Prisutvecklingen för jordbruksprodukter

Avräkningsprisindex (A-index) avser att visa utvecklingen av avräkningspriser för jordbruksprodukter. A-index är en prisindexserie, varför det inte ingår för producenterna inkomsthöjande ersättningar, såsom direktbidrag i form av arealersättningar eller djurbidrag. Denna indexserie är jämförbar med det Output Price Index inom EU som publiceras för alla EU-länder.

  • Jordbrukarnas priser har stigit med 16 % sedan år 2010. Det är framförallt under det senaste året som priserna stigit.

Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J), avser att visa prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på svensk marknad och avser jordbruksprodukter som ingick i den tidigare svenska jordbruksprisregleringen. Detta innebär också att t.ex. att prisutvecklingen för trädgårdsprodukter inte ingår i denna prisserie.

  • Priserna till livsmedelsindustrin har stigit med 11 % sedan år 2010.

Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) avser att visa prisutvecklingen på priser till konsument för samma produkter som PPI-J. Liksom för PPI-J ingår inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter här.

  • Konsumentpriserna för jordbruksprodukter har stigit med 11 % sedan år 2010. Det är framförallt under år 2017 samt under första halvåret 2013 som priserna stigit.

Du hittar indexserier sedan 1960-talet i vår databas under katalogen priser och prisindex.

//Ann-Marie Karlsson

prisindex.jpg

Publicerat i Priser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hur mycket jordbruksmark äger kyrkan?

Det var kyrkoval i går, vilket fick mig att fundera på hur mycket jordbruksmark som kyrkan äger. Vi gjorde en rapport om ägande av jordbruksmark för något år sedan och där finns svaret. Ett sammanfattande blogginlägg finns här.  Kyrkans ägande av jordbruks- och skogsmark benämns prästlönefastigheter och är en del av prästlönetillgångarna som är kyrkans samlade förmögenhetsmassa. Dessa prästlönetillgångar är egna juridiska personer.

År 2011 ägde kyrkan:

  • 44 000 hektar åkermark
  • 10 000 hektar betesmark

Svenska kyrkans samlade innehav av jordbruksmark gör organisationen till en av Sveriges enskilt största ägare av jordbruksmark. Övriga ägare redovisas nedan.

//Ann-Marie Karlsson

arrende

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Produktion, konsumtion, export och import av kött de senaste 40 åren

NamnlösRött kött är kött av nöt, gris, vilt och får.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Endast Österrike har större andel ekologiska kor än Sverige

I Sverige var 15 % av mjölkkorna ekologiska år 2016. Inom EU är det bara Österrike som har en högre andel. I Österrike var 20 % av mjölkkorn ekologiska. På tredje plats kom ekoLettland (13 %) och på fjärde plats Danmark (10 %). Därefter är det ett hopp ner till Slovakien, Storbritannien, Tyskland och Grekland där andelen ekologiska mjölkkor var 4% till 5 % år 2016.

Flest ekologiska kor i Tyskland.

Det fanns flest ekologiska kor i Tyskland (176 000 stycken) följt av Frankrike (120 000 mjölkkor) och Österrike (107 000 mjölkkor) . I Sverige är antalet ekologiska mjölkkor 49 000. Förutom Frankrike och Österrike har också Danmark och Storbritannien fler ekologiska mjölkkor än Sverige.

Två länder Storbritannien och Danmark har minskat sin andel ekologiska mjölkkor mellan åren 2013 och 2016. Lettland å andra sidan är det land där andelen ekologiska mjölkkor ökat mest från 5 % till 13 % mellan 2013 och 2016.

Tabellen bygger på siffror från Eurostat. För att ta fram andelen har antalet ekologiska mjölkkor dividerats med antalet mjölkkor i december.

//Ann-Marie

Publicerat i Husdjur, Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

I genomsnitt användes 107 kg kväve per hektar gödslad areal för de grödor som skördades år 2016

I början av sommaren publicerade SCB officiell statistik över användningen av gödselmedel i jordbruket (MI 30 SM 1702).  Undersökningen görs var tredje år och denna, den senaste, avser växtodlingsåret 2016 vilket inbegriper höstsådden under hösten 2015. Kväve från både mineralgödsel och stallgödsel ingår i undersökningen.

Totalanvändningen av kväve från mineralgödsel ökar

Totalanvändningen till samtliga grödor av kväve i form av mineralgödsel ökade
med 9 400 ton mellan åren 2013 och 2016, medan kväve i form av stallgödsel minskade med 14 200 ton. Den genomsnittliga kvävegivan för gödslad areal beräknad på samtliga grödor var 107 kg per hektar. Det är samma hektargiva som för 2013.

Större hektargivor av kväve i höstsådda grödor

Användningen skiljer sig åt mellan enskilda grödor. År 2016 var användningen i spannmål i genomsnitt 117 kilo kväve per hektar. Mest kväve användes till höstvete med 157 kilo per hektar och minst till havre med 80 kilo kväve per hektar. Eftersom hektarskörden av höstsådda grödor som höstvete i medeltal är betydligt högre än för vårspannmål går det åt mer kväve till höstvete.

Användningen till sockerbetor och matpotatis var runt 110 kilo per hektar. För höstraps var användningen av kväve 162 kilo per hektar och för vårraps 107 kilo per hektar.

användning av kväve

Ökningen av kväve från mineralgödsel beror på större areal av höstvete

Eftersom användningen av kväve skiljer sig åt mellan olika grödor påverkar den totala odlingen av de olika grödorna den sammanlagda kvantiteten kväve som används. Mellan åren 2013 och 2016 ökade arealen höstvete med 165 000 hektar medan arealerna av vårsådda grödor minskade. SCB skriver därför att den viktigaste förklaringen till ökningen av användningen av mineralgödselmedel är den ökade arealen höstvete. Under år 2015 skördades också stora arealer höstvete med för låg proteinhalt vilket troligen ledde till ökade givor under 2016 för att undvika samma situation också 2016.

Den totala gödslade arealen minskade också med 40 000 hektar.

Minskningen av kväve från stallgödsel beror främst på förfinad beräkningsmetod

Beräkningsmetoden för att kalkylera kväve från stallgödsel förfinades inför 2016 gödselårs undersökning. Det innebär att minskningen av kväve från stallgödsel främst beror på att metoden blivit bättre. En ytterligare orsak är dock att antalet djur minskar. Antalet mjölkkor har t.ex. minskat med 4 % mellan åren 2013 och 2016.

Färre djurgårdar och färre djur innebär också att den areal som gödslas med stallgödsel har minskat mellan åren 2013 och 2016. Dessutom används en del stallgödsel i biogasanläggningar. Framför allt är det till slåttervall som minskningen har skett, där arealen som gödslas med stallgödsel har minskat från 56 till 49 procent.

Användningen av kväve per hektar störst i Skåne och minst i Norrland

Regionala skillnader i användningen av kväve beror på olika intensitet
i jordbruksdriften och på att grödfördelningen varierar mellan olika delar av
landet. Detta medför att de stora jordbrukslänen i södra Sverige använder en
större andel av kvävet än vad deras andel av grödarealen motsvarar. I Skåne är användningen av kväve 132 kg per gödslad areal medan den i Norrland är runt 70 kilo kväve per gödslad areal. Den andel som gödslas är också högre i Skåne (88 %) jämfört med Norrland (drygt 60 %).

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Produktionsmedel | Märkt , | Lämna en kommentar

Stora skillnader i hektarskörd av vall för olika typer av jordbruksföretag år 2016

Det är stora skillnader i hektarskörd av vall för företag med olika driftsinriktningar. Den genomsnittliga hektarskörden för ett företag med inriktning mot mjölkkor är nästan 8000 kilo per hektar medan småbruk och blandad husdjurskösel d.v.s. främst företag med kor för uppfödning av köttdjur har en avkastning runt 3 000 kg per hektar.

Det kan naturligtvis finnas en mängd förklaringar till att det ser ut såhär t.ex. var i landet de olika typerna av företag finns liksom hur vanligt det är att företagen har ekologisk odling.

skörd slåttervall1.jpg

Diagrammet är hämtat från det statistiska meddelandet om skördar som publicerades för några veckor sedan.

 

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Det finns 43 miljoner åsnor i världen

åsnaFAO har alltid intressant statistik i sin databas. Bland annat kan man se att det finns 43 miljoner åsnor och 10 miljoner mulåsnor i världen.

Det finns flest åsnor 19 miljoner i Afrika följt av Asien där det finns 16 miljoner åsnor.

Mulåsnor är vanligast i Amerika där det finns runt 6 miljoner mulåsnor.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Sverige och Estland i topp med 16 % ekologisk jordbruksmark

ekoPå Eurostats hemsida finns statistik över ekologiskt odlade arealer inom EU. I diagrammet har jag valt att titta på fullt omställd ekologisk jordbruksmark (åkermark+betesmark). Det innebär att jag inte tar med mark som är under omställning. Mark under omställning är mark som precis börjat odlas med ekologiska produktionsmetoder men där grödorna ännu inte får säljas med ekologisk märkning.

Statistiken visar att Sverige och Estland är de två EU-länder av de som rapporterar ekologisk produktion som har högst andel ekologisk jordbruksmark, knappt 16 %.

På tredje plats kommer Tjeckien med drygt 12 % ekologisk mark. Lettland och Finland följer med runt 9 % ekologisk jordbruksmark.

Länder med låg andel ekologisk jordbruksmark är t.ex. Bulgarien, Irland, Rumänien och Kroatien.

Mest ekologisk jordbruksmark i Spanien

Det finns ju olika mycket jordbruksmark till att börja med i olika länder. Det innebär att Spanien är det land som har mest fullt omställd ekologisk jordbruksmark 1,4 miljoner hektar. Två kommer Frankrike med drygt 1 miljon hektar jordbruksmark. Sverige kommer på  tredje plats med knappt 0,5 miljoner hektar fullt omställd jordbruksmark.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer, Internationellt | Märkt | Lämna en kommentar

Priset på jordbruksmark fortsätter att öka

Jordbruksverket har publicerat officiell statistik som visar att år 2016 var det genomsnittliga priset för åkermark 75 000 kr/hektar och för betesmark 28 000 kr/hektar. För både åker- och betesmark ökade priset med 3 % jämfört med 2015.

Prisutvecklingen för åkermark sedan år 1990

vallFör hela riket ökade priserna på åkermark från 16 000 kr/hektar år 1990 till 75 000 kr/hektar år 2016. I övre Norrland ökade priserna från 4 500 kr/hektar till 15 100 kr/hektar mellan åren 1990 och 2016. I Götalands södra slättbygder där den bästa åkermarken finns ökade priserna under motsvarande period från 34 000 kr/hektar till 182 000 kr/hektar.Om jag indexerar priserna från år 1990 med 1995 som utgångspunkt d.v.s. 1995=100 så visar statistiken att priserna på åkermark har ökat med 600 % sedan år 1995. Åkermark vars pris var 100 000 år 1995 har alltså ökat 6 gånger i pris till 600 000 år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

Index.jpg

Varför två linjer i diagrammet?

För att uppskatta hur stor del av priset på en försäljning som omfattar som kan hänföras till åker- respektive betesmarken på en fastighet används relationen mellan taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken och det totala taxeringsvärdet på fastigheten. Till år 2005, 2008, 2011 och 2014 gjordes en ny taxering av lantbruksfastigheter vilket medförde att jordbruksmarkens (åker- plus betesmarkens) andel av det totala taxeringsvärdet i genomsnitt vissa år förändrades.

I beräkningsmodellen leder detta till att priserna på åker- och betesmark under åren 2009–2010 respektive 2012–2013 till viss del underskattats och hela den ackumulerade ökningen från åren 2009–2010 och 2012–2013 inte kom med i beräkningarna förrän år 2011 respektive 2014. I det justerade indexet har den ackumulerade ökningen fördelats på mellanliggande år.

Publicerat i Priser | Lämna en kommentar

Värdet av trädgårdsproduktionen ökar

Jordbruksverket har idag publicerat officiell statistik om värdet av trädgårdsproduktionen.  Den visar att den svenska trädgårdsproduktionens totala värde 2016 var knappt 5,0 miljarder kronor. Det är 3 procent högre än året innan och 5 procent högre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Ätliga grödor står för 61 procent av värdet

Frilandsodlingen stod för 60 procent av det totala värdet, medan växthusodlingen stod för 40 procent. På motsvarande sätt utgjorde de ätliga grödorna (köksväxter, fruktermorot och bär) 61 procent av det totala värdet, medan prydnads- och plantskoleväxter stod för 39 procent av produktionsvärdet.

Inom frilandsodlingen ökade fruktvärdet med 11 procent mellan 2015 och 2016, medan värdet av bär istället minskade med 7 procent. Köksväxternas respektive plantskoleväxternas värden förblev oförändrade under samma period.

Bland de växthusodlade grödorna ökade värdet för köksväxter och bär med 9 procent mellan 2015 och 2016, medan värdet för lökblommor i kruka samt kruk- och utplanteringsväxter ökade med 6 respektive 5 procent och snittblommornas värde förblev oförändrat.

De värdemässigt största enskilda grödorna 2016 var i fallande ordning morot, jordgubbar, lövfällande träd, växthusodlad gurka och tulpaner.

//Ann-Marie Karlsson

tabell.jpg

Publicerat i Trädgård | Märkt | Lämna en kommentar