Korna skuttar ut på bete från 13 300 gårdar i år

Än är många betesmarkerna täckta av frost och snö. Men snart, snart…

är det dags för korna att springa ut på bete. Visserligen kommer vi inte att kunna besöka kosläppen i år. Men korna kommer att springa ut iallafall i år liksom som alla år som vi haft kor som husdjur. Med den skillnaden att de nu skuttar ut och inte bärs ut som man kan läsa varit fallet när det varit ofärdsår tidigare i historien.

Vår statistik visar att det fanns kor på 13 300 gårdar när vi senast räknade i december 2019. Av de gårdarna var 3 170 gårdar med mjölkkor och 10 140 var gårdar som hade kor för uppfödning av kalvar.

Om jag räknar med också de gårdar som enbart har ungdjur och inte kor så blir det korastotala antalet gårdar med nötkreatur 15 600 gårdar i december 2019. Det är en minskning från 15 850 gårdar i juni 2019. Historiskt har vi under 1900-talet räknat antalet djur och antalet företag med djur i juni. För antalet gårdar med nötkreatur går denna statistik att följa från 1930-talet och framåt. Statistiken visar att 1932 fanns det 398 000 gårdar med nötkreatur.

Kor och andra nötkreatur har följt oss genom 1900-talet och också tidigare i historien. Audhumbla hette t.ex. den urko som finns med i den nordiska mytologins skapelseberättelse. Jag läser i Carin Israelsons avhandling ”Kor och människor” att kor fick en mer framträdande roll i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Antalet kor ökade, mjölkproduktionen ökade liksom efterfrågan på mejeriprodukter. Den totala mjölkproduktionen ökade t.ex från 1,3 miljonerkor ton i början av 1870-talet till dagens nivåer på runt 3,3 miljoner ton i början av 1910 talet. Hon skriver också om ett självförsörjningsjordbruk där foderbrist var ett stort problem och där kor var viktiga inte bara för mjölkproduktion utan också som dragdjur och för att ge både gödsel och kött. Det är nog inte en slump att ordet nöt i nötkreatur kommer från ett ord som betyder ”åtnjuta, nyttja, egendom”.  Carin  Israelsson skriver också om ett avsalujordbruk på litet större gårdar där produktionen av mjölk var viktigare.

1900-talet präglas av ökad avkastning, avel och en rationalisering som innebär färre och större gårdar. Det är lätt att glömma att för bara 40 år sedan i början på 1970-talet hade drygt 60 % av alla jordbruksföretag mjölkkor. Det innebär att det fanns mjölkkor på 96 000 gårdar. Nu är antalet drygt 3 000.

Så vilken betydelse har kon idag? Om foderbrist var ett problem för drygt 100 år sedan, så finns det snarare en oro idag att antalet kor inte räcker till för att beta de marker vi så innerligt gärna vill ska vara öppna. De marker som bidrar till ett vackert landskap och till den biologiska amkmångfalden. Samtidigt skapar också kon metan vilket inte är bra för klimatet. Kon har stor betydelse för ekonomin i jordbruket. Drygt 30 % av intäkterna i jordbruket skapas av mjölkföretag. Lägger vi till specialiserade köttföretag så skapas ytterligare 10 % av intäkterna i dessa företag.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

12 700 jordbruksföretagare 70 år eller äldre år 2019

I vår jordbruksstatistik redovisar vi jordbrukarnas ålder vart fjärde år, senast år 2016. Normalt är den äldsta åldersgruppen vi redovisar 65 år eller äldre. För att studera hur många jordbruksföretagare som är 70 år eller äldre har jag därför gjort en specialbearbetning av Lantbruksregistret för år 2019.

alder12År 2019 fanns det 60 600 företag i Lantbruksregistret. När jag räknar bort de som var dödsbon eller aktiebolag fanns det 54 400 företag kvar. Vid dessa fanns följaktligen en människa (fysisk person) som företagare.

Cirka 12 700 av dessa företagare var 70 år eller äldre. Det innebär att en av fyra företagare var 70 år eller äldre. I diagrammet tittar jag litet noggrannare på åldersfördelningen och kan då se att ungefär hälften av företagarna fanns i åldersgruppen 70-74. Litet drygt 30 % fanns i åldersgruppen 75-80 år. Resterande 20 % var 80 år eller äldre.

Andelen kvinnor ökar något med stigande ålder. I åldersgruppen 70-74 år var andelen kvinnor 14 % med den i åldersgruppen 80+ har ökat till 17 %.

70-plussarna gör hälften av arbetet

Ungefär 14 % av det beräknande arbetsbehovet i jordbruket fanns på företag där företagaren var 70 år eller äldre år 2019. 1800 företag krävde minst en helårsarbetstid.

För 10 år sedan i 2010 års strukturundersökning frågade vi efter hur arbetstiden fördelades mellan olika grupper av anställda. Om förhållandena är desamma nu som år 2010 så gjordes ungefär häften av arbetstiden av företagaren själv. Cirka 12 % av arbetet gjordes av företagarens maka/make. Resterande knappt 40 % av andra familjemedlemmar eller av anställd personal.

Företagarna som var 70 år eller äldre brukade betydligt mindre åkerareal 20 hektar per företag att jämföra med 38 hektar per företag för de företagare som var upp till 69 år gamla.

De flesta företagen hade enbart växtodling eller var småbrukare, men 150 mjölkföretag och 1 100 företag specialiserade på kor för uppfödning av kalvar drevs av företagare 70 år eller äldre.

År 2019 var jordbruksföretagarnas medelålder 59 år

Jag passade också på att titta på åldersfördelningen för samtliga jordbruksföretag. Av den kan man se att företagarna blir något äldre. År 2019 var medelåldern 59 år.

 

Publicerat i Företag och företagare | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ekologisk trädgårdsodling

I dagarna släppte vi en rapport som innehåller nya, spännande uppgifter om den ekologiska odlingen av trädgårdsväxter i Sverige. Givetvis ska du genast ta dig an rapporten, men vi tänkte att vi skulle ge några smakprov här på bloggen också…

shutterstock_59972710.jpg

Knappt 10 procent av den svenska äppelskörden var ekologisk 2017

Under år 2017 odlades det ekologiskt på knappt 15 procent av den totala frilandsarealen för trädgårdsodling i Sverige, medan knappt 10 procent av växthusytan användes för ekologisk odling.

Den ekologiska odlingen av trädgårdsväxter har ökat kontinuerligt under det senaste decenniet, både på friland och i växthus.

Den i särklass mest ekologiskt odlade frilandsgrödan var morot, som odlades på 450 hektar, vilket ledde till en skörd på 26 000 ton. det innebär att en knapp fjärdedel av all svensk morot var ekologiskt odlad 2017. Andra frilandsgrödor med relativt hög andel ekologisk odling var jordärtskocka och vitkål, där 60 respektive 30 procent av skördarna var ekologiskt odlad. Som kontrast har vi sallat och lök, där bara 1 respektive 3 procent av den totala skörden var ekologisk.

Bland växthusgrödorna utmärkte sig kryddväxter och kruksallat, som till 99 respektive 75 procent odlades ekologiskt. För gurka och tomat var andelarna mycket lägre, vilket innebar att vi hade 400 ton ekologisk gurka och 500 ton ekologiska tomater att dela på 2017.

//Jörgen Persson

 

Publicerat i Trädgård | Märkt , , | Lämna en kommentar

Nästan alla ägg vi äter i Sverige produceras också i Sverige

Jag får ofta frågan, ”Hur många ägg äter vi till påsk?” Just den kan jag inte svara på. Vår statistik säger däremot en hel del annat om produktion och konsumtion av ägg och det kommer jag att försöka sammanfatta här.

Den svenska marknadsandelen för ägg är 98 %

Den svenska marknadsandelen för ägg, alltså en jämförelse av produktion  och totalkonsumtion visar att vi producerar 98 % av konsumtionen. År 2019 producerades 148 600 ton ägg i Sverige samtidigt som vi konsumerade 152 400 ton ägg. Importen och exporten av ägg är dessutom ungefär lika stor, omkring 20 000 ton ägg. Vi importerar ägg främst i form av äggprodukter från Polen, Danmark och Finland. Vi exporterar främst skalägg, alltså hela ägg, till Danmark och Tyskland.

morotsFör att göra en liten utvikning är marknadsandelen för ägg högre än för många andra varor. För kyckling är den t.ex. 72 %, för nötkött är den 56% och för griskött är den 77 %. Andra produkter där vi, liksom för ägg, konsumerar ungefär lika mycket som vi producerar inom Sverige är spannmål, socker, morötter och konsumtionsmjölk. Sammantaget många av ingredienserna i en smarrig morotskaka.

ägg

I siffrorna som avser totalkonsumtion (förbrukning) ingår de ägg som vi köper i affären och de är ju nästan alltid svenska. Dessutom ingår ägg som vi äter t.ex. i färdiglagad mat, bröd och buller samt i rätter på restaurang.

Totalkonsumtionen (förbrukningen) av ägg är 14,8 kilo per person år 2019

I vår statistik beräknar vi totalkonsumtion(förbrukning) och direktkonsumtion. Totalkonsumtionen inkluderar alla ägg oavsett i vilken form vi konsumerar dem. Direktkonsumtionen inkluderar de ägg vi själva köper hem som ägg från butiken liksom de ägg vi äter på restaurang antingen som ägg eller i en maträtt.

Statistiken visar att:

  • totalkonsumtionen är 14,8 kilo per person
  • direktkonsumtionen är 11,7 kilo per person.

Äggkonsumtionen sjönk under 1990-talet fram till början av 2000-talet. Därefter började den öka. De senaste åren har totalkonsumtionen varit stabil.  Jämfört med 1989 har totalkonsumtionen av ägg ökat med nästan 1 kg per person och år medan direktkonsumtionen är ungefär lika hög nu som för 30 år sedan. Skillnaden mellan totalkonsumtionen och direktkonsumtionen har alltså ökat. Den innebär att vi för ägg precis som för varor som socker och mjöl äter mer förädlade produkter där råvaran ingår. Det vill säga vi  köper bullar och bröd och färdigrätter istället för att baka och tillreda själva av råvarorna.

200 ägg om året

Medelvikten för ägg är ungefär 58 gram vilket också motsvarar ett medelstort ägg. Det innebär att vi äter litet drygt 200 ägg antingen i restaurangmat eller i de rätter vi gör själva i hemmet.

Ägg kostar lika mycket nu som de gjorde på 1970-talet

I statistiken finns priser i kronor från 1950-talet fram till år 2012. Eftersom inflationen var hög på 1980-talet redovisar jag priserna löpande och i 2012 års prisnivå. Diagrammet visar att priserna på ägg i 2012 års prisnivå sjönk något under 1960-talet, var relativt stabila under 1970 till 1980-talet, sjönk mellan 1985-1995, återigen var stabila under en 10-årsperiod för att öka under senare delen av 2000-talet.

Om man alltså räknar bort inflationen och jämför priserna i 2012 års prisnivå kostar ett kilo ägg ungefär lika mycket nu som under 1970-talet. Priserna på en del andra varor däremot, t.ex. apelsinerfalukorv och fläskkotlett samt nötkött är betydligt lägre nu än de var på 1970-talet. Själv gillar jag att fundera på prisutveckling i ”riktiga priser”. Men för de av er som vill studera prisutvecklingen med hjälp av index har jag gjort diagrammet nedan. Jag kan då fortsätta tidsserien fram till och med år 2019. Jag har gjort diagrammet över samma period som jag visade konsumtionen i början av blogginlägget. Jag har räknat fram prisnivån till 2019 års fasta priser. Båda diagrammen över priser visar ungefär samma sak  men bygger på olika källor.

Index likväl som ett pris kan inflationsjusteras. Jag visar prisutvecklingen för ägg dels i 2019 års prisnivå och dels i löpande priser, det vill säga. utan inflationsjusteringen. Möjligen blir prisutvecklingen lättare att förstå i diagrammet nedan. Om värdet för indexet i 2019 års prisnivå sjunker, innebär det att ägg blir billigare jämfört med andra varor. Om värdet för indexet i 2019 års prisnivå hela perioden hade varit 100, hade priset på ägg förändrats lika mycket som inflationen och ägg hade vare sig blivit dyrare eller billigare jämfört med andra varor vi köper

Diagrammet visar att ägg har blivit något dyrare sedan år 1989. Priserna på ägg sjönk i början av 1990-talet, var stabila under perioden 1996-2006. Därefter ökade priserna 2017-2010. De senaste åren har prisutvecklingen för ägg följt inflationen.

240 företagare med fler än 1 000 höns

År 2019 fanns det ungefär 240 företagare med fler än 1 000 höns. Vid dessa litet större företag fanns det 8,9 miljoner höns i juni 2019. Det finns dock många jordbruksföretag som har färre än 1000 höns. I juni 2019 var de ungefär 2 100 stycken. Antalet höns vid dessa företag var omkring 50 000 stycken.

Källor

Statistiken för konsumtionen 2018 och 2019 bygger på de marknadsbalanser Jordbruksverket gör. I övrigt är statistiken hämtad från statistiskdatabasen och det statistiska meddelandet om husdjur i juni.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Knappt 70 öre per kilo så stor var skillnaden i pris mellan ekologisk och konventionell mjölk i januari 2020

I vår officiella prisstatistik har vi följt priset på ekologisk och konventionell mjölk månad för månad sedan 2010. Vill du göra egna diagram är det enklast att titta i vår statistiska databas under priser.

Statistiken sedan visar att priset för ekologisk mjölk har varierat mellan 4,5 kr/kg och 5,0 kr/kg det senaste året. Priserna ökade något i september oktober för att sjunka något den senaste månaden. Priserna för konventionell mjölk har legat strax under 4 kr under de åtta första månaderna år 2019 men ökade också de i september-oktober. Priserna har därefter varit konstanta 4,0 kr/kg.

I januari 2020 var priset knappt 70 öre högre för ekologisk mjölk jämfört med konventionell mjölk. Under framförallt 2016 var priskillanden större uppemot 1,50 kr/kg, men då var också priset för konventionell mjölk lägre.

//Ann-Marie Karlsson

mjölk

Publicerat i Priser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Den stora höstsådden 2019 bäddar för liten vårsådd och en hög skörd

Höstsådden 2019 var en av de största vi haft och om den inte utvintrar, det vill säga överlever vintern och våren, så får vi också en ovanligt liten vårsådd och förutsättningar för en hög skörd år 2020. Anledningen är att de höstsådda grödorna som höstvete har en högre avkastning per hektar än de vårsådda grödorna som vårkorn.

I den officiella statistik vi publicerade i slutet av november uppgick den höstsådda arealen till 588 500 hektar. Det är:

  • i nivå med 2018 års höstsådda arealer
  • 9 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren
  • 17 % mer än tioårsgenomsnittet.

image005Hur stor höstsådden blir beror på hur tidigt grödorna kan skördas på hösten och hur vädret är. Åren 2018 och 2019 var förhållanden gynnsamma. Under 2019 var det torrt väder i augusti september vilket medförde att grödorna kunde skördas tidigt. Det gav tidsutrymme för många jordbrukare att förbereda marken för höstsådd och att så de höstsåda grödorna. Det fanns dock undantag t.ex. i norra Svealand och i Gävleborgs län där ihållande regn medförde att en del planerad höstsådd fick ställas in. Den höstsådda arealen blev därmed hög.

Det är en kontrast till hösten 2017 som ju föregick missväxtåret 2018. Den hösten såddes betydligt mindre höstsådda grödor än normalt på grund av regnigt och blött väder.

Höstsådden 2019 bestod av 494 100 hektar spannmål

  • 410 200 hektar höstvete,
  • 33 700 hektar höstråg,
  • 21 400 hektar höstkorn och
  • 28 800 hektar höstrågvete,

Höstsådden av oljeväxter bestod av 93 600 hektar höstraps samt 800 hektar höstrybs, därmed totalt 94 400 hektar oljeväxter.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer, Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Italien är det land som skapar näst mest värde i jordbruket inom EU

italiena

Det italienska jordbruket skapar 13 % av jordbrukets produktionsvärde till producentpris. Det vill säga värdet exklusive stöd. Det är bara jordbrukarna i Frankrike som skapar större värde. Italien följs tätt av Tyskland på tredje plats följd av Spanien och Storbritannien.

Det finns över en miljon jordbruksföretag i Italien. De flesta är små och antalet företag som har mer än 50 hektar är endast 40 300 stycken. I genomsnitt brukar ett företag 11 hektar åkermark. Andel kvinnor som är driftsledare är hög jämfört med många andra medlemsländer 32 %. Det innebär t.ex. att andelen är dubbelt så hög som den i Sverige.  Andelen driftsledare under 40 år är dock endast 8 %.

Jordbruket sysselsätter 875 000 årsarbetstider så antalet årsarbetstider per företag är strax under en. Arealen jordbruksmark är 12,5 miljoner hektar. Av den arealen består 7 miljoner av åkermark.

italien

EU har också en typologi för jordbruksföretagen där de delas in efter storlek och efter Italien typvilken driftsinriktning de har, t.ex. specialiserad växtodling eller specialiserade mjölkföretag. Typologin ger också en bild produktionsvärdet i form av standardiserade intäkter för de olika driftsinriktningarna. Bilden till höger visar Italien hör till EU:s stora vinländer och 32 % av produktonsvärdet i jordbruket skapas av företag som är specialiserade på trädgård, fruktträd och vin. Ungefär hälften av värdet i jordbruket skapas av specialiserade på olika slag av växtodling. Företag specialiserade på  får, get och häst skapar 6 % av produktionsvärdet. Det är mer än specialiserade nötköttsföretag som skapade  4 % av produktionsvärdet.

Utvecklingen av det italienska jordbruket

Värdet av såväl animalier som vegetabilier har ökat något sedan år 1999. Jämfört med EU:27 så har dock den andel som skapas i Italien minskat framförallt för vegetabilier. Slaktvolymer och mjölkproduktion har varit oförändrad under perioden.

//Ann-Marie Karlsson

italienas

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar