740 hektar bruna bönor odlas i Sverige

Bruna bönor är en proteingröda som odlas i Sverige. Bruna bönor har en lång tradition av att ha producerats på Öland. De senaste åren har bönan också börjat produceras på Gotland. År 2020 visar vår preliminära statistik att odlingen uppgick till 742 hektar varav 604 hektar odlades på Gotland.

odling av bruna bönor

Bruna bönor är en värmekrävande gröda som är känslig för frost under groning och uppkomst. Gott kalktillstånd samt en utdragen, varm och torr höst är andra behov som har bidragit till att odlingen av bruna bönor har koncentrerats till Öland och nu på senare år Gotland. Under 1950-talet samlades uppgifter in om totalskördar av bruna bönor på riksnivå. Då varierade produktionen mellan 11 000 och 27 000 ton. Under 2000-talet har odlingsarealen av bruna bönor pendlat mellan omkring 500 och 800 hektar.

Skördestatistik från Öland under perioden 1970–2004 visar att medelavkastningen för bruna bönor har varierat mellan 2 400 kg per hektar (1979) och 400 kg per hektar (1987). Hushållningssällskapet i Kalmar bedömde avkastningen till ungefär 1800 kg/ha år 2010.

//Ann-Marie karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av åkerbönor har inte återhämtat sig efter 2018 års katastrofala skörd

Odlingen av åkerbönor har inte återhämtat sig efter 2018 års dåliga skörd. År 2019 odlades 18 000 hektar med åkerbönor och år 2020 visar den preliminära statistiken att odlingen omfattar 20 000 hektar. Det är ungefär 10 000 hektar mindre än de runt 30 000 hektar som odlades åren 2016 till 2018.

akeböna

Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda. Ett flertal lantbrukare meddelade SCBs skördestatistik att under torråret 2018 torkade åkerbönorna bort helt, så det inte ens gick att skörda ensilage av grödan. Både år 2018 och 2019 finns rapporter om skador av bönsmyg. Dessutom finns i år en del kommentarer om dålig grobarhet för åkerbönorna, vilket kan härröra från nedsatt kvalitet i utsädet från 2018. 

Hektarskördarna har återhämtat sig år 2019

2019 års hektarskörd av åkerbönor är för landet som helhet mer än dubbelt så hög som under 2018, men bara 6 % högre än femårsgenomsnittet, där den mycket låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 60 200 ton, vilket är 73 % eller 25 400 ton mer än förra året, men 26 % mindre än femårsgenomsnittet. Arealen åkerbönor för tröskning minskade med 31 % jämfört med fjolåret och med 30 % jämfört med femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 39 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2019.

År 2019 skördades endast 0,6 % av åkerbönorna som ensilage, jämfört med med omkring 11 % år 2018. Samtidigt var den obärgade arealen 1 % år 2019 att jämföra med 6,6 % år 2018.

akerbona

 

Publicerat i Arealer, Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Odlingen av hampa har ökat något de senaste åren

hampaFrån och med år 2003, blev det återigen tillåtet att odla hampa i Sverige.  År 2004 var arealen cirka 150 hektar, år 2005 drygt 300 hektar, år 2006 drygt 500 hektar och år 2007 drygt 800 hektar. Därefter minskade odlingen  av hampa  till blygsamma 43 hektar år 2014. Därefter har odlingen ökat något till 170 hektar år 2020.

I Sverige är användningen oftast inriktad på  energiproduktion. Hampa som ska användas till biobränsle bör skördas när merparten av bladet har ramlat av, vilket innebär att frosten helst ska inväntas. Näringen i bladen kan då återföras till jorden och biomassan blir lättare att hantera i förbränningsanläggningarna. Under vintern och våren sker förluster av biomassa, så vårskörd ger lägre avkastning än skörd på senhösten. Biomasseskördar på 10 ton torrsubstans per hektar är inte ovanliga  vid höstskörd.

Hampa under 1900-talet

Hampa är en gammal kulturväxt som använts för produktion av rep, säckar, segel, papper m.m. Hampfröet och dess olja kan användas som livsmedel, men även för färgtillverkning, hudvårdsprodukter m.m. Odlingen fick ett uppsving under andra världskriget då beredningsverk anlades för både fiber och olja med hjälp av statliga lån och bidrag .

När grödan väl är etablerad konkurrerar den effektivt mot ogräs genom sitt kraftiga växtsätt. I vårt nordliga klimat blir hampan cirka 1,5 – 4 meter hög. Hampan bereddes på ungefär samma sätt som linet. Stjälkarna skulle rötas, bråkas, skäktas och häcklas. Tågorna var de längsta och starkaste fibrerna. Blånorna var de sämre, kortare och grövre fibrerna.  På grund av hampans narkotiska egenskaper förbjöds odlingen år 1974.  Drogerna marijuana  och hasch utvinns från den indiska hampan. Den industrihampa som odlas här innehåller dock endast marginella mängder av de aktiva substanserna och kan inte användas för framställning av droger.

Efterfrågan på hampafibrer har ökat de senaste decennierna, bland annat eftersom det numera finns beredningsmetoder som gör fibrerna lämpliga för textilindustrin. Ekologiska kläder är ofta gjorda av hampatyg eftersom hampan klarar sig bättre utan växtskyddsmedel än bomull.

Texten över utvecklingen under 1900-talet är till största delen hämtad från vår publikation Jordbruket i siffror 1866-2007.  //Ann-Marie Karlsson

hampa

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

C14. Arbetsproduktiviteten i jordbruket högre i Sverige än i EU27

En av de kontexindikatorer som används för att beskriva jordbrukssektorn inför den nya jordbrukspolitiken är arbetsproduktivitet. Denna indikator liksom flera andra bygger främst på statistik som samlas in från medlemländerna och finns ganska enkel att använda på Eurostats webbplats. Indikatorn om arbetsproduktivitet finns för jordbruk, skogsbruk och livsmedelsindustrin. För jordbruket är källan den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn och för livsmedelsindustrin är källan nationalräkenskaperna.

Arbetsproduktiviteten mäts genom att man tar Bruttoförädlingsvärdet och dividerar det med antalet arbetade timmar. Bruttoförädlingsvärdet är produktionsvärdet minus kostnader för varor och tjänster. Ju högre värdet ju mer värde skapas med hjälp av de som arbetar. Hög produktivitet är en nyckel till hög konkurrenskraft.

Nederländerna har högst arbetsproduktivitet inom jordbruket

Beräkningen av arbetsproduktiviteten inom jordbruket visar att Nederländerna har högst produktivitet följd av Danmark. Sverige kommer på nionde plats men över genomsnittet för EU:27. Finland har en arbetsproduktivitet strax under genomsnittet. Länderna med lägst arbetsproduktivitet är Rumänien, Kroatien och Polen.

c14

Luxemburg i har högst arbetsproduktivitet i livsmedelsindustrin

Luxemburg har högst arbetsproduktivitet för livsmedelsindustrin inom EU, följd av Irland, Nederländerna och Sverige. Såväl Danmark som Finland har också en arbetsproduktivitet som är högre än genomsnittet inom EU. Lägst arbetsproduktivitet finns i Bulgarien följd av Ungern och Slovakien.

//Ann-Marie Karlsson

c16

 

Publicerat i kontextindikatorer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Är du nyfiken på hur jordbruket ser ut där du svemestrar?

NamnlösDå kan du stilla din nyfkenhet genom att titta på de powerpoints med länsstatistik som finns på vår hemsida. Du kan hitta den genom att klicka här, eller på bilden. Visste du t.ex. att Gotland är det län där produktionen av får- och lammkött är högre än länsbornas konsumtion. Hela sju gånger högre.

För de av er som arbetar finns ju också ett bra tillfälle att förbereda höstens presentationer. Antingen genom att ta en presentation rakt av eller att plocka ihop en själv med hjälp av redan färdiga bilder och Excelmaterial.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Försumbar odling av spånadslin i Sverige

Linblommor är vackra och lin är också Hälsinglands landskapsblomma. När vi gick med spånadslini EU skiljde sig arealstödet för olika grödor. Spånadslin var en sådan gröda som hade ett högre stöd än t.ex. spannmål.

Före EU-inträdet var uppskattades spånadslinodlingen till runt 5 hektar. År 1998 ökade odlingen till 320 hektar. Arealen fortsatte att öka och år 1999 odlades ca 1 320 hektar. Utvecklingen sammanhänger med att stödet för odling av spånadslin var betydligt högre än det för t.ex. spannmål efter EU-medlemskapet år 1995. Ersättningen för spånadslin var 6000- 7000 kr per hektar för 1998 och 1999 års odling. I början av 2000-talet blev dock stödet för spånadslin till odlaren detsamma som det till spannmål.

Under slutet av 1990-talet odlades spånadslin främst i Halland, Blekinge och i viss mån även i Hälsingland. Vill du läsa liter mera om marknaden och stöden under slutet av 1990-talet så är t.ex. Marknadsöversikterna över vegetabilier från början av 2000-talet en källa. De finns i vår webbutik.

Odlingen under 1900-talet

Sedan början av 1940-talet finns det två typer av odlat lin, spånadslin och
oljelin. Spånadslinet har ett långt, rakt strå med sparsam förgrening, vilket ger
långa fibrer men däremot lägre fröskörd. Oljelinets strå är lågvuxet och
mera förgrenat, vilket ger många frökapslar. Oljelinets frön har dessutom
högre oljehalt, men frön från spånadslin kan också användas för oljeutvinning.

spånadslinFram till slutet av 1930-talet fanns det inte några särskilda linsorter för spånad respektive olja. Linodlingen var från början i första hand avsedd för produktion av linnetyg, oljan framställdes mera som en restprodukt. Linhanteringen var mycket arbetskrävande. Det skördade linet skulle repas (fröställningarna repas av), rötas (stjälkarna blöts upp för att frigöra fibrerna), bråkas (krossas) skäktas (rensas) och häcklas (avskiljning av blånor från lintågorna). Blånorna var korta och svaga fibrer medan tågorna var långa fibrer av god kvalitet. I statistiken särredovisas tågor och blånor.

Odlingen av lin hade minskat under slutet av 1800-talet och fortsatte att minska
under början av 1900-talet. I början av 1900-talet fanns linodlingarna i hela landet, men efterhand koncentrerades produktionen alltmer till Hälsingland, Småland, Skåne och Halland. Under andra världskriget skedde en vändning. Flera linbedningsverk anlades och statligt stöd gavs till linodling. En del av stödet blev kvar även efter kriget, men det drogs in år 1966. Under 1960-talet skedde en snabb ökning av användningen av syntetiska fibrer inom textilindustrin, på bekostnad av bland annat linfibern. Under 1950 – 1960-talet förekom dock odling av spånadslin på ca 2 000 – 4 500 hektar i landet.

Texten över odlingen under 1900-talet är hämtad från publikationen ”Jordbruket i siffror”

//Ann-Marie Karlsson

spånadslin

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

C.23 Lantbrukarna yngre i Finland än i Sverige

Varje jordbruksföretag inom EU har en person som är ansvarig för den dagliga verksamheten i företaget, driftsledaren. För de allra flesta företag är det samma person som den som är företagaren det vill säga samma person som  också är ansvarig för ekonomin i företaget.

För driftsledaren finns statistik om ålder. Ålder är en, kontextindikatorer som DG-Agri menar är viktiga för att förstå utvecklingen av jordbruket inom EU.  Du kan läsa mer om kontextindikatorerna här.

Driftsledarna i Sverige är yngre än i Danmark, men äldre än i Finland

Ungefär 10 % av driftsledarna i Sverige är yngre än 40 år. Det är en något högre andel än i såväl Danmark som Finland, men samtidigt något lägre än EU-genomsnittet. Andelen som är 65 år eller äldre är däremot högre i Sverige än i Danmark och i Finland. Det är enbart Österike och Tyskland som har en färre andel driftsledare som är 65 år eller äldre.

Österrike är det land där flest jordbrukare är under 40 följt av Polen, Slovakien och Frankrike. Lägst andel finns på Cypern, i Portugal och ännu så länge i statistiken Storbritannien.

//Ann-Marie Karlsson

c.23 ålder

 

 

Publicerat i Företag och företagare, kontextindikatorer, Tema: EU | Lämna en kommentar

Bovete odlas främst i landskapet Värmland

När jag letade efter vilka grödor som odlades speciellt mycket i olika landskap i förra boveteblogginlägget fick jag ögonen på bovete. Det odlas inte så många hektar bovete i Sverige. Bovete är dock  en gröda som specificeras i jordbrukarnas stödansökningar och vi kan därför få kunskap om grödan trots att arealen som odlas är liten. Arealen för år 2020 är preliminär.

Av statistiken för 2020 kan vi se att 314 hektar åkermark odlas med bovete. Den mesta odlingen, 220 hektar eller 70 %, finns i landskapet Värmland. Odlingen har ökat något de senaste åren till ungefär 300 hektar att jämföra med de betydligt mindre arealerna mellan åren 2005 och 2013. År 2019 var det ungefär 40 företag som odlade bovete. 

Bovete är ingen vetesort och i själva verket inte ens ett spannmål. Bovete är istället släkt med ängssyra och rabarber och innehåller inte gluten. Bovete tröskas och fröna används till exempel till mjöl och gryn. Fransk galette, en sorts crêpes, är gjord på bovete.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer, Landskap, Landskap i Sverige | Märkt , , | Lämna en kommentar

En resa genom jordbruksmarkerna i Sveriges landskap

pacioli, frida, spannmål 151

Det är sommar och vi är många som tänker att vi reser till landskapet Öland snarare än till kommunerna Borgholm och Mörbylånga landskapi Kalmar län. Jag har därför gjort en specialbearbetning i vår databas för att titta på hur jordbruksmarken används i våra 25 landskap i år.

Statistiken om jordbruksmarken är preliminär och bygger till stor del på de stödansökningar som jordbrukarna gjorde i våras. Övriga uppgifter om djur, befolkning, landareal och företag är från år 2019.

Sverige är avlångt och jordbruket ser olika ut. Jag tänkte därför beskriva ett axplock av landskap litet mera specifikt men också presentera statistiken ämnesvis för alla landskap på en gång.

Statistiken finns i en excellfilen Jordbruksmark efter landskap så du kan själv sortera den på vilken ledd du vill. Siffrorna före landskapsnamnet är en kod där den första bokstaven står för Landsdelarna  Götaland, Svealand och Norrland och de två följande siffrorna för länet.

Öland består till mer än hälften av jordbruksmark

Öland är det landskap där störst andel av landarealen består av jordbruksmark. Det är förstås de fantastiska alvarbetesmarkerna som bidrar. 84 900 hektar eller 849 kvadratkilometer av Ölands landyta består av jordbruksmark. Det är 63 % av Ölands totala landyta som är 1 341 kvadratkilometer.

Ungefär hälften av jordbruksmarken består av betesmark och hälften av åkermark. Öland är också det landskap där arealen jordbruksmark är högst per person. Varje person har, åtminstone på vintern, drygt 3 hektar jordbruksmark på Öland.

öland

Av de drygt 40 000 hektar som består av åkermark odlas vall- och grönfoderväxter på mer än halva arealen, 26 400 hektar. Spannmål odlas på 10 500 hektar. Av spannmålsgrödorna är höstvete den vanligaste grödan. Bruna bönor ingår bland baljväxterna och är en gröda som odlas främst på Öland. År  2020 odlades 587 hektar. Det borde också finnas rika möjligheter att äta färska jordgubbar. Jordgubbar som ingår bland övriga grödor odlas på hela 205 hektar, vilket motsvarar 8 % av jordgubbsodlingen i Sverige.

Totalt finns det 44 600 hektar betesmark på Öland år 2016. Drygt 21 000 hektar av betesmarken är alvarbete och knappt 22 000 hektar är ”vanlig” betesmark. Dessutom finns slåtteräng, skogsbete och små arealer av mosaikbetesmark.

Vallar och betesmarker kräver djur för att fortsätta att vara öppna. På Öland fanns år 2019 ungefär 20 800 kor och 1 200 får och lamm.

Jordbruksmarkens andel av landarealen

Jordbruksmarkens andel av landarealen för hela riket är 7 %. Jordbruksmarkens andel av landarealen är som sagt störst på Öland. Därefter kommer Skåne där andelen är 44 %. Skåne följs av landskapen Västergötland, Uppland, Östergötland och Södermanland. Alla landskap med areal i Sveriges slättbygder. Som man kan förvänta sig är jordbruksmarkens del av landarealen lägst i fjällområdena t.ex. i Lappland och Härjedalen.

Arealen jordbruksmark är störst i Skåne med nästan 500 tusen hektar jordbruksmark.  Skåne följs av Västergötland, Småland, Uppland och Östergötland. Arealen jordbruksmark är minst i Härjedalen följt av Lappland.

akermark

Lappland utmärks av myrslåtter

Lappland är landskapet med mest landareal, 10 miljoner hektar, men med minst areal jordbruksmark, endast 9 300 hektar  eller 0,1 % av all jordbruksmark i Sverige.

lappland

Nästan hälften av ytan ligger mer än 500 meter över havet och Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise finns i Lappland.

Det fanns år 2019 1 200 kor och 1 700 får i Lappland.

Av jordbruksmarken är 5 600 hektar åkermark, 900 hektar betesmark och 2 600 hektar är slåtteräng, vilken i Lappland främst består av myrar.

Myrslåttern i Lappland utgör 16 % av arealen slåtterängar i Sverige.

Betesmark och slåtteräng

Myrslåtter dominerar också i landskapet Norrbotten. Det innebär att år 2020 finns nästan hälften av all slåtteräng i landskapen Lappland och Norrbotten. På slåtterängen ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Hävdad ljung kan också användas till foder. Arealen slåtterängar har ökat de senaste åren. Slåtterängar ingår i åtaganden för miljöersättning och brukas mest för sina natur- och kulturvärden.

andell bete

Andelsdiagrammet visar också att fäbodbete utgör mer än hälften av marken för bete betesmark slåtterängoch slåtteräng i landskapen Jämtland,  Härjedalen och Gästrikland.

Mosaikbete är en betesmark med stort inslag av tätare områden med naturliga impediment, träd och buskar eller värdefulla landskapselement. Markerna har höga naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd eller höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet.

Skogsbete finns främst på Gotland men också i Uppland, Södermanland och Jämtland. Skogsbete är bete som betas av nötkreatur, får, get eller hästar inom ett område som till största delen består av skog. Markvegetationen ska också vara betespräglad.

Om jag däremot studerar betesmark och slåtteräng i stort så finns mest betesmark i Småland med 93 000 hektar, följt av Skåne, och Västergötland med drygt 50 000 hektar vardera.

Skåne, ett stort jordbrukslandskap

Skåne är ett stort jordbrukslandskap. Ungefär en fjärdedel av produktionsvärdet i jordbruket skapas i Skåne. Skåne är också det landskap som har mest åkermark och mest jordbruksmark i Sverige. Sockerbetsodlingen är koncentrerad till Skåne. Odlingen av oljeväxter och potatis är också stor i Skåne liksom odlingen av många trädgårdsgrödor.

raps1

Raps

Ungefär hälften av åkermarken 206 tusen hektar odlas med spannmål, 43 000 hektar med odlas med raps och rybs. Sockerbetsodlingen uppgår till 29 000 hektar. Skåne är också landskapet där minst del av arealen odlas med vall- och grönfoderväxter. Trots detta är det enbart landskapen Västergötland och Småland som har större arealer av vall- och grönfoderväxter. Antalet mjölkkor i Skåne var 36 000 år 2019 och antalet köttdjur 37 000. Det innebär att ungefär 14 % av alla kor finns i Skåne.

Av den spannmål som odlas i Skåne består ungefär hälften av det högavkastande höstvetet.

ölandast

Åkermarkens användning

vallDet lilla landskapet Närke med den bördiga Närkeslätten är det landskap där andelen spannmål på åkermarken är högst, hela 54 %. Närke följs av Västmanland som också är ett landskap där mer än hälften av åkermarken odlas med spannmål. På tredje plats kommer Uppland med 50 %.

I Skåne som är det län där spannmålsodlingen är störst i hektar räknat, konkurrerar också oljeväxter, potatis och sockerbetor om marken i betydligt högre utsträckning än i landskapen litet längre norrut.

Andelen träda är högst i Bohuslän och Västerbotten där 11 % av marken ligger i träda. Andelen är minst på Öland och i Hälsingland där andelen bara är 2 %. I hektar räknat ligger mest mark i träda i landskapet Uppland följt av Västergötland.

I länen norrut dominerar vallodlingen. I Härjedalen och Jämtland odlas vall- och grönfoderväxter på runt 90 % av åkermarken och i landskapen.  Småland är det landskap där arealen i hektar av vall- och grönfoderväxter är som högst.

De landskap där andelen vall- och grönfoderväxter i förhållande till åkermarken är lägst är landskapen Skåne och Närke där mindre än 30 % av åkermarken odlas med vall.

ölandast

Om du vill göra egna diagram finns underlagsmaterialet i filen Jordbruksmark efter landskap

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Landskap, Landskap i Sverige | Märkt , , , | 1 kommentar

Mjölkleveranserna något högre än 2019

Mjölkleveranserna till mejeri under de fem första månaderna 2020 var något högre än motsvarande månader 2019. De var 1 182 tusen ton år januari till maj 2020 att jämföra med 1 179 tusen ton år 2019. Mjölkleveranserna var dock något lägre än motsvarande period 2018 då de var 1 191 tusen ton.

Statistiken presenteras i en av våra moderniserade statistikrapporter samt i vår databas, under avsnittet animalieproduktion

mjolk

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar