Drygt en av tio matpotatisar är en färskpotatis

Statistikmyndigheten SCB beräknar skörden av potatis på uppdrag av Jordbruksverket för den officiella statistiken i Sverige. Idag har vi publicerat preliminära uppgifter om att skörden av matpotatis18 procent högre än i fjol.

20 % mer matpotatis i år

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 538 200 ton. Det är en ökning av skörden med 89 100 ton eller 20 % mer än 2018 års slutliga totalskörd.  Hektarskörden av matpotatis beräknas för år 2019 till 33 050 kilo per hektar. Det är 18 procent mer än 2018, då det var missväxt till följd av fjolårets sommartorka.

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av landets totala matpotatisskörd.

Ungefär 12 % av den skördade matpotatisen är färskpotatis

I totalskörden inräknas uppemot 65 000 ton skördat som färskpotatis. Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 21 470 kilo per hektar. Uppgifter om färskpotatis insamlas för färskpotatissorter, men lantbrukaren har också möjlighet att ange skörd för ytterligare sorter skördade som färskpotatis. Av rikets matpotatisareal var 18,5 % färskpotatisodlingar. Skörden per hektar är alltså litet mindre för färskpotatis än för annan matpotatis.

13 % mer stärkelsepotatis i år

Den totala skörden potatis för stärkelse beräknas till 309 500 ton, vilket är 13 % mer än 2018 och 6 % mer än femårsgenomsnittet (se tabell 2). I beräkningarna av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 42 020 kilo per hektar vilket är 22 % högre jämfört med föregående år.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbrukets produktionsvärde bedöms öka med 6 % jämfört med år 2018

pengar2Produktionsvärdet i jordbruket bedöms öka med 6 % eller motsvarande 3,6 miljarder kronor 2019 jämfört med år 2018.  Kostnaderna bedöms ligga kvar på en fortsatt hög nivå jämfört med tidigare år men ökar inte i samma utsträckning som produktionsvärdet. Utöver det ökade produktionsvärdet ökar även värdet av stöd och ersättningar, främst det så kallade torkstödet, men kronans försvagning gentemot euron bidrar också till ökade ersättningsnivåer. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, bedöms öka med 72 % eller 3,6 miljarder kronor jämfört med 2018 års låga nivå. Knappt 1,1 miljard av denna ökning består av ökade stöd och ersättningar.

Efter 2018 års varma och torra sommar bjöd 2019 på mer normala odlingsbetingelser, vilket i kombination med stor höstsådd 2018 resulterade i stora skördar i större delen av landet. Priserna för skördeåret 2019/2020 bedöms bli avsevärt lägre än för skördeåret 2018/2019 men detta vägs upp av de ökade skördarna.

Den foderbrist som uppstod på grund av de ogynnsamma förhållandena 2018 har påverkat foderpriserna även i inledningen av 2019 vilket gör att foderkostnaderna bedöms fortsatt höga under 2019 jämfört med genomsnittet för tidigare år. Även den totala kostnadsmassan bedöms ligga avsevärt över genomsnittet för tidigare år.

Stora skördar bidrar till ökat produktionsvärde

Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas öka med 10 % jämfört med 2018 medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 2 %.

veteDen totala spannmålsskörden 2019 uppskattas preliminärt till 6,1 miljoner ton, vilket är en ökning med 88 % jämfört med 2018. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli 30 % lägre under skördeåret 2019/2020 jämfört med skördeåret 2018/2019. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med 34 % jämfört med skördeåret 2018/2019. Jämfört med genomsnittsvärdet under de fem skördeåren 2013/2014 till 2017/2018 är värdet 13 % högre.

Värdet av industrigrödor förväntas öka med 51 %. I denna grupp står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas öka med 71 % medan priserna förväntas stiga med drygt 3 % under skördeåret 2019/2020. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen öka med 76 % jämfört med föregående år.

I EAA-kalkylen värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2019 års skörd, finns med i kalkylen för år 2019. Värdet av foderväxter förväntas vara i stort sett oförändrat för 2019 års skörd jämfört med 2018 års skörd. Grovfoderproduktionen förväntas öka avsevärt 2019 jämfört med 2018 men volymökningen tas ut av sjunkande priser.

Ökat värde även inom animalieproduktionen

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen bedöms öka med 2 % jämfört med 2018.

Ökad slakt och något högre priser gör att produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med knappt 2 % 2019 jämfört med 2018. Avräkningspriset för gris förväntas stiga med knappt 2 % under 2019 samtidigt som slakten bedöms minska med cirka 3 %, vilket leder till ett knappt 1 % lägre produktionsvärde 2019 jämfört med 2018. mjölksProduktionsvärdet för fjäderfä beräknas öka med 13 % vilket beror på en uppskattad produktionsökning och stigande avräkningspriser.

Invägningen av mjölk förväntas minska med cirka 2 % 2019 samtidigt som avräkningspriset för mjölk uppskattas stiga med knappt 4 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med knappt 2 % jämfört med 2018.

Kostnader och resultatmått

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas öka med drygt 1 % under 2019. Foderkostnaderna minskar något till följd av lägre priser på spannmål och grovfoder men ligger fortfarande på en hög nivå cirka 2 miljarder kronor eller drygt 15 % över genomsnittet för åren 2013–2017. Vidare ökar kostnaderna för energi samt övriga varor och tjänster.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med 21 % jämfört med 2018. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas öka med 78 % eller närmare 2,7 miljarder kronor år 2019.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med knappt 1,1 miljarder kronor. Orsaken till ökningen är den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018, som regeringen beslutat om, men även en viss valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrar till att stöden i kronor ökar.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 29 %, motsvararande 3,7 miljarder kronor jämfört med 2018.

Lönekostnaderna beräknas öka med drygt 2 %. Arrende-och hyreskostnader uppskattas öka med 4 % medan räntekostnaderna bedöms minska med 4 %.

Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital ökar med 72 % jämfört med 2018, vilket ungefär motsvarar en ökning med 3,6 miljarder kronor.

Prognosens tillförlitlighet

Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2019/2020. Vid tiden för prognosen finns preliminära uppgifter över skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor. Avsaknaden av preliminära uppgifter om skördar av slåttervall, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2019 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta

//Ulf Svensson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

De specialiserade mjölkföretagen skapar drygt 30 % av produktionsvärdet i jordbruket i Finland och Sverige

De specialiserade mjölkföretagen svarar i genomsnitt för 17 % av produktionsvärdet inom EU. I Luxemburg svarar dessa mjölkföretag för hälften av produktionsvärdet och i Irland för 46 %. Irland följs av Estland (37%), Finland (34 %) och Sverige (31 %).  I Danmark är andelen 25 %.

De specialiserade mjölkföretagen har minst betydelse i Grekland, Ungern, Spanien, Rumänien och Bulgarien där specialiserade mjölkföretag svarar för mindre än 10 % av produktionsvärdet.

//Ann-Marie Karlsson

specialiserade mjölkföretag

Siffrorna är hämtade från Eurostats databas. De baseras på EU:s sätt att indela företag i typgrupper efter standardiserade intäkter. I alla EU-länder beräknas en genomsnittlig intäkt per hektar och per djur för åren 2011-2015. Beräkningen görs för alla grödor och djurslag som ingår i strukturundersökningen. Denna standardiserade intäkt multipliceras sedan med de djur och de arealer som företagen har i strukturundersökningen år 2016. Intäkterna beräknas på samma sätt som de görs i EAA (Economic accounts for agriculture som visar jordbrukets produktionsvärde). Det innebär att man beräknar ett värde också för grödor som både produceras och förbrukas inom företaget. Intäkterna från mjölkföretagen består alltså inte enbart av sålda varor som mjölk, och slaktdjur utan också av intäkter från vallproduktion.

Förutsättningen för att ett företag ska bli klassificerat som specialiserad mjölkproduktion är att minst 2/3 av de beräknade intäkterna på företaget kommer från mjölk

Publicerat i Ekonomi, Internationellt | Lämna en kommentar

Stora höstsådda arealer i år igen

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 588 500 hektar totalt för riket. Det framgår av den officiella statistik som publicerades i fredags. Det är i nivå med arealerna för år 2018. Det innebär alltså att den första byggstenen som har betydelse för 2020 års skörd finns på plats. Höstsådda grödor avkastar nämligen mer än vårsådda grödor så en stor höstsådd är en del av förutsättningarna  för en god skörd år 2020.

Den här hösten såddes 410 200 hektar höstvete, vilket är i samma storleksordning som förra höstens areal som visade sig vara rekordstor. Årets höstsådda höstveteareal är 8 % större än genomsnittet för de fem senaste åren.

Sådden av höstråg har beräknats till 33 700 hektar. Den överensstämmer i stort sett med förra höstens stora rågareal och är 46 % större än femårsgenomsnittet.

Sådden av höstkorn har beräknats till 21 400 hektar. Den är i nivå med förra höstens stora areal och överstiger femårsgenomsnittet med 20 %. Den höstsådda arealen av rågvete blev 28 800 hektar, vilket är i nivå med både fjolårsarealen och femårsgenomsnittet.

Det har såtts 93 600 hektar höstraps den här hösten. Arealen tangerar både fjolårsarealen och femårsgenomsnittet. Höstrybsarealen har beräknats till 800 hektar.

Även ekologisk höstsådd på samma nivå som ifjol

Den totala höstsådda arealen som odlas enligt reglerna för ekologisk produktion har beräknats till 49 800 hektar, vilket är i nivå med föregående års areal.

Stora höstsådda arealer efter relativt tidig skörd

Även i år fanns det förhållandevis gott om tid till att förbereda markerna för höstsådd, eftersom merparten av årets grödor kunde skördas tidigt. I slutet av september började dock regnväder dra in. Särskilt i Gävleborgs län och i norra Svealand medförde långvariga regnperioder att en del höstsådd uteblev. Det finns även lantbrukare som kommenterar till SCB att de inte kan höstså vete och oljeväxter på grund av att vildsvin förstör grödorna.

//Ann-Marie Karlsson

Höstsådd

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Det finns fler småbruk än heltidsjordbruk i Sverige

jordbruksföretag

Bild | Posted on av | Lämna en kommentar

Totalskörden av åkerbönor blev 60 % större än förra året

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 55 700 ton, vilket är 60 % mer än motsvarande skörd under 2018, trots att arealen minskade med 32 % eller nästan 8 400 hektar. Jämfört med femårsgenomsnittet minskade totalskörden med 32 %

Åkerbönor är en förhållandevis torkkänslig gröda, och 2018 års hektarskörd blev 63 % lägre än både 2017 års hektarskörd och femårsgenomsnittet. Många lantbrukare meddelade då att åkerbönorna torkade bort helt, så det gick inte ens att skörda ensilage av grödan.

2019 års hektarskörd av åkerbönor är mer än dubbelt så hög som under 2018, 3 100 kilo per hektar år 2019 att jämföra med 1 300 kilo per hektar år 2018. Heltarskörden är ändå bara i nivå med femårsgenomsnittet, där den mycket låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget. Både i år och förra året finns rapporter om skador av bönsmyg. Dessutom finns i år en del kommentarer till SCB om dålig grobarhet för åkerbönorna, vilket kan härröra från nedsatt kvalitet i utsädet från 2018.

//Ann-Marie Karlsson

åkerbönor

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mer än 6,1 miljoner ton spannmål har tröskats i år

Idag har vi publicerat preliminär statistik om skördens storlek. Statistiken görs av SCB på uppdrag av Jordbruksverket. Den visar att årets spannmålsskörd förväntas bli nästan dubbelt så stor som förra årets skörd. Totalskörden av spannmål beräknas uppgå till drygt 6,1 miljoner ton under 2019 att jämföra med 3,3 miljoner ton år 2018. Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var stora, vilket bidrog till årets stora spannmålsskörd.Årets skörd är alltså i nivå med de goda skördarna åren 2015 och 2017. Det är också endast fyra gånger tidigare som punktskattningen av spannmålsskörden överstigit 6 miljoner ton.

skördprel

En jämförelse av totalskörden för olika grödor de tre senaste åren redovisas nedan.

totskörda

Hektarskördarna av spannmålsgrödorna var på riksnivå mellan 46 och 81 % högre än under torråret 2018.

//Ann-Marie Karlsson

totskörd

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar