Tjeckien dominerar odlingen av vallmo inom EU

Jag blev nyfiken på hur mycket vallmo som odlas inom EU. Det ledde mig så så småningom till Tjeckiens statistikmyndighet. Men för att börja från början. För att få svar på min fråga letade jag först i poppieaEurostats databas. där särredovisades inte vallmo utan var en bland flera grödor under övriga oljeväxter. Jag tittade då vidare i FAO:s databas. I den kunde jag se att nästan hälften av länderna inom EU odlade vallmo år 2017. För EU:länderna var arealen totalt ungefär 80 000 hektar.

Tjeckien visade sig vara det land som odlade mest vallmo, 33 000  hektar eller ungefär 40 % den totala vallmoodlingen inom EU. FAO indikerade dessutom att siffrorna från Tjeckien var hämtade från officiell statistik. Jag sökte mig därför vidare till Tjeckiens statistikbyrå.

Statistiken från Tjeckiens statistikdatabas visar att odlingen i Tjeckien har omfattat mellan 27 tusen och 36 tusen hektar de senaste sex åren. Den genomsnittliga hektarskörden var högst år 2014 med 900 kg frö per hektar. Totalskörden av vallmo i Tjeckien har minskat de senaste åren och var 14 tusen ton frö år 2018. Jag hittade också ett reportage från en resa till Tjeckien i svensk frötidning  från år 2009. Den beskriver fröodling litet mera generellt i Tjeckien.

//Ann-Marie Karlsson

poppiesa

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Uppgifter om dina släktingars gård åren 1914-19 finns hos Riksarkivet. Hur såg det ut hos farfarsfar?

Det var arkivens dag igår och fars dag idag. Så vad kan vara bättre än att försöka få en inblick i farfarsfars liv. Det finns en hel del spännande uppgifter om honom och andra jordbruksföretagare hos Riksarkivet. Ett exempel är att de enskilda formulären från lokalundersökningen åren runt 1916 finns att läsa digitalt hos Riksarkivet. Lokalundersökningen har ungefär samma innehåll som vår nuvarande jordbrukscensus. Den innehåller uppgifter om vilka grödor som odlades och hur många djur gården hade.

Jag letade med viss möda reda på min farfarsfars gård i byn Stora Allgunnaryd i Hultsjö socken så att jag skulle kunna jämföra hans och farfarsmors gård med socknen, länet och resten av Sverige. På första sidan av formuläret stod att läsa…

allgunnaryda

… så vissa skrivningar är sig lika nu som då. Uppgifterna samlades in av Hushållningssällskapet som också besökt gården för att fylla i formuläret. På första sidan framgår att det fanns 1 sto, 4 kor, 1 ungnöt, 1 kalv, 4 baggar och tackor, 4 lamm, 3 grisar och 12 höns på gården som var 1/8 mantal.

På baksidan kan man läsa om växtodlingen. Trädgården var 0,2 hektar varav 0,03 hektar (inte mycket) användes för köksväxtodling. Det fanns 4,25 hektar åker, 4 hektar naturlig äng, 62,55 hektar skogsmark, 1 hektar övrig mark. Tillsammans blev det 72 hektar.

Frågorna som ställdes för att belysa vilka grödor som odlades på åkermarken visar att förutom arealen så var utsädesmängden viktig. Man frågar efter utsädesmängden både i kilo per hektar och totalt. Den som studerar siffrorna nedan ser dessutom att Hushållningssällskapets insamlare inte riktigt fått uppgifterna att stämma 0,10 hektar vårvete sått med 240 kilo per hektar blir inte 30 kilo totalt. Man frågade också efter föregående års skörd av de olika grödorna. Det innebär ju att man inte vet vilken areal som hör ihop med skörden så någon avkastning per hektar kan man inte räkna fram.

allgunnaryd

Min farfarsfars gård bestod alltså av 4,24 hektar åker. Var det litet eller mycket på den här tiden? SCB har digitaliserat äldre statistikpublikationer och jag kan se att ungefär 31 % av brukningsenheterna i Jönköpings län och 26 % av brukningsenheterna i riket fanns i gruppen mellan 2,01 och 5,0 hektar. Min farfarsfars jordbruk var alltså ungefär genomsnittligt stort.

Andel företag efter areal år 1916

allgunnarydaa

I Jordbruk och Boskapsskötsel kan man också se hur stor areal av olika grödor som odlades i Hultsjö socken där farfarsfar bodde och i Riket. En jämförelse visar att grödfördelningen på åkrarna var ungefär densamma som i socknen, men att den däremot skilde sig från hela Riket. Det var framförallt en större andel höstsådda grödor i riket. Just farfarsfars gård hade också en större andel ängsmark i förhållande till åkermarken än genomsnittet både i socknen och i riket.

//Ann-Marie Karlsson

allgunnarydast

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbruket i Italien, Frankrike och Spanien skapar hälften av jordbrukets bruttoförädlingsvärde inom EU

pengar2Jordbrukets bruttoförädlingsvärde är skillnaden mellan jordbrukets produktionsvärde och kostnaden för  insatsvaror och tjänster. Det innebär alltså enkelt uttryckt totala intäkter minus löpande kostnader i form av t.ex. foder, gödselmedel och drivmedel. Bruttoförädlingsvärdet speglar alltså det värde som jordbrukarna skapar när de använder sina insatsvaror och tjänster. Det är bruttoförädlingsvärdet som när det summeras från alla branscher är bruttonationalprodukten (BNP)

Totalt inom EU är bruttoförädlingsvärdet från jordbrukssektorn 177 miljarder euro år 2018. Tre länder Italien, Frankrike och Spanien svarar för hälften av bruttoförädlingsvärdet. Storbritannien inklusive Nordirland svarar för 6 % av bruttoförädlingsvärdet inom EU:28.

17 av EU:s 28 medlemsländer delar på 10 % av bruttoförädlingsvärdet. Sverige tillhör dessa länder och står för 1 135 miljoner euro.

//Ann-Marie Karlsson

bruttoförädling

Publicerat i Ekonomi, Internationellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fascinerande fakta om tackor, baggar och lamm åren 1970-2019

får_stenAntalet tackor och baggar har ökat från runt 150 000 tackor och baggar under 1970- och 1980-talet till 225 000 – 250 000 tackor och baggar under de senaste åren. Det innebär att det totala antalet får det vill säga tackor, baggar och lamm i juni har varit runt 550 000 till 600 000 får de senaste åren. Antalet får ökade mellan åren 2002 och 2011 för att därefter sjunka något. År 2019 var antalet 549 000 får.

Antalet företag med får har minskat från att ha varit runt 10 000 under 1970- och 1980-talet till dagens siffror runt 8000 – 9000 företag med får.

Antalet tackor och baggar per  företag har fördubblats från 16 tackar och baggar per företag till 33 tackar och baggar per företag år 2019.

tackor och baggar

Slakt av får och lamm

Produktionen av får- och lammkött var lägre än 4000 ton under 1990-talet. Från början av 2000-talet har produktionen ökat till dagens nivåer över 5 tusen ton.

//Ann-Marie Karlsson

slaktfår.jpg

Publicerat i Fascinerande fakta, Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

20 i topp: Köttkonsumtionen per person per land i världen

älgköttStatistik om köttkonsumtion är alltid intressant. Det är också ett område med många olika definitioner och begrepp. I det här blogginlägget tittar jag på statistik om köttkonsumtion per person från FAO. Definitionen motsvarar det som vi kallar totalkonsumtion eller förbrukning/åtgång av kött när vi pratar om motsvarande statistik i Sverige. Enkelt uttryckt mäts det i ”slaktkroppsvikt” det vill säga kött med ben.

fördelning köttJag har använt ett treårsgenomsnitt för de tre senaste år som finns tillgängliga vid FAO, det vill säga åren 2011-2013.

Diagrammet till höger visar att totalkonsumtionen av kött per capita i genomsnitt var 45 kilo åren 2011-2013. I genomsnitt var 35 % griskött, 33 % fjäderfäkött och 21 % nötkött. Får- och getkött svarade bara för 4 % av köttkonsumtionen. Övrigt kött som t.ex. inkluderar vilt, häst och kaninen samt innanmat som lever och njure svarade för 7 % av konsumtionen.

Siffrorna visar att det land bland länderna på 20 i topplistan där totalkonsumtionen av kött är högst per person är Australien, följt av USA, Nya Zeeland och Argentina. Sverige kommer på 36 plats, mittemellan Finland och Danmark.

Det är också intressant att titta på hur konsumtionen är sammansatt. I USA kommer hela 32 % från nötkött, medan motsvarande siffra på öarna Saint Lucia och Samoa är 6 % respektive 10 %. I Mongoliet kom mer än hälften av totalkonsumtionen av kött från får- och getter. På Island var motsvarande andel 23 %.

Österike är det land där andelen griskött är högst med 56 %. Medan motsvarande andel är 0 % i Kuwait och Mongoliet. Andelen fjäderfä högst på Saint Vincent och Grenadinerna.

kötta

Nedan har jag tagit fram statistik för några regioner i världen. Den visar att totalkonsumtionen av kött per person är högst i Oceanien och Nordamerika. Konsumtionen i Europa är ungefär lika hög som den i Sverige.

Den del av kött-konsumtionen som kommer från nötkött är något högre i Sverige än i Europa och i nivå med Nordamerika och Oceanien.

fördelning kött

Men vad är nu detta, 80 kilo per person i Sverige! Borde det inte vara 82-83? Jo teoretiskt borde det det. FAO beräknar principiellt konsumtionen på samma sätt som vi i Sverige beräknar totalkonsumtion. Det vill säga genom att ta import + produktion – export. Den produktion som finns kvar fördelar de sedan på olika användning t.ex. människomat, djurfoder och industriändamål. Det som används till mat divideras till slut med befolkningen i landet. Anledningen till skillnaden är att man under beräkningarna i smådetaljer gör litet olika bedömningar om t.ex. vad som är kött, vad går till djurfoder, hur hanteras svinn, hur klassas olika varor i import och exportstatistiken. FAO försöker dock göra på samma sätt för alla länder och FAO-statistiken ger en spännande bild över hur konsumtionen skiljer sig åt i världen.

//Ann-Marie Karlsson

Om du vill göra egna tabeller och jämförelser klicka på länken FAOs-statistiksida till höger, välj därefter ”Data” och sedan rubriken ” Food Supply – Livestock and Fish Primary Equivalent” under huvudrubriken ”Food supply”

Publicerat i Konsumtion | Märkt , , | Lämna en kommentar

Var odlas frukten i EU?

1,5 miljoner jordbruksföretag odlade frukt och nötter inom EU år 2017. Mer finns att läsa på Eurostats hemsida.

frukt i eu

 

Publicerat i Trädgård | Lämna en kommentar

Löneskillnader för arbete i jordbruket mellan åren 1870-1918 och 2018

Det är den 30 oktober och den sista veckan i oktober går mot sitt slut. Det är också höstlov och många har passat på att ta en veckas betald semester innan julstressen tar vid. Sista veckan i oktober var, för inte så många år sedan som vi ibland vill tro, också den vecka då det var möjligt för statare, drängar och pigor att byta arbetsgivare och vara lediga. Veckan kallades slankveckan eftersom ledigheten då inte var betald och mathållningen blev därefter, skral.

Diagrammet nedan är hämtat från Jordbruk och Boskapsskötsel år 1918.  Det visar  priset för en dags arbete på sommaren och på vintern för män och för kvinnor.  Priserna inkluderar inte kost det vill säga dagsverkarna fick ta med egen mat.

Det är möjligt att göra några intressanta observationer. År 1918 motsvarade dagsverkspriset för en kvinna ungefär 60 % av en mans dagsverkspris. Löneskillnaderna hade dock minskat med ungefär tio procentenheter jämfört med priserna på 1870-talet. Jag väljer att inte jämföra med priserna åren 1866/70 eftersom dessa troligen påverkats  av svältåren på 1860-talet.

Dagsverkslönerna har ökat rejält mellan 1870-talet och 1918. Fram till 1915 var löneökningen reell, det vill säga lönerna steg mer än inflationen mätt i KPI. Under perioden 1916-1918 var dock inflationen också hög och motsvarade minst löneökningen. Inflationen var t.ex. hela 47 % mellan åren 1917 och 1918.

timlönförr

Så hur ser löneskillnaderna mellan män och kvinnor ut år 2018? Jag tittar på SCB: statistik över timlöner för två timlönyrkesgrupper inom jordbruket. Den visar att lönerna är relativt lika för män och kvinnor i jordbruket idag. För arbete inom växtodling är mäns löner något högre än kvinnors medan förhållandet är det omvända för djurskötare.

Har lönerna då ökat på 100 år? Tja. Det är som att jämföra äpplen och päron. Pengarna skulle räcka till så olika saker då och nu. Men 1 krona år 1918 är enligt SCB:s prisomräknare värd 19,91 kronor år 2018. Det innebär alltså ett dagsverkspris  på cirka 70 kr för kvinnor och cirka 125 kr för män i dagens penningvärde. Det är lägre än till och med 2018 års timpris, så ja lönerna har ökat.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer