Användningen av växtskydd i våra växthus

Användningen av växtskyddmedel är ett ämne som det finns många heta åsikter kring, så det verkar ju som ett lämpligt område att skriva lite om. Särskilt när man är en lite bufflig personlighet som jag…

Skämt åsido – användningen av växtskyddsmedel är ju ett nödvändigt ont, som de flesta vill minimera så mycket som möjligt av både ekonomiska och miljömässiga skäl. Sedan ganska lång tid tillbaka pågår också ett strävsamt men enträget arbete att både minska användningen, men också att styra över mot mindre farliga växtskyddsmedel. I det arbetet deltar givetvis Jordbruksverket, bland annat inom ramen för Växtskyddsrådet, som är ett samarbete mellan flera av de stora aktörerna inom det svenska jordbruket.

En viktig förutsättning är förstås att ha en tydlig bild av hur användningen ser ut och hur den utvecklas över tid. För användningen i jordbruket som helhet tar Kemikalieinspektionen och SCB fram statistik, men vad gäller användningen i växthusodlingen finns det inte mycket att hämta. I vår senaste undersökning av den svenska trädgårdsodlingen tog vi därför, på uppmaning av bland annat Växtskyddsrådet, några första stapplande steg för att bättra på kunskapsläget lite.

Faktiskt ett kemiskt växtskyddsmedel!

Vi frågade helt enkelt växthusodlarna om de använde någon av tre typer av växtskyddsmedel: kemiska, makrobiologiska eller mikrobiologiska. Kemiska medel är väl kanske vad de flesta tänker på när man pratar om växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel: tillverkade eller naturligt förekommande kemiska ämnen, inklusive oljor och fettsyror som såpa. Makrobiologiska medel består av småkryp som nematoder, insekter och spindeldjur (och kallas även NIS). Mikrobiologiska ämnen består av de ännu mindre krypen svampar, bakterier eller virus.

Resultaten visar att 77 procent av samtliga företag använde någon form av växtskydd i sin växthusodling under 2020 (figur 1). Vanligast var användningen inom den specialiserade gurkodlingen och minst vanlig var den bland de företag som hade blandad odling. Man kan även se att användningen var vanligare i stora odlingar än i små. Bland företag med 5 000 kvadratmeter odling eller mer använde så gott som alla någon form av växtskydd, medan bara knappt 60 procent av företagen med upp till 999 kvadratmeter odling gjorde detsamma. Kanske inte helt oväntat – stora odlingar har ju en betydligt högre exponering och dessutom kan ju konsekvenserna av ett utbrott av växtskadedjur bli mycket större.

Figur 1. Andel av företagen som använde någon form av växtskyddsmedel i sin växthusodling under 2020.

Om man sedan tittar på hur stor andel av företagen som använder kemiska växtskyddsmedel, så är skillnaderna mellan framför allt odlingsinriktningarna lite större (figur 2). Bland samtliga odlare var det bara drygt 50 procent som använde kemiska preparat. Omkring 70 procent av de specialiserade gurkodlarna och prydnadsväxtodlarna använde kemiska medel, medan bara omkring 30 procent av tomatodlarna och företagen med blandad odling gjorde detsamma. Utan att vara någon expert på växtskydd kan jag tänka mig att odlingen av gurka och prydnadsväxter helt enkelt inte har tillgång till nog effektiva biologiska växtskyddsmedel och därför måste ta till kemiska medel i större utsträckning.

Figur 2. Andel av företagen som använde kemiska växtskyddsmedel i sin växthusodling under 2020.

Bland de tre olika typerna av växtskyddsmedel var makrobiologiska medel de som användes av flest företag (figur 3). Hela 55 procent av alla växthusföretag använde makrobiologiska medel och över 70 procent av de specialiserade gurk- och tomatodlarna. Betydligt färre företag använde däremot någon form av mikrobiologiska medel. Totalt sett använde bara en fjärdedel av företagen sådana medel. Vanligast var det hos tomatodlarna, där nästan en tredjedel använde mikrobiologiska medel.

Figur 3. Andel av företagen som använde makrobiologiska växtskyddsmedel i sin växthusodling under 2020.

Statistiken hittar du som vanligt i vår statistikdatabas, om du letar under rubriken Trädgårdsodling/Växthusinformation. Men riktigt spännande blir det kanske först om lite drygt ett år, när vi har tagit in uppgifter om 2023 års användning. Då kan man kanske börja spekulera lite om trender…

//Jörgen Persson

Publicerat i Klimat och miljö, trädgård | Märkt , | Lämna en kommentar

Regionen Gash-Barka – Eritreas brödkorg

Eritrea ligger i nordöstra Afrika utmed Röda havet. Landet har sex regioner: Centrala regionen, Anseba regionen, Gash-Barka regionen, Södra regionen, Norra rödahavsregionen och Södra rödahavsregionen.

Idag vill jag presentera Gash-Barka regionen där jag växte upp, färgad grön på kartan nedan.

Enligt FAO:s jordklassificeringssystem finns de lämpligaste jordtyperna för jordbruk just i Gash-Barka regionen och med rätt regnförhållanden eller konstbevattning går det mycket bra att odla där. Därför är regionen känd som ”brödkorgen” i Eritrea. Området är också rikt på marmor och andra mineraler som guld.

Bland de vanligaste odlade grödorna finns sorghum (durra), hirs, sesam, palmer, banan, tomat, lök, grön paprika, söt melon m.m. (Sorghum är ett spannmålskorn, se bilden nedan.)

Eftersom jordens kvalitet är bra för växter, är denna region också hem för många vilda och tama djur. Bland de mest populära vilda djuren finns elefanter leoparder, hyenor, ormar, fåglar o.s.v. Det finns också över 3,5 miljoner boskapsdjur i Gash-Barka och hos varje familj i regionen kan man finna minst två exemplar av nötkreatur, getter, får, kameler eller åsnor.

Jag heter Akberet Habtay och växte upp i Gash-Barka. Vi hade både lantbruksdjur och sällskapsdjur och egen odling av till exempel sorghum, majs och sesam.

//Akberet Habtay

Publicerat i Internationellt | Märkt | Lämna en kommentar

Ökat produktionsvärde och ökade kostnader för jordbruket i EU

Den 9 februari publicerar vi preliminära beräkningar av jordbrukets produktionsvärde och kostnader 2022 i den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA).

I EAA redovisar samtliga EU:s medlemsstater uppgifter om jordbrukets produktionsvärde och kostnader. I mitten av december 2022 publicerade Eurostat medlemsländernas prognos för utvecklingen under 2022. I den här bloggen tänkte jag visa hur produktionsvärdet, kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt bruttoförädlingsvärdet utvecklats mellan år 2020 och 2022. Det är viktigt att komma ihåg att uppgifterna för 2022 är en prognos med stor osäkerhet. De procentuella förändringarna baseras på produktionsvärden och kostnader i Euro.

Sedan andra halvåret 2021 har vi sett stigande priser på både jordbrukets insatsvaror och jordbrukets produkter. Det har varit dramatiska förändringar och de stigande priserna på jordbrukets produkter och insatsvaror har ”blåst upp” jordbrukets omsättning.

I figuren nedan redovisas den procentuella förändringen av produktionsvärdet i jordbruket mellan år 2020 och 2022. Stigande priser på jordbrukets produkter, såsom spannmål, oljeväxter och mjölk, har lett till en kraftig ökning av produktionsvärdet för EU som helhet men med stora variationer mellan länderna. Figuren visar att för EU som helhet uppskattas jordbrukets produktionsvärde öka med 29 % under perioden. Produktionsvärdet för det svenska jordbruket uppskattas ha ökat med 37 %. Två länder, Estland och Bulgarien, har ökat sitt produktionsvärde med över 60 % medan ökningen för Malta och Cypern låg under 10 %.

Samtidigt som produktionsvärdet uppskattas ha ökat i samtliga medlemsstater uppskattas även kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka. I figuren nedan redovisas den procentuella förändringen av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbruket mellan år 2020 och 2022. För EU som helhet har kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökat med 33 %. Det svenska jordbruket har mött kostnadsökningar på 40 %. Frankrike och Tyskland är de enda länderna där kostnadsökningarna understiger 20 %.

Bruttoförädlingsvärdet beräknas som skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Bruttoförädlingsvärdet tar alltså inte hänsyn till kostnader såsom avskrivningar, löner, arrendekostnader och räntekostnader.

I figuren nedan redovisas den procentuella förändringen av bruttoförädlingsvärdet 2022 jämfört med 2020. För EU som helhet ökade bruttoförädlingsvärdet med 24 %. För Sverige var motsvarande siffra 29%. I sju länder uppskattas bruttoförädlingsvärdet ha minskat och ett av de länderna är Finland där minskningen uppskattas till 16 %. Störst ökning stod Estland och Bulgarien för.

Den 9 februari publicerar vi, som sagt, preliminära beräkningar för Sverige. Resultaten för EU redovisas den 15 maj.

//Ulf Svensson

Publicerat i Ekonomi | Märkt , | Lämna en kommentar

Arealen jordbruksmark per företag är högst i Tjeckien med 121 hektar per företag

Eurostat har börjat publicera statistik från strukturundersökningen år 2020. Jag bestämde mig därför för att frossa i kartor över EU. Den första kartan visar arealen jordbruksmark per företag. Den visar att arealen är störst i Tjeckien och lägst på Malta med 1 hektar. Studerar jag litet större länder så har Bulgarien 4 hektar åkermark per företag.

Det är också möjligt att studera arealen jordbruksmark efter NUTS-2 områden. Kartan visar då att arealen jordbruksmark per företag är störst i de östra delarna av Tyskland, Tjeckien och Slovakien. Siffrorna för England och Wales är från år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Några rader om svamp

Urk på burk…

Jag har nyligen fått lära mig att det har funnits svensk odling av färska champinjoner sedan mitten av 1900-talet. Jaha, tänkte jag lite kränkt när jag fick höra det. Och vart i hela friden fanns den svampen när mina föräldrar tvingade i mig burksvamp under 70- och 80-talet!? För det är först i slutet av 80-talet som jag minns att det började dyka upp färsk svamp i grönsaksdiskarna, och burksvampsplågan äntligen fick ett slut. Grymt, har livet varit för oss sjuttiotalister…

Statistik över svampodling började Jordbruksverket inte ta fram förrän vid sekelskiftet. Sedan dess har vi med lite ojämna mellanrum skickat ut undersökningar till de svenska svampodlarna, och i höstas blev det dags igen. Då skickade vi ut en enkät där vi frågade om de hade odlat svamp för försäljning under 2021 och i så fall hur mycket de hade producerat, fördelat på champinjoner (inklusive alla varianter som skogs-, pärl-, knapp-, och kastanjechampinjoner samt portabello) och annan svamp.

Med en så enkel undersökning blev resultaten heller inte så komplicerade. Totalt odlades 1 225 ton svamp för försäljning under 2021, av vilka 1 130 ton var olika champinjonvarianter, medan 95 ton var annan svamp (som shiitake och ostronskivling). Drygt 40 procent av champinjonodlingen och i princip hela odlingen av annan svamp var ekologiskt certifierad. Av de totalt 24 företag som odlade svamp för försäljning ägnade sig 21 företag åt odling av champinjonvarianter och 8 företag åt odling av annan svamp.

Över tid visar vår statistik en ganska stadigt ökande svampproduktion mellan 1999 och 2021, men det finns goda orsaker att tro att utvecklingen inte har varit fullt så enkel. Dels finns det andra källor som visar att produktionen kan ha varit större än vår statistik visar, framför allt under 2000-talets första tio år. Dels har vi rejäla tidsmässiga luckor i vår statistik som kan gömma stora variationer.

Jordbruksverkets statistik över svampodling mellan 1999 och 2021.
Se upp med glappet mellan mätningarna, som skiljer sig åt över tid.

Ett tydligt tecken på det är att 2021 i själva verket verkar ha varit ett ganska dåligt år för svampodlingen, trots att produktionen är den högsta hittills i vår statistik. Flera företag som tidigare hade omfattande produktion lade ner sin odling under 2021, bland annat som en följd av minskad efterfrågan under covid-19. Det antyder att produktionen under perioden mellan 2017 och 2021 kan ha varit betydligt högre än de drygt 1 200 ton som undersökningarna från de två åren visar.

Sett ur ett vidare perspektiv är den svenska svampodlingen förhållandevis liten. Totalt sett odlades drygt 1,2 miljoner ton svamp i EU under 2021, vilket innebär att den svenska odlingen utgör ganska precis en tusendel av EU:s totala produktion. De största producentländerna i EU är Polen, Nederländerna och Spanien som tillsammans står för över hälften av EU:s totala odling.

Av den färska, odlade svampen vi svenskar själva äter, var bara drygt 10 procent odlad i Sverige under 2021. Den absoluta majoriteten, eller drygt 80 procent kom istället från Polen och Litauen. Det verkar med andra ord vara ganska hårt och svårt att vara en svensk svampodlare i dessa dagar.

//Jörgen Persson

Publicerat i trädgård | Märkt , | Lämna en kommentar

Tulpanens dag idag den 15 januari

Tulpanens dag infaller idag den 15 januari, så nog är vi många som kommer att passa på att unna oss själva eller någon annan en tulpanbukett idag. Vi kanske nöjer oss med 7 eller 10 tulpaner i buketten, vilket ju är så många jämfört med de 146 miljoner tulpaner som odlades i växthuset senast vi räknade år 2020. Då var det 63 företag som odlade tulpaner. 63 företag odlade tulpaner år 2020.

Tulpanodlingen ökade med 50 miljoner tulpaner från mellan 1999 och 2011. Därefter har odlingen pendlat mellan 140 och 150 miljoner tulpaner.

Av de 6 000 olika tulpansorter som finns i världen odals ungefär 400 i Sverige. Säsongen för tulpaner börjar nu i januari och fortsätter fram till påsk.

Nederländerna är det land som odlar flest tulpaner i världen. År 2022 odlades det 3 143 miljoner tulpaner av 303 företag i Nederländerna. Odlingen omfattar knappt 15 000 hektar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i trädgård | Lämna en kommentar

Stabil mjölkinvägning

Vi har just publicerat statistik över slakt, mjölkproduktion och äggproduktion för november månad. Statistiken visar att kvantiteten invägd mjölk för perioden januari till november är något längre än år 2021 men i nivå med invägningen år 2020.

Studerar jag enbart siffrorna nedan för november kan kan jag att mjölkinvägningen var något högre ( 3 000 ton) år 2022 jämfört med år 2021.

Mjölkinvägningen för åren 2016- 2021 visas i diagrammet till höger. De visar att Mjölkproduktionen ökat något mellan åren 2019 och 2021. Dessförinnan minskade mjölkproduktionen något varje år.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen på livsmedel ökar mer än de gör för summan av samtliga varor vi köper dvs inflationen

På fredag publicerar SCB prisutvecklingen för december månad och då är 2022 års prisutveckling komplett. Fram till dess roade jag mig med att titta på prisutvecklingen från november år 2021 till november år 2022. Den visar att priserna på livsmedel ökade med 18,6 procent medan priserna på alkoholfria drycker ökade med 13,9 %. Det kan jämföras med inflationen mätt i KPI som under samma period var 11,5 %.

Studerar jag de enskilda grupperna så har gruppen oljor och fetter ökat mest i pris med 35 % följt av mjölk, ost och ägg med 29 %. Sötsaker och glass har den lägsta prisökningen endast 10 %.

I diagrammen nedan visar jag månadsutvecklingen. Det vill säga staplarna visar hur mycket priset förändrats från den närmast föregående månaden. För livsmedel kan vi se att den största prisökningen var mellan juni och juli med 3,2 %. I rubriken har jag skrivit årsförändringen som en sammanfattning av utvecklingen under året. SCB tar också fram uppgifter för enskilda produkter så du kan se viken vara som ökat mest i pris under de olika grupperna. Du hittar prisutvecklingen här.

//Ann-Marie Karlsson

Stapeldiagram över prisutveckling för lvivsmedel
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

God skörd år 2022

Under året har vi publicerat statistik över skörden av spannmål. oljeväxter, ärtor och åkerbönor. Statistiken visar att skörden blev god. Du kan läsa mer om skördarna här.

Totalskördar av spannmål och andra grödor

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 5 820 400 ton, vilket är 17 % mer än förra året. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren, där ett av åren är missväxtåret 2018, är årets spannmålsskörd 11 % större.

Totalskörden av raps- och rybsgrödorna beräknas preliminärt till 426 600 ton, vilket är den största någonsin.

Arealen av höstraps var rekordstor, och på riksnivå var hektarskörden i nivå med den höga avkastningen år 2020, trots att det i många delar av landet var problem med utvintringsskador och torka som orsakade låga skördenivåer av höstraps.

Årets hektarskörd av ärter är 43 % högre än fjolårsresultatet och 21 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter har beräknats till 86 200 ton, vilket är 54 % mer än föregående års totalskörd.

Totalskörden av åkerböner har beräknats still 79 000 ton, vilket är 62 % mer än fjolårsresultatet och 27 % mer än femårsgenomsnittet.

Höstvete

Totalskörden av höstvete har beräknats till 3 015 000 ton, vilket motsvarar en ökning med 137 300 ton eller 5 % jämfört med i fjol. Mer än hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

I flertalet av länen är årets hektarskördar av höstvete i nivå med både normskörden och femårsgenomsnitten. I Blekinge och Skåne län är dock årets hektarskördar av höstvete 15 respektive 16 % högre än femårgenomsnitten, och 4 respektive 10 % högre än normskördarna.

Från Kalmar län finns många kommentarer om att sommartorkan sänkte skördeutfallet per hektar. Rapporter om torka finns från många platser i landet, även från Blekinge och Skåne län.

För höstvete är det framför allt utvintringsskador i mellersta Sverige som drog ner skördenivåerna. Från Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Dalarnas län finns många exempel på att höstveteskörden minskade som en följd av isbränna och utvintring. Delar av arealerna blev obärgade eftersom ogräs tog över när höstvetebestånden var försvagade. I Dalarnas län är hektarskörden av höstvete 12 % lägre än femårsgenomsnittet och 26 % lägre än normskörden för länet.

Vårkorn

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 1 379 200 ton, vilket är 444 600 ton eller 48 % mer än förra årets totalskörd. Vårkornarealen ökade med 5 590 hektar. Uppemot en femtedel av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn

I Skåne län är hektarskörden av vårkorn rekordhög. Ökningen i länet blev 31 % jämfört med femårsgenomsnittet och 18 % jämfört med normskörden. I Kalmar län är årets hektarskörd av vårkorn i nivå med femårsgenomsnittet men 19 % lägre än normskörden.

Jämfört med normskörden i länet är den procentuella ökningen av årets hektarskörd av vårkorn allra högst i Norrbottens län, tätt följt av Skåne, Stockholms, Jämtlands och Hallands län.

Jämfört med hektarskörden 2021 är den procentuella ökningen av årets hektarskörd av vårkorn allra högst i Västmanlands län, tätt följt av Stockholms, Södermanlands, Hallands och Kronobergs län.

Havre

Havrearealen minskade med 12 930 hektar, men totalskörden av havre ökade med 183 900 ton, till totalt 735 100 ton. Det motsvarar en ökning med 33 % jämfört med förra året. Årets havreskörd utgör 13 % av den totala spannmålsskörden

Hektarskörden av havre är 44 % högre än förra årets hektarskörd, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. Ökningarna är snarlika även för vårrågvete och blandsäd.

Avkastning per hektar av höstvete, vårkon och havre år 2022, kilo per hektar

Du hittar två figurer A och B där hektarskörden av höstvete och vårkorn jämförs med föregående år.

//Ann-Marie Karlsson

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022

Publicerat i Skörd | Lämna en kommentar

Vi laddar det nya året med insamling av viltskador och jordbrukets struktur och statistik om arrendepriser

2023 närmar sig och med det ett år som vi kommer att fokusera på insamling av ny statistik.

  • Det är dags för den stora Strukturundersökningen som vart tredje år innehåller en enkät till alla jordbrukare.
  • Vi kommer också att genomföra viltskadeundersökningen för tredje gången i höst.

Den första publiceringen om antalet husdjur kommer i oktober, men de flesta publiceringarna från insamlingen kommer i början av 2024.

Vi har också alla våra vanliga publiceringar förutom att det är dags för arrendeprisernas storlek. Resultaten av arrendeprisundersökningen kommer att presenteras här under senvintern.

Innan allt jobb med insamlingarna tänkte jag börja nästa år med att sammanfatta året som gott under några blogginlägg i januari. Och så är det ju den tiden på året när det passar att grotta ner sig i historisk statistik. I år har jag hittat emigrantutredningen från början av 1900-talet och all statistik om jordbruket i den. Men för nu önskar jag er alla ett gott nytt år.

//Ann-Marie Karlsson

dekorbild klocka nyår
shutterstock
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar