Mer fjäderfäkött och mindre griskött: Slaktens utveckling mellan 1960-2018

Mellan åren 2017 och 2018 har slakten av gris ökat med 9,1 tusen ton ton medan slakten av tidsserieaafjäderfä har minskat med 1,5 tusen ton. Slakten av nöt har ökat drygt hälften så mycket som mycket som slakten av gris nämligen 4,8 tusen ton.

I vår statistiska databas kan man följa slaktens utveckling sedan början av 1960-talet. Statistiken visar att slakten av fjäderfä stadigt har ökat sedan slutet av 1980-talet medan färre grisar har slaktats åtminstone fram till de senaste två-tre åren.  Slakten av häst och får är försumbar i förhållande till de tre stora djurslagen.

De senaste åren har vi alltså sett en förändring i slakten av fjäderfä där ökningen har stannat av samtidigt som slakten av gris har ökat. Under år 2018 ökade också slakten av nöt efter att ha legat stabil på en något lägre nivå åren dessförinnan.

tidsseriea

Fjäderfä har ökat från 8 % till 28 % av slakten under den senaste 40-årsperioden

Slaktens andel av de olika djurslagen visas i diagrammet nedan. År 1978 var andelen gris av den totala slakten drygt 60 %. Andelen har sjunkit till 46 % år 2018. Andelen nöt minskade något mellan åren 1978 och 1998 men hade år 2018 samma nivå som år 1998 nämligen 25 %. Andelen fjäderfä var 8 % år 1978, 16 % år 1998 och 28 % år 2018. Andelen har alltså ökat med 10 procentenheter per tioårsperiod.

//Ann-Marie Karlsson

tidsseriea

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Slakten av fjäderfä minskade år 2018

För någon vecka sedan publicerade vi officiell statistik över slakten år 2018.  Längre tidsserier finns i vår statistiska databas. Den visar att slakten av slaktkyckling minskade från 100 miljoner kycklingar till 98,5 miljoner kyckling. Det innebär en minskning på 1,5 %. Slakten av höns ökade med 0,4 miljoner höns medan slakten av kalkon var oförändrad.

Slakten av fjäderfä har stadigt ökat sedan 2012 varför minskningen av slakten av fjäderfä vid slakteri år 2018 bryter trenden.

fjäderfä

Förutom årsstatistik tar vi också fram statistik över slakten månad för månad. Statistiken visar att slakten under år 2018 har varit längst i december och högst i oktober. Slakten i december var ungefär lika stor som förra året men betydligt läger än år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

fjäderfäa

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen inom jordbruksområdet 2010 till 2018

pengar2Jordbruksverket publicerar officiell statistik om prisutvecklingen inom jordbruksområdet med hjälp av fyra index.

  • Produktionsmedelsprisindex (PM-index) visar prisutvecklingen på de produktionsmedel som används i jordbruket. Denna indexserie är jämförbar med det Input Price Index inom EU som publiceras för alla EU-länder.
  • Avräkningsprisindex (A-index) visar utvecklingen av avräkningspriser för jordbruksprodukter. A-index är en prisindexserie, varför det inte ingår för producenterna inkomsthöjande ersättningar, såsom direktbidrag i form av arealersättningar eller djurbidrag. Denna indexserie är jämförbar med det Output Price Index inom EU som publiceras för alla EU-länder.
  • Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J), visar prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på svensk marknad och avser jordbruksprodukter som ingick i den tidigare svenska jordbruksprisregleringen. Detta innebär t.ex. att prisutvecklingen för trädgårdsprodukter inte ingår i denna prisserie men däremot de övriga jordbruksprodukter som också produceras i Sverige.
  • Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) visarprisutvecklingen på priser till konsument för samma produkter som PPI-J.  Liksom för PPI-J ingår inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter här.

pris

Diagrammet ovan visar att det är A-index (bondens pris) det vill säga den sammanlagda prisutvecklingen för de produkter jordbrukaren producerar som fluktuerar mest. A-index har ökat 20 % sedan år 2015 och 10 % mellan åren 2017 och 2018. Prisutvecklingen för produktionsmedel har mellan åren 2017 och 2018 ökat nästan i takt med prisutvecklingen för A-index nämligen med 7 %.

Prisutvecklingen i konsumentledet (KPI-J) och i ledet till butik (PPI-J) har följt ungefär samma utveckling och utvecklats i en långsammare takt de senaste åren.

Det är också möjligt att studera prisutvecklingen för enskilda produkter och för olika grupper av livsmedel. Nedan har jag valt vegetabilier, animalier samt den del av animalier som är mejeriprodukter. Siffrorna finns i vår statistiska databas under rubriken priser och prisindex.

Diagrammen nedan visar att ökningen av A-index mellan åren 2016-2017 framförallt beror på en ökning av priserna på animalier t.ex. mjölk, medan prisökningen mellan 2017-2018 främst förklaras av en ökning i priserna för vegetabilier.

För animalier följs PPI-J och KPI-J åt relativt väl. Det senaste året har dock konsumentpriset för mejeriprodukter ökat mera än priset för ledet mellan livsmedelsindustri och butik. För mejeriprodukter har priserna i de senare leden ökat medan priset för mjölk till bonden (A-index) minskat det senaste året.  PPI-J för vegetabilier har också ökat ökat något mer än konsumentprisindex (KPI-J)

//Ann-Marie Karlsson

prisa.jpg

 

Publicerat i Allmänt, Priser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Förändring av antalet nötkreatur under år 2018

Idag har vi publicerat uppgifter om hur många nötkreatur som det fanns i december 2018. Det är en årlig publikation inom ramen för Jordbruksverkets roll som Statistikansvarig myndighet. Vi publicerar också samma siffror avseende juni månad varje år.

Under 2018 har vi följt hur utvecklingen av antalet djur varit månadsvis under året. Diagrammet nedan visar hur antalet kor, kalvar samt kvigor, tjurar och stutar förändrats under årets gång. Det är inga dramatiska förändringar men antalet kvigor, tjurar och stutar ökar under våren till följd av att kalvarna mestadels föds under den perioden på året. De djur som då föddes föregående år övergår då till att bli ett vuxet djur. Definitionen av en kalv är att den är under 1 år. Slakten är förhållandevis jämn över året så övrig period minskar antalet kvigor, tjurar och stutar, dels för att de slaktas men också för att en del övergår till att bli kor.

kor

Det som händer, men som inte syns i ovanstående diagram är att även om korna totalt sett inte förändrats så mycket så minskar antalet mjölkkor kontinuerligt medan antalet am- och dikor långsamt ökar i antal.

//Anders Grönvall

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisförändringar på livsmedel under år 2018

prisförändringarI gårdagens blogginlägg skrev jag om prisförändringen mellan åren 2017 och 2018. Blogginlägget byggde på den genomsnittliga prisförändringen år 2018 jämfört med den genomsnittliga prisförändringen år 2017.

Nu har jag fått frågan om hur prisförändringen ser ut mellan januari och december år 2018.

Jag har tagit reda på det genom att jämföra hur mycket priserna förändrats mellan december 2017 och december 2018. Statistiken visar att grönsaker är den produktgrupp där priserna ökat mest (7,3 %) följt av mineralvatten, läsk och juice med 3,2 %.

Kaffe, te och kakao är den produktgrupp där priserna sjunkit mest 5 %, följt av frukt där priserna sjönk med 1,3 %.

Livsmedelspriserna har ökat marginellt mer (0,1 %) än den allmänna prisnivån mätt med Konsumentprisindex.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Livsmedelspriserna steg mer än inflationen mellan helåret 2017 och helåret 2018

matSCB har publicerat statistik över den genomsnittliga prisutvecklingen för hela år 2018 i statistikdatabasen på sin hemsida. Av statistiken framgår att konsumentprisindex (KPI),  förändrades genom att öka med 2 % mellan ett genomsnitt för helåret 2017 och helåret 2018. Prisökningen för livsmedel var 2,6 %.

Konsumentprisindex (KPI), det vill säga inflationen mmatätt som den genomsnittliga prisförändringen på alla varor och tjänster vi köper,Priserna för livsmedel har alltså ökat mer än inflationen. Det innebär att jämfört med att köpa andra varor och tjänster så har livsmedel blivit litet dyrare.

För gruppen livsmedel så har prisökningen varit störst mellan helåret 2017 och 2018 för oljor och fetter som ökade med 10,3 %, därefter kom frukt som ökade med 5,4 % och grönsaker med 3,6 %. Den enda grupp där priserna sjönk var kaffe, te och kakao där prisnivån minskade med 2,9 %.

//Ann-Marie Karlsson

kpi

Källa:SCB

Prisindex är hämtade från SCB:s databas. Jag har hämtat data från de inramade tabellerna nedan.

kpi1.jpg

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi 2018

I fredags publicerade Jordbruksverket preliminär statistik över jordbrukets resultat år 2018. Det är andra gången vi redovisar uppskattningar av jordbrukets resultat år 2018 den första var den prognos vi gjorde i i början av december.

Mellan decemberprognosen och februariuppskattningen  har vi fått ett förbättrat dataunderlag för vallskördens storlek genom den preliminära skördestatistiken. Det visade sig att vallskörden blev bättre än vi befarade i början av december. Det påverkar resultatet vilket innebär att februariuppskattningen visar på ett något bättre resultat än prognosen i december. Företagsinkomsten är i fasta priser ändå den lägsta i EAA-kalkylens historia (från år 1990 och framåt) och även i löpande priser (när inflationen inte beaktats) är den den lägsta sedan år 1992.

Torkan sätter spår

Den varma och torra sommaren har påverkat jordbruket i stor omfattning. Skördarna av spannmål, oljeväxter och grovfoder har varit avsevärt mindre än normalt. Grovfoderbristen har orsakat problem för djurhållare och priserna för både grovfoder och spannmål har skjutit i höjden. Foderbristen förväntas även resultera i ökad import av foder också under 2019, varför en del av torkans effekter kommer synas i jordbrukets resultat år 2019. Utöver ökade foderkostnader har kronans värde försvagats vilket bidragit till kostnadsökningar för till exempel drivmedel. Samtidigt har kronans försvagning lett till att stöd och ersättningar ökat i kronor räknat.

Förädlingsvärde netto minskar med 79 % eller 6,4 miljarder kr

Sammantaget innebär det att produktionsvärdet minskar samtidigt som kostnaderna för insatsvaror ökar. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror, tjänster och avskrivningar förväntas minska med 79 % eller motsvarande 6,4 miljarder kronor.

Företagsinkomster minskar med 65 % eller 5,8 miljarder kr

Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital minskar med 65 % jämfört med 2017, vilket motsvarar en minskning med cirka 5,8 miljarder kronor. Företagsinkomsten är, med hänsyn tagen till inflationen, den lägsta som uppmätts i EAA-kalkylens historia (från år 1990 och framåt). Även med inflationen inräknad det vill säga i löpande priser är det endast under torkåret 1992 som företagsinkomsten varit högre än i år.

//Ann-Marie Karlsson

resultat

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Tulpanens dag

Tulpaner.jpgDet är inte alltid så lätt att hänga med, så vi har ju helt missat den: tulpanens dag. Den 15 januari var den dag det begav sig, och en så viktig högtid kan man ju bara inte låta passera obemärkt även om man har råkat missa den. Och vilket bättre sätt att fira kan väl finnas än med lite statistik!?

Den svenska tulpanodlingen utgör en ganska stor del av svensk trädgårdsodling och även om antalet odlare har gått ner ganska drastiskt de senaste 20 åren, från drygt 250 till knappt 70 företag, så har antalet producerade tulpaner istället ökat med nästan 50 procent till inte mindre än 150 miljoner tulpaner per år. Kanske inte så mycket i jämförelse med de omkring 2 miljarder tulpaner som produceras i Nederländerna varje år, men ändå inget att skämmas för.

Produktionsvärdet (det vill säga det värde som kommer odlarna tillgodo) för de svenskodlade tulpanerna var 300 miljoner kronor år 2017. Den absoluta majoriteten av de svenska tulpanerna drivs upp i växthus som under 2017 till mer än 90 procent värmdes upp av förnybara energikällor, fjärrvärme eller el, så en färgglad bukett på bordet bör inte ge miljösamvetet någon större törn.

//Jörgen Persson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mer än hälften av den mjölk vi dricker är mellanmjölk

mjölksVi publicerar årligen statistik över livsmedelsproduktionen i Sverige och här tittar jag litet närmare på vår konsumtion av mjölk. Siffrorna i det här blogginlägget avser direktkonsumtion, vilket är den mängd mjölk som vi köper till hushållet och den mjölk som vi konsumerar när vi äter ute.

År 2017 var direktkonsumtionen av:

  • Standardmjölk 21 liter per person och år
  • Mellanmjölk 38 liter per person och år
  • Lättmjölk 14 liter per person och år
  • Jordbrukarnas egen konsumtion och direktförsäljning 0,4 liter per person och år

Det innebär att vi totalt konsumerade runt 74  liter per person och år under 2017. År 1960 var motsvarande siffra 158 liter per person och år. Konsumtionen har alltså mer än halverats de senaste 57 åren.

konsumtion

Jordbrukarnas egna konsumtion och direktförsäljning har minskat från 37,6 liter per person och år 1960, då en fjärdedel eller 24 % av all mjölk som konsumerades såldes direkt av jordbrukaren t.ex. till grannar eller konsumerades av jordbrukarna själva, till nästan ingenting.  Utvecklingen speglar också att antalet jordbrukare med mjölkkor har minskat från 185 600 år 1961 till dagens drygt 3 600 mjölkföretag.

Konsumtionen av standardmjölk har minskat kraftigt och konstant sedan början av 1970-talet. I början av 1960-talet låg konsumtionen av standardmjölk på 116 liter per person och år, i mitten av 1970-talet var motsvarande siffra ca 100 liter per person och år. Från 1960-talet fram till början av 1990-talet halverades denna mjölkkonsumtion. Vid 2000-talets början drack vi ca 35 liter standardmjölk per person och år. Konsumtionen av standardmjölk har nu minskat till 21 liter per person och år under 2017.

Lättmjölken hade sin storhetstid i slutet av 1970-talet, då vi drack nästan 60 liter per person och år. Konsumtionen av lättmjölk har sedan konstant minskat till att numera ligga strax under 14 liter per person och år.

Mellanmjölken var en produkt som introducerades i mitten av 1980-talet och konsumtionen av denna ökade snabbt till drygt 20 liter per person år 1987.  Ökningen fortsatte fram till början av 2000-talet men har därefter minskat. År 2017 var mellanmjölkskonsumtionen 38 liter per person och år.

Mer än hälften är mellanmjölk

År 2017 var drygt hälften 52 % av den mjölk vi konsumerade mellanmjölk. 29 % av vår konsumtion var standardmjölk och 19 % var lättmjölk och minimjölk. Om jag jämför med år 1987 då mellanmjölken varit lanserad några år så har den andel mjölk vi konsumerar som mellanmjölk ökat med framförallt andelen standardmjölk har minskat.

//Ann-Marie Karlsson

konsumtionaa

Publicerat i Konsumtion | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Den totala spannmålsskörden län för län

I år blev ju spannmålsskörden totalt i hela riket 55 % av skörden år 2017. Det vill säga den totala spannmålsskörden minskade från 5,9 miljoner ton till 3,2 miljoner ton. Spannmålsskörden går också att fördela per län.

En sådan fördelning visar att jämfört med den totala mängden spannmål som producerades i länet år 2017 var minskningen störst i Jönköpings län. Minskningen i Jönköpings län berodde både på en lägre skörd per hektar och på att mer spannmål än normalt ensilerades som grönfoder eftersom foderbristen var stor i länet. I Skåne län som är ett stort spannmålslän var totalskörden drygt hälften så stor som år 2017 ungefär 52 %.

I Västerbottens- och Norrbottens län var skörden högre än år 2017 och i nivå med skörden år 2016. År 2017 var alltså ett riktigt dåligt skördeår i dessa län med stora obärgade arealer.

//Ann-Marie Karlsson

totskörd län

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar