Midsommar är betesmarkens blommor

Många av de blommor vi vill njuta av till midsommar finns på ängs- och betesmarker, så vilka är de här markerna och hur har de förändrats över tid?

Skärmklipp.JPG

Ängs- och betesmarkerna är de jordbruksmarker som mest har ändrat omfattning, karaktär och användning de senaste 100 åren. Det är något som vi bloggat om förut och något som också märks inte minst i en del av de visor vi brukar sjunga vid midsommar. Även om det fortfarande är på ängs- och betesmarker du kan hitta gullvivor,  mandelblom, kattfot och blå viol så får du leta betydligt längre nu än när Evert Taube skrev visan.

betesmarBetesmark är mark om sköts med bete, avslagning eller putsning. På marken ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Hävdad ljung kan också användas till foder. Betesmarken i denna kategorier är alltså betesmark som inte har sådana miljövärden eller specifika användningsområden att de definieras som t.ex. alvarmark eller fäbodbete.

Jönköpings- och Kronobergs län är de län där den mesta av ängs- och betesmarken hör till denna kategori. Såväl den totala arealen ängs- och betesmarken som betesmarken i denna kategori minskade mellan åren 2004 och 2009 för att därefter varit relativt konstant.

slåtteräng.jpgSlåtteräng är mark som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. På slåtterängen ska det växa gräs eller örter som kan användas till foder. Hävdad ljung kan också användas till foder. Det finns inte så mycket ängs- och betesmark i Norrbottens län endast 3 700 hektar, men den största delen av marken runt 75 % är just slåtteräng. I Norrbottens län är det främst myrar som används för slåtter så slåttermyr kanske skulle vara ett bättre ord. Det innebär att ungefär en fjärdedel av slåtterängen i Sverige finns i Norrbottens län. För hela riket har arealen slåtteräng har mer än fördubblats sedan år 2003.

fäbodFäbodbete är både öppna marker och skog som ligger vid en fäbod. Fäboden ska ha funnits sedan länge. Marken ska betas varje år med fritt bete eller bete i storhägn. Merparten av fäbodbeterna finns i Jämtlands län ( 8 000 hektar) och i Dalarna län ( 5 400 hektar)

Mosaikbetesmark är en betesmark med stort inslag av tätare områden med naturliga impediment, träd och buskar eller värdefulla landskapselement. På marken ska det växa gräs, örter eller ris som kan användas till foder. Västra Götalands län är det län där andelen mosaikbetesmark är högst. 6 % av den totala ängs- och betesmarken är mosaikbetesmark i länet.

Skogsbete är som namnet antyder trädbevuxen mark som används till bete. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst inom ett område som till största delen består av skog. Det ska finnas inslag av gamla träd och på marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder. Mest skogsbete finns på Gotland.

alvar.jpg

Alvarbete finns bara på Öland eller Gotland.  På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas till foder. Alvaret hör till det bästa med Öland tycker jag och det är också just på Öland det mesta av alvarbetet finns. Hela  21 500 hektar alvarbete finns på Öland.

Arealen betesmark är störst i Kalmar län

Det finns mest ängs- och betesmark i Kalmar län. Landskapet Öland ingår ju i Kalmar län så Ölands alvarmarker räknas in i länet.

//Ann-Marie Karlsson

betesmar

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Goa Gôbbar!

Gubbar.jpg

Så är det snart midsommar och Den Stora Jordgubbspaniken närmar sig. Och med den oväntat varma maj månad vi fick njuta av kan det bli brist på svenska gubbar till midsommar, hör jag sägas i media. Själv är jag norrbottning och finsmakare, så jag väntar tålmodigt tills jag får åka norrut och äta de finaste av bär, sakta mognade i midnattssolen. Hemmabär de bästa är…

Men det är en lyx som inte kan delas av hela landet, för de norrbottniska bären räcker inte på långa vägar till oss alla. Av de 15 500 ton jordgubbar som producerades i Sverige förra året, stod de norrbottniska odlarna för en försvinnande liten del – långt under en procent. Huvuddelen av de svenska bären kom istället från Skåne, Kalmar och Blekinge, som tillsammans stod för knappt 80 procent av den totala produktionen. En produktion som för övrigt har varit ovanligt hög de senaste åren. Den genomsnittliga skörden de senaste fem åren har varit 40 procent högre än den var i början av 2000-talet!

Antalet odlare har däremot minskat kontinuerligt. Från att ha varit 771 stycken år 1999, var de bara 329 stycken förra året. Och eftersom den totala odlade arealen har förblivit ungefär densamma under hela perioden var den genomsnittliga jordgubbsodlingen mer än dubbelt så stor 2017 som den var 1999: 7,2 istället för 3,5 hektar. Men marken är väldigt ojämnt fördelad mellan odlarna och i själva verket står bara 13 företag för mer än hälften av jordgubbsarealen.

Så. När midsommarkvällen sakta sänker sig över oss alla, när sillen, dillen och grillen kommit och gått – då har du dessutom lite färsk statistik att servera till gôbbarna!

Glad midsommar!

//Jörgen Persson

Publicerat i Trädgård | Märkt | Lämna en kommentar

Antalet ekologiska mjölkkor ökade 2017

eko3

Idag har vi publicerat statistik om den ekologiska djurhållningen. I vår publikation Ekologisk djurhållning 2017 kan du gräva djupare i statistiken men i korthet säger den att

  • Antalet ekologiska mjölkkor ökade med 8 % 2017 och uppgick till 52 900 kor. Det innebär att 16 % av Sveriges mjölkkor är ekologiskt hållna. Antalet företag med ekologisk mjölkproduktion minskade mellan 2012 och 2016 för att återigen öka 2017.
  • Det totala antalet ekologiska nötkreatur ökade med 4 %.
  • Antalet ekologiskt hållna tackor och baggar var i stort sett oförändrat 2017 jämfört med 2016.
  • Antalet ekologiskt hållna grisar ökade med 6 %.
  • Antalet ekologiska värphöns minskade med 3 % efter flera års uppgång. 17 % av värphönsen i Sverige är ekologiskt hållna.
  • Antalet ekologiskt hållna slaktkycklingar ökade kraftigt 2016. Ökningen fortsatt även 2017 om än i betydligt lägre takt.

// Ulf Svensson

eko2

 

Publicerat i Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Rykande färsk trädgårdsstatistik

Sent omsider är det äntligen dags igen för en ny omgång statistik för den svenska trädgårdsodlingen. Vart tredje år gör vi en undersökning som täcker alla svenska yrkesverksamma trädgårdsodlare (över en viss storlek) och så här lagom till semestern är vi nu redo att släppa resultaten.

TP2017.PNGOch det är en ganska diger lunta vi ger ut, med statistik om antal odlare, arealer och skördar för alla väsentliga trädgårdsgrödor, men också uppgifter om sysselsättning, ålderstruktur bland företagarna samt de svenska växthusens yta, ålder, energiförbrukning och inventarier. Det mesta dessutom redovisat ner på länsnivå.

Vad har då hänt inom trädgårdsodlingen de senaste tre åren? Vi kommer såklart att skriva flera blogginlägg med lite djupdykningar i olika ämnen allteftersom och om du vill fördjupa dig med en gång hittar du rapporten, som bär det vackra namnet ”Trädgårdsproduktion 2017” här.

Men för att reta aptiten lite:

  • De totala arealerna och växthusytorna för odling av trädgårdsväxter förblev i princip oförändrade mellan 2014 och 2017.
  • Antalet odlare minskade med 6 % mellan 2014 och 2017, medan antalet sysselsatta förblev i princip detsamma.
  • Några enstaka grödor visade upp ganska dramatiska minskningar i produktion, framför allt spenat och dill vars skördar minskade med 93 respektive 52 procent mellan 2014 och 2017. Andra grödor som blomkål, broccoli och matlök visade istället upp en ökad produktion, om än inte i lika dramatisk omfattning.
  • Växthusproduktionen fortsatte sin omställning till förnybar energi och andelen egenproducerad energi från förnybara bränslen ökade från 48 procent 2014, till 57 procent 2017.

I det stora hela visade perioden 2014-2017 inte upp några enorma förändringar, men trädgårdsodlingen i sin helhet tycks fortsätta utvecklas på samma sätt som den gjort under många år nu, mot färre företag och större genomsnittliga odlingsarealer.

//Jörgen Persson

 

Publicerat i Skörd, Trädgård | Märkt | Lämna en kommentar

Statistik om välfärd

välfärdStatistiska centralbyrån (SCB) ger ut en av mina favorittidningar Tidskriften Välfärd några gånger per år.

I det senaste numret kan du läsa om hur vi röstar, men också om den ekonomiska standarden för pensionärer och att landsbygdens befolkning växer nära huvudorterna.

Du kan läsa den här. Eller genom att klicka på bilden.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

OECD har utvärderat jordbrukets och livsmedelssektorns innovationssystem.

OECD har utvärderat jordbrukets och livsmedelssektorns innovationssystem. Utvärdering bygger bland annat på den statistik som tas fram vid Jordbruksverket.

Förutom en kartläggning av innovationssystemet inkluderar utvärderingen rekommendationer om hur innovationstakten och produktivitetstillväxten kan öka hållbart, d.v.s hur jordbrukets konkurrenskraft kan öka utan att jordbrukets negativa klimat- och miljöpåverkan ökar. I samband med OECDs utvärdering görs diverse jämförelser med andra länder. Rapporten hittar du här.

Stark produktivitetstillväxt i svenskt jordbruk

OECD visar att produktivitetstillväxten i det svenska jordbruket har varit stark och att jordbruket har minskat sin negativa klimat- och miljöpåverkan. Produktivitetstillväxten har varit högre än genomsnitten för alla EU-länder. Tillväxten har dock varit lägre än för de 13 nyaste medlemsländerna, som har upplever snabb strukturförändring och produktivitetstillväxt när de integreras i den gemensamma marknaden och politiken.

Genomsnittlig årlig tillväxt i totalfaktorproduktivitet (2006-2016, %)

tab 1
Baserad på figur 2.13 i OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD Food and Agricultural Reviews, OECD Publications, Paris. Källa: EU-kommissionen (https://ec.europa.eu/agriculture/cap-indicators/context/2017/c27_en.pdf). Beräkningarna använder treårsgenomsnitt för att minska påverkan av vädereffekter.

Strukturförändringar är den viktigaste förklaringen till Sveriges höga produktivitetstillväxt. Strukturförändringarna kan förklaras av bland annat ökad konkurrens med andra länder och med andra sektorer i Sverige. Strukturförändringar har inneburit att viktiga produktionsfaktorer som mark och arbetskraft har allokeras till mer effektiva företag.

Åkermarken minskade betydligt långsammare än antalet gårdar. Under perioden 1990–2015 minskade antalet gårdar med i genomsnitt 1,6 procent per år. I genomsnitt minskade arealen per år med 0.34 procent i riket. Minskningen är ojämnt fördelad över landet och lägst i slättbygder. Samtidigt som antalet gårdar har minskat så har gårdarna blivit större.

Antal och andel gårdar efter storleksgrupp, arealviktad (1990–2015)

tab 2
Figur 2 i Jordbruksverket (2017), Jordbrukets produktivitet och strukturförändringar, rapport 2017:21. Källa: Jordbruksverket.

Jordbrukets negativa miljö- och klimatpåverkan har minskat

Sverige är ett av få OECD länder som har lyckat minska jordbrukets negativa miljö- och klimatpåverkan, utan att produktionen har minskat. Samtidigt som jordbrukets produktivitet har ökat har produktionen varit i stort oförändrad och produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan har minskat. Bland annat har jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskat (omräknat i koldioxidekvivalenter), enligt statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser (index, 1995-2016)

tab 3
Baserad på figur 2.22 i OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD Food and Agricultural Reviews, OECD Publications, Paris. Källa: FAOSTAT http://www.fao.org/faostat/en/#data/GT.

Jordbrukets negativa miljöpåverkan har också minskat. I jämförelse med andra OECD och EU länder så har det svenska jordbruket blivit mycket mer effektivt ibland annat i användningen av insatsvaror som energi, vatten och gödningsmedel. Ett exempel är växtodling där man lyckats öka sin produktion och samtidigt minska sin användning av bland annat kväve och fosfor.

Förändring i användningen av kväve och fosfor i odling av grödor samt förändring i värdet av producerade grödor (2002-2014, %)

tab 4

Baserad på figur 2.18 i OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD Food and Agricultural Reviews, OECD Publications, Paris. Källa: OECD (2017) Green Growth Indicators 2017. Förändringen i produktionen beräknas utifrån 2010 års priser och värdet är köpkraftsjusterat.

// Joel Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vall och grönfoder dominerar i ekologisk odling

I det här blogginlägget jämför jag grödfördelningen inom ekologisk odling med grödfördelningen inom konventionell odling. Den konventionella odlingen är beräknad som total åkermark minus omställd areal åkermark för de olika grödgrupperna.

Ungefär 15 % av åkermarken 384 400 hektar var omställd till ekologisk odling år 2017 som är det år som statistiken avser. Den totala åkerarealen var 2 568 300 hektar vilket alltså innebär att 2 183 900 odlades konventionellt. I konventionell odling räknar jag här också in arealer under omställning. Du kan själv titta på siffrorna för ekologisk odling i vårt statistiska meddelande om ekologisk växtodling. De totala arealerna hittar du lättast i vår databas.

Diagrammet  nedan visar att:

  • den ekologiska växtodlingen domineras av vall och grönfoderväxter. 63 % av den omställda arealen användes för dessa grödor jämfört med 40 % inom den konventionella odlingen.
  • odlingen av spannmål omfattade 25 % av den omställda ekologiska arealen men betydligt mer 42 % av den konventionella åkerarelen.
  • för såväl potatis och sockerbetor som oljeväxter var andelen odlad areal litet mer än dubbelt så stor inom den konventionella odlingen som den ekologiska.
  • Andelen mark i träda var 7 % inom konventionell odling men endast 4 % inom ekologisk odling.

//Ann-Marie Karlsson

eko_odling

Publicerat i Arealer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Jordgubbar- en del av Sverige

flagga

Almqvistcitatet ”Blott Sverige svenska krusbär har” skulle lika bra om inte bättre passa in också på jordgubbar. För mig är det en liten bit av Jordgubbarmin svenska sommar att gå förbi torget på vägen hem från jobbet och köpa ett paket ”morgonplockade” jordgubbar.

Så vad passar bättre så här på vår nationaldag än att visa ett diagram över odlingen. Just nu har vi siffror fram till år 2016. Snart om litet drygt en vecka den 14 juli publicerar vi statistik över odlingen av jordgubbar och andra trädgårdsväxter för år 2017.

Jämfört med början av 2000-talet har odlingen ökat något de senaste åren till 15 000 ton år 2016. För att göra siffran mera begriplig så motsvarar 15 000 ton ungefär 1,5 kilo per person i Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

jordgubbar1

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Åmål i topp på vår 100 i topp lista över kommuner med högst andel omställd ekologisk åkerareal

För några dagar sedan publicerade vi statistik över den ekologiska odlingen i Sverige. Statistiken visade att den arealen som var omställd till ekologisk produktion var 384 400 hektar åkermark och 111 300 hektar betesmark år 2017. Det innebär att 15 % av åkermarken och 25 % av betesmarken var omställd vilket innebär att det är möjligt att sälja ekologiskt certifierade grödor från arealen.

Jag har tittat litet närmare på åkermarken och kan då se att Gotlands kommun är den kommun där arealen omställd åkermark var störst. 11 700 hektar åkermark odlades ekologiskt på Gotland. På andra plats kom Linköping med 10 000 hektar och på tredje plats Uppsala med 8 700 hektar.

Åmål i topp

Den totala arealen åkermark skiljer ju sig mellan olika kommuner. Tittar jag istället på andelen omställd ekologisk åkermark så är Åmål i topp med 55 % omställd åkermark. Vi såg redan förra året att Åmål hade goda chanser att toppa listan i år eftersom kommunen hade mycket mark under omställning som bara väntade på att bli godkänd för försäljning av ekologiskt certifierade produkter.

Åmål följs tätt av Nora kommun som behöll sin andraplats från år 2016. I Nora brukas 54 % av åkermarken ekologiskt. På tredje plats kommer Karlskoga med 52 %. Karlskoga hade högst andel ekologiskt odlad areal år 2016 men har alltså tappat två placeringar till en tredjeplats.

Malung-Sälen och Gullspång ökar mest

Malung-Sälen ökade sin andel av ekologiskt odlad åkermark från 29 % år 2016 till 50 % år 2017. Gullspång kommun ökade ännu mer från 17 % till 41 % mellan åren 2016 och 2017.

Nedan har jag tagit fram en 100 i topp lista på de kommuner där andelen omställd ekologisk odling av åkermark är störst. I listan har jag inte med kommuner med mindre än 200 hektar åkermark. Du kan läsa mer om ekologisk växtodling år 2017 här.

// Ulf Svensson

100_kommuner

Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Jordbrukarhushållens inkomster år 2016

I vårt statistiska meddelande om jordbrukarhushållens inkomster studerar vi inkomsterna i de hushåll där någon i hushållet är huvudbrukare/ företagare vid en jordbruksfastighet. Statistiken bygger på deklarationsuppgifter och är alltså hämtade från register Ett par saker är viktiga att komma ihåg när man tolkar statistiken:

  1. Hushållet kan ibland bestå av en person och ibland av två personer.
  2. Inkomst av näringsverksamhet innefattar mer än inkomsterna från just jordbruk. Inkomster från andra näringsverksamheter som jordbrukaren driver ihop med jordbruk finns också med i inkomstslaget näringsverksamhet.

Trots detta ger statistiken ytterligare en dimension till vår kunskap om jordbrukets och jordbrukarnas ekonomi.

hushink

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst för samtliga jordbrukarhushåll var 382 700 kr, nettoinkomsten från näringsverksamhet var i genomsnitt 63 800 kr och  nettoinkomsten av kapital var 22 900 kr år 2016.

Inom kategorin heltidsjordbruk, jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats bestående
av minst 1 600 standardtimmar per år, var den genomsnittliga inkomsten av tjänst
282 200 kr. Nettoinkomster av näringsverksamhet var 172 500 kr och nettoinkomsten av kapital var 36 000 kr. Det innebär alltså att också för de jordbruksföretag som kräver minst en heltid i arbetsinsats så var tjänsteinkomsten det dominerande inkomstslaget i huvudbrukarens hushåll.

Inom driftsinriktningen småbruk, jordbruksföretag som har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år, dominerade som väntat inkomsterna från tjänst.

Sammantaget när inkomstslagen slås ihop så är skillnaderna i hushållens inkomster mellan de som har mindre och större jordbruk små.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar