Slakten av nötkreatur ökar under hösten, vintern

Idag publicerade vi statistik om slaktens storlek i november. Nedan visar jag slaktens utveckling månad för månad fram till november under år 2020. Diagrammet visar att slakten av nötkreatur är något lägre under sommaren för att sedan öka under hösten och vintern. Slakten av grisar varierar något mellan de olika månaderna, vilket också slakten av fjäderfä gör. I november bestod 26 % av slakten av nötkreatur, 43 % av grisar, 1 % av får och 30 % av fjäderfä.

Jag roade mig också med att göra motsvarande diagram för perioden 2009-2019. Diagrammet visar att slakten av gris har minskat något, slakten av nötkreatur har återhämtat sig efter en svacka åren 2012- 2013. Slakten av fjäderfä ökade mellan åren 2014-2017 men förefaller därefter ha nått en ny platå. År 2019 bestod 25 % av slakten av nötkreatur, 44 % av grisar, 1 % av får och 30 % av fjäderfä.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Statistik om trädgårdsodling, viltskador, och jordbrukets struktur med kommunstatistik om företag och djur

Om 2020 var insamlingens år så är 2021 publiceringens år. Vi kommer att publicera en rad rapporter som vi bara publicerar efter den stora strukturundersökningen vart fjärde år. Här listar jag de rapporter som kommer från strukturundersökningen under det första halvåret

2021-02-03Jordbruksmarkens användning 2020. Slutlig statistik
2021-02-26Arrendepriser på jordbruksmark 2020
2021-03-15Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020. Svensk typologi
2021-04-28Jordbruksföretag och företagare 2020
2021-06-01Sysselsättningen i jordbruket 2020
2021-06-02Jordbrukarföretagens kombinationsverksamheter 2020

Allt man kan veta om trädgård

Vi undersöker också struktur och produktionen i trädgårdsnäringen vart tredje år. En användbar statistik om en växande näring. Statistiken publiceras runt midsommar.

2021-06-29Areal, Odling, Skörd, Struktur, Sysselsättning, Trädgård

Viltskador i jordbruket 2020

Viltskador diskuteras mer och mer. I början av juli kommer statistik över viltskadorna 2020. Undersökningen har genomförts en gång tidigare.

2021-07-06Viltskador i lantbruksgrödor 2020

Ekonomin i Jordbruket- var ökar produktionsvärdet?

Ekonomin i jordbruket förtjänar litet extra uppmärksamhet också i statistiken. Under 2021 publicerar vi ytterligare en rapport från Jordbruksekonomiska undersökningen. Nu mer fokuserad på företagsekonomiska nyckeltal och möjliga internationella jämförelser.

2021-08-26Jordbruksekonomiska undersökningen 2014–2019, nyckeltal och standardiserade intäkter

Långa tidsserier ger perspektiv framåt

Jag vurmar ju litet extra för det perspektiv på dagens utveckling som man får om man tittar bakåt i tiden. I Jordbruksstatistiken finns långa sammanhängande tidsserier. I augusti publicerar vi några sådana serier med basdata.

2021-08-16Långa tidsserier – Basstatistik om jordbruket åren 1866–2020

Du hitta dessa datum samt datum för all annan officiell statistik vi publicerar i vår publiceringsplan. Jag hoppas också vi hinner göra några extra specialbearbetningar här på bloggen. Framförallt om djur som ju totalundersöktes år 2020 och där möjligheterna för nya vinklar är stora.

Med förhoppningen att ni alla kommer att få nytta av den nya statistiken för utredningar, forskning och debatt. God fortsättning 2021.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Ett varmt tack till alla er som lämnat uppgifter till jordbruksstatistiken år 2020

2020 har varit ett ofärdsår. Jag vill därför passa på att tacka de 60 302 jordbrukare litet extra som trots detta svarat på årets strukturundersökning. Vi har pratat med ungefär 7000 av er på telefon i samband med uppgiftsinsamlingen. De samtalen har också gett oss många värdefulla insikter om jordbruket i Sverige. TACK.

Tack också alla ni som svarat på våra urvalsundersökningar, till exempel Jordbruksekonomiska undersökningen, och nu i december arrendeprisundersökningen.

Varje svar är en byggsten som skapar god kunskap om jordbruket

Ditt svar behövs för den statistik som ligger till grund för beslutsfattande, debatt och forskning inom jordbruksområdet.

Foto:Shutterstock

Ofärdsåret 2020 har också gett många av oss en påminnelse om vikten av god statistik för att kunna fatta bra beslut. Statistik är viktigt för ett demokratiskt samhälle.

Under december har jag påmint om den statistik vi har som är uppdelad efter län. Jag visade också några animeringar bland inläggen. Jag upprepar dem här ifall ni missade dem.

Med det vill jag önska er alla ett Gott Nytt År.

//Ann-Marie Karlsson

Hektarskörd, totalskörd och areal av spannmål 1866-2018

Avkastningen i kilo per hektar finns på den vänstra axeln. På den nedre axeln finns arealen i hektar. Havre är alltså den gröda som odlas på flest hektar. Bubblans storlek speglar totalskörden av grödan. Havre går ut starkt i början av förra århundradet. Men hur ska det gå? Svåra konkurrenter är vårkorn och höstvete.

Konsumtionen av mjölk

Animeringen visar konsumtionen av mjölk per person sedan 1960-talet. Det är kul att se hur mellanmjölken spurtar om lättmjölken.

Avkastningen för vårkorn och höstvete åren 1914- 2019

Den första animeringen visar varje år och åskådliggör hur mycket avkastningen varierar från ett år till ett annat. Den andra visar 5-årsmedelvärden och tydliggör skillnaden mellan avkastningen av höstvete och vårkorn.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Passa på att resa 100 år i tiden och mingla på mormors morfars gård

I år ska vi hålla oss hemma och inte mingla med släkten som vi brukar göra vid jul- och nyårshelgerna. I år kan vi istället passa på att göra en liten tidsresa och mingla med den historiska släkten. De av er som har en släkting som hade jordbruk i Sverige mellan 1914 och 2019, kan kika in på deras gård. Vid den tiden gjordes lokalundersökningar av jordbruket i hela Sverige. De enskilda formulären från undersökningen finns att läsa gratis hos Riksarkivet. Den innehåller uppgifter om vilka grödor som odlades och hur många djur gården hade. Det var en föregångare till den strukturundersökning som vi skickat till alla jordbrukare i sommar.

Jag letade med viss möda reda på min farfarsfars och farfarsmors gård så att jag skulle kunna jämföra gården med socknen, länet och resten av Sverige. På första sidan av formuläret stod att läsa…

allgunnaryda

… så vissa skrivningar är sig lika nu som då. Sekretessen varar dock inte för evigt och nu 100 år senare kan vi titta i formulären. Uppgifterna samlades in av Hushållningssällskapet som också besökt gården för att fylla i formuläret. På första sidan framgår att det fanns 1 sto, 4 kor, 1 ungnöt, 1 kalv, 4 baggar och tackor, 4 lamm, 3 grisar och 12 höns på gården som var 1/8 mantal.

På baksidan kan man läsa om växtodlingen. Trädgården var 0,2 hektar varav 0,03 hektar (inte mycket) användes för köksväxtodling. Det fanns 4,25 hektar åker, 4 hektar naturlig äng, 62,55 hektar skogsmark, 1 hektar övrig mark. Tillsammans blev det 72 hektar.

Frågorna som ställdes för att belysa vilka grödor som odlades på åkermarken visar att förutom arealen så var utsädesmängden viktig. Man frågar efter utsädessmängden både i kilo per hektar och totalt. Den som studerar siffrorna nedan ser dessutom att Hushållningssällskapets insamlare inte riktigt fått uppgifterna att stämma 0,10 hektar vårvete sått med 240 kilo per hektar blir inte 30 kilo totalt. Man frågade också efter föregående års skörd av de olika grödorna. Det innebär ju att man inte vet vilken areal som hör ihop med skörden så någon avkastning per hektar kan man inte räkna fram.

allgunnaryd

Min farfarsfars gård bestod alltså av 4,24 hektar åker. Var det litet eller mycket på den här tiden? SCB har digitaliserat äldre statistikpublikationer och jag kan se att ungefär 31 % av brukningsenheterna i Jönköpings län och 26 % av brukningsenheterna i riket fanns i gruppen mellan 2,01 och 5,0 hektar. Min farfarsfars jordbruk var alltså ungefär genomsnittligt stort.

Andel företag efter areal år 1916

allgunnarydaa

I Jordbruk och Boskapsskötsel kan man också se hur stor areal av olika grödor som odlades i Hultsjö socken där farfarsfar bodde och i Riket. En jämförelse visar att grödfördelningen på åkrarna var ungefär densamma som i socknen, men att den däremot skilde sig från hela Riket. Det var framförallt en större andel höstsådda grödor i riket. Just farfarsfars gård hade också en större andel ängsmark i förhållande till åkermarken än genomsnittet både i socknen och i riket.

//Ann-Marie Karlsson

allgunnarydast
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Det finns 1 800 hektar åkermark och 8 000 hektar slåtterängar norr om polcirkeln i Norrbottens län.

Som alla vet bor tomten någonstans norr om polcirkeln i Norrbottens län. Mina finska kollegor påstår sig ha sett tomten i Roovaniemi, men jag undrar jag….

Jag tror att han bor hos någon av de runt 200 jordbrukare som finns norr om polcirkeln. Kanske jobbar han på sommaren med att hjälpa till att bruka de 1 800 hektar åkermark, mestadels med vall som brukas norr om polcirkeln. Eller också är han med och slår på de 8 000 hektar myrmark som finns norr om polcirkeln.

Det finns 32 000 hektar åkermark i Norrbottens län det innebär att 6 % av åkermarken finns norr om polcirkeln.

Tema för vår adventskalender i år har varit den statistik var har om jordbruket i Sveriges alla län. För den som vill se aktuell statistik över samtliga län finns en sida med powerpoints som tagits fram inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin här.

Du kan också ladda ner just den regionala statistik som rör Norrbottens län nedan. Är du intresserad av utvecklingen mellan 1866-2007 så finns den också för nedladdning nedan. Alla siffror finns i vår databas.

Basfakta om Norrbottens län

Antalet jordbruksföretag i Norrbottens län var runt 1 300 år 2019. Basfakta om jordbruket i Norrbottens län visar att ungefär 2 % av landets företag finns i länet. Företagarna brukar 1 % av landets åkermark och 2 % av landets betesmarker och slåtterängar. Företagen är alltså mindre än de i genomsnitt är i riket.

Ett par procent av rikets kor, grisar och får finns i länet. Det är också vanligare med såväl ekologisk växtproduktion som ekologisk mjölkproduktion i Norrbottens län än i riket som helhet

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I Västra Götalands län producerades 23 tusen ton nötkött år 2018, medan konsumtionen av nötkött var 42 tusen ton

Tema för vår adventskalender i år är statistik om jordbruket i Sveriges alla län. För den som vill se aktuell statistik över samtliga län finns en sida med powerpoints som tagits fram inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin här. Du kan också ladda ner just den regionala statistik som rör Västra Götalands län nedan. Är du intresserad av utvecklingen mellan 1866-2007 så finns den också för nedladdning nedan. Alla siffror finns i vår databas.

I dag tittar jag på produktionen av kött per län och jämför med konsumtionen av kött. Konsumtionen är mätt i samma enhet som produktionen, slaktkroppsvikt. Det vill säga totalkonsumtion eller förbrukning. När jag gjorde uppdelningen per län multiplicerade jag genomsnittskonsumtionen i riket per person med befolkningen i länet. Jag förutsätter alltså att man har samma konsumtionsvanor i samtliga län. Procentsatsen visar hur stor del av konsumtionen i länet som täcks av produktionen i länet.

Förutom studien av Västra Götalands län ovan så har jag också, så här i jultider, tittat på konsumtion och produktion av griskött i samtliga län. I praktiken ger det en bild av om konsumtion och produktion sker i samma län.

Basfakta om Västra Götalands län

Västra Götalands län är ett betydande jordbruks län, oftast på andra plats efter Skåne. Antalet jordbruksföretag var runt 3 300 år 2019. Basfakta om jordbruket i Västra Götalands län visar att ungefär 19 % av landets företag finns i länet. Företagarna brukar 17 % av landets åkermark och 14 % av landets betesmark. Företagen är alltså större än de i genomsnitt är i riket.

17 % av landets kor och får finns i länet. Det är också vanligare med såväl ekologisk växtproduktion som ekologisk mjölkproduktion i Västra Götalands län än i riket som helhet

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I Östergötlands län är skillnaden i avkastning mellan höstvete och vårkorn i år 2 200 kilo per hektar

Tema för vår adventskalender i år är statistik om jordbruket i Sveriges alla län. För den som vill se aktuell statistik över samtliga län finns en sida med powerpoints som tagits fram inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin här. Du kan också ladda ner just den regionala statistik som rör Östergötlands län nedan. Är du intresserad av utvecklingen mellan 1866-2007 så finns den också för nedladdning nedan. Alla siffror finns i vår databas.

Höstvete kan inte odlas i hela Sverige, men i de län där den odlas är avkastningen per hektar högre än för vårkorn. Det är därför som en stor höstsådd är en byggsten i en god skörd nästkommande år. I år var till exempel höstsådden den största någonsin.

Skillnaden mellan avkastningen av höstkorn och vårkorn

Jag visar två animeringar av avkastningen av vårkorn och höstvete för riket nedan. Den första visar värdet år för år och den andra 5-årsmedelvärden. Den årliga animeringen tydliggör de årliga variationerna i skörden medan animeringen med 5-årsmedelvärden tydligare visar skillanden.

Basfakta om Östergötlands län

Östergötlands län är ett betydande jordbrukslän. Länets jordbrukare skapar ungefär 8 % av jordbrukets produktionsvärde.  Antalet jordbruksföretag var runt 3 300 år 2019. Basfakta om jordbruket i Östergötlands län visar att ungefär 5 % av landets företag finns i länet. Företagarna brukar 8 % av landets åkermark och 9 % av landets betesmark. Företagen är alltså större än de i genomsnitt är i riket.

7 % av landets kor och får finns i länet. Det är också vanligare med såväl ekologisk växtproduktion som ekologisk mjölkproduktion i Östergötlands län än i riket som helhet

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

21 kor för uppfödning av köttdjur finns i Gävleborgs län

Tema för vår adventskalender i år är statistik om jordbruket i Sveriges alla län. För den som vill se aktuell statistik över samtliga län finns en sida med powerpoints som tagits fram inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin här. Du kan också ladda ner just den regionala statistik som rör Gävleborgs län nedan. Är du intresserad av utvecklingen mellan 1866-2007 så finns den också för nedladdning nedan. Alla siffror finns i vår databas.

Antalet köttkor per företag ä betydligt mindre än antalet mjölkkor per företag. Genomsnittet för riket är 20 köttkor per företag. Län med fler än 25 köttkor per företag är Östergötlands län, Södermanlands län, Gotlands län och skåne län.

Basfakta om Gävleborgs län

Det fanns ungefär 2 000 jordbruksföretag i Gävleborgs län år 2019. De brukar 66 100 hektar åkermark. Ungefär 24 % av åkermarken odlas av spannmål och 69 % odlas med vall och grönfoder växter. Det innebär att företagen är litet mindre i Gävleborgs län än genomsnittet i riket. Av de kor som finns i Gävleborgs län finns det ungefär lika många köttkor respektive mjölkkor.

//Ann-Marie

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

År 2020 odlades 202 hektar oljelin i Uppsala län

Tema för vår adventskalender i år är statistik om jordbruket i Sveriges alla län. För den som vill se aktuell statistik över samtliga län finns en sida med powerpoints som tagits fram inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin här. Du kan också ladda ner just den regionala statistik som rör Uppsala län nedan. Är du intresserad av utvecklingen mellan 1866-2007 så finns den också för nedladdning nedan. Alla siffror finns i vår databas.

Vi samlar också in statistik om grödor som inte är så vanliga. Oljelin är en sådan gröda. Odlingen av oljelin har minskat från 6 000-8000 hektar för 5-6 år sedan till drygt 2000 hektar år 2020. Mest oljelin odlas i Östergötlands län.

Den totala skörden har beräknats till 3 500 ton, vilket är en minskning med över 60 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Basfakta om Uppsala län

Ungefär 4 % av landets företag finns i Uppsala län. Företagarna brukar 6 % av landets åkermark och 4 % av landets betesmark. Det är något vanligare med ekologisk mjölkproduktion i Uppsala län än i riket som helhet.

Det fanns 162 000 hektar åkermark i länet. Drygt hälften av arealen 54 % odlas med spannmål 2020 och 30 % med vall- och grönfoderväxter. Sex av tio kor i länet var mjölkkor och fyra av tio kor var kor för uppfödning av kalvar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Det finns 1900 jordbruksföretag Dalarnas län. Ungefär 27 % av dem fokuserar på husdjursskötsel och 28 % på Växtodling och trädgårdsskötsel

Tema för vår adventskalender i år är statistik om jordbruket i Sveriges alla län. För den som vill se aktuell statistik över samtliga län finns en sida med powerpoints som tagits fram inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin här. Du kan också ladda ner just den regionala statistik som rör Dalarnas län nedan. Är du intresserad av utvecklingen mellan 1866-2007 så finns den också för nedladdning nedan. Alla siffror finns i vår databas.

I Sverige grupperar vi företagen med hjälp av att se hur mycket modellerad arbetstid som går åt för olika grödor och djur. Om t.ex. mer än 2/3 av arbetstiden beräknas användas för att arbeta med djur blir företaget ett företag med inriktning Husdjursskötsel. Om däremot ungefär hälften av arbetstiden läggs på djur och hälften på t.ex. odling av spannmål så skulle företaget klassas som ett Blandat jordbruk. Företag med en arbetstid under 400 timmar hamnar i gruppen småbruk.

Vi publicerar grupperingen ungefär vart fjärde år. De senaste siffrorna är från 2016. I bilden nedan kan ni se andelen av företagen som är fokuserade på Husdjursskötsel, Växtodling och trädgårdsproduktion, Blandat jordbruk samt småbruk. I hela riket är:

  • 28 % fokuserade på Växtodling och trädgårdsskötsel
  • 30 % fokuserade på Husdjursskötsel
  • 6 % blandade jordbruk
  • 36 % småbruk

Som man kan förvänta sig är det vanligare med Växtodling i län med mycket slättbygder. Husdjursskötsel dominerar i Skogsbygderna i Södra Sverige. I Västerbottens- och Norrbottens län dominerar småbruk.

Basfakta om Dalarna län

Jordbruket i Dalarnas län domineras av mjölk- och köttproduktion. Antalet jordbruksföretag var drygt 1 900 år 2019. Basfakta om jordbruket i Dalarnas län visar att ungefär 3 % av landets företag finns i länet. Företagarna brukar 2 % av landets åkermark och också 2 % av landets betesmark. Ungefär 30 % av åkermarken odlas med spannmål och 60 % med vall-och grönfoderväxter.

Ungefär häften av korna i Dalarnas län är mjölkkor och hälften är kor för köttproduktion. Det är vanligare med ekologisk produktion i Dalarnas län än i Riket.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar