Nötkreaturen födda år 2017 – slaktstatistik för hondjuren

I den publicerade rapporten Nötkreaturssektorns uppbyggnad – En analys av struktur och slakt i nötkreaturssektorn följer vi kalvarna som föddes i Sverige 2017 genom de första 3,5 – 4,5 åren i livet. I korta inlägg här i bloggen, gör vi små utdrag ur rapporten och skriver om de olika händelser som registrerats i Nötkreatursregistret fram till och med i juni 2021. Utvecklingen över tid lyfts fram genom jämförelser med årskullen 2008.

Det här blogginlägget belyser slakten av hondjur. Vi har i ett tidigare blogginlägg beskrivit slakten av handjur.

Alla hondjur som slaktats fram till och med juni 2021

Av de totalt 250 300 hondjur som föddes år 2017 hade drygt 36 % av dem födda i ett mjölkföretag och drygt 58 % av dem födda i ett dikoföretag slaktats fram till i juni 2021. Den genomsnittliga åldern vid slakt för mjölkdjuren var 32,1 månader och för köttdjuren 26,8 månader, detta utslaget på all slakt, det vill säga inklusive kalvslakt och hemslakt.

Av de slaktade hondjuren födda i ett mjölkföretag var det 46 % som hade kalvat med minst en levande eller dödfödd kalv, motsvarande andel för hondjuren födda i köttföretag var 17 %.

Av dem som klassificerats på ett slakteri, var fördelningen för mjölkdjuren drygt 39 % vardera i kategorierna Kviga och Ungko, medan 17 % klassificerades som Ko. Resterande hondjur var klassificerade i kalvkategorierna.

Motsvarande siffror för hondjuren födda i dikoföretag var 76 % i kategorin Kviga, 15 % i kategorin Ungko och knappt 6 % klassificerades i kategorin Ko.

Så här såg det ut när hondjuren slaktade fram till och med tredje levnadsåret valdes ut

För att få ett litet bättre grepp om produktionen av nötkött från ungnöt bland hondjuren, gjordes en selektering på hondjur som slaktats fram till och med tre års ålder. Den avgränsade gruppen omfattade nästan 35 500 av hondjuren födda i mjölkföretag och drygt 48 900 av hondjuren födda i dikoföretag, vilka antingen slaktats på slakteri eller hemma på gården.

Genomsnittsålder vid slakttidpunkten

Flertalet av hondjuren i gruppen som slaktades fram till och med tredje levnadsåret var sådana som inte hade kalvat. Detta gällde för 74 % av dem födda i mjölkföretag och för 92 % av dem födda i köttföretag. Den genomsnittliga slaktåldern för detta urval var 24,7 månader för mjölkdjuren och 23,3 månader för köttdjuren.

Det var därmed alltså endast 26 % av hondjuren födda i mjölkföretag och 8 % av dem födda i köttföretag som hade kalvat. De flesta av dem hade kalvat bara en gång. Endast 2,5 % av de kalvade mjölkdjuren och 4,4 % av köttdjuren hade kalvat flera gånger.

Genomsnittsåldern vid slakttidpunkten för dem som hade kalvat var 31,2 månader i båda produktionsinriktningarna.

Genomsnittsåldern för samtliga slaktade, både hondjur som kalvat och sådana som inte kalvat, fram till och med tre år var för de födda i mjölkföretag 26,4 månader och för de födda i köttföretag 23,9 månader.

Klassificerade som inte kalvat

I Tablå A redovisas de djur som slaktats på slakteri och som inte hade kalvat. Av denna statistik framgår, inte överraskande, att hondjuren födda i dikoföretag var tyngre vid lägre åldrar än sina medsystrar födda i mjölkföretag. Trots att hondjuren klassificerade som Kviga födda i ett dikoföretag var mer än två månader yngre i genomsnitt, låg medelslaktvikten 5 kg över kvigorna födda i mjölkföretag.


Tablå A. Antal klassificerade hondjur till och med tre års ålder som ej kalvat eller fått någon dödfödd kalv, födda i mjölk- och dikoföretag år 2017. Medelålder och medelslaktvikt per slaktkategori.

Klassificerade som kalvat

I Tablå B redovisas de hondjur som hade kalvat under sin livstid och slaktats på ett slakteri. Den vanligaste klassificeringen var Ungko i båda produktionsinriktningarna, 78 % för mjölkdjuren respektive 56 % för köttdjuren. Positivt för hondjuren födda i dikoföretag var den höga andelen i kategorin Kviga och låga andelen i kategorin Ko.

Tablå B. Antal klassificerade hondjur till och med tre års ålder som fått minst en levande eller dödfödd kalv, födda i mjölk- och köttföretag år 2017. Medelålder och medelslaktvikt per slaktkategori.

Tydliga skillnader i slaktvikter om hondjuren kalvat eller ej

Statistiken över de två grupperna ej kalvat och kalvat visar på tydliga skillnader i medelslaktvikter. Det kostar såklart energi för djuren att producera både kalv och mjölk. Medelslaktvikterna i samtliga kategorier låg lägre, cirka 27–46 kg, för de mjölkdjur som fött en eller flera kalvar än för de som aldrig kalvat. För köttdjuren var skillnaderna inte lika stora, 27–29 kg lägre för Ko och Ungko och 13 kg lägre för Kviga.

Med båda grupperna sammanslagna så klassificerades 85 % i kategorin Kviga av köttdjuren och 57 % av mjölkdjuren. Kvigorna födda i köttföretag slaktades i genomsnitt 2,2 månader tidigare än mjölkdjuren.

Kriterierna för kategori Ungko och Ko är att hondjuret har kalvat. Av Tablå A framgår att det framför allt fanns en ganska stor andel hondjur kategoriserade som ungkor, men även som kor. Det kan tyckas anmärkningsvärt att dessa kategorier förekommer i gruppen ej kalvat. Flera orsaker kan finnas till förekomsten. En sådan kan vara att djurägaren vid leverans uppgivit ”ko” på intransportsedeln, fast djuret egentligen varit en kviga. Individuella skillnader på slaktkroppens utseende och registerfel är andra möjliga orsaker.

Ytterligare anledningar kan vara att det trots allt är djur som har kalvat eller fått en dödfödd kalv utan att detta varit registrerat. Hondjur som ej kalvat födda i dikoföretag vilka kategoriserats Ungko är nästan 6 månader äldre än de som kategoriserats Kviga, detta utan att slaktvikten ökat med en normal tillväxt under den tiden. Registrering av dödfödslar i Nötkreatursregistret är inte tvingande, ett mörkertal där är mycket troligt. Den högre åldern och förhållandevis låga slaktvikten/tillväxten även för hondjuren födda i mjölkföretag talar också för en sådan förklaring.

Figur A och B illustrerar fördelningen av klassificerade hondjur födda i mjölk- och köttföretag år 2017, till och med levnadsvecka 183–235.

Figur A. Antal klassificerade hondjur födda i mjölkföretag år 2017, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Figur B. Antal klassificerade hondjur födda i dikoföretag år 2017, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Jämförelse med hondjuren i populationen 2008

Fram till och med tredje levnadsåret så slaktades en större andel hondjur av både mjölk- och köttdjur i årskullen 2017 än vad som var fallet för årskullen 2008. Det förhållandet gäller särskilt för mjölkdjuren. I årskullen 2008 slaktades 2 % av mjölkdjuren levnadsår ett, 3,5 % levnadsår två och drygt 12 % det tredje levnadsåret, totalt 17,7 %. För årskullen 2017 var motsvarande siffror 1,6 %, 5 % och 16,6 %. Totalt 23,2 %.

När det gäller hondjuren födda i dikoföretag var ökningen totalt inte lika stor. I årskullen 2008 slaktades 46,7 % fram till treårsdagen, i årskullen 2017 hade 49,4 % slaktats under samma period. Däremot visar statistiken på andra förändringar i utslaktningsmönstret för köttdjuren: en lika stor andel, 22,2 % slaktades under levnadsår två i båda årskullarna, medan det fanns en tydlig växling mellan slakten levnadsår ett och tre. I årskullen 2008 slaktades 6,9 % av de födda hondjuren i köttföretag under levnadsår ett, en andel som minskat till 2,3 % i årskullen 2017. Istället slaktades 24,8 % under levnadsår tre i gruppen 2017, mot 17,5 % för de födda år 2008. Uppgifterna redovisas i Tablå C.

Tablå C. Antal slaktade hondjur i mjölk- och köttföretag födda år 2008 och 2017 per levnadsår, samt andel slaktade av antal födda i respektive produktionsinriktning och årskull

Figurer över fördelningen av slaktkategorier har tagits fram även för hondjuren födda år 2008 och omfattar samma levnadsperiod som för populationen 2017; till och med levnadsvecka 183–235. Se Figur C och D.

Figur C. Antal klassificerade hondjur födda i mjölkföretag år 2008, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Figur D. Antal klassificerade hondjur födda i köttföretag år 2008, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Förklaringar till skillnaderna i utslaktningsmönster mellan årskullarna, kan delvis sökas i torkåret 2018, med den dåliga betestillväxten som följd. Annat som påverkar är olika förutsättningar på marknaden och i stödsystemen under de två tidsperioderna, men detta analyseras inte vidare här.

/Carina Einarsdotter

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar

Senast publicerade siffror om konsumentprisutvecklingen för livsmedel

I länkarna nedan visar jag de senaste uppgifterna som SCB publicerat om prisutvecklingen för livsmedel. Jag visar årsförändringen och månadsförändringen. Länkarna uppdateras i takt med att SCB publicerar nya siffror.

  • Årsförändringen visar hur priset utvecklats i procent sedan motsvarande månad det föregående året. Det vill säga förändringen den senaste 12-månadersperioden. Det är denna förändring vi mäter när vi pratar om inflation.
  • Månadsförändringen visar hur priset utvecklats den senaste månaden.

Prisförändring för konsumentpriser-livsmedel

Jag har länkat till prisutvecklingen för varugruppen livsmedel- och alkoholfria drycker och de undergrupper den består av. SCB redovisar också prisutvecklingen för enskilda produkter, så jag har också länkat till dem. Länkarna går till SCB:s statistikdatabas

Prisförändring för samtliga varugrupper

Jag har också jämfört prisutvecklingen för gruppen livsmedel med övriga varugrupper, samt en tabell för KPI totalt.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Priser | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Varför inte börja dagen med statistik om alla EU:s medlemsländer

Det är kanske inte så känt men den 9 maj 1950 såddes fröet till den europeiska kol- och stålunionen som numera utvecklats till EU. Klicka på bilden så hamnar du på Eurostats interaktiva sida, där du hittar statistik om länderna i EU. Här hittar du dessutom andel ekologisk areal för alla länder.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbrukets andel av BNP störst i västra, centrala och östra Afrika

FN har tagit fram ett globalt system med indikatorer för att mäta hållbar utveckling. I Sverige kallas dessa indikatorer ofta agenda 2030 indikatorer eller hållbarhetsindikatorer. En av de indikatorer som finns publicerad på FAO:s sida visar jordbrukets andel av BNP. Det vill säga hur stor andel av det totala förädlingsvärdet som skapas jordbrukets i förhållande till summan av BNP.

Jordbrukets andel av BNP är en indikator som FAO själv har räknat fram baserat på den statistik som finns tillgänglig. Västra Europa och nord Amerika har en mycket liten andel av BNP som kommer från jordbruk. Länder i västra, centrala och östra Afrika har en högre andel av BNP som kommer från jordbruk.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Ekonomi, Internationellt | Lämna en kommentar

Det slaktas mest får och lamm uppfödda i västra Götalands län

En gång om året publicerar vi slaktstatistik fördelad efter de län där de djur som slaktas är uppfödda. Statistiken visar att mest slakt 7330 ton kommer från Västra Götalands län, följt av Skåne län och Gotlands län. Slakten har ökat i Gotlands län medan den har minskat i i Skåne och Västra Götalands län.

Du kan läsa mer om fåren men också om slakt av nötkreatur och grisar i vårt statistikrapport om animalieproduktion.

//Ann-Marie Karlsson

Stapeldiagram slaktade får efter län

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisutveckling i livsmedelskedjan fram till februari 2022

Bild på pengar

Priserna på livsmedel har ökat. Jag har tidigare bloggat om de konsumentpriser som SCB tar fram. Jordbruksverket följer också priserna i den officiella statistik som vi publicerar. I diagrammet nedan tittar jag på prisutvecklingen månad för månad sedan januari 2020. Statistiken visar att:

  • A-index, avräkningsprisindex det vill säga det pris jordbrukarna får för de produkter de säljer har stigit med 21 % sedan januari 2021. Priserna har främst ökat det senaste halvåre.t
  • PM-index, produktionsmedelsprisindex visar prisutvecklingen för de insatsvaror jordbrukarna köper. De har sammantaget ökat med 24% sedan januari 2021.Priserna har främst ökat det senaste halvåret.
  • PPI-J, Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel visar prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på svensk marknad. Prisutvecklingen för trädgårdsprodukter ingår inte i denna prisserie. Priserna för dessa livsmedel har ökat med 8 % mellan januari 2021 och februari 2022.
  • KPI-J Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel ska visa prisutvecklingen till konsument för samma produkter som PPI-J. Liksom för PPI-J ingår inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter här. Priserna enligt KPI-J har ökat med 5 % mellan januari 2021 och februari 2022.

PPI-J och KPI-J följer fortfarande de livsmedel som prisreglerades i Sverige före EU-inträdet. Eftersom trädgårdsprodukter inte prisreglerades i den gamla jordbrukspolitiken så finns dessa inte med i indexet. PPI-J och KPI-J speglar alltså prisutvecklingen för de jordbruksvaror som produceras i Sverige med undantag av trädgårdsprodukter. Jag har tidigare bloggat om konsumentpriserna för samtliga livsmedel.

Prisutveckling för jordbrukets produkter från jordbrukare till konsument. Linjediagram

Förändringen den senaste 12-månadersperioden

Prisutveckling kan presenteras på olika sätt. Ett sätt är att redovisa årsförändringe, eller förändringen under de senaste 12 månaderna. Jag visar det för hela 12 månader i diagrammet nedan. Diagrammet visar att ,mellan februari 2021 och februari 2022 har priserna ökat:

  • enligt A-index med 17 %. .
  • enligt PM-index med 20 %. .
  • enligt PPI-J med 5 % . .
  • enligt KPI-J med 20 %. .

Jämfört med motsvarande månad 12 månader tillbaka i tiden så har alltså prisökningen varit högst för:

  • A:index i februari 2022 med 17 %.
  • PM-index i december 2021 och i januari 2022 med 21 %.
  • PPI:J i januari 2022 med 6 %.
  • KPI:J i februari 2022 med 3 %.
Årsförändring samtliga index

Förändring månad för månad

Diagrammet nedan visar månadsförändringen. Det vill säga förändringen i pris sedan en månad tillbaka för de månader jag redovisar i diagrammet. Diagrammet visar att mellan januari 2022 februari 2022 har priserna ökat:

  • enligt A-index med 2%. Mellan juni 2022 och juli 2022 minskade priserna med 3%
  • enligt PM-index med 1%. Mellan juni 2022 och juli 2022 var ökningen 1%
  • enligt PPI-J med 1 % . Mellan juni 2022 och juli 2022 var den 3 %
  • enligt KPI-J med 0 %. Mellan juni 2022 och juli 2022 var den 0 %
Prisutvecklingen den senaste månaden
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mjölkkonsumtionens utveckling sedan år 1960

Varför inte starta veckan med en animation över mjölkkonsumtionen?

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion | Lämna en kommentar

Kommer ni ihåg höstsådden?

Grödorna har börjat spira på åkrarna. I det här blogginlägget tänkte jag påminna om hur mycket areal som såddes förra i höstas. Vi publicerade arealen genom en urvalsundersökning redan förra året och snart när SAM-ansökningarna är ifyllda och sammanställda, så kan vi se hur stor del av höstsådden som överlevde vintern och nu spirar på åkrarna.

2021 års höstsådd av spannmål bestod av 421 500 hektar höstvete, 21 000 hektar höstråg, 22 700 hektar höstkorn och 27 100 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 492 300 hektar spannmål. Merparten bestod av höstvete. Höstvetearealen var lägre än 2020 års areal men ändå 5 % större än genomsnittet för de fem senaste åren.

Areal höstsådd spannmål ett stapeldiagaram
Höstsådd spannmål år en 2008-2021, hektar

Jag har valt att redovisa länsstatistik med hjälp av en kart. Jag har använt andel höstsådd spannmål i länet av den totala arealen spannmål i länet år 2021. Jämförelsen blir ju litet haltande eftersom ju förra årets höstsådd ska jämföras med 2022 års arealer, men eftersom jag inte känner till dem än så får jag hålla mig till dem.

Om ni för pilen över länen på kartan så ser ni också arealen höstsådd spannmål per län.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | Märkt | Lämna en kommentar

Hur många jordbruksföretag finns det i Sverige?

Jobbar man med statistik blir första frågan. Hur definierar man ett jordbruksföretag? Det kan man göra på olika sätt och idag har vi gett ut en rapport som ger förutsättningar för att på ett klokt sätt använda olika datakällor.

Sverige finns idag främst två källor till statistik om antalet jordbruksföretag nämligen Lantbruksregistret (LBR) och Företagsdatabasen (FDB). Definitionen av företag skiljer sig åt mellan de båda registren. Båda dessa register är startpunkten för att koppla in mer information om företagen, till exempel storlek, sysselsättning, och ekonomi. Företagsdatabasen används oftast av de som vill jämföra jordbruksföretag med andra branscher eftersom databasen innehåller uppgifter om samtliga företag i Sverige. Lantbruksregistret används oftast av de som vill studera jordbrukets specifika produktionsförutsättningar oftast knutet till arealanvändning eller djur hållning.

Jordbruksföretag definieras i:

  • lantbruksregistret som företag som bedriver jordbruksverksamhet under en gemensam driftsledning. Företaget måste bruka mer än 2 hektar åker och/eller minst 5 hektar jordbruksmark/ och eller har stora djurbesättningar, och/eller har växthus för att klassificeras som ett jordbruksföretag.
  • företagsdatabasen något förenklat som juridiska personer samt fysiska personer, som är registrerade för moms, arbetsgivaravgifter eller F-skatt.
    • För att avgöra vilken bransch ett företag tillhör används en gemensam klassificering SNI. Företag får ange branscher (i fallande skala efter ekonomisk betydelse för företaget). De som har jordbruk som första bransch alltså den bransch som ger högst omsättning, klassificeras som jordbruksföretag.
Stapeldiagram som beskrivs i texten.

Antalet företag skiljer sig åt beroende på definition. Anledningen till att det finns 107 400 företag med primär verksamhet i företagsdatabasen och enbart 58 800 i Lantbruksregistret beror främst på att definitionen är vidare i Företagsdatabasen. I Företagsdatabasen finns företag som är för små för att vara med i lantbruksregistret, men också företag som inte brukar jord till exempel personer som äger lantbruksfastigheter och arrenderar ut arealen. Ett företag i Lantbruksregistret kan också bestå av flera företag i Företagsdatabasen i de fall de var för sig betalar F-skatt.

Längst till höger i diagrammet har vi samlat de företag som bedriver jordbruk i någon av de fem mest ekonomiskt betydelsefulla branscher det uppgett. Det kan alltså vara företag med skog, som också har en mindre jordbruksverksamhet. Dessa företag var 133 500 till antalet år 2020.

Som ni förstår är det här en rapport framförallt för er som använder olika register för att utreda eller forska om jordbruket. En rapport som vi hoppas kommer att vara till hjälp för att välja rätt register för rätt ändamål.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Kosläpp möjligt på litet drygt 12 700 gårdar i vår

Bild på kalv

Ett säkert vårtecken är att korna börja komma ut på bete. I vår statistik kan vi ser hur många gårdar som har kor.

Den senaste statistiken vi har är från december 2021. Den visar att det fanns kor på 12 770 gårdar.

  • 2 882 gårdar med mjölkkor och
  • 9 914 gårdar med köttkor, det vill säga med kor för uppfödning av kalvar.

Om ni räknar ser ni att summan av antalet gårdar med kor inte stämmer med delarna, vilket beror på att 26 gårdar har både köttkor och mjölkkor. Under de senaste sex åren har antalet gårdar med kor minskat med 1 586 gårdar från 14 356 till 12 770.

Diagram över antalet kor i december åren 2015-2021

Antalet gårdar med kor minskar och har halverats de senaste 20 åren

Bakåt i tiden räknar vi antalet djur och antalet företag i juni. År 1964 fanns det 162 500 företag med kor. Antalet minskar kraftigt fram till slutet av 1980-talet då minskningstakten avtar. Därefter kan man se att minskningen inte är så stor varje år men minskningen är stadig. Antalet företag med med kor har halverats de senaste 20 åren från 24 362 företag år 2001 till 12 929 år 2021.

Diagram över antalet företag med kor

Från 48 till 820 personer per kosläpp

Om man tänker tanken att hela befolkningen i Sverige skulle ta sig till ett kosläpp och fördela sig på alla gårdar med kor så skulle det bli 820 personer på varje ställe. Om jag tänker att befolkningen i Sverige gjort samma sak år 1964 hade antalet personer per kosläpp varit 48 personer.

15 227 företag med nötkreatur i juni 2021

I blogginlägget har jag visat på antalet företag med kor. Det finns också ett litet antal företag som inte har kor utan enbart ungdjur. De köper alltså in ungdjur från besättningar med kor och föder upp dem. I juni 2021 var antalet 2 298 stycken. Totalt fanns det alltså 15 227 gårdar med nötkreatur. År 1971 var det antalet 101 600 stycken.

//Ann-Marie Karlsson

Företag med nötkreatur något fler än antalet företag med kor linjediagram åren 1971-2021

fe

Publicerat i Animalieproduktion | Lämna en kommentar