Antalet mjölkkor har sjunkit i de flesta besättningsstorlekarna

Idag har vi publicerat statistik om lantbrukets djur år 2019. I det statistiska meddelandet finns statistik om både får, nötkreatur, grisar och höns. I det här blogginlägget kommer jag att koncentrera mig på hur antalet mjölkkor och företagen med mjölkkor har förändrats mellan åren 2018 och 2019.

Från mjölkföretagare till köttdjursuppfödare

Det fanns 3 253 mjölkföretag år 2019. Om jag jämför antalet mjölkföretag åren 2018 och 2019 så fanns det 3 126 företag som hade mjölkkor både åren 2018 och 2019. 333 företag hade slutat och 107 företag hade startat. Det innebär alltså att antalet företag med mjölkkor minskade med 224 stycken. Av de 333 företag som slutat hade 164, det vill säga ungefär hälften kor för uppfödning av köttdjur år 2019. De som hade börjat med köttdjur var främst de företag som hade färre än 50 mjölkkor år 2018.

Antalet mjölkkor har minskat med 13 800

Vid de 3 126 företag som hade mjölkkor både år 2018 och 2019 minskade antalet mjölkkor i 1 750 eller 54 % av samtliga besättningar. Mellan åren 2017 och 2018 var motsvarande antal 1 545 besättningar eller 44 % av alla besättningar.

Antalet mjölkkor har totalt minskat med 3 900 mjölkkor bland de företagare som hade mjölkkor både åren 2018 och 2019. Samtidigt hade de företag som slutade 20 700 mjölkkor år 2018 medan de som började hade 10 800 mjölkkor år 2019. Det totala antalet mjölkkor har alltså minskat med 13 800 mjölkkor mellan åren 2018 och 2019.

Diagrammet nedan, där jag delat upp besättningsstorlekarna litet mera än i det statistiska meddelandet, visar att antalet mjölkkor mellan åren 2018 och 2019 inte minskade enbart i de små besättningarna. Antalet mjölkkor och mjölkföretag minskade också i grupperna mellan 150-199 mjölkkor per besättning ochi  den allra största gruppen med minst 250 mjölkkor.

mjolkkorawa

En studie av de de företag som hade mjölkkor både år 2018 och 2019 visar att antalet mjölkkor har minskat i alla grupper utom i de två största grupperna. Anledningen till att mjölkkorna ökar i t.ex. den största gruppen i diagrammet nedan men inte i diagrammet ovan beror alltså på att de företag som hade mjölkkor under båda åren ökade sitt mjölkko-antal samtidigt som fler företag slutade än startade i gruppen.

Nedan gör jag också en jämförelse av förändringen mellan åren 2017 och 2018. Den visar att de företag som hade mjölkkor båda åren ökade sitt mjölkkoantal i alla grupper där besättningstorleken var över 75 mjölkkor.

Ann-Marie Karlsson

mjolkkoraw

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Så stor del av EU:s jordbruk finns i Storbritannien

eaa19aStorbritannien är, än så länge, ett av de större jordbruksländerna i EU. År 2016 fanns det fanns 185 000 företag i Storbritannien och de brukade i genomsnitt 88 hektar. 89 % av marken brukades för övrigt vid de 52 600 företag som hade mer än 50 hektar.  15 % av driftledarna var kvinnor. 5 % av driftsledarna var yngre än 40 år. Jordbruket i Storbritannien sysselsatte 286 000 årsarbetstider och skapade 31 miljauk1rder i produktionsvärde. Det motsvarar 7 % av EU:s produktionsvärde. Nästan 10 % av jordbruksmarken i EU, 16 miljoner hektar fanns i Storbritannien, men endast 2 % brukades med ekologiska produktionsmetoder. Av jordbruksmarken var 5 miljoner hektar åkermark, varav ungefär hälften odlades med spannmål.

Jordbrukssubventionerna till Storbritannien var 3 986 miljoner euro vilket innebar 7 % av jordbruksstöden i EU:28.

16 miljoner hektar jordbruksmark finns i Storbritannien vilket är 9 % av EU:s jordbruksmark.

75 % av jordbruksföretagen i Storbritannien har djur. Det är bara i Irland, Slovenien, Luxemburg och Rumänien som andelen är större. Antalet får i Storbritannien var t.ex. 33 miljoner år 2016. Det innebär att 1 av 3 får fanns i Storbritannien.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbrukets företagsinkomst 2018 den lägsta sedan 1993

Förra veckan publicerade vi officiell statistik om jordbrukets ekonomi den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn år 2018.

Den varma och torra sommaren 2018 påverkade jordbruket i stor omfattning. Skördarna av spannmål och oljeväxter var mycket låga. Grovfoderbristen orsakade problem för djurhållare och priserna för grovfoder, halm och spannmål steg kraftigt.  Utöver ökade foderkostnader har kronans värde försvagats vilket bidragit till kostnadsökningar för till exempel drivmedel. Samtidigt har kronans feaa19aörsvagning lett till att stöd och ersättningar ökat i kronor räknat. Till detta kan läggas det krisstöd för torkan på 0,4 miljarder kronor som betalats ut.

År 2018 minskade jordbrukets produktionsvärde med 1,8 miljarder kronor eller 3 % jämfört med 2017. Det bör påpekas att I EAA-kalkylen värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen.

Kostnadsökningar

Samtidigt som produktionsvärdet minskade, ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 2,3 miljarder kronor eller 5 % jämfört med 2017. Foderkostnaderna ökade med 2,0 miljarder kronor eller 16 %. I foderkostnaden för 2018 ingår allt egenproducerat foder och foder som köpts in från andra jordbruksföretag skördeåret 2018/2019. För foder inköpt från foderindustrin ingår den del som köpts in 2018. Den del som köps in under 2019 kommer att belasta kostnaderna i 2019 års kalkyl. Vidare ökade kostnaderna för el och drivmedel samt utsäde med totalt 0,8 miljarder medan kostnaderna för växtskyddsmedel, underhåll av byggnader samt andra varor och tjänster minskade med totalt 0,7 miljarder kronor.

Resultat

Sammantaget minskade faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor samt eget kapital och arbete med 3,9 miljarder kronor eller 23 % och uppgick till 13,1 miljarder kronor. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med 45 % eller 4 miljarder kronor och uppgick till 4 988 miljoner kronor.  Med hänsyn tagen till inflationen är detta resultat det lägsta för jordbruket sedan år 1993.

//Ulf Svensson

eaa19

Publicerat i Ekonomi | Märkt | Lämna en kommentar

Jordbruksmark och jordbruksföretag efter juridisk form

areal ftgformaEn fråga i den strukturundersökning som genomfördes inom EU år 2016 handlade om företagsform. Statistiken finns i Eurostats statistikdatabas. Du hittar en länk till höger på sidan.

Resultaten visar såväl antalet jordbruksföretag som den brukade jordbruksmarken fördelade efter företagsform. Jordbruksmark är summan av åkermark och betesmark.

Resultaten visar att:

  • 96,3 % av alla företag brukas av fysiska personer, det vill säga enskilda näringsidkare. Dessa företagare brukar 67 % av jordbruksmarken. Det innebär i genomsnitt 12 hektar jordbruksmark per företag.
  • 2,8 % av alla företag brukas av juridiska personer. Dessa företag brukar 22 % av jordbruksmarken. Det innebär i genomsnitt 131 hektar jordbruksmark per företag
  • 0,8 % av företagen brukas av grupper av fysiska personer. I Sverige har vi sett denna företagstyp som ovanlig men paralleller skulle kunna vara enkla bolag eller handelsbolag. Dessa företag brukar 6 % av jordbruksmarken. Dessa typer av företag är vanligast i Tyskland, Frankrike och Finland.
  • 0,1 % av företagen består av allmänningar som som drivs självständigt under en egen ledning. Denna typ av företag brukar 5 % av jordbruksmarken inom EU. Det innebär 685 hektar per företag. Företagsformen är vanligast i Grekland, Bulgarien, Rumänien och Kroatien.

//Ann-Marie Karlsson

areal ftgform

Publicerat i Företag och företagare, Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Mjölkproduktionen i norden under första halvåret 2019

Igår bloggade jag om mjölkproduktionens utveckling i EU och norden de senaste 10-15 åren. Jag fick en fråga om hur de ser ut i norden under 2019.

Det finns statistik månad för månad på Eurostats webbplats för det första halvåret 2019. Om jag jämför januari till juni år 2018 med januari till juni år 2019 för de nordiska länderna kan jag se att produktionen är relativt stabil.

//Ann-Marie Karlsson

mjölkprod

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar

Mjölkproduktionen i norden ökar mest i Danmark

mjölkpronordenMellan åren 1995 och 2018 har mjölkproduktionen ökat  i norden.  Den ökar mest i Danmark medan den minskar  i Sverige och Norge. I Finland är produktionen relativt konstant.

Mjölkkvotsystemet inom EU upphörde i mars år 2015. Från och med april 2015 har alltså mjölkbönderna i EU kunnat öka sin produktion av mjölk utan att riskera att behöva betala om de överskred sin kvot.

Mjölkproduktionen var relativt konstant inom EU:28 mellan åren 2006 till 2011.  Efter det att det blev klart att mjölkkvoterna skulle upphöra har produktionen ökat. Under mjölkproeu28hela perioden från år 2006 och till år 2018 har produktionen av mjölk ökat med 18 %. Det producerades knappt 160 miljoner ton mjölk inom EU år 2018.

Om jag studerar utvecklingen land för land kan jag se att mellan åren 2007 och 2018 har mjölkproduktionen ökat mest  i Cypern och Luxemburg. Den totala produktionen av mjölk är dock låg i dessa länder. Det är därför mer intressant att studera tredjeplatsen och se att mjölkproduktionen i Irland har ökat med 51 procent. Därefter följer Belgien, Polen och Nederländerna.

Kvantiteten mjölk har ökat mest i Tyskland med 5 miljoner ton, följt av Nederländerna och Polen med drygt 3 miljoner ton vardera.

Mjölkproduktionen har minskat i Sverige, Grekland, Bulgarien, Slovakien och Kroatien.

När jag gjort jämförelsen mellan EU:länderna jämförde jag produktionen år 2018 med ett treårsgenomsnitt av produktionen åren 2006-2008 för att eventuella variationer inte skulle störa startåret. Statistiken finns att hämta på Eurostats webbplats. Du hittar en länk dit till höger på sidan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion, Internationellt | Märkt , | 1 kommentar

Prisutveckling för ekologisk och konventionell mjölk

koVi samlar in priser för ekologisk och konventionell mjölk varje månad. Den officiella statistiken som blir resultatet redovisas i vår statistikdatabas. Just nu finns statistik fram till och med juli. Statistiken visar att priserna har sjunkit något de senaste månaderna för såväl konventionell som ekologisk mjölk.

Prisskillnaden mellan ekologisk och konventionell mjölk visas i stapeldiagrammet. Under år 2019 har prisskillnaden varit en knapp krona. Merbetalningen för ekologisk mjölk var högst under år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

mjölkpris

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Arealen ekologiskt odlad spannmål ökade med 7 % mellan åren 2017 och 2018

Strax före sommaren publicerade vi officiell statistik om arealerna av  ekologisk åkermark i Sverige.  Den ekologiska växtodlingen på åkermark domineras av vallodling.  År 2018 uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 248 300 hektar, vilket motsvarar närmare 60 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande siffror för spannmål var 102 700 hektar respektive 25 %.  Totalt sett ökade arealen spannmål 2018 med 6 700 hektar eller 7 %.

102 700  hektar spannmål odlades ekologiskt år 2018

Arealerna höstvete och rågvete minskade medan arealerna för vårvete, råg, höstkorn, vårkorn och havre ökade. De ogynnsamma väderförhållandena för sådd under hösten 2017 medförde mindre arealer av främst höstvete och större arealer främst vårkorn och havre under 2018. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 78 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen år 2018.

eko2

Jämfört med den totala odlingen av respektive spannmålsgröda är det vanligast att blandsäd odlas ekologiskt. 32 % av odlingen blandsäd var ekologisk år 2018. För havre var andelen 22 %, för vårvete 15 %och för rågvete 11 %. De grödor där andelen ekologisk odling var lägre än riksgenomsnittet på 10 %, var vårkorn med 7 %, höstvete med 6 % och höstkorn med 3 %.

eko

Andelen ekologisk odlad spannmål störst i Norrland

spannmålDet finns stora regionala skillnader. Andelen ekologisk spannmål var störst i Jämtlands län år 2018 där 39 % av odlingen var ekologiskt.

Jämtlands län följs av Värmlands län, Västernorlands län, Dalarna län och Gävleborgs län. I dessa län var andelen ekologiskt odlad spannmål 20 % eller högre.

Även arealmässigt stora jordbrukslän som Västra Götalands län och Östergötlands län har stor andel ekologiskt odlad spannmål. Skåne län och Blekinge län har lägst andel ekologiskt odlad spannmål.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt, Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Invägningen av mjölk minskar

Mejerierna vägde in 224 000 ton mjölk i juli 2019. Det var 5 000 ton mindre än i juli 2018. Utvecklingen månad för månad sedan januari 2017 redovisas i diagrammet nedan. Du hittar siffrorna i vår statistikdatabas under animalieproduktion.

//Ann-Marie Karlsson

mjölk

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar

Fler kor och kvigor har slaktats hittills i år jämfört med samma period år 2018

I dag har Jordbruksverket publicerat officiell statistik om animalieproduktionen. Du kan ladda ner de senaste siffrorna som är från juli i vår statistikdatabas.

Statistiken visar att det i juli slaktades 32 800 nötkreatur. Den totala slaktvikten av nötkreatur var 10 800 ton, vilket är en ökning med drygt 6 % jämfört med statistiken för juli 2018. Studerar jag slakten av kor och kvigor kan jag se att det i juli 2019 slaktades 8 000 kor att jämföra med 9 000 kor år 2018 och 6 000 kor år 2017. Slakten av kvigor ökade från 3 000 kvigor i juli åren 2017 och 2018 till 4 000 kvigor i juli 2019.

Under perioden januari till juli slaktades 9 000 fler kor och 4 000 fler kvigor i år jämfört med motsvarande period år 2018.

//Ann-Marie Karlsson

kora

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , | Lämna en kommentar