Hur specialiserade är jordbruksföretag med djur?

I den Statistikrapport som vi nyligen givit ut avseende Jordbrukets driftsinriktningar 2020 kan man roa sig med att titta på vilka företag som djuren verkligen finns.

Den första figuren nedan var djuren fanns 2020 baserat på de 4 huvudtyper av företag som alla jordbruksföretag kan delas in i.

Det innebär att om minst 2/3 av arbetsbehovet kan hänföras till växtodling så blir företaget klassificerat som under huvudtypen ”Växtodlingsföretag”. Om minst 2/3 av arbetsbehovet kan hänföras till skötsel av lantbruksdjur så klassificeras företagen till huvudtypen ”Skötsel av Lantbruksdjur”. Jordbruket med ett totalt arbetsbehov på mindre än 400 standardtimmar klassificeras som ”Småbruk” medan övriga företag klassificeras som ”Blandat jordbruk”.

Inte helt förvånande så finns en mycket stor andel av djuren på huvudgruppen ”Skötsel av lantbruksdjur”. För mjölkkorna är det så gott som alla djur. Bara ett ytterst fåtal mjölkkor finns på ”Växtodlingsföretag” eller på ”Småbruk”. Bland ”Småbruken” finns nästan enbart får medan det på Växtodlingsföretag även finns en del grisar.

Bryter man ner företagen som klassificeras under huvudgruppen ”Skötsel av lantbruksdjur” i nästa nivå som kallas Bastyp så hamnar de flesta djur enligt figuren nedan under respektive specialklass. För grisar, men framför allt får, är det dock betydligt vanligare än för nötkreatur att det även finns djur på jordbruk med ”Blandad skötsel av lantbruksdjur”. 21 % av alla får finns på företag där minst 1/3 av arbetstiden går till skötsel av andra djur.

Djuren på jordbruk efter jordbrukets arbetsbehov

Tittar man på hur djuren fördelar sig efter jordbrukens storlek där storleken mäts efter arbetsbehov så är det ganska tydligt att framför allt grisar och mjölkkor finns på jordbruk som kräver minst ett heltidsarbete (1600 standardtimmar). För fåren ser det annorlunda ut, där finns ca 45 % av antalet djur finns på det som man kan klassificera som ett deltidsjordbruk. Nötkreatur totalt sett finns i allmänhet på arbetsmässigt mindre företag än vad mjölkkorna finns. Skötsel av mjölkkor och grisar kräver en mer kontinuerlig närvaro och är mer arbetskrävande och är därmed svårare att kombinera med annan verksamhet.

På vilka företag finns jordbruksmarken?

Att djuren till största delen finns på jordbruk som klassificeringsmässigt ägnar sig mest åt djurverksamhet är kanske inte så konstigt. Men hur är det med jordbruksmarken. Vissa djurslag betar ju delar av året och alla djur kräver foder där jordbruksmarken är betydelsefulla. Figuren nedan visar att det nästan finns lika mycket åkermark på djurföretag som det finns på växtodlingsföretag (37 mot 44%). Betesmarken är dock naturligtvis betydligt vanligare bland företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur.

Går man vidare och bryter ner jordbruksmarken på hur marken verkligen används så är det naturligtvis så att marken på djurföretag i betydligt högre utsträckning används som vall och betesmark medan spannmål är huvudtypen för växtodlingsföretag.

Bryter man ner företagen med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur på olika bastyper så är det tydligt att företag med inriktning mot nötkreatur och får har en betydligt högre andel vall och betesmark. Fårjordbruken har enbart 5 % av sin jordbruksmark i form av spannmål, till skillnad från grisföretagen där 73 % av jordbruksmarken är spannmål.

Jordbruksmarken fördelat på jordbruk efter jordbrukets arbetsbehov

I en sista figur så har vi fördelat åker- och betesarealen efter hur arbetsbehovet i timmar ser ut på företagen. Åkerarealen finns i högre utsträckning på företag där det krävs minst en heltidstjänst (minst 1600 standartimmar) medan betesarealen i högre utsträckning finns på företag med lägre arbetsbehov.

//Anders Grönvall

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbruksföretagen blir färre men större

Idag har vi publicerat en statistikrapport med resultat från den stora strukturundersökningen vi gjorde förra året som beskriver jordbruksföretaget. Rapporten beskriver företagarnas storlek och driftsinriktning. Det innebar bland annat att vi grupperade företagen efter storlek genom att räkna ihop hur många timmar (standardarbetstimmar) vi bedömer går åt för de djur och de grödor företaget har. På det här sättet för vi ett storleksmått där vi kan jämföra företag med olika inriktningar. Grupperingen innebär också att vi kan se vilken typ av driftsinriktning ett företag har. Ett företag där mer än två tredjedelar av arbetstiden används för djurhållning blir till exempel ett specialiserat djurföretag och så vidare. Det här är alltså ett sätt att få ökad förståelse för hur företagen verkligen ser ut.

Totalt har antalet jordbruksföretag minskat med 17 % mellan åren 2010 och 2020 från 71 100 58 800. Antalet småbruk företag som kräver mindre än 400 timmars arbetstid har minskat minst, endast 10 %. För övriga inriktningar är minskningen 20%- 25 %.

Företag med växtodling

Företag med växtodling kan delas in i mer specialiserade grupper. Nedan visar jag utvecklingen för 6 olika undergrupper inom växtodlingen.

Diagrammet visar att år 2020 fanns det:

  • 5 600 företag som var specialiserade på spannmålsodling. Dessa företag använde 8, 9 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 1 300 standardtimmar. 34 % av de företag som var växtodlare 2020 var specialiserade på spannmål.
  • 5 300 företag som hade inriktningen ”Vall utöver eget behov”. Dessa företag använde 3 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget hade en genomsnittlig storlek motsvarande 570 standardtimmar. 32 % av de företag som var växtodlare fanns i denna grupp. ”Vall utöver eget behov” innebär att man har betydligt mer vall än man behöver för de djur man har på gården. Här finns alltså de företag som säljer vall och de som är mer extensiva och enbart slår vallen.
  • 3 900 företag som var specialiserade på övriga jordbruksväxter. Det innebär potatis eller sockerbetor eller en blandning av spannmål och vall. Dessa företag hade i genomsnitt en storlek som motsvarade 1 600 standardtimmar. 23 % av företagen fanns i gruppen.
  • 1 100 företag som var specialiserade på trädgårdsväxter eller fruktodling. Dessa företag var större och hade en genomsnittlig storlek motsvarande 4 600 arbetstimmar. Det är också den grupp där antalet företag inte minskat. Det finns ungefär lika många företag år 2020 som det fanns år 2010.
  • 580företag med blandad växtodling. Dessa företag hade en genomsnittlig storlek motsvarande 4 700 arbetstimmar. Denna grupp som kombinerar trädgårdsodling med växtodling finns alltså de största företagen.

Företag specialiserade på lantbruksdjur- köttdjur dominierar

Företag med lantbruksdjur kan också de delas in i mer specialiserade grupper. Att ett företag är specialiserat innebär att en större del av den standardiserade arbetstiden går åt för att sköta till exempel mjölkkor eller kor för uppfödning av kalvar. Det kan dock finnas fler företag som har t.ex. köttkor i blandade grupper. År 2020 fanns det:

  • 2 600 företag som var specialiserade på mjölkkor. Dessa företag använde 15,8 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 6 000 standardtimmar. 17 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot mjölkkor.
  • 7 800 företag som var specialiserade på kor för uppfödning av kalvar. Dessa företag använde 13,6 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 1 700 standardtimmar. Ungefär hälften av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot kor för uppfödning av kalvar.
  • 3 000 företag som var specialiserade på får. Dessa företag använde 2,8 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 900 standardtimmar. 19 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot får.
  • 390 företag som var specialiserade på grisar. Dessa företag använde 2,6 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 6 600 standardtimmar. 2 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot gris.
  • 172 företag som var specialiserade på fjäderfä. Dessa företag använde 1,6 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 9 300 standardtimmar. 1 % % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot fjäderfä.
  • 1 800 företag som hade olika kombinationer av lantbruksdjur. Dessa företag använde 5,1 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 2 800 standardtimmar. 12 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot dessa kombinationer.

Stort och smått i blandade gruppen

I den blandade gruppen finns företag som har ett företagande som innebär att man inte lägger en övervägande del av arbetstiden på vare sig lantbruksdjur eller växtodling. Här kan finnas grisföretag med mycket spannmål, eller till exempel ett företag med får som också har litet trädgårdsodling.

Det fanns år 2020 1 400 företag där växtodlingsdelen var något större och 2 500 företag där lantbruksdjuren hade övertaget. Som man kan förvänta sig var de företag som hade inslag av husdjur något större. De hade en genomsnittlig storlek motsvarande 2 400 standartimmar att jämföra med 2 200 standardtimmar för de företag där växtodlingen dominerade.

Småbruk

Det fanns också 22 500 småbruk år 2020. De hade en standardiserad arbetstid motsvarande 5,3 miljoner. Deras genomsnittligs storlek var därmed 240 standardarbetstimmar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

April april får mig att tänka på sill

Och om vi möjligen har någon statistik om sill i våra statistikgömmor. Jag hittade inte mycket. Jag hittade en rapport om export och import. I den är sill och strömming summerad, och det kan man ju kanske ursäkta när det egentligen är samma fisk. Fisken byter bara namn beroende på var den är fångad. Det kanske är det som är det luriga med sill?

Av statistiken kan jag se att vi år 2019 importerade15 tusen och exporterade 92 tusen ton sill och strömming.

När jag gick tillbaka i våra historiska gömmor hittade jag också priser för salt sill, strömming och torsk. Jag visar statistiken så långt den finns. Källan till figuren är SCB och Statistiskt årsbok för Sverige.

Eftersom inflationen var så hög under 1970-talet att det är svårt att tolka utvecklingen, så redovisar jag priset både i löpande priser och inflationsjusterat i 1956 års prisnivå. Siffrorna visar att strömming kostade mindre än salt sill, medan salt sill och torsk var ungefär lika dyra fram till början av 1980-talet då priset på salt sill minskade i förhållande till torsk. Efter 1980-talet har priset för torsk ökat och priset var år 2012 betydligt högre än priset för strömming.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Ett gott recept på lammstek och så litet statistik

Påsken är här. Jag visade detta recept på lammstek redan förra året. Resultatet blev så gott att jag gärna vill visa det igen. Det är ett tips från tidningen Fårskötsel som som en kollega till mig gett en liten personlig touch.

Recept örtmarinerad lammstek

Tag en lammstek, urbenat lår, helst frusen. Beräkna åtgången och lägg till lite, brukar gå åt mer än normal portion (100-150 gr/person). Lägg lammsteken i ugnen, värmen ska vara ca 100 grader inte över. Tiden i ugnen beror på köttbitens storlek, men räkna med ca 3-4 timmar. Beroende på hur väl genomstekt du vill ha köttet så ska temperaturen vara mellan 65-70 grader när den är klar.

Ta ut köttbiten och bädda in den i marinad medan den är varm.

Marinad

  • Örtkryddor (ca 3 krukor på en lammstek på 1 kg), här kan man välja örtkryddor efter egen smak. Jag själv föredrar timjan, rosmarin och basilika.
  • 3 scharlottenlökar och 3 vitlöksklyftor. Det går bra att välja annan lök om man tycker bättre om någon annan lök, men vitlöken bör vara med.
  • 2-3 matskedar soya
  • 2-3 matskedar olivolja

Hacka kryddor och lök och blanda dem. Ta smörgåspapper (måste vara något som kan andas, inte tät plast). Lägg ett lager av de hackade kryddorna och lökarna på pappret. Lägg på köttet och lägg sedan på resterande blandning. Häll på Soya (muschroom) och olivolja. Ca 2-3 matskedar av varje.

Packa in köttet och lägg det kallt (kylskåp) i två dagar. Vänd gärna köttet någon gång.  Skär i tunna skivor och servera som tillbehör på påskbuffén, eller till potatissallad, gratäng.

Och så litet statistik

I diagrammet nedan studerar jag produktion, konsumtion, import och export av får- och lammkött. Konsumtionen beräknas som produktion +import- export.

Om jag jämför produktionen med konsumtionen kan jag se att vi konsumerar betydligt mer får-och lammkött än vi producerar i Sverige.

  • Den svenska produktionen av får- och lammkött steg från mitten av 1990-talet till år 2008. Därefter har den legat på ungefär samma nivå med ett hopp upp under torkåret 2018. De senaste två åren har produktionen sjunkit. Produktionen visas i den mörkgröna linjen i diagrammet.
  • Importen, den röda linjen i diagrammet, ökade stadigt från EU-inträdet år 1995 fram till år 2018. Därefter har importen minskat något.
  • Exporten, den streckade röda linjen i diagrammet, är försumbar
  • Konsumtionen, den gröna ytan i diagrammet, har stigit markant sedan början av 1990-talet. Vi kan dock se ett brott de senaste två åren då konsumtionen minskat.

De senaste 30 åren har den svenska marknadsandelen för lammkött sjunkit från 80 – 90% till 29 % år 2020. Vi importerar alltså knappt 70 % av det får- och lammkött vi konsumerar. Importen sker främst från Irland och Nya Zeeland.

Bondens pris för får- och lammkött

Vi har inte statistik över prisutvecklingen för får- och lammkött i konsumentledet. Jag kan däremot följa prisutvecklingen till lantbrukaren. I diagrammet nedan visar jag prisutvecklingen med utgångspunkt från år 2020. Det vill säga 2020 är basåret 100. Jag visar två linjer, dels prisutvecklingen i löpande priser och dels prisutvecklingen där jag justerat för inflationen och mäter utvecklingen i 2020 års prisnivå. Jag brukar göra så när jag visar en utveckling som inkluderar 1970-talet. Inflationen var så hög då att det är svårt att tolka graferna om man inte visar på inflationens betydelse.

Den gula inflationsjusterade linjen visar att priset till jordbrukaren sjönk under 1980-talet från en högsta nivå i mitten av 1970-talet. Omkring år 1990 förändrades jordbrukarstöden i Sverige så att stöd inte längre ingick i priset till jordbrukaren utan istället betalas det ut som arealbidrag eller djurbidrag. Studerar jag perioden efter 1990 kan jag se att priset till jordbrukaren sjönk under hela 1990-talet för att därefter vara konstant mellan åren 2000 och 2010. De senaste tio åren har priset ökat något speciellt de två senaste åren.

//Ann-Marie Karlsson

Antalet får- och lamm har minskat de senaste åren

Antalet får och lamm var som högst i juni åren 2010 och 2016 då antalet varierade omkring 600 000 djur. Därefter har antalet minskat med 100 000 och var 501 000 i juni år 2020.

Publicerat i Animalieproduktion, Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Jordbruket i hertigdömet Halland

Jag läste just på hovets hemsida att den nyfödde Prinsen ska heta Julian Herbert Folke och att han ska vara hertig av Halland.

En gång i världen innan hertigdömena blev ceremoniella var jordbrukets produktionsförmåga viktig i ett hertigdöme. Numera är ju jordbruk inte den näringsgren som bidrar mest till BNP, men jag vill ändå ta chansen att berätta om Jordbruket i Halland.

Halland är ett till ytan litet landskap men utmed kusten finns Sveriges bästa åkermarker. I landskapet Halland skapas ett produktionsvärde från jordbruket på ungefär 3 – 4 miljarder. Det gör att landskapet, trots att det inte är litet till ytan, kommer på femte plats bland alla Sveriges landskap om jag tittar på hur mycket landskapet bidrar med till Sveriges produktionsvärde.

I landskapet Halland :

  • är andelen jordbruksmark av landarealen 27 %.
  • är arealen jordbruksmark 121 100 hektar. Den fördelas så att 105 400 hektar är åkermark och 15 700 hektar är betesmark. Det motsvarar i båda fallen 4 % av arealerna i riket.
  • finns 23 300 mjölkkor vilket motsvarar 8 % av alla mjölkkor i Sverige
  • finns 7 900 kor för köttproduktion vilket motsvarar 4 % av alla köttkor i Sverige.
  • finns 23 800 får och lamm, vilket motsvarar 5 % av alla får och lamm i Sverige
  • finns 138 600 grisar, vilket motsvarar 10 % av alla grisar i Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

År 1991 fanns det 64 900 företag med djurbesättningar år 2020 var antalet 30 400

År 1991 var det totala antalet jordbruksföretag 99 300. Av dessa företag hade 64 900 djurbesättningar. Det innebär att 65 % av jordbruksföretagen hade djur vid sina företag år 1991.

30 år senare år 2020 var det totala antalet jordbruksföretag 58 800. Av dessa företag hade 30 400 djur. Det motsvarar 51 % av samtliga företag.

I Lantbruksregistret finns djurslagen, nötkreatur, häst, gris, får och fjäderfä. I tablån visar jag antalet företag som hade ett djurslag till exempel enbart nötkreatur och antalet företag som hade mer än ett djurslag vid sina företag till exempel nötkreatur och grisar.

Tablån nedan visar att år 1991 hade 38 600 företag enbart ett djurslag. Motsvarande antal år 2020 var 22 500. Andelen företag med ett djurslag har dock ökat mellan åren 1991 och 2020. Andelen har ökat från 60 % år 1991 till 74 % år 2020. Det är alltså vanligare att företagen specialiserat sig på ett djurslag år 2020.

År 1999 har 11 % a företagen tre djurslag eller fler. År 2020 är motsvarande andel 5 %.

Antal företag med olika djurslag

Jag har också tittat på antalet företag med olika djurslag. Eftersom ett företag kan ha flera djurslag så blir antalet fler än det totala antalet företag. Figuren nedan visar att antalet företag som har:

  • häst har minskat från 16 000 företag år 1991 till 12 000 företag år 2000. Det är en minskning med 27 %
  • nötkreatur har minskat från 46 000 företag år 1991 till 14 000 företag år 2000. Det är en minskning med 69 %
  • får har minskat från 10 000 företag år 1991 till 7 000 företag år 2000. Det är en minskning med 36 %
  • grisar har minskat från 14 000 företag år 1991 till 1 000 företag år 2000. Det är en minskning med 94 %
  • Höns har minskat från 13 000 företag år 1991 till 2 000 företag år 2000. Det är en minskning med 88 %

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Företag och företagare, Husdjur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Invägningen av mjölk var 6 tusen ton högre i januari 2021 än i januari 2020

Invägning av mjölk var 6 tusen ton högre i januari 2021 jämfört med i januari 2020. Det har sett likadant ut sedan i april 2020. Det vill säga mjölkinvägningen har varit högre än den var motsvarande månad år 2019. Skillnaden var störst i augusti 2020 då mejerierna vägde in 12 tusen ton mer mjölk än i augusti 2019.

Den var endast två månader under 2020 då invägningen var lägre än motsvarande månader år 2019, nämligen januari och mars.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Mellan 2016 och 2020 har antalet tackor och baggar ökat i Norrbottens län, Västerbottens län och Dalarna län.

Antalet tackor och baggar har minskat de senaste åren. I hela Sverige har antalet minskat med 18 000 djur mellan åren 2016 och 2020, vilket motsvarar 6 %. Det finns tre län där antalet tackor och baggar har ökat. De är Norrbottens län, Västerbottens län och Dalarna län. Ökningen är störst i Norrbottens län där antalet ökat med 582 djur eller 21 %.

I övriga län har antalet tackor och baggar minskat. Antalet djur har minskat mest på Gotland följt av Västra Götalands län och Södermanlands län. Minskningen är störst i Gävleborgs län där minskningen är 20 %, följt av Södermanlands län där den är 17 %.

Det finns flest tackor och baggar i Västra Götalands län följt av Gotlands län och Skåne län. Knappt 40 % alltså fyra av tio tackor och baggar finns i dessa tre län. Antalet tackor och baggar är minst i Norrbottens län.

Utvecklingen av antalet tackor och baggar mellan åren 1981- 2020

Antalet tackor och baggar var strax under 200 tusen fram till början av 2000-talet. Därefter ökade antalet stadigt under en tio-årsperiod. Mellan åren 2011 och 2017 var antalet strax under 300 tusen för att de senaste åren minskat något.

De år som är markerade i mörkgrönt gjordes totalundersökningar av antalet tackor och baggar. Det innebär att vi frågade alla jordbrukare som ingår i Lantbruksregistret om de hade tackor och baggar. De år som markerade med en ljusare grön färg gjorde vi urvalsundersökningar. För hela riket är medelfelen låga, men för enskilda län kan medelfelen, det vill säga osäkerheten i resultaten, vara litet högre. Det är därför jag valt att beskriva utvecklingen i länen mellan åren 2016 och 2020 då totalundersökningar gjordes.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Köttkonsumtionen minskade med knappt 4 kilo per person mellan åren 2019 och 2020

Idag har vi publicerat preliminär statistik över Totalkonsumtionen av kött år 2020. Den visar att konsumtionen av kött minskade med knappt 4 kilo mellan åren 2019 och 2020.

Totalkonsumtionen kallar vi ibland också förbrukning eller åtgången av kött för konsumtion. Den mäts i ”slaktkroppsvikt” alltså vara med ben. Den totala siffran för Sverige räknas per person genom att totalkonsumtionen slås ut på det genomsnittliga antalet personer i Sverige under året.

Totalkonsumtionen beräknas som import minus export plus svensk produktion.

Åsa Lannhard Öberg har analyserat vad minskningen beror på. För att sammanfatta så äter vi mindre kött, men det kött vi äter är i större utsträckning svenskt. Analyserar vi delarna kan vi se att importen minskar samtidigt som svensk produktion och export ökar. Sammantaget minskar dock importen mer än produktionen ökar vilket innebär att konsumtionen minskar. Du kan läsa mer i vårt pressmeddelande här.

60 år av jämförbar konsumtionsstatistik 1960-2020

Statistiken över totalkonsumtionen finns i vår statistikdatabas. I ett längre perspektiv kan vi se att det finns perioder med såväl ökning som minskning av totalkonsumtionen av kött. De senaste åren har konsumtionen minskat med ungefär 2 kilo per person och år för att mellan de senaste åren, 2019 och 2020 minska litet mer, med knappt 4 kilo per person. Totalkonsumtionen av kött är nu nere på samma nivå som vid sekelskiftet, för 20 år sedan.

Diagrammet visar också att ökningen under perioden 2000 till 2010 främst berodde på att totalkonsumtionen av fjäderfäkött, det vill säga framförallt kyckling, ökade. Totalkonsumtionen av kyckling låg stabilt runt 5 kg per person och år fram till slutet av 1980-talet. Därefter ökade den stadigt fram till år 2016. De senaste åren har den däremot minskat något. Totalkonsumtionen är ändå ungefär lika stor för fjäderfäkött som för nötkött.

Det köttslag vi konsumerar mest av är griskött. Ökningen av totalkonsumtionen under slutet av 1970-talet förklarades främst av en ökning av konsumtionen av griskött. De senaste åren har totalkonsumtionen av griskött minskat.

Det finns en del att tänka på när man funderar kring köttkonsumtionen. Här har vi beskrivit olika sätt att mäta från hage till mage.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion | Märkt , | 1 kommentar

Vi firar pi-dagen med 23 cirkeldiagram över åkermark i Sverige och EU

Det är något alldeles speciellt med den 14/3 för då firas pi-dagen. Pi är lika med just 3,14 och används för att till exempel räkna ut arean av en cirkel (radien * radien * pi). Vad kan därför vara mer passande än att litet i förväg, pi-dagen är ju på söndag, fira med att visa några cirkel-diagram.

Cirkeldiagram är litet luriga och ofta när man visar flera cirkeldiagram bredvid varandra så bryr man sig inte om att ytan borde vara olika stor. Om ni bläddrar i bloggen kommer ni att hitta många exempel på att jag inte gjort det. I måndagens blogginlägg ritade jag dock skalenligt om någon vill kolla. Här använder jag också pi och visar ytan korrekt.

Nedan visar jag arealen åkermark i Sverige och i EU där ytan i respektive bubbla speglar ytans storlek. Ytan i EU är ungefär 38 gånger större än den i Sverige.

Vad odlas på åkermarken i Sverige från Norrbotten till Skåne?

I maj ritade jag upp åkermarken i Sveriges alla län och vilka grödor som odlas på åkermarken. Cirkeldiagrammen är skalenliga och ett exempel där pi kom till nytta.

Arealen åkermark i Sverige är 2 549 500 hektar år 2020, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med år 2019. Detta och mycket mer kan du läsa om i vår statistikrapport om användningen av jordbruksmark. Spannmålsodlingen odlas i år på 33 % av den totala arealen åkermark, medan vall och grönfoderväxter upptar 38 %.

Nedan kan du se åkermarkens fördelning län för län i cirkeldiagrammen. Det bli tydligt att vall och grönfoderväxter dominerar i norr medan potatis endast odlas i Skåne i någon större utsträckning. Cirklarnas olika storlek motsvarar ungefär hur åkermarkens storlek skiljer sig åt mellan länen. Det blir tydligt att Västra Götalands län och Skåne län har stora arealer av jordbruksmark.

//Ann-Marie Karlsson

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 1ny.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är fc3b6rklara.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 2ny.png
syda
syd
förklara

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar