2 % av spanmålsarealen obärgad i år

Spannmålsskörden beräknas bli hög i år. Trots det beräknas 2 % av arealen bli obärgad det vill säga inte skördad.  För raps- och rybsarealen är motsvarande andel drygt 1 %. Det överstiger för spannmålsarealen vad som är normalt. De regionala variationerna är stora och Norrland har drabbats särskilt hårt.  I det statistiska meddelande om preliminära skördar finns också en beskrivning av faktorer som påverkat de grödor som såtts. Nedanstående kommentarer är hämtade från avsnittet ”Statistiken med komentarer”

Kall vår, torr sommar och regnig höst

Hösten 2016 såddes ovanligt stora arealer av framförallt höstvete och höstraps. Det förekom dock en del rapporter om torkskador och snigelangrepp som ledde till ojämn uppkomst och omsådd. Även under våren var det periodvis alltför torrt. Våren var också kylig och grödorna skadades av frost på en del håll. Under sommarmånaderna var det fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i landet, vilket i vissa fall ledde till torkskador på grödorna. De regionala variationerna är stora – samtidigt som det förekommit torka som dragit ner hektarskördarna har en del lantbrukare haft ovanligt höga skördenivåer.

För grödor som mognar tidigt inleddes skördearbetet under goda väderförhållanden. Men i september började regnväder dra in över landet och det regniga vädret fortsatte sedan under hela hösten. Skördearbetet försenades och försvårades. Grödorna började i vissa fall gro i axen där de stod kvar ute i fält, med kvalitetsproblem och obärgade arealer som följd. Regnen ledde också till liggsäd och höga vattenhalter i de kvantiteter som kunde skördas, vilket medförde ökade torkningskostnader. En del kvantiteter har fått kasseras efter skörd eftersom de inte kunde torkas ner till lagringsduglighet tillräckligt snabbt. Och en del arealer som skulle tröskas har skördats som ensilage istället. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten för maskinerna som orsak till att arealer har fått lämnats helt oskördade.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer i år särskilt ofta som en förklaring till låga skördenivåer. När grödorna står kvar länge på fälten får djuren ökade möjligheter att förstöra skörden.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | Märkt , | Lämna en kommentar

Årets spannmålsskörd 5,9 miljoner ton

VeteÅrets totalskörd av spannmål beräknas till drygt 5,9 miljoner ton. Det är 9 procent mer än förra året och 8 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Men på över 2 procent av spannmålsarealen är skörden helt obärgad, med stora regionala variationer. Sommartorkan minskade också skörden på många håll.

Mer än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av höstvete beräknas till 3 miljoner ton i år. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2016 och en ökning med 31 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvete är den gröda som har störst avkastning per hektar i Sverige, och en ökad areal av höstvete har därmed stor inverkan på den totala spannmålsskörden. Mellan 2016 och 2017 ökade höstvetearealen med 9 procent.

Du kan läsa detta plus skördarna för oljeväxter och ärter i det pressmeddelande SCB och Jordbruksverket gemensamt publiceras. Statistiken finns också i det statistiska meddelandet. 

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

I tre kommuner Salem, Upplands bro och Vadstena är arealen åkermark per företag i genomsnitt större än 100 hektar

akerFör någon vecka sedan redovisade vi officiell statistik om jordbrukarnas markanvändning i Sverige år 2017. Eftersom vi också vet antalet jordbruksföretag som brukar åkermark så kan vi också se att arealen åkermark i genomsnitt är 43 hektar per företag. Uppgifterna går också att redovisa per kommun.  I tre kommuner brukar jordbrukarna i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 31 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark.  9 av dessa kommuner finns i Skåne län.

Kartan nedan visar hur stor areal åkermark som jordbrukarna brukat under år 2017 i genomsnitt per kommun. Den ger  en bild av att företagen är små sett till brukad åkermark i fjällvärden. Dessutom är de inte oväntat också mindre på småländska höglandet än i Skåne och på Öland och Gotland.

//Ann-Marie Karlsson

image036

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Det har varit potatislov i veckan…

… åtminstone var det syftet med ett skollov på hösten i början av 1900-talet. SCB har skrivit en intressant artikel om potatisodlingen och lovet. Du hittar den här. Jag tänkte komplettera med potatisarealen de senaste 116 åren. Statistiken visar att odlingen har minskat de senaste 116 åren  från 150 000 hektar vid periodens början till knappt 30 000 hektar de senaste åren. Odlingen av potatis ökade under de båda världskrigen men har under övriga perioder stadigt sjunkit.

Det bör också noteras att under början av 1950-talet höjdes den nedre tröskeln för att vara med i jordbruksstatistiken från 0,25 hektar åkermark per företag till 2 hektar åkermark per företag. Det innebar naturligtvis att viss potatisareal försvann.

//Ann-Marie Karlsson

potatis

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Yngre driftsledare har högre utbildningsnivå än äldre driftsledare

Det finns många godbitar att hitta i vårt statistiska meddelande om heltidsjordbruk. En av godbitarna är jordbrukarnas högsta utbildning inom lantbruk. Först litet information om vad statistiken avser.

  • Driftsledare innebär för de företag som är enskilda firmor samma person som företagaren. För juridiska personer är driftsledaren den person som angetts som driftsledare. För mindre bolag är det oftast densamma som ägaren men för större bolag är det oftast en anställd person.
  • Det som studeras är specialiserade lantbruksutbildningar. Driftsledaren skulle kunna ha en utbildning som veterinär, företagsekonom, botaniker, mekaniker eller något annat som hen skulle kunna ha stor nytta av i sitt jordbruksföretag och ändå hamna i kategorin praktisk erfarenhet.

jordbruksutbildning

Ungefär 20 % av de driftsledare som är upp till 44 år har minst en två-årig högskoleutbildning specialiserad på lantbruk. Vidare har 40 % minst en två-årig gymnasieutbildning, 10 % har minst en månads lantbruksutbildning och slutligen har 30 %  praktiskt lantbrukserfarenhet.  I de tre högre åldersgrupperna stiger andelen med enbart praktiskt lantbrukserfarenhet upp till nästan hälften för driftsledare som är 65 år eller äldre. I motsvarande mån minskar andelen som längre utbildningar.

// Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Gödselvård anno 1932: 1 av 5 företag har gödselstad med ogenomtränglig botten

bild.jpgSCB har digitaliserat äldre statistiska serier bland annat Jordbruksräkningarna. Jordbruksräkningen år 1932 har ett avsnitt om gödselvård. Den historiska statistiken finns på SCB.s hemsida. Den är kul att fördjupa sig i inte minst för att fundera på vad som förändrats på i det här fallet drygt 80 år.

Statistiken visar att av de företag som hade djur hade i genomsnitt 16 % av en gödselstad med golv av cement och ytterligare 4 % hade en gödselstad med något annat ogenomträngligt material. 8 % hade en cementerad urinbrunn.

Av publikationen framgår att antalet företag med gödselstad av cement ökat sedan år 1927. Man skriver vidare det huvudsakligen är de större gårdarna, som vidtagit anstalter för ett rationellt tillvaratagande av kreatursgödseln.” 

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Konsumentens pris för matvaror har de senaste fem åren ökat mer än inflationen

pengar1SCB publicerar statistik över prisförändringar för olika varor. Här använder jag statistiken för att studera hur livsmedelspriserna har förändrats månad för månad de senaste fem åren.

Jag har valt augusti år 2013 som referenstidpunkten och studerar sedan  priserna på livsmedel har förändrats sedan dess jämfört med hur inflationen mätt som konsumentprisindex har förändrats. Statistiken visar att priserna för livsmedel har ökat mer än inflationen.

Det var främst under perioden november 2014 till augusti 2015 som livsmedelspriserna ökade mer än inflationen. En närmare studie om vilka varor som ökade då visar att det var frukt, grönsaker och fisk som ökade i pris. Under övriga perioder har livsmedelspriserna i stort följt inflationstakten.

//Ann-Marie Karlsson

priser.jpg

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

16 % av heltidsjordbrukarna var 65 år eller äldre år 2016.

ålder1.jpgFör någon vecka sedan publicerade vi officiell statistik om heltids-jordbrukarna i Sverige. Vi bloggade också om gruppen för någon tid sedan.

I detta blogginlägget tittar jag litet extra på jordbrukarnas ålder. För de runt 80 % av företagen som var enskild firma så kan jag jämföra åldern sedan år 2003. Statistiken visar att företagarna har blivit äldre. Andelen företagare under 55 år var 60 % år 2003. Andelen sjönk med 10 % till 50 % år 2016. Andelen företagare som är 65 år eller äldre har också ökat från 8 % år 2003 till 18 % år 2016.

För år 2016 kan jag studera åldern också för driftsledarna vid de företag som drivs som juridisk person.  I de allra flesta fall är bolagen små och ägaren av bolaget är också driftsledare, men i de allra största företagen är det vanligare med en anställd driftsledare. För enskilda firmor antar vi för övrigt att företagaren också är den som är ansvarig för driften i företaget.

Statistiken visar att driftsledare vid juridiska personer är något yngre än företagarna vid enskilda firmor. Ungefär 32 % av driftsledarna är yngre än 45 år men endast 21 % av företagarna vid enskild firma. Om jag slår ihop driftsledarna och företagarna blir andelen yngre än 45 år 24 %.

//An-Marie Karlsson

ålder

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Sverige i topp: Högst andel ekologiska suggor år 2016

ekogrisSverige ligger i topp också för ett djurslag där andelen ekologiska djur är låg såväl i Sverige som i övriga EU.

I EU är andelen ekologiska suggor av det totala antalet suggor 0,5 %. Antalet ekologiska suggor var 72 000 att jämföra med det totala antalet suggor som var knappt 15 miljoner.

I Sverige var andelen ekologiska suggor högst i jämförelse med resten av EU hela 2,1 %. Grekland kom på andra plats med 1,4 % följd av Slovenien med 1,3 % och Lettland och Italien med 1,1 % vardera.

Det fanns flest ekologiska suggor i Tyskland följt av Italien och Frankrike och Danmark.

//Ann-Marie Karlsson

andel ekosuggor

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

16 i topp: Kommuner med högst andel jordbruksmark jämfört med landarealen

rapsIgår publicerade vi officiell statistik om åkermarkens storlek år 2017. I databasen publicerade vi samtidigt uppgifter på kommunnivå. Det är därför möjligt att jämföra arealen jordbruksmark (åkermark + betesmark) med landarealen per kommun som SCB publicerar.

landarealStatistiken visar att den kommun där andelen jordbruksmark är högst är  Trelleborg i Skåne där 83 % av landarealen består av jordbruksmark. På andra plats kommer Staffanstorp och därefter Skurup.

I listan till höger har jag tagit med alla kommuner där minst 60 % av landarealen är jordbruksmark.

De flesta kommunerna på listan finns i Skåne. Undantagen är Vadstena i Östergötland och Mörbylånga på Öland. I Mörbylångas fall är det alvarmarkerna som bidrar till den höga placeringen. Ungefär 60 % av jordbruksmarken består av betesmark i Mörbylånga kommun. I de övriga kommunerna dominerar åkermarken.

De kommuner som har minst andel jordbruksmark i förhållande till landarealen är de till ytan stora norrlandskommunerna Arjeplog, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna.

2017AndelJbrm

Södra Svergige

Gotland den kommun som har mest jordbruksmark

Ovan studerade jag andelar av landarealen. Den kommun som har mest jordbruksmark är Gotlands kommun med 112 000 hektar jordbruksmark, följd av Enköping, Uppsala, Kristianstad och Linköping med drygt 50 000 hektar jordbruksmark vardera.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Arealer | Märkt | Lämna en kommentar