Mjölkinvägningen plus 40 tusen ton

Mjölkinvägningen har sedan i maj varit högre varje månad om man jämför med motsvarande månader år 2019. Om jag summerar de nio första månaderna så har mjölkinvägningen varit 40 tusen ton högre år 2020 än under år 2019.

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Under 1960-talet jagar kornet i racerfart förbi havren som den gröda som odlas på mest areal i Sverige

Det är fredag eftermiddag och då måste man ju få leka litet och testa nya saker. Vi har gjort en animation som visar odlingen av olika spannmålsgrödor sedan år 1866. För att det inte ska hoppa ohejdat mellan enskilda år har vi använt treårsmedelvärden.

Jag visar här en stillbild från 1964 där man kan se att kornet precis håller på att jaga ifatt havren som den gröda som odlas på mest areal. Avkastningen i kilo per hektar finns på den vänstra axeln. År 1964 har alltså höstvete den högsta avkastningen per hektar. På den nedre axeln finns arealen i hektar. Havre är alltså den gröda som odlas på flest hektar. Bubblans storlek speglar totalskörden av grödan. Av den kan man se att korn och havre är de grödor som gett högst totalskörd 1964.

Det är kanske bara jag, men jag tycker det är litet kul att se hur avkastningen ökar och hur kornet i racerfart tar över tätplatsen som den mest odlade grödan under 1960-talet. Jag ska kanske inte avslöja slutet men höstvetet tar hem segern.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Antalet mjölkkor per företag är störst med 140 kor i Hallands län och 57 i Jämtlands län

Mjölkföretagen blir färre och större och det kan vara bra att påminna sig om hur snabbt strukturutvecklingen går. Jag har därför gjort ett par diagram som visar utvecklingen mellan åren 2010 och 2019.

Diagrammet nedan visar att antalet mjölkföretag har minskat från 5 619 år 2010 till 3 253 år 2019. Antalet mjölkkor har under samma period minskat från 348 100 mjölkkor till 305 960 kor.

Mjölkföretagens storlek skiljer sig åt mellan olika län. Företagen är mindre i norra Sverige och större i södra Sverige. Mjölkföretagen är störst i Hallands län med 140 mjölkkor per företag och minst i Jämtlands län med 57 mjölkkor per företag.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Den totala spannmålsskörden 2020 beräknas till drygt 6 miljoner ton

Statistikmyndigheten SCB producerar på uppdrag av Jordbruksverket skördestatistik. Årets preliminära resultat över skördarna år 2020 visar att totalskörden av spannmål beräknas uppgå till drygt 6 miljoner ton under 2020.

Du kan läsa hela rapporten här. Pressmeddelandet med kontaktuppgifter till Gerda Ländell vid SCB som vet mest om undersökningen finns här.

Spannmålsskörden år 2020 är därmed i samma storleksordning som förra årets spannmålsskörd, men 11 % större än genomsnittet för de senaste fem åren. Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var förhållandevis stora även i år, vilket bidrog till en stor spannmålsskörd.

Förra årets tidiga skörd ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, det vill säga att den höstsådden inte klarade vintern utan arealerna fick sås om med vårsådda grödor. Torka efter vårsådden och även senare under odlingssäsongen har lokalt minskat skördeutfallet. Men flertalet platser i landet har fått normala regnmängder. I Norrland har ihållande höstregn försenat skörden, och delar av arealerna befaras bli obärgade.

Hektarskördarna för spannmål i nivå med förra året

Jämfört med genomsnitten för de fem närmast föregående åren är 2020 års hektarskördar av de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 6 % och 2 % högre. Åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna. Hektarskördarna för de höstsådda spannmålsgrödorna är i nivå med eller något lägre än föregående år. Jämfört med femårsgenomsnitten varierar ökningen av årets hektarskördar med mellan 9 % och 16 % för höstvete, höstkorn och höstrågvete. För råg är årets hektarskörd i nivå med femårsgenomsnittet

Totalskörd av oljeväxter något lägre än 2019

Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 344 100 ton, vilket är 10 % mindre än under 2019, men 7 % mer än femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, minskade med nästan 6 700 hektar, eller 7 %, jämfört med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps är 5 % lägre än fjolårsresultatet, 8 % högre än femårsgenomsnittet och den är i nivå med normskörden.

Det har från en del håll rapporterats om utvintringsskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

Skördarna av ärtor och åkerbönor i nivå med förra året

Den totala skörden av ärter uppgår till 74 300 ton enligt denna preliminära beräkning. Den är i samma storleksordning som både fjolårsskörden och femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 56 500 ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd men 31 % mindre än femårsgenomsnittet. Minskningen beror främst på att den odlade arealen med åkerbönor minskade med 24 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även information om viltskador i grödorna samlats in den här hösten. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring från de företagare som rapporterat låga skördenivåer.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vall- och grönfoder dominerar den ekologiska odlingen i norden

Det finns mycket statistik om jordbruket i Eurostats statistikdatabas. Idag har jag valt att ta fram några diagram över ekologisk odling. Jag jämför Sverige med våra nordiska grannar. Statistiken visar att Sverige har högst areal av åkermark som odlas ekologiskt år 2019. Arealen i Sverige var 431 tusen hektar. Den arealen kan jämföras med Finland där arealen var 255 tusen hektar, Danmark med 169 tusen hektar och Norge med 33 tusen hektar.

Sedan år 2012 har arealen ökat stadigt i Sverige och Finland medan den fluktuerat i Danmark och minskat något i Norge.

Arealen åkermark skiljer sig ju åt en del mellan länderna i Norden så jag har också tittat på andelen ekologisk åkermark av den totala åkermarken. Den jämförelsen visar också att andelen åkermark som odlas ekologiskt är störst i Sverige år 2019 med 14 %, följt av Finland med 11 %, Danmark med 6 % och Norge med 3 %.

Förhållandena i Danmark liknar de i Skåne så jag roade mig med att leta upp Skåne i vår egen statistikdatabas. Jag såg då att andelen ekologiskt odlad åkermark i Skåne var ungefär lika stor som i Danmark 6,2 %.

I såväl Norge som Finland och Sverige dominerar odlingen av vall- och grönfoder år 2019. Undantaget är Danmark där vall- och grönfoder står för mindre än hälften av odlingen på den ekologiskt omställda arealen medan spannmål odlas på 39 %. Om jag återigen skulle göra en jämförelse med Skåne så odlas 30 % av den ekologiskt omställda åkermarken med spannmål.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Skörd av spannmål per hektar odlad spannmål 1865-2019

Årets skörd är ligger tryggt i ladorna och snart kommer den preliminära statistiken över skördens storlek år 2020.

Skördar av spannmål har samlats in och sammanställts och publicerats som statistik mycket länge. Här visar jag genomsnittsskörden per hektar från 1865 2019. Detta är ju litet som att jämföra äpplen och päron. Skördeökningen över tid beror t.ex. på.

  • Vilka spannmålsgrödor som odlas. Vissa grödor avkastar mer än andra. Höstsådda grödor som höstvete och höstkorn avkastar t.ex. mer än vårkorn och havre.
  • Var i landet grödorna odlas, och hur fördelningen av arealerna har förändrats över tid.
  • Växtförädling
  • Gödnings- och bekämpningsmedelsanvändning
  • Ökad kunskap

Mellan enskilda år är vädret den främsta orsaken till förändringarna. Under ”svåråren” på 1860-talet framförallt åren 1867-1868 var de totala spannmålsskördarna låga. Detsamma gäller 1917-1918, 1941, 1947. På senare tid har skörden varit låg 1992 och förstås det senaste missväxtåret 2018.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

I Danmark fanns 2019 ungefär 800 minkfarmer och 2,5 miljoner avelsdjur

Det pratas mycket om danska minkar just nu. Så mycket att jag blev nyfiken på vilken statistik om minkar som publiceras av Danmarks statistikmyndighet. Jag besökte webbplatsen och hittade påpassligt uppdaterad statistik. Den visar att i Danmark fanns det 2019:

  • 800 minkfarmer.
  • 2,5 miljoner vuxna minkar som får 4-5 ungar varje år.
  • 3 000 personer sysselsatta på minkfarmerna.

Produktionsvärdet från minkarna var 2,5 miljarder danska kronor. Det motsvarar ungefär 3 % av jordbrukets produktionsvärde i Danmark. Antalet minkfarmer och antalet minkar samt värdet från försäljningen av minkskinn har minskat i Danmark de senaste åren.

Jag har också fått frågan om antalet minkar i Sverige. Vi publicerar ingen officiell jordbruksstatistik över antalet minkar i Sverige. Anledningen är att minkfarmer inte ingår i den definition av jordbruksföretag vi använder i Lantbruksregistret.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Europa leder potatisligan

Igår bloggade jag om potatisodlingen i Sverige. Idag blev jag nyfiken på potatisen i inom EU och i världen. Statistik om odlingen inom EU finns i Eurostats databas.

Av den kan jag se att det inom EU:27 producerades 51 miljoner ton potatis under år 2019. Ungefär hälften av potatisen produceras i de tre länder, Tyskland, Frankrike och Nederländerna där omfattningen av produktionen är som störst.

Bland de nordiska länderna är det Danmark som producerar mest potatis 2 409 tusen ton. Därefter följer Sverige med 847 tusen ton och Finland med 619 tusen ton.

Norge och Island är ju inte med i EU men rapporterar ändå till Eurostat. Jag kan därför se att potatisproduktionen i Norge var 332 tusen ton år 2019, medan den på Island var blygsamma 8 tusen ton.

Jag räknar numera inte med Storbritannien i EU. Om jag gjort det skulle jag adderat ytterligare 5 200 tusen ton till potatisproduktionen.

Om jag får göra en liten utvikning till Irland så var potatisproduktionen på Irland 382 tusen ton år 2019. Irländska statistiska centralbyrån har för övrigt intressant basstatistik om jordbruket på Irland varje år ända sedan 1847, alltså från perioden då potatispesten härjade på Irland.

Produktionen av potatis högst i Europa och lägst i Oceanien

FAO har statistik över potatisproduktionen och potatiskonsumtionen i hela världen.

Potatiskonsumtionen är högst i Europa med 80 kilo potatis och potatisprodukter per person och år. I Oceanien som kommer tvåa är den litet mer än hälften så stor, 45 kilo per person och år.

Statistiken visar också att produktionen av potatis minskat i Europa sedan början av 1960-talet, medan den har ökat i Asien. I början av 2000-talet gick Asien om Europa vad gäller produktion av potatis. Potatisproduktionen i Afrika har ökat svagt de senaste 20 åren.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Potatis – från basvara till delikatess

Läslovet började sin bana som ett potatislov. Det vill säga lovet infördes inte för att eleverna skulle läsa litet extra utan för att eleverna behövdes hemma på gården för att plocka potatis. Och det kunde behövas extra arbetskraft. I början av 1900-talet odlades ungefär 150 tusen hektar med potatis. Potatislovet kunde också vara en en källa till att tjäna litet egna pengar. Min mamma t.ex. som gick i skola på 1930-talet tjänade sina första pengar genom att plocka potatis åt en granne under potatislovet.

Tiden fram till och med första världskriget

Potatis var i början av 1900-talet ett viktigt baslivsmedel. Detta återspeglas i statistiken där potatisarealerna framförallt koncentreras till områden med hög befolkningstäthet. Under 1900-talets första år importerades cirka 90 000 ton potatis per säsong. Potatisen användes huvudsakligen som livsmedel, till bränning av sprit samt för tillverkning av stärkelse. Intresset för att använda potatis till foder ökade omkring 1910.

Som en följd av första världskrigets utbrott ville man 1915 att potatisarealen skulle öka och all spritbränning förbjöds. Bristen på utsädespotatis var stor och anvisningar för delning av potatisutsädet gavs ut. Jordbrukarna kunde också få fördelaktiga lån för att köpa utsäde. Trots det kom skörden att bli otillräcklig och hela den svenska skörden togs i beslag och ransonering infördes. År 1917 hade odlingen sin största omfattning i Sverige med 163 700 hektar  vilket vid denna tid utgjorde drygt 4 % av den totala åkerarealen. Redan 1919 redovisades ett överskott på ca 190 000 ton, vilket ledde till att ett importförbud infördes.

1920 talet och 1930 talet

Under 1920-talet minskade arealerna, men tack vare ökande hektarskördar förblev totalskörden oförändrad. Handsättning var fortfarande den vanligaste sättningstekniken men sättningsmaskiner började komma ut på marknaden. Det fanns större upptagare som krävde fyra hästar för att dra dem. På 1930-talet infördes de första bestämmelserna om kvalitetskrav samt en notering av potatispriset. Största hotet mot odlingssäkerheten var fortfarande potatisbladmöglet, men förebyggande besprutning med opparpreparat som t.ex. Bordeauxvätska gjorde att angreppen nu kunde begränsas.

Potatisodlingen under andra världskriget

Andra världskrigets utbrott ledde åter till att fokus sattes på kvantitet snarare än kvalitet. Problemen under krigsåren var främst bladmögel som gav brunröta på knölarna och odlingstekniska frågor kring t.ex. sättavstånd samt utsädeskvaliteten. Sortblandningar i odlingarna ansågs vara ett problem. I slutet av 1940-talet redovisades de största totalskördarna någonsin i Sverige och då uppstod under några år ett överskott av potatis.

Tiden efter andra världskriget

Efter andra världskriget har potatisarealerna minskat. Störst var minskningen från slutet av andra världskriget till början av 1970 talet; den totala potatisarealen i riket minskade med två tredjedelar mellan åren 1944–1972. Odlingen av potatis har varit särskilt framskjuten i Skåne och Blekinge län, samt under de senaste trettio åren i Hallands och Skaraborgs län. Odlingen har under de senaste årtiondena koncentrerats ytterligare i dessa län medan resten av landet sett minskande andelar av den totala potatisarealen.

Under 1950-talet gjordes viktiga framsteg i odlingen. Nya sorter speciellt anpassade för framställning av stärkelse och för matpotatisodling togs fram. Nya användningsområden för potatis som t.ex. pommes frites, mospulver och chips utvecklades. Under 1960-talet började även skalerier att etableras på många platser och utvecklingen av förädlade potatisprodukter fortsatte. Det stora hoppet i skörd berodde på att metoden för att uppskatta skörden förändrades. Odlingsstorleken ökade också och den småskaliga odlingen där varje hushåll bedrev husbehovsodling minskade successivt. Tack vare ökande hektarskördar bibehölls totalskörden tämligen oförändrad. Denna utveckling fortsatte även under 1970-talet och totalskörden förblev i stort sett på samma nivå trots minskande arealer. Undantaget är 1975 då stor brist på svensk matpotatis noterades.

Avreglerad potatismarknad i början av 1990-talet

I början av 1990-talet avreglerades potatismarknaden. Spannmål kom att bladanvändas i allt större utsträckning som bränneriråvara och fr.o.m. 1994 upphörde potatisodling för tillverkning av råsprit. Det nya seklet har fortsatt med ytterligare minskning av husbehovsodlingarna. För matpotatis har trenden varit att totalskördarna minskat, medan totalskördarna för potatis för stärkelse i större utsträckning bibehållits. En allt större del av totalskörden för matpotatis skördas numera som färskpotatis, uppemot 20 % av arealen har utgjorts av färskpotatis under senare år. Trots att potatis fortfarande är ett baslivsmedel för de allra flesta säljs alltmer potatis som tvättad produkt i mindre förpackningar med snävare storlekssortering och får då mer karaktären av en exklusiv grönsak.

År 2020 odlades 24 200 hektar potatis, varav 16 300 var matpotatis och 7 900 var stärkelsepotatis. Odlingen av potatis är vanligast i Skåne län där nästan hälften av den potatis som odlas i Sverige finns.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Idag firar vi världsstatistikens dag!

Idag den 20 oktober firas den tredje världsstatistikdagen.

Vi firar genom att visa var man kan hitta global statistik, europeisk statistik och svensk statistik om jordbruk.

Mycket nöje!

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar