En liten animering över utveckling, odling och avkastning av spannmål sedan 1866-

För något år sedan lade vi upp en animation över odlingen av olika spannmålsgrödor från 1866 och framåt. Nu har vi uppdaterat den med siffror fram till och med 2021. Animeringen bygger på treårsmedelvärden eftersom vi vill spegla en långsiktig utveckling, Samtidigt innebär det att enskilda års riktigt dåliga eller riktigt goda skörd inte syns så bra. För den som vill ha siffror. Gå till vår statistikdatabas under rubriken långa tidsserier. Eller klicka på de här tabellerna:

Animeringen visar;

  • Avkastningen i kilo per hektar finns på den vänstra axeln. Den bubbla som ligger högst upp har alltså högst avkastning per hektar.
  • På den nedre axeln finns arealen i hektar. Den bubbla som ligger längst till höger odlas alltså på flest hektar.
  • Bubblans storlek speglar totalskörden av grödan. Störst bubbla störst producerad mängd av grödan.

//Ann-Marie Karlsson

Odling av spannmål från 1866. Treårsmedelvärden

Odlingens totala omfattning i hektar kan du se på en bild här. Totalskörden år för år finns på bild här.

Publicerat i Arealer, Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Priserna på produktionsmedel har ökat med 19,6 % och avräkningspriserna med 10,9 % mellan november 2021 och november 2020

Igår publicerade vi statistik över prisutvecklingen i jordbruket. Den visar att priserna på gödning fortsätter att stiga.

Totalt sett ökade priserna enligt PM-index med i genomsnitt 19,6 % mellan november 2020 och november 2021.

Priserna har ökat för produktgrupperna Gödnings- och jordförbättringsmedel (+157,5 %), Energi och drivmedel (+35,3 %), Djurfoder (+14,1 %), Ekonomibyggnader (+13,0 %), Underhåll av ekonomibyggnader (+11,2 %), Utrustning (+7,9 %), Andra varor och tjänster (+2,8 %), Utsäde (+1,8 %), Underhåll av utrustning (+1,5 %) samt Växtskydds- och bekämpningsmedel (+1,3 %). Priserna för veterinärkostnader var helt oförändrade.

Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för den totala insatsförbrukningen med 22,9 % mellan november 2020 och november 2021. Priserna för investerings­varor steg med 9,1 % under motsvarande period.

Utvecklingen av PM-index samt vissa (2015=100)

Utveckling för avräkningspriser

Totalt sett ökade priserna enligt A-index det vill säga avräkningspriserna med i genomsnitt 10,9 % mellan november 2020 och november 2021.

Bland vegetabilier ökade priserna för Potatis (+35,6 %), Spannmål (+35,3 %), Industrigrödor (+18,5 %), Blommor och plantskoleväxter (+8,3 %), Grönsaker (+6,5 %) och Foderväxter (+1,1 %). Den enda produktgrupp där priserna minskade var Frukt och bär (-30,6 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna inom Vegetabilieproduktion med 16,1 % under perioden.

Priserna inom Animalieproduktion låg i genomsnitt 6,7 % högre i november 2021 jämfört med november 2020. Produktgruppen Djur ökade med 5,1 % medan produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter ökade med 8,2 %.

//Ann-Marie Karlsson

ingen av A-index samt vissa delindexserier (2015=100)

Publicerat i Priser | Märkt | Lämna en kommentar

146 miljoner tulpaner odlades i Sverige år 2020

Tulpanens dag infaller inte förrän den 15 januari. Men nog är ni många med mig som tycker att vi behöver piggas upp med en tulpan redan idag. Eller varför inte med 146 miljoner tulpaner. Det var nämligen så många som odlades senaste gången vi räknade år 2020.

Tulpanodlingen ökade med 50 miljoner tulpaner från mellan 1999 och 2011. Därefter har odlingen pendlat mellan 140 och 150 miljoner tulpaner.

63 företag odlade tulpaner år 2020.

Nederländerna är det land som odlar flest tulpaner i världen.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Ett bildspel om jordbruket de senaste 10 åren

God fortsättning på det nya året. På årets första dag kom jag på hur man kan visa ett bildspel här på bloggen. Vilken bra början på år 2022. Klicka på den första bilden så får du upp den på hela skärmen och sedan kan du i lugn och ro klicka dig vidare.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vad säger statistiken om jordbruket år 2021

År 2021 närmar sig sitt slut och det är dags att summera året som gått och önska ett Gott Nytt 2022.

Foto: Shutterstock

Vi började året med förutsättningar för en stor spannmålsskörd. Höstsådden var den största någonsin. Så blev det inte spannmålsskörden 2021 minskade istället med 16 procent jämfört med 2020. Totalskörden av oljeväxter beräknas däremot vara i nivå med 2020 och vallskörden bedöms varit normal. Under 2021 har  priserna på spannmål och oljeväxter stigit både i Sverige och i omvärlden.

Alla siffror för 2021 är inte insamlade ännu men invägningen av mjölk bedöms öka med någon procent samtidigt som avräkningspriserna bedöms stiga med cirka 6 procent jämfört med 2020. I övrigt har volymerna inom animalieproduktionen generellt varit relativt stabila samtidigt som avräkningspriserna har stigit. Enda undantaget är äggproduktionen där produktionen bedöms minska betydligt under året till följd av det omfattande utbrottet av fågelinfluensa.

Kostnaderna för insatsvaror främst gödning ökade

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade under senare delen av 2021. Orsaken är främst stigande priser för el, diesel, mineralgödsel och foder inklusive egenproducerat foder. Utöver kostnadsökningarna för insatsvaror och tjänster ökar också kostnader för kapitalförslitning, löner, räntor samt arrende- och hyreskostnader.

Totalt sett ökade priserna enligt PM-index med i genomsnitt 15,6 % mellan oktober 2020 och oktober 2021. Priserna har ökat för produktgrupperna Gödnings- och jordförbättringsmedel (+98,2 %), Energi och drivmedel (+32,0 %), Djurfoder (+14,5 %), Ekonomibyggnader (+13,5 %), Underhåll av ekonomibyggnader (+11,5 %), Utrustning (+8,1 %), Underhåll av utrustning (+3,4 %), Andra varor och tjänster (+2,6 %), Utsäde (+1,8 %) samt Växtskydds- och bekämpningsmedel (+1,3 %). Inga produktgrupper hade minskande priser. Jordbruket går alltså in i nästa år med höga priser på insatsmedel.

Index över jordbrukets insatsmedel sept 2019 till oktober 2021. 2015=100

Strukturen i jordbruket de senaste 10 åren

Ett årsskifte är också en tidpunkt att titta litet längre bakåt i tiden. Under året har vi publicerat resultat från strukturundersökningar både för jordbruk och trädgårdsskötsel. En sammanfattning av utvecklingen av jordbruket de senaste 10 åren finns i den här powerpointen som är publicerad tillsammans med Jordbruksstatistisk sammanställning.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

2,4 miljoner julstjärnor odlades i Sverige år 2020

Julstjärnan, stjärnan bland våra julblommor kommer ursprungligen från México. I México kan den bli flera meter hög och legenderna om den är talrika.  

Julstjärnan sägs ha varit Montezumas favoritblomma och aztekernas legender berättar om hur julstjärnan fick sin röda färg av en gudinnas tårar. Långt senare, men redan på 1500-talet, var den förknippad med julen i Méxiko. Legenden berättar om en fattig flicka som inte hade råd att köpa en riktig present till Jesusbarnet på julafton. Hon plockade istället gröna kvistar på sin väg till kyrkan. När hon sedan satte kvistarna som en gåva vid foten av julkrubban började de plötsligt blomma praktfullt röda. Sedan den dagen kallas julstjärnan den heliga nattens blomma, ”Flores de Noche Buena”.

Den världsomspännande karriären började som sig bör för en stjärna i Hollywood. Julstjärnan kom till USA på 1800-talet. Från att först bara sålts som snittblomma i Los Angeles på 1920-talet erövrade den snart hela USA. På 1950-talet började julstjärnan odlas som krukväxt i Tyskland och under de följande åren spred den sig till vardagsrum över hela Europa.

I Sverige odlade de svenska trädgårdsföretagarna 2,4 miljoner julstjärnor år 2020. Det är ungefär lika många som de 2,6 miljoner amaryllis som odlades samma år. Julstjärnan ligger dock i lä om jag jämför med hyacinterna. 7,6 miljoner hyacinter odlades i Sverige år 2020.

Det finns minst 100 olika sorters julstjärnor och jag läser i inredningsmagasinen att julstjärnan nu är en av flera tantblommor som blivit trendig. Tantblomma eller inte, julstjärnan gör julen litet juligare. För mig är den minst lika viktig som skinkan och Karl Bertil Jonssons julafton för att det ska bli en riktigt god jul. Så med detta lovtal till julstjärnan vill jag önska God Jul och ett Gott Nytt År.

//Ann-Marie Kalrsson

Foto: Mostphotos / Dan Kosmayer.

Publicerat i Trädgård | Märkt | Lämna en kommentar

Antalet företag specialiserade på lantbrukets djur har minskat med 23 000 företag mellan åren 1984 och 2020

Det fanns 14 142 heltidsjordbruk år 2020. Det innebär att 24 % av de totalt 58 791 jordbruksföretagen i Sverige krävde en arbetstid som minst motsvarade en heltid. Det innebär en standardarbetstid som var högre än 1600 timmar år 2020. I jordbruksstatistisk årsbok kan man följa antalet heltidsjordbruk sedan mitten av 1980-talet. År 1984 fanns det 40 400 heltidsjordbruk. Det innebär att 35 % av de 113 000 jordbruksföretag som fanns då krävde en arbetstid som minst motsvarade en heltid.

Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsföretag har under hela perioden varit husdjursskötsel även om andelen heltidsföretag som ägnar sig åt just husdjursskötsel har minskat med 75% sedan år 1984. Inom Växtodlingsföretagen och de blandade jordbruken är betydligt färre och bidrar numerärt inte så mycket till minskningen.

Diagrammet nedan visar att sedan år 1989 har antalet heltidsjordbruk inom driftsgrenen specialiserad mjölkproduktion (mjölkkor) minskat med 17 300 företag. Antalet företag som är specialiserade på grisar har också minskat, medan antalet heltidsföretag som har köttdjur och får har ökat.

Det finns inte så många heltidsföretag med köttdjur det vill säga amkor eller nötkreatur för slakt  men procentuellt har andelen heltidsjordbruk i denna grupp ökat mest, knappt 7 gånger sedan år 1989.

//Ann-Marie Karlsson

Diagram över utvecklingen av företag med husdjur
Publicerat i Företag och företagare | Märkt | Lämna en kommentar

22 % av åkermarken var fullt omställd för ekologisk odling i Jönköpings- och Östergötlands län år 2020

Dekorbild

Den andel av åkermarken som är fullt omställd för ekologisk odling har ökat från 10 % till 17 % mellan åren 2010 och 2020. År 2010 var andelen omställd ekologisk åkermark högst i Värmlands län med 16 %. År 2020 hade den nästan fördubblats i Värmlands län till 30 % men blivit ikappsprungen av Jämtlands län där andelen också var 30 % år 2020.

Andelen omställd ekologisk åkermark var lägst i Skåne län med 3 % år 2010 och 7 % år 2020.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

36 % av intäkterna vid specialiserade fårföretag kommer från stöd och ersättningar

dekorbild

I veckan gav vi ut en fantastiskt spännande statistikrapport där vi har fördelat värdena i sektorkalkylen för jordbruk på varje enskild gröda och varje enskilt djur vid jordbruksföretagen. Det innebär att vi sedan kan aggregera värdena och se hur intäkterna fördelar sig mellan till exempel olika driftsgrenar. Vi har dessutom sambearbetat stöden till jordbruket med de enskilda företagen, så också stöden går att studera.

25 % av produktionsvärdet i jordbruket skapas av specialiserade mjölkföretag

För hela riket var värdet av de jordbruksvaror som producerades knappt 57,9 miljarder kronor 2020. De 2 600 jordbruksföretag som är specialiserade på mjölkkor skapade runt 25 % eller knappt 14,7 miljarder kronor av detta värde.

  • Företag specialiserade på mjölkkor skapade knappt 14,7 miljarder kronor av de producerade jordbruksvarornas värde år 2020. Värdet som producerades på mjölkföretagen 2020 omfattar 3,2 miljarder kronor vegetabilier, 1,9 miljarder kronor djur (slaktintäkter) och 9,6 miljarder kronor animaliska produkter (mjölk). Sammantaget skapades en fjärdedel av värdet från produktion av jordbruksvaror av de cirka 2 600 företag som finns i denna grupp. År 2016 producerade cirka 3 300 mjölkföretag ungefär lika stor andel av produktionsvärdet.
  • Driftsinriktningen Jordbruksväxter svarar för 11,3 miljarder kronor. Intäkterna kommer främst från vegetabilier, där spannmål svarade för 5,2 miljarder, och fodergrödor inklusive halm för 3,1 miljarder kronor.
  • Specialiserade trädgårdsföretag skapar ett värde av 5,6 miljarder kronor.
  • Driftsinriktningarna Köttdjur och Grisar skapar 5,0 respektive 4,2 miljarder kronor av det totala produktionsvärdet.
  • För grupperna Köttdjur och Får är värdet av vegetabilieproduktionen (främst produktion av eget foder) nästan lika stor som värdet av djur. För grisföretag däremot kommer nästan hela intäkten från djur.
  • I Övrig skötsel av lantbruksdjur ingår bland annat fjäderfäföretag. Värdet kommer här främst från slakt av kycklingar och värdet av animaliska produkter består främst av ägg.
Jordbrukets produktion av varor efter driftsinriktning år 2020, miljoner kr

Störst stödbelopp till företag specialiserade på mjölkproduktion

Av de knappt 59 000 företagen i LBR som är underlag för denna rapport fick cirka 54 000 jordbrukarstöd, beroende på att inte alla företag i LBR söker eller är berättigade stöd.

De största stödbeloppen går till de företag som är specialiserade inom mjölkproduktion, nötkött eller jordbruksväxter. De största stöden är arealbaserade vilket leder till att växtodlingen (inriktningen jordbruksväxter) som främst producerar råvaror på mark får störst del av stöden, framförallt gårdsstöd och förgröningsstöd.

Mjölk- och köttföretagen har en annan sammansättning av stöd med mindre andel gårds- och förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare. Företagen som är specialiserade på jordbruksväxter och trädgård har en liten andel andra stöd utöver gårdsstöd och förgröningsstöd.

Grisföretagen får förhållandevis lite stöd och en stor andel av dessa utgörs av djurvälfärdsersättningen. Småbruken har nästan bara uteslutande sökt gårdsstöd och miljöersättningar och har en liten andel kompensationsstöd.

Stöd till jordbruket i form av produktstöd och produktionsstöd år 2020 exklusive epizootiersättningar, miljoner kr

För småbruk och specialiserad fårskötsel är stöd och ersättningar viktiga för företagets intäkter

Stödens andel är störst för Småbruk där 46 % av summan av värdet av jordbruksvaror och stöd utgörs av stöd. Motsvarande andel för driftsinriktningen Får är 36 % och för Köttdjur 31 %.

Driftsinriktningen Trädgård är den driftsinriktning där andelen är lägst. Andra driftsinriktningar med en låg andel stöd är Svin och Övrig husdjursskötsel där fjäderfäföretag dominerar.

Du hittar siffrorna bakom diagrammen här. Du kan läsa mer om stöden här.

// Ann-Marie Karlsson

Produktionsvärde och stöd till jordbruket miljoner kr och procent

Vad är jordbruksföretagens driftsinriktning?

Värdet av jordbrukets produktion av varor kan också fördelas efter jordbruksföretagens driftsinriktning. Indelningen följer den svenska typologins som finns förklarad i statisitkrapporten ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020, svensk typologi”. Typologin bygger på standardiserad arbetstid. Enkelt uttryckt innebär indelningen att ett företag med en standardiserad arbetstid om mindre än 400 timmar klassificeras som småbruk. För att ett företag ska hamna i en driftsinriktning som Köttdjur, Mjölkkor, Svin, Får, Trädgårdsväxter och Jordbruksväxter krävs att minst 2/3 av den standardiserade arbetstiden kommer från den aktuella driftsinriktningen.

Vilka värden är det vi fördelar?

De värden vi fördelar är de som ingår i EAA, dvs. jordbrukets del av BNP. Normalt redovisas vi bara dessa värden för hela riket men för någon vecka sedan publicerade vi en fördelning efter län, driftsinriktning och storleksgrupp åker för år 2020. Du kan läsa mera om hur vi gjort här. Fördelningen har gjorts som en modellberäkning som tar hänsyn till att hektarskördarna varierar mellan olika län.I värdet till producentpris ingår inga stöd. För att också redovisa stödens storlek har vi sambearbetat de stödregister som förs vid Jordbruksverket med Lantbruksregistret. Produktstöd är stöd som ingår i baspriset i EAA och alltså består av stöd som betalas ut per djur eller per kilo mjölk. Produktionsstöd är stöd som betalas ut oberoende av vad som produceras som gårdsstöd eller har specifika syften t.ex. att minska jordbrukets belastning på miljön.

Värdet av samtliga varor som produceras på företaget räknas in i jordbrukets produktion av jordbruksvaror. Det innebär att för t.ex. ett specialiserat mjölkföretag ingår också värdet för producerat foder som vall oavsett om vallen säljs eller används som foder på den egna gården. Det finns ett antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna till jordbruksföretag i Lantbruksregistret. De värden som är ofördelade är de som kommer från hästuppfödning, rennäring och hunduppfödning samt försäljning av honung och minkskinn).

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

År 2020 hade 45 % av företagarna vid jordbruk som bedrevs som enskild firma en huvudsyssla utanför företaget

Dekorbild

Under helgen har jag bloggat om antalet företag som bedriver kombinationsverksamhet och vilken betydelse dessa intäkter har för jordbruksföretagets intäkter. Idag tänker jag fortsätta med antalet jordbrukare som har annan inkomstbringande verksamhet än sådan där jordbrukets resurser används. Det innebär oftast inkomst av tjänst.

För företagare, make/maka/sambo och familjemedlemmar i enskilda företag undersöks även sysselsättning utanför jordbruket. År 2020 hade 57 % av dessa en sysselsättning utanför jordbruket, jämfört med 66 % år 2016. Drygt 43 % av företagarna, make/maka/sambo och familjemedlemmar hade den sysselsättningen som sin huvudsyssla. Motsvarande andel för 2016 var 53 %.

Närmare 79 % av de personer som angett att de har en sysselsättning, antingen som huvudsyssla eller bisyssla, utanför jordbruket 2020 hade den sysselsättningen som sin huvudsyssla.

  • Bland företagarna hade 45 % en huvudsyssla och 18 % en bisyssla utanför jordbruket år 2020.
  • Av maka/make/sambo till företagaren hade 43 % en huvudsyssla utanför jordbruket. Andelen partners med en bisyssla utanför jordbruket var 6 % år 2020.
  • Andelen familjemedlemmar som hade en huvudsyssla utanför jordbruket år 2020 var 47 %. Andelen familjemedlemmar som hade en bisyssla utanför jordbruket 2020 var 9 %.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar