Frankrike.

För att få en uppfattning om stödets storlek i förhållande till näringens storlek i våra grannländer inom EU behövs något att jämföra med.Jag har valt att på motsvarande sätt som för stödet titta på de olika medlemsländernas andel av årsarbetstid, totala intäkter och areal jordbruksmark.

Denna jämförelse visar t.ex. att 17 % av de totala intäkterna från jordbruk och 16 % av EU:s jordbruksmark finns i Frankrike. Frankrike hade dock endast 8 % av den totala arbetstiden.

Länder som sticker ut är t.ex. Rumänen. 4 % av stödet betalas ut till Rumänien, samtidigt som Rumäniens jordbrukare arbetar 17 % av den totala arbetstiden i EU. Motsatsen finns t.ex. i Nederländerna med sin omfattande trädgårdsodling. Nederländerna svarar för 7 % av jordbrukets produktionsvärde  men bara för 2 % av stöden.

EU-stöd

Jag har hämtat EU:stödens storlek från EU-kommissionens hemsida. Jag har tagit fonden för jordbrukarstöd. Från den betalas direktstöd som gårdsstöd ut men den innehåller också en liten post för marknadsstöd som exportstöd. (European Agricultural Guarantee Fund (EAGF Budgetpost 2.0.10) Den totala summan för EU:28 år 2017 från den fonden var 44,7 miljarder euro varav drygt 2,1  miljarder inte var fördelade mellan EU-länderna och därför inte ingår i sammanställningarna i blogginlägget.

Jag har summerat jordbruksfonden med fonden för landsbygdsstöd som också innefattar miljöstöd t.ex. stöd för ekologisk odling. European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD Budgetpost 2.0.2). Den totala summan för denna fond för EU:28 var 11,1 miljarder euro varav 0,2 miljarder inte var fördelade mellan EU:länderna. EU:s totala budget uppgick till 137 miljarder euro år 2017 vilket innebär att de två poster jag redovisat står för ungefär 40 % av EU:s budget. Övriga siffror kommer från Eurostats hemsida.

EU-stöda

Jordbrukarstöden inom EU jämfört med jordbrukarstöden i världen

För den som vill få en uppfattning om EU:stödens storlek inom EU jämfört med några andra länder i världen så publicerar OECD  årligen rapporter som visar stödens storlek i förhållande till intäkterna i jordbruket. Stödet mäts i ett PSE-tal som visar hur stor del av jordbrukets intäkter som kommer från samtliga sätt att stödja jordbruket i ett land. Det beräknas enkelt uttryckt som det pris jordbrukaren får för en vara i ett visst land jämfört med världsmarknadspriset på motsvarande vara. Tanken är att samtliga sätt att stödja jordbruket som direktstöd, stöd till konsumenter så de har råd att köpa livsmedel, och handelshinder ingår.

PSE-talen visar att stödnivåerna inom EU har minskat de senaste 20 åren vilket framgår av diagrammet nedan. Minskningen skedde framförallt i början av 2000-talet. De senaste 5-6 åren har PSE-talet varit stabilt omkring 20 %. Utvecklingen inom OECD-länderna totalt är snarlik den inom EU.

Utav OECD-länderna har Norge, Island, Schweiz, Korea och Japan en hög stödnivå.  Lägst stödnivå finns på Nya Zeeland som ju avreglerade sitt jordbruk under 1980-talet.

OECD tar också fram statistik över produktionsvärdet i jordbruket. Längst ner till höger kunde jag därför inte låta bli att visa att produktionsvärdet i jordbruket är ungefär lika stort i USA och i EU.

//Ann-Marie Karlsson

pse-tal.jpg

 

Publicerat i Internationellt | Märkt , , , | 1 kommentar