Rekordhög produktion av matlök år 2020

Produktionen av matlök blev regkordhög år 2020. Den blev 69 tusen ton och var ett resultat av en motsvarande rekordstor areal och en hög avkastning. Du kan läsa om produktionen av matlök och av andra trädgårdsväxter i vår officiella statistik Trädgårdsproduktion 2020. Arealen matlök år 2020 var knappt 1 500 hektar vilket är den största någonsin.

Värdet av produktionen blev också rekordhögt år 2020 ungefär 235 miljoner kr. Det är ungefär 60 miljoner kronor högre än det var 2019, då det var 176 miljoner kr.

Prisutvecklingen för konsument

SCB publicerar konsumentprisutvecklingen också i form av prisindex för enskilda produkter. I det här fallet inte för matlök utan för gul lök. (Matlök kan inkludera någon mer löksort än gul lök till exempel rödlök) I diagrammet nedan har jag bearbetat indextalen och visar prisutvecklingen både i 2020 års prisnivå och i löpande priser. Jag använde konsumentprisindex (KPI) för att räkna om indexet till 2020 års prisnivå, för att prisutvecklingen inte skulle påverkas av inflationen. Diagrammet visar att:

  • I fasta priser sjönk priserna på gul lök i förhållande till andra varor mellan åren 1980 och 2000. Från och med 2010 har priset på gul lök ökat mer än för andra varor.
  • I löpande priser var prisutvecklingen stabil fram till början av 2010-talet. Därefter har priserna på gul lök stigit.
Diagram konsumentprisindex

Odling av lök i våra privata trädgårdar

För några år sedan år 2012 frågade vi hushållen hur mycket matlök de odlade i sina trädgårdar och kolonilotter. Det visade sig att 200 000 hushåll odlade matlök med en sammanlagd skörd av 1,1 ton. Det är alltså en försvinnande liten andel av produktionen av all matlök som kommer från våra fritidsodlingar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Störst andel av landarealen är betesmark i Kalmar län och på Gotland

Förra veckan skrev jag på bloggen om åker- och betesmarkens andel av landarealen i världen. Nu är det Sveriges tur. I förhållande till landarealen finns det mest åkermark i Skåne 40 % och minst i de norra delarna av Sverige. Andelen betesmark i förhållande till landarealen är störst i Kalmar län där Ölands alvarmarker ingår och i Gotlands län.

Du kommer till interaktiva kartor om du klickar på länkarna under bilden.

//Ann-Marie Karlsson

Länkarna till interaktiva kartor hittar du här; Andel åkermark och Andel betesmark
Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

Jordbruksverket bedömer nu årets spannmålsskörd till mellan 5,4 och 5,5 miljoner ton

Jordbruksverkets skördeprognos, som publicerades i augusti byggde på data fram till och med juli. Prognosen visade på en förväntad spannmålsskörd om knappt 5,7 ton. Nu en månad senare när det mesta av skörden är bärgad bedömer Jordbruksverket att spannmålsskörden minskat till mellan 5,4 och 5,5 miljoner ton. Det är främst en minskning av skörden för vårsådda grödor som havre och vårkorn som gör att vi bedömer att spannmålsskörden blir lägre

Det är kombinationen av en på många håll blöt och kall vår, en torr och varm sommar och lokalt stora regnmängder som har påverkat skördens storlek. Faktorer som när sådden av vårsådda grödor skedde i förhållande till regnen, jordart, (där lerjordar har bättre förutsättningar att klara torkan medan lättare jordar hade bättre förutsättningar att leda bort vårregnen) och sortval bidrar också till att det finns stor spridning mellan skörden för enskilda odlare.

Tidigt i våras fanns förutsättningar för en riktigt stor spannmålsskörd år 2021. Höstsådden förra året var nämligen stor och höstsådda grödor ger en en högre avkastning per hektar än vårsådda grödor. Vi startade också året med minnet från förra årets skörd då hektarskördarna var högre än genomsnittliga år. Om avkastningen per hektar motsvarat normskörden (genomsnittet för de senaste 15 åren) skulle skörden blivit drygt 5,8 miljoner ton. Om avkastningen per hektar varit lika stor som förra året skulle skörden blivit 6,1 miljoner hektar. Men i år bedömer vi alltså att den är lägre.

Det är lång tid mellan prognosen den 18 augusti som byggde på vädret fram till och med juli och nästa publicering av officiell statistik om skördens storlek som sker den 15 november. Eftersom vi kan se att augustiprognosen troligen överskattade skördens storlek har Jordbruksverket i år valt att göra en samlad bedömning av tillgängliga källor för en ny bedömning av skördens storlek.

Vi har gjort det genom att prata med branschen, odlare, länsstyrelser och rådgivare. Vi har också gjort modellkörningar genom att ta med augustivädret i vår matematiska modell samtidigt som vi förändrat den så att den har möjlighet att ta litet större hänsyn till stora regnmängder. Sammantaget pekar de källor vi använt på att skörden är lägre än 5,7 miljoner ton. Det är dock svårt att bedöma hur mycket lägre, eftersom det finns stora lokala variationer, men vi bedömer att det pekar mot en skörd om 5,4 till 5,5 miljoner ton.

Det är också viktigt att komma ihåg att även om förutsättningarna för en riktigt stor skörd fanns i våras och vi nu pratar om en minskning är en skörd i storleksordningen 5,4 till 5,5 miljoner ton inte en speciellt låg skörd jämfört med spannmålsskördarna de senaste 15 åren.

//Ann-Marie Karlsson

PS. Och för den som vill ha en riktigt lång tidsserier så finns denna tabell.

Totalskörd av spannmål efter år och gröda 1866-2020, tusen ton

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen inom jordbruket

Idag har vi publicerar officiell statistik om priserna inom jordbruket. Du hittar hela rapporten med tabeller i databasen här.

De genomsnittliga priserna för produktionsmedel ökade enligt Produktionsmedelsprisindex (PM-index) med 7,9 % mellan juli 2020 och juli 2021. Priserna för produktgruppen Energi och drivmedel ökade mest. Under samma period ökade Avräkningsprisindex (A‑index) med 5,1 %. Industrigrödor var den produktgrupp där priserna ökade mest.

I senare led steg de genomsnittliga priserna som ingår i Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J) med 3,3 % mellan juli 2020 och juli 2021 medan Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 0,5 %.

Diagram över prisutvecklingen för livsmedel i tre led. Diagrammet beskrivs i texten.

Prisutvecklingen för för de produkter som jordbrukarna producerar

Totalt sett ökade priserna enligt A-index med i genomsnitt 5,1 % mellan juli 2020 och juli 2021.

Bland vegetabilier ökade priserna för Industrigrödor (+25,4 %), Spannmål (+9,2 %), Potatis (+3,4 %) och Foderväxter (+1,1 %). De produktgrupper där priserna minskade var Blommor och plantskoleväxter (-20,8 %), Grönsaker (-4,5 %) samt Frukt och bär (-4,1 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna inom Vegetabilieproduktion med 1,8 % under perioden.

Priserna inom Animalieproduktion låg i genomsnitt 7,7 % högre i juli 2021 jämfört med juli 2020. Produktgruppen Djur ökade med 4,4 % medan produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter ökade med 11,0 %.

Prisutvecklingen för produktionsmedel det senaste året

Totalt sett ökade priserna enligt PM-index med i genomsnitt 7,9 % mellan juli 2020 och juli 2021.

Priserna har ökat för produktgrupperna Energi och drivmedel (+19,6 %), Ekonomibyggnader (+11,0 %), Djurfoder (+9,9 %), Underhåll av ekonomibyggnader (+9,7 %), Utrustning (+3,9 %), Underhåll av utrustning (+2,0 %), Andra varor och tjänster (+1,8 %) samt Växtskydds- och bekämpningsmedel (+1,3 %). Inga produktgrupper hade minskande priser. Priserna på Utsäde var dock helt oförändrade.

Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för den totala insatsförbrukningen med 8,7 % mellan juli 2020 och juli 2021. Priserna för investerings­varor steg med 5,5 % under motsvarande period.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Priser | Märkt | Lämna en kommentar

Mest åkermark i Asien

FAO har statistik över åker- och betesmark i världen. Du hittar den på FAO:s hemsida här.

Åkermarken i världen

Den världsdel där andelen åkermark av landarealen är högst är Asien med 16 %. Asien är också den världsdel där arealen åkermark är högst 499 miljoner hektar eller 36 %. Jag har tidigare bloggat om andelen åkermark av landarealen i Sverige. Du hittar det blogginlägget här.

Kartor över åkermarken i förhållande till landarealen.

På kartan nedan kan du se andelen åkermark av landarealen land för land. Ukraina, Danmark och Indien är två länder med hög andel åkermark. Du kan klicka på en interaktiv karta under kartbilden nedan.

Andel åkermark av landarealen karta
Klicka här så kan du se andelen land för land.

Betesmark i världen

På kartan nedan kan du se andelen betesmark av landarealen. Länder med stor andel ängs- och betesmark i förhållande till landarealen är till exempel Kazakstan, Saudiarabien. Du kan klicka på en interaktiv karta under kartbilden nedan.

Betesmarkens andel av landarealen
Klicka här så öppnas en karta där du kan se procentsatserna land för land

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Sverige för 100 år sedan

För 100 år sedan 1921 röstade för första gången kvinnor i valet till den andra kammaren i Riksdagen. Jag blev nyfiken på vad statistiken kan säga om det och hur Sverige såg ut då för hundra år sedan.

Jag kollade förstås i Statistisk årsbok för år 1922 som redovisar statistik för år 1921. Och jodå i tabell 260 som redovisar val till den andra kammaren på sidan 298 kan jag se att där det tidigare år funnits ett streck för kvinnor finns det nu antal. År 1921 fanns 1 693 tusen röstberättigade kvinnor varav 797 tusen eller 47 % röstade. Samtidigt fanns det 1 537 tusen röstberättigade män varav 951 tusen eller 62 % röstade.

Källa: Statistisk årsbok 1922

Om man vill botanisera i hur Sverige såg ut för 100 år sedan så är ju innehållsförteckningen till årsboken en guldgruva. I boken tänker jag att man genom statistik sammanfattat de företeelser i samhället som var viktigast. Till exempel så ägnas rätt många tabeller åt jordbruk, skogsbruk och bergsbruk.

När jag tittar litet närmare på jordbruksavsnittet kan jag se en parallell mellan 1921 och 2021. Vi har fått en hel del frågor om täckdikad areal de senaste åren. Täckdikningen var viktig också för 100 år sedan. I tabell 85 på sidan 85 redovisas att 950 tusen hektar av de 3,6 miljoner hektar åkermark som då fanns redovisades som täckdikad.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Trädgårdsodlingens produktionsvärde 6,7 miljarder år 2020

I veckan har vi publicerat officiell statistik om produktionsvärdet i trädgårdsodlingen. Den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens värde var knappt 6,7 miljarder kronor år 2020, en ökning med 15 % jämfört med 2019 och 25 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren (2015–2019). Flera olika grödor och grödkategorier visade upp förändrade värden jämfört med tidigare.

Värdet ökade påtagligt för samtliga enskilda grödkategorier inom frilandsodlingen. Inom växthusodlingen ökade värdet för kruk- och utplanteringsväxter, medan värdet istället minskade för kategorierna snittblommor och lökblommor i kruka.

Bland enskilda grödor syntes de största förändringarna i kronor räknat för jordgubbar, äpplen och lövfällande träd. Värdet för jordgubbar ökade med 385 miljoner kronor, medan värdet för äpplen och lövfällande träd ökade med 204 respektive 163 miljoner kronor mellan 2019 och 2020. Ökningarna för dessa tre grödor berodde till största delen på kraftigt höjda priser.

Frilandsodlingen stod för 63 % av den totala odlingens värde, medan växthusodlingen stod för återstående 37 %, vilket är en stark förskjutning till frilandsodlingens fördel. Sett till grödtyp utgjorde ätliga grödor (köksväxter, frukt och bär) 62 % av värdet, medan prydnadsväxter utgjorde 38 %.

De värdemässigt största enskilda grödorna var i fallande ordning jordgubbar, lövfällande träd, morot, gurka i växthus samt äpplen.

//Ann-Marie Karlsson

Cirkeldiagram över värdet av trädgårdsproduktionen. Diagrammet beskrivs i texten
Publicerat i Trädgård | Lämna en kommentar

Vilka arbetar inom svenskt vattenbruk?

Den vanligaste vattenbrukaren är en avlönad man, han är mellan 40 och 64 år gammal, har en gymnasieutbildning och arbetar med att odla regnbåge i kassar. Det visar ny officiell statistik som vi publicerat idag om svenskt vattenbruk.

Vad kan man säga mer om vattenbrukarna? Det totala antalet sysselsatta skattas till 543 personer varav 138, eller en av fyra, är kvinna. Nästan lika många, 128 personer, har en universitetsutbildning medan knappt hälften, 254 personer, har gymnasiet som sin högsta utbildningsnivå. 418 personer, eller drygt tre av fyra, är avlönade medan resterande 125 personer är oavlönade.

Inom vilka segment* arbetar vattenbrukarna? Statistiken visar att flest arbetar på anläggningar som odlar fisk i kassar: 285 personer, vilket är fler än hälften, och av dessa odlar 166 personer regnbåge. Näst flest arbetar på anläggningar som odlar fisk på land i tankar, bassänger eller recirkulerande system; här arbetar en av fem eller 116 personer. Vidare arbetar 64 personer på blötdjursanläggningar, 34 personer på anläggningar som odlar fisk i dammar, 30 personer på kläckeri- och yngelanläggningar och minst antal, 14 personer, på kräftdjursanläggningar.

Några exempel på tabeller finns här:

Om statistiken

Undersökningen om vattenbruk har genomförts årligen sedan 1983 och i år är första gången som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken. Här ingår bland annat mer information om personerna som arbetar i branschen och en del ekonomiska uppgifter såsom kostnader för energi, reparationer och underhåll samt inköp av foder.

Vattenbruk är en liten bransch och för att inte riskera att röja uppgifter om enskilda företag så kan inte all statistik visas. Dessa statistikuppgifter är därför ersatta med två prickar (..) i tablåer och databastabeller. Läs mer om detta i undersökningens dokumentation.

//Martina Kielén, SCB

*Vid segmentering delas företagen in i grupper (segment) baserat på vilka arter som odlas och vilka odlingstekniker som används. Om flera arter eller odlingstekniker används på ett företag så tilldelas det segment vars verksamhet ger störst intäkter.


Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Nyfiken på långa tidsserier med jordbruksstatistik?

Under sommaren har vi arbetat med att göra de långa tidsserierna och den historiska statistiken lättare att hitta och använda. De senaste tio åren har vi gjort två publiceringar av äldre jordbruksstatistik.

  • År 2011 boken ”Jordbruket i siffror åren 1866-2007”, med tabellbilaga både som bok och som databastabeller.
  • År 2021 Basstatistik med årliga uppdaterade tidsserier som längst från 1866.

Jordbruket i siffror åren 1866-2007

Jordbruket i siffror

Bloggens namne boken Jordbruket i siffror är nu möjlig att ladda ner som pdf-fil. Bokens texter beskriver de förändringar som skett i jordbruket sedan 1866.

I boken finns också rikligt med beskrivningar över hur statistiken ursprungligen togs fram och vilka källor som använts. Här kan du läsa om djur, arealer, grödor, produktion, sysselsättning, import och export med mera.

Ända sedan den publicerades har bokens tabellbilaga funnits för nedladdning i vår statistikdatabas. Du hittar boken och tabellbilagan om du klickar nedan.

Jordbruket i siffror åren 1866-2007

Tabellbilaga till boken i statistikdatabasen

Långa tidsserier – Basstatistik om jordbruket åren 1866–2020

Statistikrapporten ”Långa tidsserier…” innehåller korta texter om jordbrukets utveckling sedan 1866 samt årliga databastabeller för basstatistik så långt dessa är möjliga. Vi kommer att uppdatera tabellerna varje år.

Jordbruket har, som andra näringar, förändrats de 150 år som de längsta tidsserierna speglar. I början av perioden pågick strukturrationalisering i form av laga skifte. Sjösänkningar och dikning bidrog till att ny åkermark odlades upp. Under efterkrigstiden har konkurrenssituationen, politiska beslut, teknikutveckling och mekanisering medfört en strukturförändring mot färre och större jordbruksföretag. Under de senaste 150 åren har jordbruksföretagen också i större utsträckning specialiserat sig på ett djurslag eller på växtodling.

Det fanns mest åkermark i Sverige från mitten av 1910‑talet till början av 1950‑talet med över 3,7 miljoner hektar. Åkermarken har därefter minskat till 2,5 miljoner hektar år 2020. Den svenska åkermarken domineras av vall och spannmål. Mellan 75 % och upp till 87 %, några enstaka år på 1970‑talet, har odlats med vall och spannmål.

Användning av växtskyddsmedel och mineralgödselmedel, avel och växtförädling har lett till högre avkastning från grödor och djur. När skördeavkastningen per hektar ökade under 1900‑talet kunde en allt större andel av produktionen gå till försäljning. Under den första 50‑årsperioden fram till år 1915 var den genomsnittliga totalskörden av spannmål 2,1 miljoner ton per år. Under de senaste 50 åren har den i genomsnitt varit 5,2 miljoner ton per år.

Totalskörd av spannmål 1865-2020, miljoner ton

Det finns jämförbar statistik över animalieproduktionen sedan 1939. Dåliga foderskördar och problem med foderimport under andra världskriget medförde foderbrist och utslaktning.

Produktionen av nöt‑ och fläskkött har därefter ökat under efterkrigstiden. Produktionen av kött från storboskap ökade framförallt under 1950‑ och 60‑talen och har sedan dess legat relativt stabilt kring 125 000 till 150 000 ton per år. Produktionen av gödkalv minskade fram till början av 1990‑talet och har därefter varierat mellan 3 000 och 5 000 ton per år.

Produktionen av griskött ökade från 127 000 ton vid krigsslutet till 330 000 ton i slutet av 1990‑talet. År 2020 hade produktionen av griskött minskat till 246 000 ton. Produktionen av fjäderkött var 17 gånger högre år 2020 än den var i början av 1940‑talet. De senaste 10 åren har produktionen av fjäderfäkött till och med varit större än produktionen av nötkött.

Produktion av nötkött, griskött och fjäderfäkött åren 1939-2020, tusen ton

Mjölkproduktionen påverkades också av de besvärliga åren på 1940‑talet och statistiken visar en tydlig reduktion av mjölkproduktionen omkring år 1942. Vid skiftet mellan 1940‑ och 50‑talet överträffades förkrigsproduktionen av mjölk som legat strax under 5 000 ton per år. Sedan följde en minskning och mjölkproduktionen föll under 3 000 ton vid början av 1970‑talet. En återhämtning skedde fram till mitten av 1980‑talet då produktionen ökat med cirka 600‑900 ton. Sedan dess har produktionen mestadels minskat och uppgick år 2020 till 2 773 ton.

Sedan 1971 har antalet mjölkkor halverats medan mjölkproduktionen per ko fördubblats.

Mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar särredovisas från 1971. För detta diagram har jag antagit att antalet kor för köttproduktion varit detsamma åren före 1971 som på 1970-talet, det vill säga jag har tagit bort 66 000 kor för uppfödning av kalvar från det totala antalet kor åren före 1971. Mjölkproduktion per ko är beräknad som årets produktion dividerad med antalet mjölkkor i juni. Samtliga linjer visas med som 5 års glidande medelvärde.

Siffrorna finns i vår statistikdatabas

I Statistikrapporten har vi gjort några tabeller. Du hittar dem om du klickar på länkarna nedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Försäljningspriser på åker- och betesmark 1995-2020

I veckan har vi publicerat statistik över markprisernas utveckling. Du kan läsa hela rapporten här.

Det genomsnittliga priset för en hektar åkermark ökade med drygt 10 % år 2020 jämfört med 2019 och kos­tade år 2020 i genomsnitt 105 900 kronor. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark mer än fördubblats för riket.

Mellan åren 2019 och 2020 har priserna ökat i samtliga produktionsområden, den största ökningen både procentuellt och i kronor skedde i Götalands Mellanbygder. Ökningen var knappt 46 % vilket motsvarar 53 600 kronor. I Götalands Södra slättbygder och i Nedre Norrland ökade priset med knappt 6 %. Det motsvarar 15 000 respektive 1 400 kronor. Du kan se en karta över produktionsområdena här.

Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 40 100 kr per hektar år 2020, vilket motsvarar en prisökning på drygt 17 % jämfört med 2019. Samtliga produktionsområden har högre genomsnittligt pris år 2020 än år 2019.

I Götalands södra slättbygder har det varit högst genomsnittligt pris på betesmark varje år sedan 1995. Mellan år 2019 och 2020 ökade det genomsnittliga priset i produktionsområdet med knappt 37 % till 124 600 kronor. Liksom för pris på åkermark var även pris på betesmark lägst i Övre Norrland 2020. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 7 400 kronor.

// Ann-Marie Karlsson

Diagram över prisutvecklingen på betesmark. Utvecklingen beskrivs i texten.
Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar