Vall är den vanligaste ekologiska grödan

Vi har publicerat officiell statistik om ekologisk åkermark.  Jag bloggade i veckan om kommundata men det statistiska meddelandet innehåller så mycket mer. Det visar t.ex. att 14 % av åkermarken var omställd för ekologisk produktion, vilket innebär att produkter från marken kan säljas som ekologiska. Räknar jag in den mark som var under omställning det vill säga åkermark som inte tidigare har brukats med ekologiska produktionsmetoder och som under en period måste brukas enligt reglerna för ekologisk produktion innan den kan räknas som omställd ekologisk blir andelen 17 %.

Vall på åkermark kan både betas och användas för vinterfoder i form av ensilage eller
hö. Vall är den vanligaste ekologiska grödan.

21 % av den åkermark som odlas med vall är omställd till ekologisk produktion

Av den totala arealen av en gröda är det vanligare för vissa grödor att odlas ekologiskt. Även om arealen är liten så är hela 32 % av grönfoderväxterna omställda till ekologisk produktion. 21 % av slåtter- och betesvallen är omställd och 20 % av ärter- och åkerbönor. Grödor där endast en liten andel är omställd till ekologisk produktion är t.ex. oljeväxterna raps och rybs.

ekovall

Mer än hälften av den omställda ekologiska arealen åkermark odlas med vall

Totalt var 368 800 hektar åkermark omställd till ekologisk produktion år 2016. Av den markeekovalln var 223 400 hektar slåtter- och betesvall, vilket
motsvarar knappt 61 % av den omställda arealen åkermark.

Motsvarande siffror för spannmål var 89 600 hektar respektive 24 %. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 76 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen. Totalt sett ökade den omställda arealen spannmål 2016 med 4 700 hektar eller 5,5 %.

Den procentuella fördelningen för de redovisade grödgrupperna har varit relativt stabil över åren.

//Ann-Marie Karlsson

skog

Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Karlskoga i topp bland de 100 kommunerna med störst andel ekologiskt odlad åkermark år 2017

Idag har vi publicerat officiell statistik om ekologisk åkermark. Den visar att under år 2016 var 368 774 hektar åkermark omställd till ekologisk produktion. Det innebär att de produkter som kommer från åkermarken kan säljas som certifierad ekologiska produkter. Det är en ökning med 8 800 hektar sedan år 2015. Gotland är den kommun som har mest omställd åkermark med 10 991  hektar följt av Linköping (9 320 hektar) och Uppsala (8 285 hektar).

Förutom omställd mark finns också mark som är under omställning. Det är mark som inte tidigare har brukats med ekologiska produktionsmetoder och som under en period måste brukas enligt reglerna för ekologisk produktion innan den kan räknas som omställd ekologisk. Å r 2016 fanns det 62 512 hektar mark under omställning. Det är en ökning med 23 700 hektar sedan år 2015.

Karlskoga tar förstaplatsen från Nora

Den totala arealen åkermark skiljer ju sig mellan olika kommuner. Tittar jag istället på andelen omställd ekologisk åkermark så har Karlskoga kommun år 2016 gått om Nora kommun i tätstriden om förstaplatsen. I Karlskoga var 53 % av åkermarken omställd till ekologisk produktion medan andelen i Nora och Åmål var 52 %.

Åmål kommun i vinnarposition inför år 2017

Åmål är den kommun av de tre som har mest åkermark under omställning hela 940 hektar eller 19 % av sin åkermark. Det innebär att det finns goda förutsättningar för Åmål att redan år 2017 gå om både Nora och Karlskoga.

Nedan har jag tagit fram en 100 i topp lista på de kommuner där andelen omställd ekologisk odling av åkermark är störst. I listan har jag inte med kommuner med mindre än 200 hektar åkermark. Den ekologiska arealen per kommun finns också i vår statistiska databas.

//Ann-Marie Karlsson

ekokommun

Publicerat i Arealer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Mjölkpriset de senaste 3 åren mars 2014 till mars 2017.

I veckan har vi publicerat officiell statistik om jordbrukets priser. Du hittar dem enklast i vår statistikdatabas. I diagrammet nedan visas att det pris som jordbrukaren får för invägd ekologisk mjölk, invägd konventionell mjölk och det sammanvägda priset för ekologiskt och konventionell mjölk. Statistiken visar att mjölkpriset har ökat sedan mitten av år 2016 och i mars år 2017 var på ungefär samma nivå som i mars 2014.

//Ann-Marie Karlsson

mj

Publicerat i Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Åkerarealen minskar med 1 hektar i timmen eller 34 fotbollsplaner per dygn

Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 20 åren  har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Omvandlar jag det till fotbollsplaner blir det en minskning med 34 fotbollsplaner per dygn, eller 12 500 fotbollsplaner varje år.

Åkermarken har minskat med 9 % sedan år 1996

I diagrammet till höger visar jag utvecklingen av åkermarken de senaste 20 åren. I åkerdiagrammet ser ju minskningen beskedlig ut men totalt har åkerarealen minskat med 9 % de senaste 20 åren.

Uppgången år 2005 berodde på införandet av ett EU-stöd gårdsstödet som innebar att åkermark som man tidigare inte kunnat söka stöd för nu blev stödberättigad. Det innebar att mark som borde varit med i statistiken också tidigare år hittades och kunde räknas.

Åkermarken minskar inte lika mycket över hela landet. I diagrammet nedan jämför jag arealen åkermark i de olika produktionsområdena åren 1996 och 2016. Diagrammet visar att åkermarken har minskat mest i övre Norrland med 17 % följt av Nedre Norrland med 14 %. Det finns dock mer åkermark i Götaland och Svealand vilket innebär att det produktionsområde där arealen  har minskat mest med 71 000 hektar är Götalands skogsbygder.

Om ett par veckor kommer vi att publicera preliminär statistik över åkermarkens användning år 2017. Då får vi se om trenden fortsätter eller om utvecklingen vänder.

//Ann-Marie Karlsson

åker12.jpg

Publicerat i Arealer, Fascinerande fakta | 2 kommentarer

Totalskörden av oljelin ökade med 21 % år 2016 jämfört med år 2015

Avkastningen per hektar av oljelin blev på riksnivå 1 990 kilo per hektar år 2016, vilket är i nivå med 2015 års resultat och 16 % högre än femårsgenomsnittet.

Den totala skörden har beräknats till 16 800 ton år 2016 , vilket är 21 % mer än 2015 års totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Eftersom totalskörden ökat mer än avkastningen per hektar har alltså arealen ökat mellan åren 2015 och 2016 . Arealen oljelin ökade med 18 %. Uppgifterna finns i det statistiska meddelanden om skördar för år 2016 som publicerades för någon vecka sedan.

//Ann-Marie Karlsson

oljelin

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hushållen lägger mer pengar på mat samtidigt som matens andel av den totala konsumtionen minskar

I Nationalräkenskaperna i SCB:s databas kan man se värdet av hushållens konsumtion fördelat på olika varor. Jag har studerat perioden 1976-2016 och räknat om siffrorna till 2016 års prisnivå med hjälp av konsumentprisindex, dvs. inflationen.

  • Det innebär att man kan se att hushållen i 2016 års prisnivå har ökat sina utlägg för mat från 160 till 240 miljarder kronor.
  • Mellan åren 1976 och 2014 har hushållen ökat sina utlägg för restaurangbesök från 33 till 95 miljarder kronor.
  • Sammantaget är det en ökning med runt 60 %.

Befolkningen har ju förstås också ökat de senaste 40 åren, men inte lika mycket. År 1976 var vi 8,2 miljoner människor i Sverige.  år 2016 är motsvarande siffra 10 miljoner en ökning med 22 %.

kons

13 % av hushållens konsumtionsutgifter består av mat

13 % av hushållens konsumtionsutgifter består av mat, det är en minskning med 5 % testassedan år 1976 då motsvarande andel var 18 %. Trots att hushållen alltså spenderar mer pengar på mat så har hushållens totala konsumtionsutgifter ökat ännu mer vilket innebär att andelen har minskat de senaste 40 åren.

Den andel av de totala konsumtionsutgifterna som hushållen spenderar på restaurangbesök har däremot ökat från 4 till 5 %.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion | Lämna en kommentar

8 % av jordbruksföretagen är juridiska personer

Idag har vi publicerat officiell statistik om jordbruksföretag och företagare. Den visar att 8 % av jordbruksföretagen i Sverige drivs av juridiska personer medan 92 % drivs av fysiska personer (enskild firma).  Den driftsinriktning där det är vanligast att företaget drivs av en juridisk person är trädgårdsodling där 40 % av företagen är juridiska personer. Småbruk det vill säga företag som kräver mindre än 400 timmar i arbetstid är som man kan förvänta den driftsinriktning där antalet juridiska personer är lägst.

juridisk person.jpg

83 % män och 17 % kvinnor

juridisk personaFör enskilda firmor  alltså fysiska personer drevs 17 % av företagen av en kvinna som företagare och 83 % av en man som företagare. Som en jämförelse kan nämnas att av de företag som var enskild  firma för 20 år sedan, år 1996, hade 90 % en man som företagare och 10 % hade en kvinna som företagare.

År 2016 var det mera vanligt att en kvinna var företagare i driftsinriktningarna övrig husdjurskötsel, och småbruk. Driftsinriktningen övrig husdjurskötsel domineras av företag med får.

Det var vanligast att en man är företagare i driftsinriktningen Mjölkkor.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Företag och företagare | Lämna en kommentar

15 500 heltidsjordbruk år 2016

För någon vecka sedan publicerade vi officiell statistik om antalet jordbruksföretag efter den svenska typologin. Det innebar bland annat att vi grupperade företagen efter storlek genom att räkna ihop hur många timmar (standardarbetstimmar) vi bedömer går åt för de djur och de grödor företaget har. På det här sättet för vi ett storleksmått där vi kan jämföra företag med djur och företag med t.ex. enbart åker. Statistiken visar att det år 2016 fanns:

  • 15 500 heltidsjordbruk det vill säga jordbruk som krävde minst 1 600 standardtimmar.
  • 24 200 deltidsjordbruk, det vill säga jordbruk som krävde mellan 400 och 800 standardtimmar.
  • 23 200 småbruk det vill säga jordbruk som krävde mindre än 400 standardtimmar

En jämförelse med antalet företag år 2013 visar att antalet företag i samtliga grupper har minskat.

// Ann-Marie Karlsson

småbruk

Publicerat i Företag och företagare | Märkt , | Lämna en kommentar

Mjölkproduktion i Estland, Lettland och Litauen

För någon vecka sedan bloggade jag om mjölkföretagen i norden. Nu tycker jag därför korföretagdet är tid att ta sig över Östersjön och studera mjölkföretagen i de baltiska staterna.

Såväl antalet mjölkkor som antalet företag med kor är störst i Litauen medan Estland är det land som har minst antal kor och minst antal företag. Besättningsstorleken är dock störst i Estland med 38 kor per företag medan Litauen och Lettland har 5-7 kor per företag. Strukturen inom mjölkproduktionen skiljer sig alltså åt mellan de baltiska staterna.

Störst andel av mjölkkorna i besättningar större än 100 kor i Estland

I Estland fanns år 2013 ungefär 80 % av mjölkkorna på gårdar med minst 100 kor. Det var mer än i Sverige där motsvarande andel var litet mer än 50 %. Diagrammen nedan visar också att i Litauen fanns en tredjedel, en av tre kor, på gårdar med färre än 10 kor. I Litauen var andelen lägre och ungefär en fjärdedel av korna fanns på företag med mindre än 10 kor.

I den nedre raden av diagram visas antalet mjölkföretag efter hur många mjölkkor de hade år 2013. En intressant skillnad mellan Estland och Sverige visar sig då. Trots att Estland har flest kor i gruppen med minst 100 kor så finns det många små företag i Estland. Mer än hälften av företagen har 1-2 mjölkkor. Det är en grupp där antalet företag i Sverige är 0.

mjölkkor

I diagrammet nedan är det möjligt att närmare studera antalet mjölkkor och antalet företag. Diagrammet tydliggör en skillnad mellan Lettland och Litauen. I Lettland fanns det ungefär lika många mjölkkor i de flesta grupperna men det finns flest mjölkkor i besättningar med minst 100 kor. I Litauen fanns det istället flest mjölkkor i besättningsstorleken 3-9 kor.

Siffrorna är hämtade från Eurostats databas.

//Ann-Marie Karlsson

mjölkkor1

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Såhär växer mjölkföretagen

Jag klickade runt litet på bkologgen så här i slutet av veckan. Jag hittade två bildspel om mjölkföretagens utveckling de senaste 40 åren. Resultaten visas i powerpointpresentationerna nedan. Du får själv klicka dig fram mellan bilderna.

Det ursprungliga blogginlägget där det också finns litet mer information finns här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar