Andelen ekologisk jordbruksmark är högst i Jämtlands län år 2018

Ny färsk officiell statistik om ekologisk odling visar att under 2018 brukades 609 100 hektar med ekologiska produktionsmetoder, en ökning med 31 900 hektar eller knappt 6 % jämfört med 2017. Det innebär att 20 % av den totala jordbruksmarken i Sverige brukades ekologiskt 2018.

Av den totala ekologiskt brukade marken var 536 500 hektar helt omställd till ekologisk produktion medan 72 600 hektar var under omställning till ekologisk produktion. Den omställda arealen ökade med 40 800 hektar eller 8 % medan arealen under omställning till ekologisk produktion minskade med 8 800 hektar eller 11 %.

År 2018 brukade knappt 5 700 företag jordbruksmark ekologiskt, en ökning med 1 % jämfört med 2017.

Andel ekologisk jordbruksmark högst i Jämtland och lägst i Skåne

Andelen omställd mark och mark under omställning var högst i Jämtlands län år 2018. Jämtlands län följs av Gävleborgs län och Värmlands län. Även arealmässigt stora jordbrukslän som Västra Götalands och Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Andel mark som odlades med ekologiska produktionsmetoder var lägst i Skåne län följt av Blekinge län och Kalmar län.

jbsmark.jpg

Slåtter- och betesvall är den dominerande grödan

Den ekologiska växtodlingen domineras av vallodling. Den procentuella fördelningen för de redovisade grödgrupperna har varit relativt stabil över åren. År 2018 uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 248 300 hektar, vilket motsvarar närmare 60 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande siffror för spannmål var 102 700 hektar respektive 25 %. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 78 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen. Totalt sett ökade arealen spannmål 2018 med 6 700 hektar eller 7 %.

//Ann-Marie Karlsson

jbsmark

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Landsbygdsstöd och jordbruksstöd i EU svarade för 40 % av EU:s budget år 2017

IEU-flagga dessa tider kan det vara spännande att titta på storleken av EU:s budget för jordbruks och landsbygd. En sammanställning från år 2017 visar att den största andelen av jordbruks- och landsbygdsstödet, 17 %, har lämnats till Frankrike.

För att få en uppfattning om stödets storlek i förhållande till näringens storlek i våra grannländer inom EU behövs något att jämföra med.Jag har valt att på motsvarande sätt som för stödet titta på de olika medlemsländernas andel av årsarbetstid, totala intäkter och areal jordbruksmark.

Denna jämförelse visar t.ex. att 17 % av de totala intäkterna från jordbruk och 16 % av EU:s jordbruksmark finns i Frankrike. Frankrike hade dock endast 8 % av den totala arbetstiden.

Länder som sticker ut är t.ex. Rumänen. 4 % av stödet betalas ut till Rumänien, samtidigt som Rumäniens jordbrukare arbetar 17 % av den totala arbetstiden i EU. Motsatsen finns t.ex. i Nederländerna med sin omfattande trädgårdsodling. Nederländerna svarar för 7 % av jordbrukets produktionsvärde  men bara för 2 % av stöden.

EU-stöd

Jag har hämtat EU:stödens storlek från EU-kommissionens hemsida. Jag har tagit fonden för jordbrukarstöd. Från den betalas direktstöd som gårdsstöd ut men den innehåller också en liten post för marknadsstöd som exportstöd. (European Agricultural Guarantee Fund (EAGF Budgetpost 2.0.10) Den totala summan för EU:28 år 2017 från den fonden var 44,7 miljarder euro varav drygt 2,1  miljarder inte var fördelade mellan EU-länderna och därför inte ingår i sammanställningarna i blogginlägget.

Jag har summerat jordbruksfonden med fonden för landsbygdsstöd som också innefattar miljöstöd t.ex. stöd för ekologisk odling. European Agricultural Fund for Rural Development (EAFRD Budgetpost 2.0.2). Den totala summan för denna fond för EU:28 var 11,1 miljarder euro varav 0,2 miljarder inte var fördelade mellan EU:länderna. EU:s totala budget uppgick till 137 miljarder euro år 2017 vilket innebär att de två poster jag redovisat står för ungefär 40 % av EU:s budget. Övriga siffror kommer från Eurostats hemsida.

EU-stöda

Jordbrukarstöden inom EU jämfört med jordbrukarstöden i världen

För den som vill få en uppfattning om EU:stödens storlek inom EU jämfört med några andra länder i världen så publicerar OECD  årligen rapporter som visar stödens storlek i förhållande till intäkterna i jordbruket. Stödet mäts i ett PSE-tal som visar hur stor del av jordbrukets intäkter som kommer från samtliga sätt att stödja jordbruket i ett land. Det beräknas enkelt uttryckt som det pris jordbrukaren får för en vara i ett visst land jämfört med världsmarknadspriset på motsvarande vara. Tanken är att samtliga sätt att stödja jordbruket som direktstöd, stöd till konsumenter så de har råd att köpa livsmedel, och handelshinder ingår.

PSE-talen visar att stödnivåerna inom EU har minskat de senaste 20 åren vilket framgår av diagrammet nedan. Minskningen skedde framförallt i början av 2000-talet. De senaste 5-6 åren har PSE-talet varit stabilt omkring 20 %. Utvecklingen inom OECD-länderna totalt är snarlik den inom EU.

Utav OECD-länderna har Norge, Island, Schweiz, Korea och Japan en hög stödnivå.  Lägst stödnivå finns på Nya Zeeland som ju avreglerade sitt jordbruk under 1980-talet.

OECD tar också fram statistik över produktionsvärdet i jordbruket. Längst ner till höger kunde jag därför inte låta bli att visa att produktionsvärdet i jordbruket är ungefär lika stort i USA och i EU.

//Ann-Marie Karlsson

pse-tal.jpg

 

Publicerat i Internationellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Förändringar i grödarealen mellan åren 2018 och 2019

arealer

Vår preliminära statistik över arealer av olika grödor bygger på årets stödansökningar och arealerna kan förstås komma att ändras något fram till vår slutliga statistik.

I år, 2019, är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 000 100 hektar. Arealen åkermark minskar preliminärt med 9 900 hektar (‑0,4 %) till 2 544 500 hektar jämfört med 2018. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 455 600 hektar, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2018.

Vall och grönfoderväxter samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Preliminärt, i år 2019, är den totala arealen vall och grönfoder 1 157 000 hektar, vilket är en ökning med 35 900 hektar (+3 %) jämfört med 2018. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 30 700 hektar och är den största grödgruppen inom vall och grön­foderväxter och svarar för 93 % av den totala arealen. Majs ökar med 3 200 hektar (+18 %) och grönfoder med 1 900 hektar (+4 %).

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur.  Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det är en minskning med 36 900 hektar (-22 %) jämfört med 2018.

Att arealen med slåtter- och betesvall ökar samtidigt som arealen i träda minskar kan bero på torkan 2018. Förra året gavs det dispens att skörda träda tidigare än reglerna egentligen tillåter. Detta kan ha påverkat lantbrukarna att i stället för träda ange slåtter- och betesvall i sina stödansökningar och därmed kan de slå marken när som helst utan dispens under 2019. Torkan 2018 medförde också att flera slåtter- och betesvallar har sämre kvalitet 2019 samt att bufferten av foder har minskat. Detta kan också vara bidragande orsaker till att arealen med slåtter-och betesvall ökar medan areal i träda minskar.

//Ann-Marie Karlsson

arealer

 

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

EU:s utgifter för jordbruksstöd och landsbygdsstöd i stora drag åren 1990-2017

EU_stöd.png

Från marknadsstöd till kopplade direktstöd under 1990-talet

Under 1980-talet och början av 1990-talet bestod EU:s stöd till jordbruket av exportstöd och övriga marknadsstöd. Exportstödet var ett bidrag för att exportera varor ut från EU, och de övriga marknadsstöden bestod framför allt av prisstöd. Prisstödet innebar att om priset på en jordbruksvara inom EU sjönk under en viss nivå så köpte EU-kommissionen själv varan till ett visst pris (interventionspris). Priset sjönk alltså inte under denna nivå. Under 1980-talet ökade produktionen av jordbruksvaror inom de 10- 12 länder som då var medlemmar vilket innebar att kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik sköt i höjden.

Under början av 1990-talet genomfördes därför en reform med syfte att minska marknadsstöden och ersätta dem med direktstöd till jordbrukarna. Direktstödet betalades ut per hektar eller per djur. Det innebar att de inte var produktionshöjande på samma sätt som ett prisstöd som i praktiken betalas ut per kilo av en vara. Stöden för landsbygdsutveckling som också innefattar det vi i Sverige kallar miljöstöd ökade också. Exempel på sådana stöd är investeringsstöd och stöd till ekologisk produktion.

Från djurbidrag och arealbidrag till till gårdsstöd år 2005

År 2005 börjar effekterna av ytterligare en reform visa sig. De kopplade direktstöden i form av djurbidrag och arealbidrag ersattes av frikopplade stöd. I Sverige kallar vi stödet för gårdsstöd eftersom det är oberoende av vilka grödor jordbrukaren väljer att odla eller de djur han eller hon har. Gårdsstödets storlek baserades på storleken av de kopplade stöd som tidigare betalats ut. Medlemsländerna gick över från djurbidrag och arealbidrag till gårdsstöd i litet olika takt vilket innebär att summan av det frikopplade stödet ökar samtidigt som de kopplade stöden minskar under slutet av 2000-talet. Under samma period ökar också stöden för landsbygdsutveckling och miljö. Det syns i den övre lila stapeln i diagrammet.

Exportbidragen fasas ut helt och de små belopp som betalas ut 2013 är en följd av tidigare beslut. De övriga marknadsstöden i form av prisstöd minskar också och tanken är att de framförallt ska användas vid kriser då t.ex. priset av någon anledning sjunker dramatiskt.

Utgifternas andel av EU:s BNP

I diagrammet syns också stödens andel av EU:s BNP. Andelen var högst under mitten av 1980-talet samt under perioden 1991-1993. Därefter har nivån sjunkit något och har de senaste åren varierat mellan 0,4 och 0,5 % av BNP.

Jordbrukarstöden 2014-

Från och med år 2014-2015 förändras stöden igen. För direktstöden innebär det att en liten del av det kan fortsätta att vara kopplat till ett djurslag eller en gröda, en del är generell och en del beror på om jordbrukaren uppfyller specifika miljövillkor i sitt brukande av marken (förgröning).  Syftet med förgröningsstödet är att stödja
jordbruksmetoder som gynnar klimatet och miljön. Kraven är t.ex. gröddiversifiering på åkermark, ekologiska fokusarealer på åkermark och  bevarandet av permanenta gräsmarker.

EU:s utgifter ger inte hela bilden

Stöd till jordbruket betalas också ut från medlemsländernas nationella budgetar. En förutsättning för stödet till landsbygdsutveckling är att det medfinansieras av pengar i medlems-länderna. Andelen som medfinansieras är runt 50 %, vilket innebär att den lila stapeln från jordbrukarens perspektiv är dubbelt så stor.

I samband med EU-inträdet kunde också kommande medlemsländerna förhandla om möjligheten till kompletterande nationella stöd. I Sverige har vi t.ex. prisstöd för mjölk och visst kött i områden i norra Sverige med besvärliga klimatförhållanden. De medlemsländer som kom med i EU efter år 2004 har också ett litet modifierat gårdsstöd som medlemsländerna kan komplettera med nationella pengar.

Grafen är hämtad från en broschyr som finns på kommissionens hemsida. Du hittar den här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Internationellt | Lämna en kommentar

Största höstvetearealen någonsin

Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik odlas det 993 200 hektar spannmål i år. Det är ungefär lika stora arealer som under 2018 men vilka spannmålsgrödor som odlas har förändrats. Hösten 2018 var det gynnsamt väder för att så höstgrödor och det ger preliminärt rekordstora arealer med höstvete som kan skördas 2019.
Höstvetearealen svarar för 43 procent av spannmålsarealen och är i år 423 100 hektar. Det är den största höstvetearealen sedan den började mätas 1916.

Lägsta havrearealen sedan mätningarna började

Samtidigt är havrearealen den minsta sedan mätningarna började. I år odlas det havre på 150 100 hektar, vilket motsvarar 15 procent av spannmålsarealen.

Korn, som till 93 procent består av vårkorn, odlas preliminärt på 299 100 hektar i år. Det är en minskning med 25 procent jämfört med 2018. Väderförhållandena under hösten 2018 var, till skillnad mot hösten 2017, gynnsamma för att så höstgrödor. Detta är den främsta förklaringen till att arealen vårkorn minskar kraftigt 2019 till förmån för det högavkastande höstvetet.

Du kan läsa mer om arealerna av spannmål men också om vall och andra grödor i vårt statistiska meddelande. 

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hektarskörden av kärnmajs 43 % lägre år 2018 jämfört med år 2017

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i tolv år. Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealstöd uppgick under 2018 till nästan 18 400 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 100 hektar tröskades.

Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2018 års avkastning av tröskad majs 4 090 kilo per hektar, vilket är 46 % lägre än den 2017. På riksnivå blev hektarskörden 4 180 kilo per hektar, vilket är 43 % lägre än skörden år 2017. Majs är i och för sig en värmekrävande gröda, men på arealer som inte kunde bevattnas blev grödan ofta torkskadad.

Detta och mer om skörden finns att läsa i det statistiska meddelandet om Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 som vi publicerade någon vecka sedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Obärgad areal år 2018

I genomsnitt för hela landet blev drygt 1 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar Spannmålsarealrunt 10 000 hektar.

De två grödor där den obärgade arealen är högst är havre och vårkorn.  För havre blev 4 900 hektar obärgat vilket motsvarar 3,4 %. För vårkorn blev 3 000 hektar obärgat eller 0,6 %.  

I Jönköpings län blev 6 % av spannmålsarealen obärgad. I Stockholms, Kronobergs och Värmlands län uppgick andelen obärgad spannmålsreal till omkring 3–4 %.

För Jönköpings län stod  vårkorn för den största delen av den obärgade arealen. I länet blev 460 hektar obärgat varav 360 hektar vårkorn. 

Det stora spannmålslänet Västra Götaland hade också mest obärgad areal 2 100 hektar eller 1.1 % av den totala spannmålsarealen. I Västra Götaland bestod mer än hälften 1 600 hektar av den obärgade arealen av havre. 

7 % av arealen åkerbönor blev obärgad

obärgad åker

Andelen obärgad areal för åkerbönor blev närmare 7 % på riksnivå, vilket motsvarar över 1 700 hektar. Av oljelinarealen beräknas drygt 4 % vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än vad som är normalt. Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 2 % av den totala arealen ärter i landet.

För raps och rybs blev den obärgade arealen 4 % eller 3 900 hektar. Det är den största obärgade arealen som redovisats sedan slutet av 1990-talet då information om obärgade arealer började samlas in för raps och rybs.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 700 hektar eller över 1 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till 120 hektar eller mindre än 1 %. För potatis för stärkelse beräknades mindre än 5 hektar eller 0 % av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Detta och mer om skörden finns att läsa i det statistiska meddelandet om Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 som vi publicerade någon vecka sedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Stora skördeskillnader i vall mellan olika typer av företag

I diagrammet nedan visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1701).

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Hektarskörden av slåttervall var 2018 dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Jämfört med tidigare år är skillnaderna mellan driftsinriktningarna emellertid mindre. För företag med mjölkproduktion minskade hektarskörden med 23 % jämfört med 2017 medan hektarskörden för småbruk var lika stor under 2018 som 2017.

Detta och mer om skörden finns att läsa i det statistiska meddelandet om Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 som vi publicerade någon vecka sedan.

//Ann-Marie

vallskröd

Publicerat i Skörd | Märkt , | Lämna en kommentar

Antalet getter i Sverige minskade under början av 1900-talet men har de senaste åren ökat till 20 000

I dagarna har vi gett ut en statistikrapport om gethållningen i Sverige. Under den första delen av 1800-talet varierade antalet getter i Sverige mellan 155 000 och 180 000. Under mitten av 1860-talet var antalet vuxna getter och killingar i riket strax över 130 000. Antalet minskade med knappt en tiondel fram till mitten av 1870-talet och därefter med omkring 20 % per tioårsperiod fram till mitten av 1890-talet. Antalet stabiliserades därefter något fram till år 1911 då 66 100 vuxna getter och killingar redovisades i riket.

66 000 getter i jordbruksräkningen år 1927

Vid 1927 års Jordbruksräkning var antalet getter i princip detsamma som i början av 1910-talet, strax över 66 000 getter och killingar. Därefter började antalet getter att minska och antalet reducerades med nästan 40 % fram till år 1937 och med ytterligare ca 30 % under tiden för andra världskriget. Efter kriget mer eller mindre försvann getterna mycket plötsligt ur jordbruket då antalet minskade från 34 500 till endast 7 700 djur mellan åren 1944–1951. Från och med 1956 redovisades inte samtliga getter utan endast de getter som fanns vid jordbruksföretag som hade en viss storlek. (Se avsnittet källor nedan).

Redovisningen upphörde därefter inom jordbruksstatistiken fram till år 1978 och har sedan dess redovisats vid enstaka tillfällen. År 1978 var antalet getter 6 600 och antalet minskade under 1980-talet till 4 300 år 1989. Under 1990-talet ökade antalet något och såväl år 1992 som 2003 var antalet drygt 5 000. Därefter har antalet getter ökat i Sverige och skulle i enlighet med Lantbruksregistrets definitioner ökat till 11 200 getter år 2018. Geträkningen 2018 var den första sedan år 1956 som också skattade samtliga getter i riket. Resultatet blev 20 000 alltså nästan dubbelt så många som ryms i Lantbruksregistrets definitionen.

getera

Getter i och utanför Lantbruksregistret

Fram till och med 1951 var målet att redovisa samtliga getter i Sverige i lantbruksstatistiken. Från och med 1956 var kravet för att getterna skulle komma med i statistiken att företaget skulle bruka minst 2 hektar åkermark. Från år 1971 kompletterades hektargränsen med att också större djurbesättningar utan areal kunde ingå. Besättningsstorleken var då 250 grisar och 500 får. Under 2000-talet har avgränsningen förutom företag med mer än 2 hektar åkermark också inkluderat företag med mer än 5 hektar jordbruksmark, djurbesättningar på minst 50 kor, minst 250 nötkreatur, minst 50 tackor, minst 50 suggor, minst 250 svin eller minst 1 000 höns inklusive kycklingar. Den viktigaste avgränsningen är dock 2 hektar åkermark.

I de statistiska publikationer där statistiken från år 1956 och framåt är hämtad påpekar man att det ”torde finnas ett stort antal getter vid företag med högst 2 hektar åkermark”. Att så är fallet visar också undersökningen från år 2018 då det totala antalet getter uppskattades till 20 000, medan endast 11 200 getter skulle ingått om de räknats genom den ordinarie djurräkningen för jordbruksstatistik.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

För 15 år sedan ökade antalet medlemsstater i EU från 15 till 25

För 15 år sedan, i maj 2004, ökade antalet medlemsstater i EU från 15 till 25. Du kan läsa mer om jordbruket i de 10 medlemsländerna genom att klicka på respektive land.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar