Konsumentens pris på ägg har ökat med 6 % sedan år 2012

Det är snart påsk och det börjar bli dags att ta fram de fina äggkopparna och njuta av ägg litet extra.äggprisbild1

I statistiken finns priser per kilo för ägg  fram till år 2012. Därefter redovisas prisutvecklingen med hjälp av index. Eftersom inflationen var hög på 1980-talet redovisar jag priserna både löpande och i 2012 års prisnivå. Diagrammet visar att priserna på ägg i 2012 års prisnivå sjönk något under 1960-talet, var relativt stabila under 1970 till 1980-talet, sjönk mellan 1985-1995, återigen var stabila under en 10-årsperiod för att öka under senare delen av 2000-talet.

Om man alltså räknar bort inflationen och jämför priserna i 2012 års prisnivå kostar ett kilo ägg ungefär lika mycket nu som under 1970-talet. Priserna på en del andra varor däremot, t.ex. apelsinerfalukorv och fläskkotlett samt nötkött är betydligt lägre år 2012 än de var på 1970-talet.

pris ägg

För perioden efter år 2012 finna inga faktiska priser i kronor utan prisutvecklingen visas äggmed hjälp av index. Diagrammet till höger visar att priset på ägg har ökat med 6 % sedan år 2012. Prisutvecklingen redovisas löpade vilket innebär att inflationen är borträknad.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Slakten av lamm störst i Skåne

I det statistiska meddelande vi publicerade i veckan visar vi också slaktens storlek uppdelad efter län för år 2018. I diagrammet nedan har jag redovisat slakten av lamm efter län åren 2017 och 2018. Siffrorna finns också lätt tillgängliga i vår statistiska databas under animalieproduktion.

Jag hade trott att slakten skulle vara störst på Gotland men så är det inte. Det stora jordbrukslänet Skåne kniper förstaplatsen med 33 tusen slaktade lamm, följt av Västra Götalands län och först på tredje plats kommer Gotland med 30 tusen slaktade lamm. Norrbottens- och Västerbottens län är de län där antalet slaktade lamm är minst.

I diagrammet kan man också se att slakten ökat i de flesta län jämfört med år 2017.

//Ann-Marie Karlsson

lamm

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Störst andel slakt av nöt i Jönköpings län

Så här års publicerar vi slaktens storlek av nöt. får, gris och häst fördelad efter län. Slakten av gris och nöt dominerar varför jag börjar med ett diagram som visar att  slakten var störst nästan 100 tusen ton i Skåne län följt av Västra Götalands län med 75 000 ton. På tredje plats kom Hallands län.

Slaktens fördelning mellan nöt och gris varierar mellan länen. Jönköpings län var det län där andelen nötkött var högst 93 %. Andelen var lägst i Skåne med 22 %.

//Ann-Marie Karlsson

slakt

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Direktkonsumtionen av mjölk minskar

mjölkdirMellan perioden 2007 och 2017 har vår direktkonsumtion. Det vill säga den mjölk vi köper hem från butiken eller dricker på restaurang minskat. Vi har minskat vår direktkonsumtion av

  • standardmjölk från 49 liter per person och år till 38 liter per person och år.
  • mellanmjölk från 26 liter per person och år till 21 liter per person och år.
  • lättmjölk från 22 liter per person och år till 14 liter per person och år.

Direktkonsumtion av mjölk är summan av den mjölk vi köper hem från affären och den mjölk vi dricker på restaurang.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Konsumtion, produktion, import och export av ost

osta

Ovan finns ett diagram över totalkonsumtion, produktion, import och export av ost. Siffrorna över totalkonsumtionen av ost kommer från den officiella statistiken och sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Statistiken visar att ostkonsumtionen tredubblats sedan 1960-talet. De senaste åren har ökningen planat ut och man kan ana en minskande trend.

Sedan EU-inträdet finns vid Jordbruksverket statistik över produktion, import och export av ost. Siffrorna visar att importen av ost ökat sedan 1995 medan produktionen av ost vid mejerier i Sverige minskat.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

År 2018 fanns det 14 800 heltidsjordbruk i Sverige

ftg

Bild | Posted on av | Lämna en kommentar

Knappt 9 000 elever på naturbruksprogrammet läsåret 2018/2019

Den 15 oktober läsåret 2018/2019 fanns det 8 835 elever på naturbruksprogrammet vid gymnasieskolorna i Sverige. 6 049 var kvinnor och 2 786 var män. Andelen män på skolverketanaturbruksprogrammet var alltså 32 %. Det kan jämföras med övriga yrkesförberedande program där andelen män var 60 %.  Statistiken är officiell och kommer från Skolverket som är den statistikansvariga myndigheten på området.

Den inriktning som var vanligast bland kvinnor var djur medan skog var den vanligaste inriktningen för män. Siffrorna ovan avser läsåret 2018/2019.

Av statistiken framgår också föräldrarnas utbildningsnivå. I diagrammet nedan jämför jag utbildningsnivån för föräldrar till elever vid naturbruksgymnasierna med utbildningsnivån för föräldrar till elever vid samtliga gymnasieskolor.  Den förälder som har högst utbildningsnivå är den som räknas i statistiken.

Av diagrammet framgår att andelen elever med föräldrar som har gymnasial utbildning är högre för elever vid naturbruksgymnasier än för elever vid samtliga gymnasieskolor. Däremot är både andelen föräldrar som har lång eftergymnasial utbildning och enbart förgymnasial utbildning högre för föräldrar till elever i gymnasieskolan generellt jämfört med föräldrar till elever vid naturbruksgymnasierna.

Går du in på Skolverkets sida finns fler spännande skärningar t.ex. om eleverna har utländsk bakgrund, hur många som tagit examen med mera.

//Ann-Marie Karlsson

skolverket

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

2018 – ett ovanligt år för trädgårdsodlingen

Efter en lång, blöt vinter kan det vara svårt att minnas att sommaren 2018 var torr. Mycket torr. Vilket också återspeglade sig i skördarna av flera trädgårdsgrödor.

I undersökningen ”Skörd av trädgårdsväxter 2018” har vi tagit fram statistik för odlingen av några av de vanligaste ätbara trädgårdsgrödorna under 2018. Och skördarna var som sagt i många fall ovanligt låga. Skördarna av isbergssallat och frilandsgurka var de lägsta vi sett på hela 2000-talet, medan skörden av vitkål inte varit lägre sedan 2002. För morot, som är den arealmässigt största köksväxten i Sverige, var 2018 års skörd den lägsta sedan 2010 och avkastningen var 13 procent lägre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Morot.jpg

Något mer sällsynt än vanligt under 2018

Men torkan till trots var allt inte illa under 2018. Jordgubbsskörden var fullt normal och skörden av äpple var rekordhög. För första gången landade äppelskörden på över 30000 ton, till stor del ett resultat av de satsningar som skett inom äppelodlingen under de senaste åren.

På liknande sätt var skörden av produktgruppen ”annan sallat”, det vill säga all frilandssallat utom isbergssallat, rekordhög under 2018. Ökningen berodde till stor del på en kraftigt ökad skördad areal, men även på ovanligt hög avkastning.

//Jörgen Persson

Publicerat i Skörd, Trädgård | Märkt , | Lämna en kommentar

10 i topp: Länder med mest produktion av kyckling

TurkietDet är dags för en 10 i topplista igen. Det land där det produceras mest kycklingkött i världen är USA. 18 % av all kyckling som produceras i världen produceras i USA. På andra plats finns Brasilien tätt följt av Kina( fastlandet) med ungefär 12 % vardera.

Efter ett långt hopp ner till fjärde plats återfinns Ryssland följt av Indien, Mexiko och Indonesien.

Produktionen av kyckling i världen har ökat från 7,5 miljoner ton år 1961 till 109 miljoner ton år 2017. Under 1980-talet började produktionen av kycklingkött öka i Amerika och i Asien medan ökningen  börjar något  senare i Europa.

Statistiken är hämtad från FAO.

//Ann-Marie Karlsson

kyckling

Publicerat i Animalieproduktion, Internationellt | Märkt | Lämna en kommentar

Mjölkens användning vid mejerierna inom EU

I Eurostats publikation ”Agriculture forestry and fishery statistics” på sidan 62 i tabell 3.3.1. beskrivs användningen av mjölk vid mejeri. Skissen nedan som är gjord från tabellen hänger ihop med mitt förra blogginlägg om mejeriernas invägning av mjölk.

Tanken med skissen nedan är att tydliggöra att de 158,9 miljoner ton mjölk som mejerierna har till sitt förfogande används på flera sätt. Först beskrivs produktionen av grädde och smör. För att producera 2,4 miljoner ton smör används 46 miljoner ton helmjölk (alltså mjölk med den protein och fetthalt som mejerierna tar emot från jordbrukarna). Samtidigt får mejerierna 42,9 miljoner ton skummjölk. Detsamma gäller vid produktionen av grädde. 19,6 miljoner ton helmjölk blir 16,4 miljoner ton skummjölk och 2,8 miljoner ton grädde.

Efter att ha producerat smör och grädde har man 16,4 miljoner ton skummjölk och 19,6 miljoner ton helmjölk att använda för övriga produkter som konsumtionsmjölk, ost och syrade produkter.

Konsumtionsmjölk har oftast en lägre fetthalt än fetthalten i den mjölk som korna producerar. Det innebär att en del av den mjölk som först skummats för att göra grädde också kan användas för konsumtionsmjölk. Siffrorna nedan visar att 12,8 miljoner ton skummjölk och 17,5 miljoner ton helmjölk används för att producera de 30,7 miljoner ton konsumtionsmjölk som produceras vid mejerierna inom EU.

//Ann-Marie Karlsson

Mejeriernas användning av mjölk i EU:28 år 2017, miljoner ton

mjölksa

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar