Flest kor på Gotland men fler kor än människor i Borgholm

I sommar är vi många som kommer att njuta av det öppna svenska landskapet litet mer än vanligt. Inte minst kommer vi att få se betande djur. Nötkreatur det vill säga kor, tjurar och kalvar betar ungefär 80 % av våra betesmarker. Får och hästar betar ungefär 10 % av betesmarkerna vardera.

Så var finns de då korna som sköter betesmarkerna?

Det korta svaret är att de finns på Gotland. Vi har gjort en specialkörning i vårt lantbruksregister för att studera antalet kor och antalet företag med kor per kommun. Hela listan finns längst ner i blogginlägget. Jag delar inte upp korna i om de producerar mjölk (mjölkkor) eller om de är köttkor och används för att föda upp kalvar. Jag har bara räknat kor. Dessutom presenterar jag siffran för samtliga nötkreatur alltså summan av kor, tjurar och kalvar per kommun.

10 i topp: Flest kor per kommun i Gotlands kommun

Gotland är den kommun där antalet kor är flest. Det fanns 19 150  kor på Gotland år 2019. I Falköpings kommun som kommer på andra plats var antal korantalet kor 13 200 kor.  Borgholms kommun kommer strax efter på tredje plats med 12 600 kor.

Om jag jämför med listan för år 2018 kan jag se att kommunerna Varberg och Hässleholm har klättrat på listan. Samtidigt har antalet kor minskat i samtliga kommuner på topplistan utom i Varberg kommun. I Varberg hade antalet kor ökat med 100.

I de fall som antalet ekologiska företag med mjölk- respektive köttkor varit så stort att de inte blivit prickade på grund av sekretess finns de med i tabellen. Siffrorna visar att av de tio kommunerna på listan var andelen ekologiska kor högst i Linköpings kommun där en ko av tre var ekologisk.

En topplista över kommuner med flest ekologiska kor kan du hämta själv från vår statistiska databas. Den skulle visa att antalet ekologiska kor är störst i Linköpings kommun med 3 500 ekologiska kor följt av Falköpings kommun med 3 200 ekologiska kor, Gotlands kommun med 2 500 ekologiska kor och Uppsala där det betade 2 300 ekologiska kor år 2019.

10 i topp: Flest företag med kor per kommun… Gotland

Flest företag med kor fanns i Gotlands kommun där antalet företag med kor var drygt antal ftg m kor350 stycken i juni 2019. Gotlands kommun följs av Falköpings kommun med drygt 270 företag och på tredje plats Hässleholms kommun med 255 företag.

Som smålänning är det extra roligt att se att flera Smålandskommuner som Jönköping, Vetlanda, Växjö och Ljungby kommit högt upp på listan.

Av de tre kommunerna i topp är besättningsstorleken, det vill säga antalet kor per företag högst i Gotlands kommun med 54 kor per företag. I Falköpings kommun var antalet 48 och i Hässleholms kommun var antalet 32 kor per företag.

Antalet kor per företag var störst i Borgholm och Åstorp i Skåne med 87 kor per företag vardera. På tredje plats kom den första Norrlandskommunen vi hittar på listorna, Piteå med 86 kor.

10 i topp: Fler kor än människor i Borgholms kommun

I Borgholms kommun, det vill säga på norra Öland, fanns det fler kor än människor i antal kor per personbefolkningen som är skriven i kommunen. Det gick 1,2 kor på varje person i Borgholms kommun.  Ydre kommun blev god tvåa med 0,7 kor per person. Kinda kommun kom trea med 0,6 kor per person. Mörbylånga, den andra Ölandskommunen, kom på delad fjärdeplats med Robertsfors, Aneby, Herrljunga, Tomelilla och Sjöbo med 0,5 kor per person.

Falköping tog sig in på den här listan också och hamnade på tionde plats med 0,4 kor per person.

10 i topp: Flest nötkreatur per kommun också Gotland

Som man kan förvänta är det ungefär samma kommuner som hamnar på topplistan antal ftg m nötöver antalet nötkreatur som på topplistan över antalet kor. Mörbylånga har klättrat några placeringar jämfört med topplistan för kor och  Tomelilla har tagit sig in på listan på bekostnad av Laholm.

116 000 hektar av betesmarken finns i de 10 kommuner som finns med på topplistan. Det innebär att ungefär en femtedel av Sveriges betesmark finns i dessa kommuner.

 

Hela listan över kommuner finns nedan

Hela listan från vår specialkörning finns nedan. Jag gjorde ingen topplista men av tabellen nedan kan du också se hur stor arealen betesmark är i kommunen. Av sekretesskäl har vi tagit bort knappt 60 kommuner med färre än 9 företag med kor, så finns din kommun inte med på listan vet du att det år 2019 fanns färre än 9 företag i din kommun. Jag passade också på att addera den statistik om kommuner som vi har i vår databas. Du hittar listan i Excel här. Statistik om kor per kommun

//Ann-Marie Karlsson

kommunlista

 

Publicerat i Husdjur | Lämna en kommentar

Oförändrat högt

Fem komma åtta miljarder kronor. Lite drygt. Det var den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens värde 2019. Och i det stora hela kan man väl säga att inte mycket har hänt sedan året innan, då värdet var… Fem komma åtta miljarder kronor. Lite drygt…

Trädgårdsodlingens värde mellan 2001 och 2019

Trädgårdsodlingens värde mellan 2001 och 2019. Bruna toner visar frilandsodling, medan blå toner visar växthusodling.

Men under ytan syns ett par ganska stora förändringar. Äppelodlingens värde störtdök med 55 procent jämfört med 2018, en följd av frostskador som både påverkade priset och produktionen negativt. Men storleken på fallet berodde också på att 2018 års värde var osedvanligt högt efter en rekordskörd och högra priser.

Även för kruksallat och tomat minskade värdena ganska mycket, medan värdena för bland annat lök, kryddväxter, gurka och snittade tulpaner istället ökade en hel del.

Om allt detta och mer därtill kan du läsa i den rykande färska rapporten ”Trädgårdsundersökningen 2019” som vi släppte idag. Rapporten och all vår statistik finns för övrigt på vår webbplats, som sedan en vecka tillbaka ser helt annorlunda ut.

Numera publicerar vi all vår statistik i vår databas. Dessutom är rapporterna som förklarar och beskriver statistiken lättare att läsa både på skärm och i mobilen. Besök oss, vetja! Och lägg till ett bokmärke för sidan också, så hittar du snabbt tillbaka om du får en impuls att grotta ner dig i vår statistik!

//Jörgen Persson

Publicerat i Ekonomi, Trädgård | Märkt , | Lämna en kommentar

Inte bara lärkvitter och fjärilar varför inte kolla in appen om insekter

Jordbruksverket har en app om lärkvitter,där man kan lyssna på och få information om fåglar i odlingslandskapet. På Jordbruksverkets sidor finns också statistik över hur antalet fåglar har utvecklats över åren och vilka åtgärder i odlingslandskapet som påverkar utvecklingen. Jordbruksverket har också en app för fjärilar och en för nyttodjur, läs insekter.  

Trist nog har jag en fobi, ok fobi kanske är ett starkttve ord, men jag undviker gärna närkontakt med insekter. Om jag behöver flytta på något litet kryp ber jag helst om hjälp och tvetanvänder annars en sopborste med så långt skaft som möjligt. Men men… för er andra finns alltså en app och också en  broschyr på webben  med information. Man får alltså chansen att lära sig mer om varför insekterna är nyttodjur. De äter te.x. andra insekter som skadar grödorna. Bilderna här föreställer tvestjärtar, en hane och en hona. Om ni läser broschyren  om tvestjärtar får ni veta att nej de kryper inte in i öronen på barn. Däremot gillar de postlådsliknande miljöer och de äter gärna löss, loppor och kvalster. Dessutom ser hanar och honor litet olika ut. Så nu får ni gissa om ni vill. Vilken av bilderna föreställer en hona och vilken föreställer en hane. Facit finns här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Är du nyfiken på livsmedelskedjan i länet där du bor?

Jordbruksverket har just lanserat ett stort statistiskt material om livsmedelskedjan för varje län i Sverige. I det kan du gå in och få en överblick över alla led i livsmedelskedjan och dessutom göras en djupdykning inom de blå näringarna och jordbruk.

För det mesta publicerar vi statistik områdesvis, ofta med uppdelning per län. I materialet har vi i istället fokuserat på länen och publicerat all statistik om ett län på ett ställe. Materialet gör det alltså mycket lättare att se hur produktion, sysselsättning och produktionsvärde för olika led i kedjan och för olika produkter hänger ihop i ett specifikt län.

Statistik att anpassa och jobba vidare med

Statistiken redovisas som powerpoints tillsammans med Excelfiler. Det innebär att du lätt kan använda just de delar du är intresserad av och naturligtvis också skapa egna jämförelser mellan olika län. Nedan satte jag ihop två diagram från Stockholm respektive Gotland för att jämföra produktionsvärdet i olika led av livsmedelskedjan.

Bilderna visar att produktionsvärdet i primärproduktionen var ungefär lika stort i Stockholms län som i Gotlands län. Det totala värdet i livsmedelskedjan var däremot mycket högre i Stockholm. Det innebär att medan primärproduktionen stod för knappt 2 % av det totala produktionsvärdet i Stockholm var det andelen 43 % på Gotland.

Gotland, Stockholm

Var finns jordbruksmarken?

I materialet finns också en karta där man kan titta på var andelen jordbruksmark av landarealen är störst.

landareal

Var finns konsumtionen och var finns produktionen?

Vi har också gjort en jämförelse av produktion och konsumtion av några viktiga jordbruksprodukter i olika län. Svensk marknadsandel visar hur stor den del av den totala förbrukningen som produceras i landet. Man räknar fram den genom att dividera produktionen i landet med konsumtionen i landet. För att få en indikation av hur det ser ut i länet har produktionen i Dalarnas län dividerats med konsumtionen i länet i följande bild.

marknadsandel

Om du kikar vidare och har frågor eller vill veta mer så kommer vi att ha ett videomöte den 30 juni där du får chansen att träffa oss som arbetet med statistikmaterialet.

// Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Var finns de ekologiska korna?

Idag har vi publicerat statistik över antalet djur inom den ekologiska djurhållningen. Jag tänkte att vi skulle titta lite extra på de ekologiska korna. I den första figuren  redovisar jag antal mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar. 2019 var 19 % av det totala antalet mjölkkor i Sverige ekologiskt hållna. Motsvarande siffra för kor för uppfödning av kalvar var 36 %.

ekokor1

Men var finns djuren? Kommentarerna i det Statistiska meddelandet om ekologisk djurhållning görs främst efter län men vi redovisar även statistik för så kallade produktionsområden. Produktionsområdena tar mer hänsyn till de förutsättningar som påverkar jordbruket såsom jordarternas beskaffenhet och klimat.

I figuren nedan redovisas antalet kor fördelat på åtta produktionsområden. Det vi kan se är att både för mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar finns det största antalet i Götalands skogsbygder.

ekokorperprod8

Men om vi sedan i nästa figur tittar på hur stor andel av korna som är ekologiskt hållna inom respektive produktionsområde får vi en annan bild. För mjölkkorna ser vi att Götalands skogsbygder, där flest mjölkkor fanns 2019 har en relativt låg andel jämfört med Götaland norra slättbygder, Svealands slättbygder och Mellersta Sveriges skogsbygder. Även för kor för uppfödning av kalvar har Götalands skogsbygder en relativt låg andel.

ekokor1

Hur många ekologiska kor finns i slättbygderna?

Figuren nedan visar att 43 % av de ekologiska mjölkkorna finns i slättbygder medan 57 % finns i övriga produktionsområden. Denna fördelning har varit relativt stabil mellan åren 2013–2019. Fördelningen är dock skev inom slättbygdsområdena. De ekologiska mjölkkorna finns främst i Götaland norra slättbygder och Svealands slättbygder. Totalt fanns drygt 39 % av de ekologiska mjölkkorna i dessa två produktionsområden. I Götalands södra slättbygder fanns drygt 3 % av mjölkkorna 2019. Som jämförelse kan nämnas att 9 % av de konventionellt hållna mjölkkorna fanns i Götalands södra slättbygder 2019. Värt att notera är att ungefär var fjärde ekologisk mjölkko fanns i Götalands skogsbygder.

När det gäller kor för uppfödning av kalvar var andelen kor i slättbygd mindre än för mjölkkor, 35 %. Även för kor för uppfödning av kalvar var andelen låg i Götalands södra slättbygder. Endast 2 % av korna för uppfödning av kalvar fanns i Götalands södra slättbygder 2019. För konventionellt hållna djur var motsvarande siffra 7 %. En tredjedel av korna för uppfödning av kalvar fanns i Götalands skogsbygder.

//Ulf Svensson

ekokor11

Publicerat i Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Det är Islands nationaldag idag

Det är Islands nationaldag idag och jag tar chansen att upptäcka statistiksidorna vid den Islands flaggaisländska statistikbyrån. Precis som i Danmark och Norge finns namnstatistik. De vanligaste namnen för män i januari 2019 var Jón följt av Sigurður  och Guðmundur. Bland kvinnorna var Guðrún vanligast följt av Anna och Kristín.

Byrån presenterar också statistik om turism och antal gästnätter. Statistiken visar att turismen ökat även om den minskade något år 2019. De flesta utländska turisterna kom från USA, Storbritannien, Tyskland och Kina. Statistik för år 2020 finns ännu inte.

gästnätter island

Dessutom är det ju svårt att gå förbi jordbrukssidorna. Får är det vanligaste lantbruksdjuret på Island. Här visar jag utvecklingen över antalet tackor från 1980-2019.

//Ann-Marie Karlsson

tackor

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Om 2020 varit ett år som genomsnittet de senaste 15 åren skulle spannmålsskörden blivit 5,6 miljoner ton

Normskördarna är användbara. Jag har skrivit om dem nu i ett par blogginlägg som en indikation på var i landet jordbruksmarken ger den bästa skörden.

Eftersom normskördarna är ett genomsnitt för de senaste 15 årens skördar så ger de också en bild av hur årets skörd skulle bli om förhållandena vore ”normala”. Allt man behöver göra är att multiplicera dem med årets arealer. I det här fallet har jag tagit normskörden för riket och multiplicerat med den preliminära arealen för riket. Det finns ingen normskörd för vårrågvete så jag har använt normskörden för blandsäd istället.

Vi är ju redan i mitten av juni och vi kan redan se att årets väder påverkar skörden men om allt varit som ett genomsnitt de senaste åren skulle skörden av spannmål blivit 5,6 miljoner ton och skörden av oljeväxter inklusive oljelin 324 tusen ton. År 2019 blev skörden av spannmål 6,1 miljoner ton och skörden av oljeväxter 381 tusen ton.

//Ann-Marie Karlsson

Normskördas

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Sveriges bästa åkerjord finns i Skåne

Sveriges bästa åkerjord finns i Skåne.  De normskördar som tas fram i den officiella normskördarstjordbruksstatistiken visar ett genomsnitt av de senaste 15 årens skördar för ett stort antal skördeområden. De fyra skördeområden (1121, 1211, 1212 och 1214 ) som gett de högsta normskördarna för höstvete finns i Skåne. Samtliga hade en normskörd högre än 8 100 kilo/hektar.

För höstvete gav område 1121 med främst Vellinge och Trelleborg kommuner klart högst skörd 8 7 24 kg/hektar. En lista på de disktrikt och kommuner där dessa skördeområden ingår redovisas nedan.

//Ann-Marie Karlsson

HöstveteZoom2020a

normskördarstast

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Normskördar åren 2008-2020

Nu har vi lagt ut normskördar i vår databas. Det gör det lättare att använda statistiken över tid. Här har jag jämfört

  • normskörden som alltså är i de flesta fall ett genomsnitt för 15 år
  • med den faktiska skörden för respektive år för några viktiga spannmålsgrödor. 

Diagrammen nedan visar dels Riket och dels det bästa produktionsområdet, Götalands södra slättbygder. Normskördarna förändras förstås sakta, medan den faktiska skörden förstås visar större variation.

//Ann-Marie Karlsson

normskc3b6rd-2

Om Normskördar

Sedan början av 1960-talet har SCB årligen beräknat normskördar för de vanligaste spannmåls- och oljeväxtgrödorna samt för potatis och sockerbetor

Normskörden i ett område, baserad på regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor från Nordic Sugar) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så kallade trendlinjen.

Publicerat i Skörd | 2 kommentarer

Tyskland levererade mest mjölk inom EU men besättningsstorleken är störst i Danmark

mjölklevJordbrukarna i Tyskland levererar mest mjölk till mejeri inom EU, 32 miljoner ton. Tyskland följs av Frankrike med 24 miljoner ton och Storbritannien och Nord Irland som ju fortfarande var med i EU år 2019 som levererade 15 miljoner ton.

Dessa tre länder står för ungefär 45 % av den totala mjölkproduktionen inom EU som var 159 miljoner.

Danmark kom på nionde plats med 5,6 miljoner ton. Sverige kom på trettonde plats med 2,7 miljoner ton. Finland kom på fjortonde plats med 2,3 miljoner ton.

Antalet mjölkkor per företag år 2016

Antalet mjölkkor per besättning är störst i Danmark med 180 kor per företag. Tjeckien kom på andra plats med i genomsnitt 158 mjölkkor per företag. Cypern som har få mjölkkor kom på tredje plats med 116 mjölkkor per företag.

Sverige kom på sjätte plats med 85 mjölkkor per företag medan Finland kom på 16 plats med 35 mjölkkor per företag. I diagrammet visas också förändringen mellan åren 2013 och 2016. Diagrammet visar att besättningarna har blivit större i alla länderna i EU utom i Belgien. För hela EU ökade antalet mjölkkor per företag från 16 mjölkkor per företag till i genomsnitt 20 mjölkkor per företag.

//Ann-Marie Karlsson

mjölklev

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | 2 kommentarer