I dag publicerar vi officiell statistik om svenskt vattenbruk

Du kan läsa hela det Statistiska meddelandet här.

Över 90 procent av matfisken odlades i Norra Sverige

2018 års matfiskproduktion skattas till 11 100 ton i beräknad hel färskvikt. Den odlade matfisken bestod till nästan 90 procent, eller 9 600 ton, av regnbåge. Produktionen av musslor skattas till ungefär 2 000 ton.

Ungefär 10 800 ton, eller 97 procent, av matfisken producerades under 2018 i Norra Sveriges 28 odlingar. I Södra Sverige finns 24 stycken eller 41 procent av rikets matfiskodlingar. Dessa står för 2 procent av Sveriges totala matfiskproduktion. Östra Sveriges 7 matfiskodlingar står för en procent av rikets matfiskproduktion.

matfisk

Produktionen av sättfisk är mer jämnt fördelad över landet

Produktionen av sättfisk skattas till drygt 700 ton. Även här är regnbåge den dominerande arten; produktionen av regnbåge för utsättning skattas till i runda tal 500 ton.

Sättfiskproduktionen är något mer jämnt fördelad över landet. Av den totala produktionen på 700 ton odlades 46 procent i Södra Sveriges 24 odlingar, 40 procent odlades i Norra Sveriges 22 odlingar  och 14 procent i Östra Sveriges 7 odlingar.

//Martina Kielén

sättfisk

Om statistiken

Utöver jordbruksstatistiken så ansvarar Jordbruksverket även för den officiella statistiken inom vattenbruksområdet. Vattenbruksstatistiken baseras på en årlig enkätundersökning som SCB skickar ut till samtliga företag i Sverige som bedriver kommersiell odling av fisk, kräftor, musslor, ostron och alger. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1983.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) samt fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk m.m. Fisk, kräftor eller blötdjur som hållits kvar i odling, dvs. förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Med produktion av sättfisk och sättkräftor avses vad som under året levererats utanför matfiskproduktionen, det vill säga satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken

Anm. Östra Sverige (SE 1): Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. Södra Sverige (SE 2): Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. Norra Sverige (SE 3): Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

2019 förväntas spannmålsskörden bli 5,9 miljoner ton och oljeväxtskörden 0,35 miljoner ton

VeteIdag publicerar vi Jordbruksverkets skördeprognos för spannmål och oljeväxter. Den bygger på en matematisk modell och består av statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2019.

Skördarna de tredje största under 2000-talet

Prognosen visar att såväl spannmålsskörden som oljeväxtskörden förväntas bli den tredje största under 2000-talet. Spannmålsskörden förväntas bli 80 % högre än förra årets rekordlåga skörd och i nivå med de höga skördarna 2014, 2015 och 2017.  Totalskörden av höstvete förväntas bli 3,1 miljoner ton vilket motsvarar 52 procent av den totala spannmålsskörden. För vårkorn och havre förväntas totalskörden bli 1,3 respektive, 0,7 miljoner ton.

Avkastningen per hektar, hektarskörden, är högre för de grödor t.ex.höstvete  som sås på hösten, jämfört med hektarskörden för vårkorn och havre. Av diagrammet nedan framgår att hektarskörden av höstvete förväntas bli 7 300 kilo per hektar år 2019.

Samtidigt är prognosen för avkastningen per hektar högre än genomsnittet för de senaste 5 åren för samtliga spannmålsgrödor. Det är kanske inte så konstigt med tanke på förra årets låga skörd, men avkastningen per hektar är också högre än normskörden, det vill säga högre än genomsnittet för de senaste 15 åren.

Stor areal höstsådda grödor

Förutsättningarna för en god eller dålig totalskörd påverkas av hur stor arealen av höstsådda grödor blir. Förra året, år 2018, påverkades skörden inte bara torka utan utan också av att höstsådden blev mindre än normalt hösten 2017. Det innebar att höstvete ersattes av vårkorn år 2018. Vårkorn har en lägre avkastning per hektar än höstvete.

I år är arealen höstvetet på banan igen och det tillsammans med goda väderförhållanden har lett till hektarskördar förväntas bli högre än normalt vilket bäddar för en god skörd i år.

//Ann-Marie Karlsson

Prognos

Publicerat i Allmänt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Arealen åkermark per person lägre i Sverige än i Europa

odlad mark per person

Källa: SCB, Markanvändningen i Sverige sjunde upplagan sid 28

SCB:s publikation Markanvändningen i Sverige är intressant läsning. På sidan 28 finns t.ex. ett diagram som visar på hur mycket åkermark per person som vi odlar.

År 1961 var åkermark per person 0,45 hektar. År 2015 areal 0,22 hektar per person.  Åkermarken per person krymper alltså. Det finns mest åkermark per person i Oceanien som ju inkluderar Australien. Efter Oceanien följer Europa och Amerika, medan Asien har minst areal åkermark per person.

Jag kunde inte låta bli att ta fram en tidsserie för Sverige och så som man kan förvänta sig så har arealen åkermark per odlad mark per personperson minskat under de senaste 100 åren. År 1913 hade vi 0,65 hektar åkermark per person i Sverige. År 2018 var siffran 0,25. Det är alltså en siffra som är lägre än i Europa men ganska nära genomsnittet i världen.

FAO och OECD skriver bland annat om hur man förutspår att arealen åkermark kommer att förändra i framtiden. Jag bloggade om den här.

I Sverige kan det ju också vara intressant att jämföra med hektaravkastningen i genomsnitt av samtliga spannmålsslag vi odlar. Den har ökat från 1 200 kg/hektar till över 4 500 kg/hektar under 2000-talet.

//Ann-Marie Karlsson

avkastning

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av åkerbönor minskade med nästan 40 % mellan åren 2018 och 2019

Åkerbönor är en baljväxt med hög proteinhalt av god kvalitet. Den har traditionellt använts till foder men intresset för att använda den i livsmedel har ökat på senare tid. Odlingen minskade dock från 29 500 hektar år 2018 till 18 400 hektar år 2019. Åkerbönor drabbades hårt av torkan år 2018. Det innebar att det också var brist på utsäde i hela Europa för åkerbönor i år.

åkerbönor

Skörden av åkerbönor 2018 minskade med 68 %

Totalskörden av åkerbönor beräknades till 34 800 ton 2018, vilket är mindre än en tredjedel av motsvarande skörd under 2017.

Åkerbönor är en torkkänslig gröda och angreppen av bladlöss och bönsmyg var också kraftigare än vanligt år 2018. Åkerbönorna blev dessutom ofta svårtröskad eftersom baljorna hade brådmognat i det torra och varma vädret och var väldigt torra. Många lantbrukare meddelade SCB i samband med insamlingen av skördestatistiken förra hösten att åkerbönorna torkade bort helt. Det var alltså inte ekonomiskt försvarbart att försöka skörda åkerbönorna, inte ens som ensilage.

De obärgade arealerna blev också större än normalt, över 1 700 hektar, vilket motsvarar närmare 7 % av arealen. Arealen åkerbönor skördad som grönfoder ökade dessutom från normalt runt 400 hektar till drygt 3 200 hektar under 2018.

Hektarskörden av åkerbönor beräknades till 1 330 kilo per hektar. Den blev därmed 63 % lägre än hektarskörden år 2017 och den lägsta hektarskörden som redovisats under de 14 år som åkerbönor har ingått i skördeundersökningen.

//Ann-Marie Karlsson

åkerböna skörd

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

Vi dricker ungefär 30 liter filmjölk per person och år

Filmjölk hör ju sommaren till. I vår konsumtionsstatistik finns också statistik över hur mycket syrade produkter det vill säga. olika typer av filmjölk som vi dricker. Det visade sig att den hållit sig runt 30 liter de senaste åren.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion | Lämna en kommentar

Det fanns djur på drygt hälften av alla jordbruksföretag år 2016

Jag blev litet nyfiken på hur många jordbruksföretag som har något djurslag på sin gård. företag med olika djurslakgVi räknade hästarna på gårdarna senast år 2016 så för att få med dem så gick jag tillbaka och gjorde en specialbearbetning av vårt Lantbruksregister för år 2016. Den visade att 34 400 hade något djurslag.

Det är vanligast att jordbruksföretagen har enbart nötkreatur. Det fanns 11 400 företag som hade enbart nötkreatur. Näst vanligast är att det fanns enbart hästar på jordbruksföretaget. Det fanns 9 400 sådana gårdar.

Totalt fanns det 62 900 jordbruksföretag år köttkalv2016, vilket innebär att drygt hälften 55 % hade ett eller flera djurslag. 

År 1999 fanns det djur på 49 605 jordbruksföretag av de totalt 80 119 företag som fanns då. Andelen företag med djur var 62 %. Såväl andelen av de jordbruksföretag som har djur som antalet företag med djur har alltså minskat de senaste 20 åren.

Om jag skulle gå riktigt långt tillbaka till Jordbruksräkningen 1927 (se sid 54) så fanns det 307 395 jordbruksföretag med mer än 2 hektar åker. Av dem hade nästan alla hela 98 % kor.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Lika mycket myr som jordbruksmark

SCB publicerade redan i februari-mars sin senaste utgåva av Markanvändningen i Sverige. Jag fick den i tryckt form nu i sommar och uppmärksammade då flera intressanta diagram att blogga om. Ett exempel är markanvändningen i stort.  Skogsmarken dominerar som vi ju alla insett som åkt tåg i Sverige och

  • 69 % av landarealen i Sverige består av skog. Arealen skogsmark är störst i Norrbottens län.
  • 8 % består av naturligt gräsbevuxen mark. Den innefattar hedmark,
    gräshed, örtäng samt busksnår. Den naturligt gräsbevuxna marken är mest omfattande i fjällområdena, främst i länen Norrbotten, Västerbotten och
    Jämtland.
  • 7 % av landarealen består av öppen myr. Det vill säga den del av våtmarken som inte i detta sammanhang klassificeras som skog. Den finns främst finns i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län.
  • 7 % består av jordbruksmark. Mest åkermark finns i Västra Götaland län och mest betesmark finns i Kalmar län det vill säga främst på Ölands alvar.
  • 5 % består av berg i dagen och övrig mark. Även för detta markslag finns mest mark i Norrbottens län.
  • 3 % av marken är bebyggd. Det finnes mest bebyggd mark i Västra Götalands län.
  • 0,2 % är täkter och gruvområden. Dess finns vanligast i Norrbottens län.
  • 0,1 % består av golfbanor, skidpistar m.m. Denna markanvändning är vanligast i Stockholms län.

    markanvängnin sverige

    Källa SCB: Markanvändningen i Sverige sjunde upplagan sid.31

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Det fanns 526 tusen hektar slåtterängar år 1927. År 2019 är arealen 12 tusen hektar men den har mer än fördubblats sedan år 2003.

På söndag är det ängens dag. En dag värd att firas och jag firar den genom att ta fram statistik om ängsmarkens utveckling de senaste 130 åren.

Ängs- och betesmark är jordbruksmark som inte kan plöjas som åkermark. Under 1900-talet har arealen ängs- och betesmark minskat. Samtidigt har markanvändningen på den del som finns kvar förändrats från att hö skördats på marken genom slåtter till att marken betas av kor, får och hästar.

Ängsmarken/Slåtterängen består av naturgräs som slås med lie och numera också andra skärande redskap. Gräset torkas till hö och används som foder på vintern. Betesmarken däremot betas av djuren under sommaren som ju namnet antyder. Ängsmarkerna hör till de jordbruksmarker som förändrats mest under de senaste 130 åren.

Slåttern minskar och betet ökar 1927-1944

Statistiken nedan är hämtad från vår historiska publikation ”Jordbruket i Siffror”. Den visar att det fanns 1,6 miljoner naturlig äng år 1891. Naturlig äng är mark som åtminstone i början av perioden i huvudsak skördades som foder. Arealen naturlig äng minskade under början av 1900-talet. Från och med 1927 genomförs statistiska jordbruksräkningar och ökningen mellan 1919 och 1927 beror främst på förändrad statistikinsamling. Under perioden 1927 till 1944 skiljer man i statistiken på

  • kultiverad betesmark/ordnad betesäng. Det vill säga mark som förbättrats genom att gödslas eller dikas
  • Betes- och ängsmark som inte förbättrats. Denna mark delas upp i:
    • slåtteräng, det vill säga mark som huvudsakligen skördades som foder och
    • annan betesäng det vill säga säga mark som betades.

Under perioden 1927 till 1944 är det tydligt att slåtterängen minskar  till förmån för betesmarken.

Åren 1951, 1956 och 1961 skiljer man inte längre på betesmark och slåtteräng. Däremot skiljer man fortfarande på kultiverad och naturlig betesmark. Statistiken visar att den kultiverade betesmarken är ungefär lika stor under perioden samtidigt som andelen kultiverad betesmark ökar från 74 % till 68 % eftersom den totala arealen betesmark minskar.

ängsamrk1927

Mest ängsmark i Norrbottens län åren 1927-1944

Eftersom ängsmarken, det vill säga slåtterängen, tydligt särskiljs från betesmark i Jordbruksräkningarna åren 1927-1944 är det en intressant period att studera. År 1927 fanns 30 % av ängsmarken, 156 tusen hektar, i Norrbottens län. År 1944 fanns fortfarande mest ängsmark i Norrbottens län, 61 tusen hektar, men andelen hade minskat till 26 %.  Ängsmarken i Norrbottens län består till stor del av myrar.

Jämförelsen nedan visar också att det fanns mer ängsmark i Norrland och i Skogsbygderna i södra och mellersta Sverige än det fanns i Slättbygderna. Oräknat Norrbottens- och  Västerbottens län minskar ängsmarken mellan 1927- 1944 mer i Skogsbygderna i Södra Sverige än de gör i Norrland.

änglän.jpg

Ängsmark har mer än fördubblats sedan år 2003

Numera finns stöd för att bruka ängsmark och för att restaurera ängsmark. Den ingår därför sedan 2003 i den officiella statistiken om jordbruksmarkens användning.

Sedan är 2003 har ängsmarken mer än fördubblats från 4 600 hektar år 2003 till 12 000 hektar år 2019. Diagrammet nedan visar att år 2019 finns den största delen av ängsmarken i Norrbottens län. Av den totala arealen ängsmark finns 32 % i Norrbottens län, så andelen är ungefär lika stor som i slutet av 1920-talet.

I Norrbottens län är det alltså den traditionella myrslåttern som har ökat. ”Ersättningen betyder mycket för att man ska ha möjlighet att bedriva skötseln av myrarna. Det finns också ett ökat intresse för den här typen av miljövård, tror Åsa Jonsson på Länsstyrelsen i Norrbottens län.

änglän

Vad är ängsmark och varför är den så viktig?

Ängsmark är mark som kontinuerligt utarmats på näring. Näringen förs bort genom slåttern samtidigt som markerna inte gödslas eftersom djurens gödsel tillförs åkern. Därav kommer också  talesättet ”Äng är åkers moder”.  Arter som kan leva på näringsfattiga marker har under århundradena gynnats på ängsmarkerna. Ängsmarken är därför vår artrikaste jordbruksmark helt skapad av jordbrukarnas sätt att bruka den och helt beroende av att marken fortsätter att brukas på samma sätt för att artrikedomen ska bestå.

Ängsmarken, precis som betesmarken, är svår att definiera och mäta eftersom gränserna mot såväl åker som skog och impediment ofta är oskarpa. Ängsmarkens värde för jordbrukarna och för samhället har varierat de senaste 100 åren, vilket också statistiken visar genom att den inte alls mäts under andra halva av 1900-talet. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var den ekonomiskt värdefull. Därefter behövs den inte längre i lika stor utsträckning till slåtter och bete. Under senare tid har miljövärdena uppmärksammats och ängsmarken ses återigen som viktig. 

Vad hände då med den ängsmark som inte finns mer? Under den första hälften av 1900-talet slutade betande djur att beta i skogen. Istället började ängsmarkerna betas i större utsträckning. En del ängsmarker omvandlades till åkermark. Framförallt i början av 1900-talet övergick den till åkermark när plogarna blev bättre och traktorerna kom. Under den senare delen av 1900-talet blev det vanligare att den ängsmark som inte heller behövdes som bete övergick till att bli skogsmark.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av konservärtor har återhämtat sig något sedan år 2017

Konservärtor borde vid det här laget heta något annat, frysta ärtor eller gröna ärtor vore ett lämpligare namn. Konservärtor är alltså de ärtor som vi oftast köper i frysdisken numera. Dessa ärtor odlas på kontrakt och odlingen i Sverige påverkades när Findus lade ner sin anläggning i Bjuv och därmed inte längre kontrakterade svenska ärtodlare på samma sätt som tidigare. Odlingen av konservärtor sjönk då från 9 200 hektar år 2016 till 2 500 hektar år 2017.

Ärter odlas i numera främst Västra Götalands län där odlingen ökade från 2 000 hektar 2017 till 2 500 hektar år 2019. Återhämtningen är dock störst i Skåne län där odlingen ökade från 350 hektar år 2017 till 1 050 hektar år 2019.

//Ann-Marie Karlsson

konservärtor

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Andelen jordbruksmark av den totala landarealen är störst i Trelleborgs kommun

Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är nästan 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver.

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark. 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har 83 % jordbruksmark. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

//Ann-Marie Karlsson

2018AndelJbrmV2

Publicerat i Allmänt | 4 kommentarer