SCB räknar

  • ner till julafton med hjälp av adventskalender med spännande statistik i varje lucka. Den tredje december fick vi t.ex. veta att 3 % av Sveriges yta är bebyggd. Bakom luckan finns också information om att knappt 8 % av Sveriges yta är jordbruksmark.
  • upp till den dag vi blir 10 miljoner invånare i Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbrukets intäkter förväntas minska år 2016 men så förväntas också kostnaderna

eaaJordbrukssektorns totala produktionsvärde förväntas minska med nästan 3 % år 2016 jämfört med år 2015.

Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 2 %.

Samtidigt som produktionsvärdet beräknas bli lägre än föregående år förväntas även kostnaderna bli lägre.

Prognosen är en del av Sveriges officiella statistik och du kan läsa hela det statistiska meddelandet här.

Värdet av vegetabilier förvänta minska med 8 %

Den totala spannmålsskörden 2016 uppskattas preliminärt till 5,4 miljoner ton, vilket är en minskning med 12 % jämfört med 2015. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli något lägre under skördeåret 2016/2017 vilket gör att värdet av spannmålsproduktionen förväntas sjunka med drygt 14 % jämfört med skördeåret 2015/2016. Skörden av raps och rybs uppskattas minska med cirka 25 % och priserna förväntas stiga under skördeåret 2016/2017. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen minska med 17 % jämfört med föregående år.

Högre priser för kött lägre priser för mjölk

Avräkningspriserna för både nötkreatur och svin förväntas stiga under 2016 medan slakten förväntas bli relativt konstant jämfört med 2015. Totalt sett förväntas värdet av nötkreatur öka med 10 % medan värdet av svinproduktionen förväntas öka med 7 %.

Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med knappt 6 %, vilket förklaras av att avräkningspriserna förväntas sjunka med omkring 4 % och att invägningen förväntas minska med knappt 2 % under 2016 jämfört med 2015. Värdet av äggproduktionen fortsätter att öka. Under 2016 förväntas priserna sjunka något men en förväntad fortsatt produktionsökning gör att produktionsvärdet uppskattas öka med runt 12 %.

Lägre kostnader

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas minska med närmare 3 % och det är främst lägre kostnader för mineralgödsel och foder som bidrar till minskningen.

//Ann-Marie karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Årets stora höstsådd skapar möjligheter för hög skörd år 2017

Skördarna av spannmål och oljeväxter påverkas positivt av hur stor höstsådden blir. Det beror på att skörden per hektar är större för de höstsådda grödorna än för de grödor som sås på våren. Höstsådden är ju förstås bara starten, grödorna måste övervintra bra och vädret 2017 måste också vara förmånligt. Men det har börjat bra…

Den största höstrapsarealen någonsin år 2016

Den här hösten har jordbrukarna sått 105 000 hektar höstraps. Det är den största höstrapsarealen som någonsin har odlats i landet. Det en ökning med 26 procent jämfört med föregående års stora areal. Arealökningen har varit kraftig i nästan alla län utom Skåne, där ändå uppemot hälften av Sveriges totala höstrapsareal såddes 2016. Siffrorna är en del av Sveriges officiella statistik och du kan läsa mer om höstsådda grödor i vårt Statistiska meddelande.

hostsadda

I norra Götaland och i Svealand är årets höstsådda arealer överlag större än förra årets arealer för flertalet av grödorna och länen i området. I södra Götaland är arealerna mera i nivå med fjolårsresultaten.

Stor areal av höstvete

Höstvete är den höstsådda gröda som det odlas mest av. Årets höstveteareal skattas till 410 500 hektar. På riksnivå är arealen i nivå med 2015 års stora areal och 24 % över genomsnittet för de senaste fem åren.

hostsadd

Höstsåddens storlek påverkas av vädret

Höstvädret har nu för fjärde året i rad varit förhållandevis gynnsamt för höstsådd. Dessa goda förutsättningar har bidragit till stora höstvetearealer även under de tre föregående åren. Under åren 2011 och 2012 däremot var väderförhållandena sämre.  Under år 2011 bidrog ihållande regnväder under hösten medfört att marken inte har kunnat brukas inför höstsådden. Under år 2012 var det utdragna perioder av regnväder under sensommaren och hösten omöjliggjorde den planerade höstsådden i stora delar av landet, vilket förstås också syns i statistiken.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Priserna på livsmedel har ökat med 1 % mellan oktober 2015 och oktober 2016

indexUtvecklingen av konsumentpriserna genom konsumentprisindex har flera undergrupper bland annat utvecklingen av priserna för livsmedel.

Om jag jämför utvecklingen den senaste 12-månadersperiod som SCB har publicerat statistik för kan man se att priserna för livsmedel ökat med 1 %. 

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt, Priser | Märkt | Lämna en kommentar

Mjölkinvägning månad för månad

mjolklevI september 2016 levererades 221 tusen ton mjölk till mejerierna. Det är en minskning med 4 % jämfört med september 2015 då 230 tusen ton levererades.

Läs mer om animalieproduktionen i vårt statistiska meddelande här.

Under januari till september år 2016 levererades totalt 2 184 tusen ton mjölk att jämföra med de 2 225 tusen ton som levererades undermotsvarande månader år 2015. För niomånadersperioden innebär det en minskning med 2 %.

2016 var ett skottår. Det innebär att februari 2016 har en dag mer än februari 2015.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Låg användning av antibiotika till djur i Sverige

ant

Av bilden ovan framgår att antibiotikaförsäljningen till djur var 12 mg/PKU i Sverige medan motsvarande siffra för EU/EAA var 152mg/PKU.

Statistik över försäljning av antibiotika för djur under år 2014 i 26 europeiska länder redovisades för någon tid sedan av Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Statens veterinärmedicinska anstalt har gett ut ett faktablad som sammanfattar rapporten. Diagrammet nedan är hämtat från faktabladet.Statistiken för de deltagande länderna visar på stora skillnader mellan länder (figuren nedan).

antibiotika

Låg antibiotikaanvändning i Norden

Sverige, Norge och Island redovisar de lägsta siffrorna.medan Cypern, Italien och Spanien har den högsta användningen. Skillnaderna i antibiotikaanvändning förklaras till viss del av faktorer som djurpopulationernas sammansättning, vilka typer av antibiotika som framförallt används men också av sjuklighet och hur sjukdom förebyggs.  Det är också stora skillnader mellan länder vad gäller hur antibiotika används. Medicinering av hela djurgrupper är mycket vanligt i många länder. I de 29 länder som ingick i övervakningen 2014 var totalt 92 procent av all antibiotika för djur läkemedel för medicinering av djurgrupper via foder eller vatten.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

5,4 miljoner ton spannmål och 0,27 miljoner ton raps- och rybs

Totalskörden av spannmål beräknas uppgå till drygt 5,4 miljoner ton under 2016.  Den är 12 % mindre än förra årets stora spannmålsskörd och i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. Höstveteskörden som var rekordstor ifjol svarar för den största delen av minskningen, med 0,5 miljoner ton lägre totalskörd. Totalskördarna av råg, vårkorn och höstrågvete är också betydligt lägre än föregående år. Vill du läsa mer om hektarskördar och totalskördar av olika grödor så finns länken till det statistiska meddelandet här.

spannmal

Lägre totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 269 600 ton, vilket är 25 % mindre än föregående års resultat och 15 % mindre än femårsgenomsnittet. Minskningen är framförallt en följd av att både hektarskörden och odlings­arealen av höstraps minskade.

raps

Skörden av oljelin beräknas till 16 900 ton vilket är 22 % mer än förra årets totalskörd.  Avkastningen per hektar av oljelin var i nivå med förra årets resultat men årets oljelin­areal var 18 % större än fjolårets.

 Besvärlig höstsådd och torka drog ner skördenivåerna

Försenad höstsådd förra hösten medförde att en del bestånd var svaga och hade svårt att klara vinterns påfrestningar. Det förekom även rapporter om torkskador som gjorde att utsädet inte grodde som det skulle efter höstbruket. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp under våren. Det torra och kalla vädret under de höstsådda grödornas utvecklingsfas drog ner avkastningsnivåerna, och på en del gårdar gav de höstsådda grödorna faktiskt lägre hektarskördar än de vårsådda. Slutet av augusti och september erbjöd bra skördeväder på flertalet platser i landet.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt | Lämna en kommentar

Jordbrukets del av BNP 1950-2011

I Jordbruket i siffror 1866-2007 redovisar vi jordbrukets del av bruttonationalprodukten (BNP) från 1950 till 2007. bnpsiffrorna kommer ursprungligen från SCB. Statistiken visar att jordbrukets del av BNP har sjunkit från 7 % år 1950 till 0,4% år 2011.

På Eurostats sida är det möjligt att jämföra jordbrukets andel av BNP för EU:s medlemsländer. Statistiken visar att jordbrukets andel av BNP är ungefär lika stor i Sverige och Norge. I Finland och Danmark är den dock något högre.

År 2011 var andelen 0,4 % i Sverige och Norge medan den var 1,0 % i Finland och 1,1 % i Danmark. För samtliga länder som nu är medlemmar i EU (EU28) var andelen år 2011 1,5 %.

//Ann-Marie Karlsson

bnpa

 

Publicerat i Allmänt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Sverige exporterade 23 miljoner liter vodka till USA år 2015

Om man exkluderar exporten av fisk, som till största del utgörs av vidareexport av norsk lax, är vodka Sveriges klart största exportprodukt inom handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Exporten av vodka uppgick 2015 till ca 47 miljoner liter motsvarande ett värde av drygt 4,1 miljarder kronor. Vodka stod dessutom för närmare 97 procent av all starksprit, uttryckt i liter, som exporterades 2015. Sett över en längre tidsperiod har exporten av vodka ökat från närmare eller drygt 20 miljoner liter under senare delen av 1990-talet till nivåer på närmare eller drygt 50 miljoner liter från 2010 och framåt.

vodka

Exporten av vodka går främst till USA

USA är den klart dominerande destinationen när det gäller exporten av svensk vodka. 2015 exporterades drygt 23 miljoner liter vodka till USA vilket är ca 50 procent av all vodka som exporterades det året. Exporten till Tyskland, Kanada och Storbritannien, som kommer på plats två, tre och fyra, uppgick samma år till ca 2 miljoner liter vardera, alltså mindre än 10 procent av den volymmässiga exporten till USA. Sett över en längre tidsperiod har exporten till USA, som andel av den totala vodkaexporten, minskat. Under senare delen av 1990-talet till början av 2000-talet utgjorde exporten av vodka till USA ca två tredjedelar till tre fjärdedelar av den totala vodkaexporten. Under senare år har exportandelen minskat och ligger numera på nivåer mellan 50 till 57 procent av den totala exporten.

Stora siffror blir ju ofta begripligare om man slår ut dem per person. Med en befolkning som enligt FN statistik uppgick till ca 321,8 miljoner år 2015 och en import på drygt 23 miljoner liter svensk vodka, innebär det att amerikanarna i genomsnitt konsumerade ca 7 centiliter svensk vodka per person år 2015.

// Lars-Anders Strandberg

Publicerat i Konsumtion | Märkt , , | Lämna en kommentar

Produktion av mjölk 1871-2015

koI diagrammet nedan redovisas statistik över produktionen av mjölk från 1871 fram till år 2015. Statistiken ser ut som trappsteg de första åren eftersom den är redovisad i källorna som genomsnitt för de aktuella femårsperioderna.

Diagrammet visar att mjölkproduktionen var som lägst i början av 1870-talet och som högst i slutet av 1930-talet och i början på 1950-talet. Minskningen i mjölkproduktion 1940-41 berodde på att foderskördarna var låga de åren samtidigt som import-möjligheterna av foder var begränsade på grund av andra världskriget.

//Ann-Marie Karlsson

mjolk

Publicerat i Animalieproduktion | 2 kommentarer