Jordbrukarna i Finland är i genomsnitt 53 år i Sverige är de i genomsnitt 6 år äldre 59 år.

Finland har nu presenterat resultat om företag och företagande från jordbrukscensusen 2020. De är jämförbara med resultaten från Sverige som vi publicerade i veckan.

  • I Finland var antalet företag 45 630 år 2020. Antalet företag minskade med 1 197 förtag mellan åren 2019 och 2020. Det motsvarar en minskning med 3%.
  • I Sverige var motsvarande antal 58 791 företag år 2020. Antalet företag i Sverige minskade med 1 793 företag mellan åren 2019 och 2020. Det motsvarar en minskning med 3 %.

Andelen företag som drevs som enskilda familjeföretag år 2020 var:

  • 86 % i Finland
  • 91 % i Sverige

Den genomsnittliga arealen jordbruksmark (åkermark + betesmark) per företag år 2020 var:

  • 50 hektar i Finland
  • 51 hektar i Sverige

Företagarna yngre i Finland jämfört med i Sverige

Företagarna vid enskilda firmor är yngre i Finland än i Sverige. I Finland var företagaren i genomsnitt 53 år. I Sverige var genomsnittsåldern 59 år. Jordbrukarna i Sverige är alltså i genomsnitt 6 år äldre än jordbrukarna i Finland.

Skillnaden i ålder blir också tydlig om jag jämför andelen företag i olika åldersgrupper.

I Finland var var andelen företagare som var 65 år eller äldre 18 % av samtliga företag medan motsvande andel i Sverige var nästan dubbelt så stor 36 %.

Andelen företag som var yngre än 50 år var 37 % i Finland att jämföra med 26 % i Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Företag och företagare | Lämna en kommentar

0,6 procent av spannmålsarealen bärgades inte år 2020

År 2020 bärgades inte 0,6 % av den totala spannmålsarealen. Det och mycket annat om skörden år 2020 finns att läsa i vår statistikrapport om skörden år 2020.

I vår databas kan man se andelen obärgad spannmålsareal sedan år 2002. Statistiken visar att andelen obärgad areal var högst år 2012.

År 2012 var sommaren regnig och regnet fortsatte under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Obärgade arealer år 2020

I de fyra nordligaste länen har ihållande höstregn och därefter tidig snö orsakat stora obärgade arealer, som sänker hektarskördarna. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna förhållandevis höga. Därför är hektarskördarna av spannmålsgrödorna i norrlandslänen inte så låga som de obärgade arealerna borde indikera.

I Västernorrlands län blev mer än 20 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad. I Jämtlands län blev uppemot 15 %, i Västerbottens län runt 10 % och i Norrbottens län nästan 15 % av spannmålsarealen oskördad.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

En tredjedel av slakten av får och lamm kommer från företag med högst 20 hektar åkermark

Ja jag har redan bloggat två gånger om den statistik man kan hitta vår statistikrapport om animalieproduktion som vi publicerade för någon vecka sedan. Men det finns så mycket intressant i rapporten och här tittat jag på slakten efter företagets storlek mätt i åkerareal.

  1. Nötköttsproduktion från företag med mjölkproduktion, företag med kor för uppfödning av kalvar eller från företag som inte har några moderdjur.
    • 63 % produceras på företag med mer än 100 hektar åkermark,
    • 21 % på företag mellan 50- 100 hektar åkermark,
    • 8 % på företag mellan 30- 50 hektar åkermark
    • 3 % på företag mellan 20-30 hektar åkermark
    • 5 % på företag med mindre än 20 hektar åkermark
  2. Produktion av griskött sker antingen på företag med mycket åkermark eller på företag utan åkermark. I det senare fallet beror det oftast på att företagen bedriver växtodling och grisproduktion i två olika företag.
    • 65 % produceras på företag med mer än 100 hektar åkermark,
    • 7 % på företag mellan 50- 100 hektar åkermark,
    • 3 % på företag mellan 30- 50 hektar åkermark
    • 0 % på företag mellan 20-30 hektar åkermark
    • 25 % på företag med mindre än 20 hektar åkermark
  3. Produktionen av fårkött är småskalig
    • 22 % produceras på företag med mer än 100 hektar åkermark,
    • 19 % på företag mellan 50- 100 hektar åkermark,
    • 15 % på företag mellan 30- 50 hektar åkermark
    • 9 % på företag mellan 20-30 hektar åkermark
    • 35 % på företag med mindre än 20 hektar åkermark

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

60 % av all åkermark i Sverige finns vid företag som är större än 100 hektar. För tio år sedan var andelen 48 %

Idag har vi publicerat statistik över företag och företagande. I det här blogginlägget ska jag studera de allra största företagen, de med mer än 100 hektar. År 2020 fanns 60 % av åkermarken på de 11 % företag som brukade mer än 100 hektar åker. Sedan 2010 har andelen åkerareal i gruppen av företag som brukar mer än 100 hektar ökat med 12 procentenheter och andelen företag med 2 procentenheter.

Diagrammen nedan visar att även om antalet företag och arealen åkermark minskat i alla storleksgrupper med mindre än 100 hektar så är det företagen i gruppen mellan 10 hektar och 100 hektar som minskat mest. De största företagen ökar sin åkerareal, de mellanstora företagen minskar sin åkerareal medan de minsta företagens del av åkermarken är stabil.

12 % av Sveriges åkermark finns vid de 400 största företagen

I den allra största gruppen minskar antalet företag och åkerarealen på företag som brukar mellan 100 och 200 hektar. Övriga storleksgrupper växer. Den grupp som växer allra mest är den största gruppen där företagen brukar mer än 500 hektar. Antalet företag i den gruppen har ökat från 217 till 404 mellan åren 2010 och 2020. Arealen har ökat från 165 tusen hektar till 304 tusen hektar. Notera att andelsdiagrammet nedan endast innehåller företag med mer än 100 hektar.

Var finns företagen med mer än 100 hektar?

År 2020 fanns det 404 företag med mer än 500 hektar. Ungefär tre av tio av företagen 117 stycken fanns i Skåne län. 60 företag med mer än 500 hektar fanns i Västra Götalands län. I Uppsala län, Södermanlands län och Östergötlands län var antalet mellan 30 och 40 företag.

Om jag gör en grupp där jag kan redovisa alla län utan sekretessproblem kan jag se att antalet företag som brukar mer än 300 hektar är flest i Skåne län med 286 företag följt av Västra Götalands län med 286 företag och Östergötlands län med 121 företag. I Blekinge län är antalet företag i denna grupp minst endast 3 företag. Därefter kommer Kronobergs län som också har få företag med mer än 300 hektar, endast 7 stycken.

Antalet företag med mellan 200 och 300 hektar är flest i Skåne län med 273 företag följt av Västra Götalands län med 243 företag och Östergötlands län med 143 företag.

Antalet företag med mellan 100 och 200 hektar är flest i Västra Götalands län med 694 företag följt av Skåne län med 553 företag och Östergötlands län med 347 företag.

Skåne län och Västra Götalands län är stora slättbygds län så det är naturligt att flest stora företag finns i dessa län. I den litet mindre storleksgruppen mellan 100 och 200 hektar.

Vilken typ av jordbruk har företagen med mer än 100 hektar?

Företag inriktade på växtodling är som man kan förvänta vanligast bland företag som har mer än 100 hektar. Husdjursskötsel är dock inte så ovanligt som man kanske kan tro. I gruppen som brukade mer än 500 hektar var 118 företag eller ungefär 30 % specialiserade husdjursföretag, där företag som arbetade med mjölkproduktion var vanligast.

Aktiebolag och andra juridiska personer blir fler när företagsstorleken ökar

Andelen företag som drivs som aktiebolag eller som någon annan juridisk person ökar när företagens storlek ökar. För de företag som drivs som enskilda firmor kan man se om företagaren är en man eller kvinna. Andelen kvinnor som är företagare minskar när företagets storlek ökar.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

32 % av det nötkött som produceras kommer från mjölkkobesättningar

I vår förra statistikrapport om animalieproduktionen i Sverige fördelade vi också produktionen av nötkött efter olika typer av besättningar. År 2020 producerades:

  • 46 tusen ton nötkött eller 32 % av allt nötkött vid besättningar med mjölkkor.
  • 68 tusen ton nötkött eller 48 % av allt nötkött vid besättningar med kor för uppfödning av kalvar
  • 27 tusen ton nötkött eller 19 % av allt nötkött vid besättningar utan moderdjur. Det innebär alltså att dessa företagare har köpt djuren av en besättning med moderdjur.

Av tabellerna i vår databas kan man också läsa ut att ungefär 10 % av alla grisar som slaktas finns på företag som också har kor, främst kor för uppfödning av kalvar. Motsvarande andel för får- och lammkött är 25 %.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Animalieproduktionen är störst i Skåne

I den statistikrapport om animalieproduktion som vi publicerade i förra veckan har vi också fördelat slakten efter län och efter företagens storlek.

Det är alltså möjligt att se hur produktionen av griskött, nötkött samt får- och lammkött fördelar sig mellan olika regioner i Sverige. Slakten av större lantbruksdjur, nötkreatur, gris samt får och lamm, följer det totala antalet djur av respektive djurslag som finns i länen. Det gör att län med fler djur av ett djurslag kommer att ha en större andel av slakten för detta djurslag.

I hela Sverige svarar gris för 63 % av slaktvolymen, nötkreatur för 36 % och får och lamm för endast 1 %.

Av diagrammet nedan kan man se att slakten av nötkreatur är störst i Västra Götalands län med 24 tusen ton följt av Skåne län med 22 tusen ton och Kalmar län med 15 tusen ton. Ungefär 45 % av allt nötkött produceras i de tre länen där produktionen är störst.

Mest griskött produceras i Skåne med 74 tusen ton. Skåne följs av Västra Götalands län med 54 tusen ton och Östergötlands län med 16 tusen ton. Ungefär 57 % av produktionen av griskött finns i dessa tre län.

Produktionen är inte jämnt fördelad i riket. Jönköpings län följt av Jämtlands län och Kronobergs län är de län där störst andel av produktionen består av nötkött.

Andelen griskött är störst i Västmanlands län följt av Skåne län och Blekinge län. Det län där andelen får och lamm är störst är som kan förvänta sig Gotlands län, följt av Stockholms län och Dalarna län.

Animalieproduktionen är störst i Skåne och minst i Jämtlands län.

I Skåne produceras 25 % av animalierna i Sverige. Skåne följs av Västra Götalands län med 20 % och Hallands län med 9 %. Produktionen i de tre största länen motsvarar mer än hälften av all animalieproduktion i Sverige. Jämtlands län, Västernorrlands län och Dalarna län är de län där animalieproduktionen är minst.

Produktionen av nötkött griskött och fårkött var 96 tusen ton i Skåne år 2020. I Västra Götalands län var den 79 tusen ton och i Hallands län 33 tusen ton.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Korna skuttar ut på knappt 13 000 gårdar i vår

Våren är här och det är dags inte bara för korna utan också för deras kalvar att skutta ut på bete. I år liksom förra året kan vi inte åka och titta på, men korna skuttar ut ändå för ytterligare en sommar på bete.

15 261 företag med nötkreatur varav 12 995 med kor

I december när vi senast räknade antalet nötkreatur fanns det 12 995 företag med kor. Det fanns 3 025 företag med mjölkkor och 10 001 företag med kor för uppfödning av kalvar.

Förutom dessa 12 995 företag så fanns det 2 266 företag som hade kalvar eller andra yngre nötkreatur men inga moderdjur. Totalt fanns det 15 261 företag med nötkreatur i december 2020.

Mellan åren 2019 och 2020 har antalet företag med kor minskat med 300 företag.

Om man vill kan man jämföra med antalet företag med nötkreatur år 1932 som var 398 000. En tid då kosläpp inte var ett trevligt vårnöjje att besöka utan istället något lika vardagligt som att idag möta en dagisklass på vårutflykt.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hur specialiserade är jordbruksföretag med djur?

I den Statistikrapport som vi nyligen givit ut avseende Jordbrukets driftsinriktningar 2020 kan man roa sig med att titta på vilka företag som djuren verkligen finns.

Den första figuren nedan var djuren fanns 2020 baserat på de 4 huvudtyper av företag som alla jordbruksföretag kan delas in i.

Det innebär att om minst 2/3 av arbetsbehovet kan hänföras till växtodling så blir företaget klassificerat som under huvudtypen ”Växtodlingsföretag”. Om minst 2/3 av arbetsbehovet kan hänföras till skötsel av lantbruksdjur så klassificeras företagen till huvudtypen ”Skötsel av Lantbruksdjur”. Jordbruket med ett totalt arbetsbehov på mindre än 400 standardtimmar klassificeras som ”Småbruk” medan övriga företag klassificeras som ”Blandat jordbruk”.

Inte helt förvånande så finns en mycket stor andel av djuren på huvudgruppen ”Skötsel av lantbruksdjur”. För mjölkkorna är det så gott som alla djur. Bara ett ytterst fåtal mjölkkor finns på ”Växtodlingsföretag” eller på ”Småbruk”. Bland ”Småbruken” finns nästan enbart får medan det på Växtodlingsföretag även finns en del grisar.

Bryter man ner företagen som klassificeras under huvudgruppen ”Skötsel av lantbruksdjur” i nästa nivå som kallas Bastyp så hamnar de flesta djur enligt figuren nedan under respektive specialklass. För grisar, men framför allt får, är det dock betydligt vanligare än för nötkreatur att det även finns djur på jordbruk med ”Blandad skötsel av lantbruksdjur”. 21 % av alla får finns på företag där minst 1/3 av arbetstiden går till skötsel av andra djur.

Djuren på jordbruk efter jordbrukets arbetsbehov

Tittar man på hur djuren fördelar sig efter jordbrukens storlek där storleken mäts efter arbetsbehov så är det ganska tydligt att framför allt grisar och mjölkkor finns på jordbruk som kräver minst ett heltidsarbete (1600 standardtimmar). För fåren ser det annorlunda ut, där finns ca 45 % av antalet djur finns på det som man kan klassificera som ett deltidsjordbruk. Nötkreatur totalt sett finns i allmänhet på arbetsmässigt mindre företag än vad mjölkkorna finns. Skötsel av mjölkkor och grisar kräver en mer kontinuerlig närvaro och är mer arbetskrävande och är därmed svårare att kombinera med annan verksamhet.

På vilka företag finns jordbruksmarken?

Att djuren till största delen finns på jordbruk som klassificeringsmässigt ägnar sig mest åt djurverksamhet är kanske inte så konstigt. Men hur är det med jordbruksmarken. Vissa djurslag betar ju delar av året och alla djur kräver foder där jordbruksmarken är betydelsefulla. Figuren nedan visar att det nästan finns lika mycket åkermark på djurföretag som det finns på växtodlingsföretag (37 mot 44%). Betesmarken är dock naturligtvis betydligt vanligare bland företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur.

Går man vidare och bryter ner jordbruksmarken på hur marken verkligen används så är det naturligtvis så att marken på djurföretag i betydligt högre utsträckning används som vall och betesmark medan spannmål är huvudtypen för växtodlingsföretag.

Bryter man ner företagen med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur på olika bastyper så är det tydligt att företag med inriktning mot nötkreatur och får har en betydligt högre andel vall och betesmark. Fårjordbruken har enbart 5 % av sin jordbruksmark i form av spannmål, till skillnad från grisföretagen där 73 % av jordbruksmarken är spannmål.

Jordbruksmarken fördelat på jordbruk efter jordbrukets arbetsbehov

I en sista figur så har vi fördelat åker- och betesarealen efter hur arbetsbehovet i timmar ser ut på företagen. Åkerarealen finns i högre utsträckning på företag där det krävs minst en heltidstjänst (minst 1600 standartimmar) medan betesarealen i högre utsträckning finns på företag med lägre arbetsbehov.

//Anders Grönvall

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbruksföretagen blir färre men större

Idag har vi publicerat en statistikrapport med resultat från den stora strukturundersökningen vi gjorde förra året som beskriver jordbruksföretaget. Rapporten beskriver företagarnas storlek och driftsinriktning. Det innebar bland annat att vi grupperade företagen efter storlek genom att räkna ihop hur många timmar (standardarbetstimmar) vi bedömer går åt för de djur och de grödor företaget har. På det här sättet för vi ett storleksmått där vi kan jämföra företag med olika inriktningar. Grupperingen innebär också att vi kan se vilken typ av driftsinriktning ett företag har. Ett företag där mer än två tredjedelar av arbetstiden används för djurhållning blir till exempel ett specialiserat djurföretag och så vidare. Det här är alltså ett sätt att få ökad förståelse för hur företagen verkligen ser ut.

Totalt har antalet jordbruksföretag minskat med 17 % mellan åren 2010 och 2020 från 71 100 58 800. Antalet småbruk företag som kräver mindre än 400 timmars arbetstid har minskat minst, endast 10 %. För övriga inriktningar är minskningen 20%- 25 %.

Företag med växtodling

Företag med växtodling kan delas in i mer specialiserade grupper. Nedan visar jag utvecklingen för 6 olika undergrupper inom växtodlingen.

Diagrammet visar att år 2020 fanns det:

  • 5 600 företag som var specialiserade på spannmålsodling. Dessa företag använde 8, 9 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 1 300 standardtimmar. 34 % av de företag som var växtodlare 2020 var specialiserade på spannmål.
  • 5 300 företag som hade inriktningen ”Vall utöver eget behov”. Dessa företag använde 3 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget hade en genomsnittlig storlek motsvarande 570 standardtimmar. 32 % av de företag som var växtodlare fanns i denna grupp. ”Vall utöver eget behov” innebär att man har betydligt mer vall än man behöver för de djur man har på gården. Här finns alltså de företag som säljer vall och de som är mer extensiva och enbart slår vallen.
  • 3 900 företag som var specialiserade på övriga jordbruksväxter. Det innebär potatis eller sockerbetor eller en blandning av spannmål och vall. Dessa företag hade i genomsnitt en storlek som motsvarade 1 600 standardtimmar. 23 % av företagen fanns i gruppen.
  • 1 100 företag som var specialiserade på trädgårdsväxter eller fruktodling. Dessa företag var större och hade en genomsnittlig storlek motsvarande 4 600 arbetstimmar. Det är också den grupp där antalet företag inte minskat. Det finns ungefär lika många företag år 2020 som det fanns år 2010.
  • 580företag med blandad växtodling. Dessa företag hade en genomsnittlig storlek motsvarande 4 700 arbetstimmar. Denna grupp som kombinerar trädgårdsodling med växtodling finns alltså de största företagen.

Företag specialiserade på lantbruksdjur- köttdjur dominierar

Företag med lantbruksdjur kan också de delas in i mer specialiserade grupper. Att ett företag är specialiserat innebär att en större del av den standardiserade arbetstiden går åt för att sköta till exempel mjölkkor eller kor för uppfödning av kalvar. Det kan dock finnas fler företag som har t.ex. köttkor i blandade grupper. År 2020 fanns det:

  • 2 600 företag som var specialiserade på mjölkkor. Dessa företag använde 15,8 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 6 000 standardtimmar. 17 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot mjölkkor.
  • 7 800 företag som var specialiserade på kor för uppfödning av kalvar. Dessa företag använde 13,6 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 1 700 standardtimmar. Ungefär hälften av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot kor för uppfödning av kalvar.
  • 3 000 företag som var specialiserade på får. Dessa företag använde 2,8 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 900 standardtimmar. 19 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot får.
  • 390 företag som var specialiserade på grisar. Dessa företag använde 2,6 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 6 600 standardtimmar. 2 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot gris.
  • 172 företag som var specialiserade på fjäderfä. Dessa företag använde 1,6 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 9 300 standardtimmar. 1 % % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot fjäderfä.
  • 1 800 företag som hade olika kombinationer av lantbruksdjur. Dessa företag använde 5,1 miljoner standardtimmar vilket innebär att företaget i genomsnitt hade en storlek motsvarande 2 800 standardtimmar. 12 % av de företag som var specialiserade mot lantbruksdjur år 2020 var specialiserade mot dessa kombinationer.

Stort och smått i blandade gruppen

I den blandade gruppen finns företag som har ett företagande som innebär att man inte lägger en övervägande del av arbetstiden på vare sig lantbruksdjur eller växtodling. Här kan finnas grisföretag med mycket spannmål, eller till exempel ett företag med får som också har litet trädgårdsodling.

Det fanns år 2020 1 400 företag där växtodlingsdelen var något större och 2 500 företag där lantbruksdjuren hade övertaget. Som man kan förvänta sig var de företag som hade inslag av husdjur något större. De hade en genomsnittlig storlek motsvarande 2 400 standartimmar att jämföra med 2 200 standardtimmar för de företag där växtodlingen dominerade.

Småbruk

Det fanns också 22 500 småbruk år 2020. De hade en standardiserad arbetstid motsvarande 5,3 miljoner. Deras genomsnittligs storlek var därmed 240 standardarbetstimmar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

April april får mig att tänka på sill

Och om vi möjligen har någon statistik om sill i våra statistikgömmor. Jag hittade inte mycket. Jag hittade en rapport om export och import. I den är sill och strömming summerad, och det kan man ju kanske ursäkta när det egentligen är samma fisk. Fisken byter bara namn beroende på var den är fångad. Det kanske är det som är det luriga med sill?

Av statistiken kan jag se att vi år 2019 importerade15 tusen och exporterade 92 tusen ton sill och strömming.

När jag gick tillbaka i våra historiska gömmor hittade jag också priser för salt sill, strömming och torsk. Jag visar statistiken så långt den finns. Källan till figuren är SCB och Statistiskt årsbok för Sverige.

Eftersom inflationen var så hög under 1970-talet att det är svårt att tolka utvecklingen, så redovisar jag priset både i löpande priser och inflationsjusterat i 1956 års prisnivå. Siffrorna visar att strömming kostade mindre än salt sill, medan salt sill och torsk var ungefär lika dyra fram till början av 1980-talet då priset på salt sill minskade i förhållande till torsk. Efter 1980-talet har priset för torsk ökat och priset var år 2012 betydligt högre än priset för strömming.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar