Idag firar vi världsstatistikens dag!

Idag den 20 oktober firas den tredje världsstatistikdagen.

Vi firar genom att visa var man kan hitta global statistik, europeisk statistik och svensk statistik om jordbruk.

Mycket nöje!

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Antalet mjölkkor minskar mest i Västra Götalands län

I den preliminära statistiken om lantbrukets djur som publicerades förra veckan redovisar vi antalet nötkreatur per län. Dessa uppgifter kommer från register och kommer att förändras marginellt till den definitiva statistiken i början av nästa år. Du hittar uppgifterna i vår databas under rubriken Lantbrukets djur och Preliminär statistik.

På riksnivå har antalet mjölkkor minskat med 4 022 kor, från 305 570 kor till 301 548 kor. Det motsvarar en minskning med -1,3 %. Hälften av minskningen finns i Västra Götalands län där minskningen är 2 051 kor. Minskningen beror inte bara på att det finns flest mjölkkor i Västra Götalands län. Det är också i Västra Götalands län den procentuella minskningen är störst -4 %.

Antalet kor har ökat i Jämtlands län, Dalarna län, Gotlands län och Södermanlands län.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Antalet suggor ökar medan antalet tackor och kor minskar

Idag har vi publicerat de första resultaten från sommarens stora strukturundersökningen. Preliminär statistik över Lantbrukets djur. Räkningen avser antalet djur den första torsdagen i juni.

Antalet mjölkkor har minskat något mellan åren 2019 och 2020 från 305 570 år 2019 till 301 548 mjölkkor år 2020. Det är en minskning med 4 022 djur eller 1,3 %. Samtidigt minskade antalet kor för uppfödning av kalvar marginellt med 893 kor, från 210 086 kor år 2019 till 209 193 kor år 2020.

Sett över en längre tidsperiod så minskar antalet mjölkkor kontinuerligt medan antalet kor för uppfödning av kalvar har ökat. Totalt sett pågår en liten men kontinuerlig minskning av antalet nötkreatur.

Antalet suggor för avel ökade från 128 100 djur år 2019 till 134 700 djur år 2020. Det är en ökning med 5 500 suggor vilket motsvarar 4,3 %. Samtidigt som antalet suggor ökar så har antalet slaktgrisar över 20 kg minskat med 9,1 procent och antalet smågrisar under 20 kg har minskat med 2,5 procent.

Antalet Tackor och baggar har minskat från 279 900 djur år 2019 till 271 800 djur år 2020. Det är en minskning med 8 tusen djur eller 2,9 %.

Den största minskningen har dock skett för lamm där antalet djur är nästan 31 000 färre än 2019 (-11,5 procent).

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Köttproduktion i Sverige, Finland och Danmark

I det här blogginlägget jämför jag köttproduktionen i Sverige, Finland och Danmark. Siffrorna är hämtade från Eurostats databas. Som ni kan se av diagrammet nedan så är produktionen av nötkött och fjäderfä ungefär lika stor i de tre nordiska länderna inom EU.

Danmark utklassar såväl Finland som Sverige när det gäller produktion av griskött, medan produktionen av fårkött är störst i Sverige.

Publicerat i Animalieproduktion, Internationellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Åkerarealen har minskat mest i Övre Norrland och i Götalands skogsbygder

För någon vecka sedan bloggade jag om att åkermarken minskar med en 1 hektar i timmen. Vi har fått en del frågor om det, till exempel om vi vet vad den åkermark som inte längre finns på jordbruksföretagen används till. Det vet vi tyvärr inte. Det finns dock en rapport om exploatering av jordbruksmark. Du hittar den här.

Exploatering är endast en del. Den period jag redovisar är lång och åkermark har också beskogats. En del åkermark finns säkert också kvar på fastigheter som inte kommer upp till våra trösklar om att företagets ska ha minst 2 hektar jordbruksmark och/eller 5 hektar jordbruksmark det vill säga åker och betesmark ihop.

Det vi däremot kan hitta uppgifter om är hur jordbruksmarken förändrats per län och per produktionsområde. Här väljer jag att redovisa utvecklingen efter produktionsområde. I

  • Götalands södra slättbygder (1), det vill säga den bästa åkermarken i Skåne och Halland har åkermarken minskat med 42 tusen hektar från 365 tusen hektar år 1968 till 322 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 12 %.
  • Götalands mellanbygder (2), det vill säga Blekinge, Östra Kalmar län, Öland och Gotland, har åkermarken minskat med 24 tusen hektar från 337 tusen hektar år 1968 till 313 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 7 %.
  • Götalands norra slättbygder (3), främst området mellan Vänern och Vättern har åkermarken minskat med 29 500 hektar, från 468 tusen hektar år 1968 till 438 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 6 %.
  • Svealands slättbygder (4), det vill säga området runt Mälaren, har åkermarken minskat med 106 tusen hektar från 695 tusen hektar år 1968 till 589 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 15 %
  • Götalands skogsbygder (5) , främst Småland och delar av Västra Götalands län, har åkermarken minskat med 162 tusen hektar år 1968, från 613 tusen hektar till 451 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 26 %.
  • Mellersta Sveriges skogsbygder (6), det vill säga främst området väster om slättbygderna i Mälardalen, har åkermarken minskat med 47 tusen hektar, från 230 tusen hektar år 1968 till 183 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 21 %.
  • Nedre Norrland (7), främst Gävleborg, Västernorrlands och Jämtlands län har åkermarken minskat med 48 tusen hektar från 194 tusen hektar år 1968 till 146 tusen hektar år 2020. Det är en minskning med 25 %.
  • Övre Norrland (8), främst Västerbottens- och Norrbottens län minskat med 63 tusen, från 169 tusen  hektar år 1968 till 105 hektar år 2020. Det är en minskning med 37 %.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är diagram-1.png

Sammanfattningsvis har åkermarken minskat mest i Norrland och i Skogsbygderna. Arealen har minskat mest i Götalands Skogsbygder med 162 tusen hektar. Minskningen i procent är störst i Övre Norrland där litet mer än en tredjedel av åkermarken inte längre finns vid jordbruksföretagen.

Längst ner har jag lagt till en karta över produktionsområdena.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt | Lämna en kommentar

Kanelbullar kräva kaffe

Det är kanelbullens dag idag, men skulle nog lika gärna också kunnat vara kaffets dag. För vad är väl en kanelbulle utan kaffe? Vi har inte statistik över konsumtionen av kanelbullar, men väl över konsumtionen av kaffe.

Eftersom kaffe alltid importerats går det att följa kaffekonsumtionen långt tillbaka i tiden. Jag startar år 1866 och kan då se att vi konsumerade ungefär 1,6 kg rostat kaffe per person år 1866. Konsumtionen stiger till runt 5 kg per person och år strax före första världskriget. Kaffekonsumtionen steg snabbt efter första världskriget och var hög under mellankrigstiden, då den låg runt 6 kg per person och år.

Ransonering under världskrigen

Under både första och andra världskriget ransonerades kaffe. Under det första världskriget fanns ett ransoneringssystem mellan åren 1916-1919 och under det andra världskriget från och med mars 1940. Ransoneringen upphörde i oktober 1945 för att återigen införas i mars 1947. Ransoneringen upphörde under augusti 1951. Kaffe var alltså inte ransonerat under år 1946. Återhämtningen efter andra världskriget var långsammare och det tog ända till mitten av 1950-talet innan nivån motsvarade den före kriget.

Kaffekonsumtionen ökade därefter och kulminerade runt 11 kg per person och år 1976. Följande år sjönk konsumtionen åter till 8 kg per person och år. Den dramatiska nedgången 1977 kan förklaras av kraftigt minskade skördar med betydande prishöjningar på kaffe som följd. Därefter har kaffekonsumtionen i stort sett varit konstant och pendlat runt 8 kg per person och år. I den senaste rapporten om konsumtionen i Sverige 2018 redovisas dock 7,6 kg rostat kaffe och 0,3 kg kaffe- och teextrakt (t.ex. snabbkaffe) per person och år. 

Priset på kaffe går också att följa kaffepris såväl i indexserier som i gamla årsböcker från SCB. Du kan läsa mer i det här blogginlägget.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Jordbrukets produktionsvärde återhämtade sig år 2019

Idag presenterade vi statistik över jordbrukets produktionsvärde. Statistiken visade att år 2019 återhämtade sig jordbrukssektorns ekonomiska resultat efter den nedgång som orsakades av torkan 2018.

Det totala produktionsvärdet uppgick till 63,5 miljarder kronor, knappt 3 miljarder mer än 2018. Den främsta anledningen var en kraftig uppgång i vegetabilieproduktionens värde. Företagsinkomsten blev 7,7 miljarder kronor, 43 % högre än år 2018.

Volymerna animalier minskar och volymerna vegetabilier ökar

Statistiken över produktionsvärde innehåller många delar förutom det jag skrev ovan om hur jordbrukets resultat utvecklades år 2019. Vi visar också jordbrukets produktionsvärde  till fast pris. Det innebär att vi istället för att multiplicera årets produktionsvolym med årets pris så multiplicerar vi varje års volym med priset ett visst år. När man redovisar produktionsvärdet till fastpris visar man hur produktionsvolymen sammanvägt utvecklas.

Produktionsvärdet till fastpris för animalier och vegetabilier visar alltså att värdevolymen för animalier stadigt minskar. Tittar man litet närmare kan man se att värdevolymen för mjölk och kött minskar stadigt över tid medan volymen ägg ökar något. Värdevolymen för vegetabilier har ökat men påverkas självklart av skördens storlek enstaka år. De besvärliga åren 1992 och 2018 syns t.ex. som hack i kurvan för vegetabilier.

//Ann-Marie

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Eurostat har uppdaterat layouten på sin databassida

För de av er som brukar använda Euostats databas så har den nu en förändrad layput. Som alltid när jag vant sig vid en layout tar det en liten stund för mig att vänja sig vid en ny.

Men när jag nu gjort det tycker jag att den är något långsammare men bättre. Det finns dessutom en liten film som talar om hur man gör för att skapa sina tabeller. En god nyhet är att det är möjligt att se sina val inte bara som tabeller utan också som kartor och diagram.

Här finns alltså mycket att hämta för alla som vill jämföra Sverige med övriga länder inom EU.

//Ann-Marie

Publicerat i Internationellt | Märkt | Lämna en kommentar

Åkerarealen minskar stadigt med 1 hektar per timma och i år brukas 2,55 miljoner hektar

Det mesta av årets skörd är bärgad och i dagarna kommer SCB att skicka ut en enkät till ett urval av jordbrukare, så om någon månad vet vi mera definitivt hur stor skörden blev. Fram till dess kan det vara bra att påminnas sig hur stora arealer som faktiskt varit möjliga att skörds.

Av tablån nedan  framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 548 400 hektar i år, vilket en marginell minskning jämfört med 2020. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+0,8 %) jämfört med år 2019.

Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.  Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt- och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 % respektive 106 % under samma period.

Åkerarealen minskar i genomsnitt med 1 hektar i timman

Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Omvandlar jag det till fotbollsplaner blir det en minskning med 34 fotbollsplaner per dygn, eller 12 500 fotbollsplaner varje år

År 1969 brukades 3 011 200 hektar. 51 år senare år 2020 var åkerarealen 460 000 hektar mindre nämligen 2 548 400 hektar.

Förändringen år för år redovisas också nedan. Några år utmärker sig. År 1991 var året då 1990 års jordbrukspolitiska beslut som innebar att jordbrukare kunde få ersättning för att jordbruksmark ur produktion initieras. År 1996 har vi just gått med i EU, arealersättningar betalas ut och åkermarken mäts noggrannare än tidigare. År 2005 var året då gårdsstödet infördes, vilket innebar att en del marker som tidigare inte kunde fått stöd nu kunde få det.

Åkermarken vid jordbruksföretag som brukar mer än 2 hektar åkermark ingår i statistiken. Sedan år 2010 ingår också åkermark vid företag som brukar mer än 5 hektar jordbruksmark (betesmark + åkermark).

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Vi äter 9 kilo morotsmums och odlar 1 700 hektar åker med morötter

I vår trädgårdsstatistik följer vi produkti0nen av morötter. År 2019 var skörden av morötter 107 tusen ton. Det är en ökning från år 2018 då den var 93 tusen ton.

Morötter odlades på 1 709 hektar år 2019. Arealen har varit ungefär lika stor de senaste tre åren.

Antalet företag som odlar morötter har varit omkring omkring 300 stycken åren 2011, 2014 och 2017. Det vill säga de år vi gör totalundersökningar av trädgårdsföretagen. Mellanliggande år bygger statistiken på urvalsundersökningar.

Vi följer också direktkonsumtionen av morötter. Direktkonsumtionen är de morötter vi köper hem från butiken eller äter ute på restaurang.  Den visar preliminärt att vi köpte hem 9 kilo morötter år 2018. De senaste åren har direktkonsumtionen varit ungefär 10 kilo per person och år. Siffran kan jämföras med perioden 2002-2010, då den var något kilo lägre.

1 % av alla morötter i Sverige odlas i våra hemträdgårdar

För några år sedan gjorde vi en studie av fritidsodlingen av grönsaker och bär. Den visade att ungefär 250 000 hushåll skördade morötter år 2012.

Den sammanlagda skörden blev 1,4 tusen ton. Mängden kan jämföras med den kommersiella odlingen där skörden var 129 tusen ton år 2012.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion, Trädgård | Märkt , , | Lämna en kommentar