Jordbrukets företagsinkomst ökade med 2,9 miljarder mellan åren 2020 och 2021

Idag har vi publicerat den Den slutliga beräkningen av den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) för 2021. Den visar att jordbrukets företagsinkomst, det vill säga den del av resultatet som är kvar för att ersätta jordbrukarens egna arbete och kapital ökade från 7,9 miljarder år 2020 till 10,8 miljarder år 2021. Det är en ökning med 2,9 miljarder.

De olika intäkts- och kostnadsposterna visar i diagrammet nedan. I stora drag visar jämförelserna att jämfört med år 2020 så har både intäkter och kostnader ökat under år 2021.

Jordbrukets produktionsvärde ökade med 6,9 miljarder mellan åren 2021 och 2022.Den främsta anledningen till ökningen var en uppgång i vegetabilieproduktionens värde.

  • Värdet av vegetabilieproduktionen ökade med 4 miljarder kr eller 13 %, vilket främst är en följd av de stigande priserna för spannmål och oljeväxter. Värdet av spannmålsproduktionen ökade med 2,6 miljarder kronor eller 29 % under samma period, till följd av stigande spannmålspriser. Spannmålspriserna steg 51 % under skördeåret 2021/2022. Produktionsvärdet av oljeväxter ökade med 61 %, också beroende på stigande priser. Värdet av foderväxter minskade däremot med 0,2 miljarder kronor, motsvarande 2 % under samma period. Produktionsvärdet för trädgårdsväxter ökade .
  • Värdet av animalieproduktionen ökade med 1,6 miljarder. Ungefär hälften av ökningen utgörs av ökat produktionsvärde för mjölk.
  • Dessutom ökade intäkterna från så kallade Sekundära icke jordbruksaktiviteter, såsom körslor, turism, torghandel, med 1,4 miljarder kronor, dock från en låg nivå 2020.
  • Stöd och ersättningar, det vill säga subventionerna ökade med 0,3 miljarder kronor, främst beroende på ökade epizootiersättningar till följd av utbrottet av fågelinfluensa.

Kostnaderna ökar också också

År 2021 uppgick kostnaderna för insatsvaror och tjänster till 49,9 miljarder kronor, vilket var 3,3 miljarder eller 7 % mer än år 2020. Ökningen skedde främst för foder, el, diesel och gödningsmedel. De kraftiga prisökningarna för insatsvaror kom främst under andra halvan av år 2021.

// Ulf Svensson

I diagrammet ovan har jag samlat alla typer av stöd både produktstöd som är relaterade till en produkt och de mer generella produktionsstöden under subventioner för att tydliggöra samtliga subventioners betydelse för jordbruket. Produktstöden som ingår i produktionsvärdet till baspris som är den definition som oftast används uppgick till ungefär 1,3 miljarder både under år 2020 och 2021.

Det innebär att produktionsvärdet till producentpris där inga stöd är med (som i diagrammet) uppgick till 70 miljarder kr år 2021. Om jag räknar in produktsubventionerna var produktionsvärdet 71,6 miljarder kr.

Publicerat i Ekonomi | Lämna en kommentar

Kanelbullens dag leder tankarna till äppelskörden

Det är kanelbullens dag idag. Kanelbullar innehåller kanel, vilket också äppelkaka ofta gör. För äppelkaka behövs äpplen. Så här en liten grafik från SCB över hur många ton äpplen som skördades mellan år 2018 till 2021.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mjölkproduktionen i EU har ökat sedan 2012

År 2021 levererades 144,7 miljoner ton mjölk in till mejerierna i EU. Jag redovisar då de 27 medlemsländer som numera utgör EU. I diagrammet nedan har jag tittat på utvecklingen de senaste 10 åren genom att jämföra ett genomsnitt av åren 2012-2014 med ett genomsnitt av åren 2019-2021. Jämförelsen visar att mjölkleveranserna har ökat med 11 % i EU:27 under perioden. Mest har mjölkleveranserna ökat på Cypern (70 %), Irland (54 %) och Bulgarien (35 %). De länder där mjölkleveranserna minskat mest är Kroatiens (-20 %), Sverige -(5%) och Malta (-4 %).

När vi i Sverige gick med i EU 1995 fanns ett mjölkkvotsystem i EU. Det innebar att varje land hade en högsta mängd mjölk man kunde producera utan att få höga avgifter. Mjölkkvotsystemet upphörde i mars år 2015. Från och med april 2015 har alltså mjölkbönderna i EU kunnat öka sin produktion av mjölk utan att riskera att behöva betala om de överskred sin kvot. Jämförelsen i diagrammet visar alltså mjölkleveranserna före och efter mjölkkvotsystemet.

Tyskland producerade mest mjölk inom EU år 2021. På kartan nedan visar jag mjölkleveranserna från länderna i EU år 2021. Tyskland är det land som producerar mest mjölk (31,9 miljoner ton) följt av Frankrike (24,2 miljoner ton). Som en jämförelse producerades 2,8 miljoner ton mjölk i Sverige.

I Irland ett av de länder som ökat sin mjölkproduktion mest under den senaste tioårsperioden producerades 9 miljoner ton år 2021.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Grattis Ingrid Marie, Frida och Alice!

Nej, det är inte fruntimmersveckan, utan äpplets dag!

Vi firar med en kort äppelfrågesport:

Vad är det som väger 30 miljoner kilo och skulle kunna göra världens alla rådjur på snusen? Just, det: Sveriges äppelskörd.

Vad är det som är brunt, frasigt och kan få min 13-åriga son att städa sitt rum? Jojomensan: äppelpaj.

Vilka är det som är extra tjusiga om våren, ökar snabbt som attan och börjar närma sig fyra miljoner? Rätt gissat. De svenska äppelträden.

Vilka är sisådär 300 stycken, gör oss alla en stor tjänst och går omkring med en gnagande oro för frost i början av maj? Rätt igen!: våra svenska äppelodlare.

Vad väger omkring elva kilo och bör inte göras allt på en eftermiddag? Joodå: den genomsnittlige medborgarens årliga äppelätande.

Otroligt. Fem av fem rätt! Som pris får du ett…

//Jörgen Persson

Publicerat i trädgård | Märkt , , | Lämna en kommentar

Gurkskörden var den största någonsin år 2021

SCB har ett trevligt instagramkonto. Jag kan inte låta bli att dela ett smakprov från i somras. Vill du veta skörden av gurka inte bara år 2021 utan ändå från år 1999 hittar du den här.

//Ann-Marie

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen på livsmedel

I förra veckan publicerade Jordbruksverket prisutvecklingen fram till juli 2022. SCB har tidigare i veckan redovisat KPI fram till och med augusti. Jordbruksverket publicerar alltså ungefär en månad senare än SCB. Vi har därför idag publicerat index för juli.

I den officiella statistiken vid jordbruksverket följer vi prisutvecklingen för jordbrukets insatsvaror, jordbrukets försäljning och priserna i producentledet. Dessutom gör SCB en specialbearbetning åt oss som innebär att vi också redovisar ett konsumentprisindex KPI-J för de varor som prisreglerades före EU-inträdet. Det innebär att frukt och grönt och varor som inte odlas i Sverige inte är med i indexet. KPI-J.

Om du klickar på rutan till höger märkt livsmedelspriser hittar du alltid de senast publicerade priserna på livsmedel.

I diagrammet nedan redovisar jag prisutvecklingen sedan augusti 2021:

  • A-index speglar prisutvecklingen för de varor som jordbrukarna säljer. Diagrammet visar att priserna har ökat med 28 % mellan augusti 2021 och juli 2022. Prisökningen var måttlig fram till februari 2022 för att därefter öka med 25 procentenheter på tre månader till maj 2022. Därefter har priserna sjunkit något.
  • PM-index speglar prisutvecklingen på de insatsvaror som jordbrukarna köper. Mellan augusti 2021 och juli 2022 steg priserna med 27 % på insatsvaror. Priserna på insatsvaror börjar öka redan i november 2001, fortsätter att öka i måttlig takt till februari 2022, då priserna tar ett hopp uppåt och når 34 % i maj 2022. Därefter har priserna för insatsvaror minskat fram till juli 2022.
  • PPI-J, Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel visar prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på svensk marknad. De varor som ingår är de varor som prisreglerades inom den svenska jordbrukspolitiken innan vi gick med i EU. Trädgårdssektorn ingick inte stödsystemet, vilket är anledningen till att de inte är med. Prisutvecklingen för trädgårdsprodukter ingår alltså inte i denna prisserie och inte heller varor som inte produceras i Sverige som kaffe. Priserna för dessa livsmedel har ökat med 19 % mellan augusti 2021 och juli 2022.
  • KPI-J Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel ska visa prisutvecklingen till konsument för samma produkter som PPI-J. Liksom för PPI-J ingår alltså inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter här. Priserna enligt KPI-J har ökat med 17 % mellan augusti 2021 och juli 2022.
  • KPI tas fram av SCB varje månad och mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. Indexet visar att mellan augusti 2021 och juli 2022 hade priserna på livsmedel ökat med 13 %. Om jag inkluderar augusti är ökningen 14 %.

Prisutvecklingen för KPI är något lägre än för KPI-J, vilket alltså innebär att trädgårdsprodukter och varor som normalt inte produceras i Sverige har ökat mindre i pris för konsumenterna än de varor som produceras i Sverige.

Konsumenternas priser på livsmedel har ökat med 14 % mellan augusti 2021 och augusti 2022

Inflationstakten enligt KPI-F (Konsumentprisindex med fast ränta), mäter förändringen från samma månad föregående år, var 9,0 procent i augusti 2022. För KPI där också Under samma period steg livsmedelspriserna stigit med 14 %, det vill säga mer än inflationen.

Om jag delar upp inflationen för olika typer av livsmedel kan jag se att kaffe, te och kakao ökat mest i pris med 31,7 %, följt av oljor och fetter med 28,1 % och mjölk, ost och ägg med 23,6 %. De varor där prisökningen varit lägst är mineralvatten och läskedrycker med 5,1 % och frukt med 7,5 %.

Om du klickar på rutan till höger märkt livsmedelspriser hittar du alltid de senast publicerade priserna på livsmedel.

Tabell över inflationstakten för olika livsmedelsgrupper

SCB skriver att livsmedelspriserna stigit för den nionde månaden i rad, vilket framgår om jag laddar hem indexet och räknar om det så att indexet är 100 just i augusti 2021. Av diagrammet nedan framgår att prisökningarna på livsmedel startade vid årsskiftet. Prisökningstakten minskade också något mellan juli 2021 och augusti 2021 och var då endast 0,8 %.

Index augusti 2021=100

Nedan visar jag också på samma sätt hur prisutvecklingen har sett ut månad för månad det senaste året för de olika grupperna. Man kan se att prisökningen för kaffe började de första månaderna under 2022 medan prisökningen för mjölk, ost och ägg startade litet senare under året.

SCB publicerar också prisutvecklingen för enskilda varor. Av den kan man se att priset på margarin stigit med 29 %, priset på mjölk stigit med 28 % det senaste året och priset på hårdost stigit med 27 %.

Varor där priset sjunkit var grönsaker i säsong som morötter, purjolök och salladskål. Du hittar prisutvecklingen för alla enskilda produkter om du klickar på länken: Prisutveckling för enskilda produkter.

grafer över samtliga livsmedel index 100=202108
Index augusti 2021=100

Jordbrukets priser på varor de säljer ökade med 28 % mellan augusti 2021 och juli 2022

Totalt ökade de priser jordbrukarna fick med 28 % mellan augusti 2021 och juli 2022. Här tittar jag alltså på 11 månader inte 12 månader som för konsumenternas priser. Priserna för animalier har ökat med 30 % och för vegetabilier med 26 %. Vi kan också se att priserna för vegetabilier har sjunkit något jämfört med priserna i mars april. När det gäller vegetabilier har priserna ökat mest för spannmål 64 %. för animalier så har det pris jordbrukarna får för mjölk ökat med 40 %.

Priserna för jordbrukarnas produktionsmedel har ökat med 27 %.

Priserna för samtliga produktionsmedel som jordbrukarna använder har ökat med 27 %. För att göra några nedslag så har priserna för diesel ökat med 46 %, m edan priserna för gödningsmedel har mer än fördubblats.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbrukarens pris för 1 kg konventionell mjölk ökade med 30 öre mellan juni och juli i år

Jag hade tänkt skriva ett längre inlägg om prisutvecklingen på livsmedel. Det får vänta till måndag. Idag hoppas jag ni håller till godo med denna lilla animation. Animeringen nedan innehåller det pris jordbrukaren får.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Skörden av spannmål 1865-2021

Den mesta spannmålen ligger för år 2021 ligger i ladorna och det kan vara dags att titta tillbaka på de skördar som de senaste 160 åren har ”skapat åt ålderdom ro”.

Det är möjligt att följa produktionen av spannmål långt tillbaka i tiden. Här visar jag perioden 1865- 2021. 1860 kan tyckas länge sedan nästan 160 år, men min mormors mor var ett litet barn då. Om jag vetat när jag var 20 att jag skulle blogga om långa tidsserier med jordbruksstatistik så kunde jag alltså frågat min mormor om vad hon hört sin mamma berätta om svåråren på 1860-talet.

Statistiken visar att spannmålsskördarna har ökat från att ha varit mellan 2 och 3 miljoner ton från 1870-talet fram till 1950-talet. Därefter ökade skördarna snabbt till en nivå mellan 4,5 och 5,5 miljoner ton i mitten av 1970-talet. Därefter har skördarna varit relativt stabila på den nivån. Du kan läsa mer om skördarna för enskilda grödor för hela perioden här. De senaste åren beskrivs mera i detalj i detta blogginlägg.

Skördarna varierar också från år till år. Mellan enskilda år är vädret den främsta orsaken till förändringarna. I diagrammet nedan visar jag på några tidpunkter med ovanligt hög eller låg totalskörd av spannmål. Under ”svåråren” på 1860-talet framförallt åren 1867-1868 var de totala spannmålsskördarna låga. Detsamma gäller 1917-1918, 1941, 1947. På senare tid har skörden varit låg 1992 och förstås det senaste missväxtåret 2018.

Rekordåret då mest spannmål producerades i Sverige var år 1984 då spannmålsskörden blev 6,6 miljoner ton. Andra år med en skörd över 6 miljoner ton är åren 1974 då skörden var 6,4 miljoner ton samt på senare tid åren 2015 och 2019.

Diagrammet visar också att ungefär hälften av skörden bestod av havre de första 50 åren. Därefter har havren minskat och den andel av skörden som kommer från korn och höstvete har ökat. Andelen övriga växtslag var hög på 1940 och 1950-talet och bestod till stor del av blandsäd. På senare år finns rågvete i övrigt gruppen.

Du hittar alla siffror bland de långa tidsserierna i vår databas med denna länk.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | Märkt , | Lämna en kommentar

Specialiserade mjölkföretag har mer åkermark än specialiserade växtodlingsföretag år 2021

Jag tittade på åkerarealen för specialiserade mjölkföretag i jämförelse med specialiserade växtodlingsföretag i databasen och såg att mjölkföretagen var större. Jag blev nyfiken på att veta mer och gjorde en specialbearbetning av Lantbruksregistret för år 1990 och 2021 för att kunna studera utvecklingen.

De driftsinriktningar (delbranscher) som hade den högsta arealen per företag var blandade företag som hade en liten övervikt på gris. År 2021 hade, i genomsnitt, specialiserade mjölkföretag 153 hektar åkermark, specialiserade spannmålsföretag 149 hektar åkermark, specialiserade potatisföretag hade 119 hektar åkermark och blandade företag med mest gris hade 209 hektar åkermark.

Jag började fundera på om det alltid sett ut så och jämförde med år 1990. Jämförelsen visar att år 1990 hade mjölkföretagen mindre areal åkermark än växtodlingsföretagen.

Mjölkföretagen hade i genomsnitt 38 hektar att jämföra med 68 hektar för spannmålsföretagen och 51 hektar för potatisföretagen. De blandade grisföretagen hade 55 hektar.

Av diagrammet kan jag se att:

  • Mjölkföretagen har ökat sin areal med 115 hektar. Det innebär att arealen drygt fyra gånger så stor år 2021 som år 1990.
  • Spannmålsföretagen har ökat sin areal med 81 hektar, vilket är mer än en fördubbling mellan åren 1990 och 2021.
  • Potatisföretagen har ökat sin areal med 68hektar, vilket är mer än en fördubbling mellan åren 1990 och 2021.
  • De blandade företagen med gris har ökat sin åkerareal med 155 hektar. Det innebär att arealen är knappt fyra gånger så stor år 2021 som år 1990.

Antalet företag med djur har minskat mer än antalet företag med växtodling

Vad beror då denna ökning på? Om jag tittar på antalet företag och hur stor areal de brukar i de fyra olika grupperna så kan jag se en del av svaret. I det vänstra diagrammet nedan kan jag se att antalet företag har minskat mycket mer bland djurföretagen än bland växtodlingsföretagen. Antalet företag med specialiserad mjölkproduktion har minskat från 22 851 företag till 2 540 stycken och de blandade företagen har minskat från 1 441 företag till 99 företag. Samtidigt har arealen för dessa driftsinriktningar också minskat, men alls inte lika mycket.

Antalet spannmålsföretag har minskat något från 8 016 år 1990 till 5 636 år 2021 och antalet potatisföretag har minskat från 1 300 till 527 företag under samma period. Samtidigt har arealen ökat något för båda dessa specialiseringar.

Ökning i åkermark är dock inte så stort att den kompenserar för den stora minskningen av antalet djurföretag. Det leder till att mätt i åkermark per företag år 2021 så har djurföretagen gått om växtodlingsföretagen.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Arealanvändning efter företagsstorlek 1927-2021

Varje år uppdaterar vi några riktigt långa tidsserier. Här har jag använt en av tidsserierna för att visa hur arealen åkermark fördelar sig på företag av olika storlek åkermark. Med början år 1927 så undersöktes antalet jordbruksföretag ungefär vart femte- sjunde år. Från 1969 har vi tagit fram statistik för varje år.

Jämfört med år 1927 har arealen åkermark minskat från 3,7 miljoner hektar till 2,5 miljoner hektar. Från och med 1969 har arealen minskat med 0,5 miljoner hektar. Som ni kan se har arealen ökat vid två tillfällen, när vi gått med i EU år 1996 och när gårdsstödet infördes 2005. I båda fallen fångades då arealer upp i statistiken som brukats också tidigare men som fallit bort från statistiken. Arealökningarna beror alltså inte på till exempel nyodlingar. Diagrammet visar tydligt att det är bland företag som brukar mer än 100 hektar åkermark som arealökningen är störst. År 2021 brukades ungefär 1,5 miljoner hektar av den gruppen att jämföra med 0,4 miljoner hektar år 1969.

Stapeldiagarm

61 % av åkermarken brukas av företag med mer än 100 hektar år 2021

Den andel av åkermarken som brukas av företag med mer än 100 hektar har ökat samtidigt som speciellt den mellanstora grupperna har minskat.

Under perioden 1969 till 1996 ökade andelen åkermark i företag som brukade mellan 50 och 100 hektar åkermark och den grupp som brukade mer än 100 hektar åkermark. Mellan perioden 1996 och 2021 däremot är det främst i den största storleksgruppen som arealen åkermark ökat.

Länk till en sparad databastabell. Länk statistikdatabastabell

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | 1 kommentar