19 % av jordbruksmarken var ekologisk 2017

Idag har vi publicerat statistik över den ekologiska växtodlingen 2017. Totalt brukades 577 200 hektar jordbruksmark med ekologiska produktionsmetoder i Sverige. Jämfört med 2016 är det en ökning med 24 100 hektar eller drygt 4 %. Totalt brukades 19 % av jordbruksmarken i Sverige ekologiskt. I figuren nedan visas utvecklingen av arealen ekologisk jordbruksmark fördelad på omställd areal och areal som är under omställning till ekologisk produktion.

Areal jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder

Figur 1

I tre län var mer än 30  % av jordbruksmarken ekologisk

I handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål att 30 % av jordbruksmarken i Sverige ska vara ekologisk år 2030. År 2017 var andelen 19 %. I figuren nedan kan du se hur stor andel av jordbruksmarken som odlades ekologiskt i respektive län. Jämtland hade den största andelen ekologiskt brukad mark 2017 med 37  %. Även i Värmlands och Gävleborgs län brukades mer än 30 % av jordbruksmarken ekologiskt och Dalarnas län är snubblande nära att nå 30 %.

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark i förhållande till total areal jordbruksmark per län 2017

Figur 2 län

Hur fördelar sig den ekologiska arealen per län?

Västra Götaland är ett stort jordbrukslän som står för 17 % av Sveriges totala areal jordbruksmark. Samtidigt stod länet för 23 % av den ekologiskt brukade jordbruksmarken i Sverige 2017. Västra Götaland hade drygt 131 000 hektar ekologiskt brukad jordbruksmark 2017. Det är mer än dubbelt så mycket som det näst största länet, Östergötland. Figuren ovan visar dock att Östergötland har i stort sett samma andel ekologiskt brukad jordbruksmark som Västra Götaland. Det tredje största länet, sett till ekologiskt brukad areal, är Skåne. Skåne är dock ett av de län som har lägst andel ekologisk areal jordbruksmark.

 Gävleborgs län har ökat den ekologiska arealen mest

Hur ser det då ut över tid för respektive län? I följande figur visas den procentuella ökningen av den ekologiskt brukade jordbruksmarken per län mellan 2010 och 2017. För Sverige som helhet ökade den ekologiskt brukade arealen med 32 %. Gävleborg är det län som ökat arealen mest, med 62 %. Skåne och Hallands län är exempel på län med liten andel ekologiskt brukad mark. Dessa båda län har dock ökat den ekologiska arealen med 47 % och tillhör därmed den trio av län som ökat arealen mest.

Procentuell ökning av den ekologiskt brukade jordbruksmarken mellan 2010-2017

Figur 4 ökning per län

 

 

//Ulf Svensson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

19 % av jordbruksmarken var ekologisk 2017

Idag har vi publicerat statistik över den ekologiska växtodlingen 2017. Totalt brukades 577 200 hektar jordbruksmark med ekologiska produktionsmetoder i Sverige. Jämfört med 2016 är det en ökning med 24 100 hektar eller drygt 4 %. Totalt brukades 19 % av jordbruksmarken i Sverige ekologiskt. I figuren nedan visas utvecklingen av arealen ekologisk jordbruksmark fördelad på omställd areal och areal som är under omställning till ekologisk produktion.

Areal jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoderFigur 1

I tre län var mer än 30  % av jordbruksmarken ekologisk

I handlingsplanen för den svenska livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål att 30 % av jordbruksmarken i Sverige ska vara ekologisk år 2030. År 2017 var andelen 19 %. I figuren nedan kan du se hur stor andel av jordbruksmarken som odlades ekologiskt i respektive län. Jämtland hade den största andelen ekologiskt brukad mark 2017 med 37 %. Även i Värmlands och Gävleborgs län brukades mer än 30 % av jordbruksmarken ekologiskt och Dalarnas län är snubblande nära att nå 30 %.

Andel ekologiskt brukad jordbruksmark i förhållande till total areal jordbruksmark per län 2017

Figur 2 län

Hur fördelar sig den ekologiska arealen per län

Västra Götaland är ett stort jordbrukslän som står för 17 % av Sveriges totala areal jordbruksmark. Samtidigt stod länet för 23 % av den ekologiskt brukade jordbruksmarken i Sverige 2017. Figuren nedan visar att Västra Götaland hade drygt 131 000 hektar ekologiskt brukad jordbruksmark 2017. Det är mer än dubbelt så mycket som det näst största länet, Östergötland. Figuren ovan visar dock att Östergötland har i stort sett samma andel ekologiskt brukad jordbruksmark som Västra Götaland. Det tredje största länet, sett till ekologiskt brukad areal, är Skåne. Skåne är dock ett av de län som har lägst andel ekologisk areal jordbruksmark.

Figur 3 ekoareal per län

Gävleborgs län har ökat den ekologiska arealen mest

Hur ser det då ut över tid för respektive län? I följande figur visas den procentuella ökningen av den ekologiskt brukade jordbruksmarken per län mellan 2010 och 2017. För Sverige som helhet ökade den ekologiskt brukade arealen med 32 %. Gävleborg är det län som ökat arealen mest, med 62 %. Skåne och Hallands län är exempel på län med liten andel ekologiskt brukad mark. Dessa båda län har dock ökat den ekologiska arealen med 47 % och tillhör därmed den trio av län som ökat arealen mest.

Procentuell ökning av den ekologiskt brukade jordbruksmarken mellan 2010-2017

Figur 4 ökning per län

//Ulf Svensson

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

Om skörden blir lika stor i år som genomsnitsskörden de senaste fem åren blir spannmålsskörden 5,5 miljoner ton 2018

Om två månader den 20 augusti ger Jpacioli, frida, spannmål 105ordbruksverket ut den första prognosen över årets skörd. Den baseras på en modellberäkning som bygger på preliminära arealer för år 2018 tillsammans med uppgifter om sommarens nederbörd och temperaturer. Det vi som arbetar med officiell statistik på Jordbruksverket kan bidra med redan nu är att hjälpa till med en referenspunkt för alla er som själva vill fundera över skördens storlek år 2018.

Vi har gjort det genom att:

  • använda de preliminära arealerna för varje län för år 2018 som publicerades i veckan och multiplicera dem med
  • 5-årsgenomsnittet av de fem senaste årens skörd för varje län. Dessa kan t.ex. enklast hämtas från vår statistiska databas (siffror för åren 2013-2017). Vi har använt länssiffror för att ta hänsyn till att spannmålsodlingen kan ha ökat och minskat i olika län år 2018.
  • Den totala skörden per län har sedan summerats till en totalskörd för riket.

5,5 miljoner ton spannmål år 2018

Underlaget visar att om hektarskörden år 2018 blir lika stor som ett genomsnitt av tidigare års skördar så skulle skörden av spannmål bli 5,48 miljoner ton och skörden av raps och rybs bli 0,33 miljoner ton. Som en jämförelse kan nämnas att år 2017 blev skörden av spannmål 5,95 miljoner ton och skörden av raps och rybs blev 0,38 miljoner ton.

Ökad areal av oljeväxter, något mindre spannmålsareal

Arealerna av spannmål är något mindre år 2018 jämfört med år 2017 och samtidigt är arealerna av höstsådda grödor som potentiellt kan ge stora skördar också mindre.

För oljeväxter däremot, har arealerna minskat från 114 tusen hektar år 2017 till 106 tusen hektar år 2018. Hektarskördarna år 2017 var något större än de genomsnittliga hektarskördarna för de fem senaste åren.

Nu finns ju ”om” varje år i form av regn och inte minst torka, värme och kyla så inget år, inte heller år 2018 kommer att bli ett normalår. Så om skördens storlek 2018 väljer jag själv att vänta och se.

// Ann-Marie Karlsson

Lovisa statistik

Publicerat i Arealer, Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Arealen höstsådda grödor har minskat med 126 000 hektar mellan åren 2017 och 2018

Idag har vi publicerat preliminär statistik om odlingen av olika grödor år 2018. Statistiken bygger på de ansökningar om arealbaserade stöd gjort.

spannmål1Statistiken visar att vi i år i Sverige odlar spannmål på 996 000 hektar åkermark. Det är drygt 16 000 hektar mindre än år 2016 då spannmålsarealen i Sverige var var 1 013 000 hektar.

Om jag räknar råg som en höstsådd gröda så odlades 349 600 hektar med höstsådda grödor och 646 500 hektar med vårsådda grödor år 2018. Jämfört med år 2017 har de höstsådda grödorna minskat med 126 000 hektar.

Arealen av höstvete minskar

Förutsättningarna för att så i höstas var sämre än under höstarna 2013-2016. Höstvetearealen i år är därför drygt 25 procent mindre än 2017, ca 298 000 hektar. I stället för höstvete har jordbrukarna odlat istället odlat vårkorn. Jämfört med 2017 ökar arealen med vårkorn med knappt 30 procent till 381 700 hektar, vilket innebär att vårkorn är den största spannmålsgrödan i år.

//Ann-Marie Karlsson

spannmål

 

Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fascinerande fakta om mjölkkor och mjölkföretag 1987-2017

I det här blogginlägget speglar vi utvecklingen av mjölksektorn de senaste 30 åren. Det vill säga mellan åren 1987 och 2017.

Det första diagrammet nedan visar antalet företag med mjölkkor

  • För 30 år sedan fanns det 31 000 företag med mjölkkor.
  • För 20 år sedan fanns det 15 800 företag med mjölkkor.
  • För 10 år sedan fanns det 7 000 företag.
  • År 2017 var antalet strax under 3 600 företag med mjölkkor.

Antalet mjölkföretag har alltså de senaste 30 åren halverats under varje tioårsperiod. Under den senaste 30-årsperioden har alltså 9 av 10 mjölkföretag lagts ner. De senaste fem årens utveckling innebär att ett av fyra företag slutat med mjölkproduktion. Strukturutvecklingen inom mjölksektorn går alltså fort.

Det andra diagrammet visar antalet mjölkkor i Sverige

  • För 30 år sedan fanns det 576 000 mjölkkor.
  • För 20 år sedan fanns det 468 000 mjölkkor.
  • För 10 år sedan fanns det 370 000 mjölkkor.
  • År 2017 fanns det 322 000 mjölkkor.

Antalet mjölkkor har liksom antalet företag också minskat men inte lika mycket. Det fanns 576 000 mjölkkor år 1987. År 2017 var antalet 322 000.  De senaste tio åren har antalet mjölkkor minskat med knappt 50 000, medan de under de två tidigare tioårsperioderna minskade med ungefär 100 000 mjölkkor per tioårsperiod. Det innebär att antalet mjölkkor har minskat med 45 % det vill säga antalet har nästan halverats på 30 år.

Det tredje diagrammet visar besättningsstorleken, antalet mjölkkor per företag

  • För 30 år sedan var antalet mjölkkor per företag 19 kor
  • För 20 år sedan var antalet mjölkkor per företag 30 kor
  • För 10 år sedan var antalet mjölkkor per företag 52 kor
  • År 2017 var antalet mjölkkor per företag 85 kor

Besättningsstorleken har alltså ökat. År 1987 var det genomsnittliga koantalet per företag 19 mjölkkor. År 2017 var motsvarande siffra 85. Det innebär att besättningsstorleken har fördubblats två gånger under perioden. Det vill säga besättningsstorleken har fördubblats ungefär vart femtonde år.

korofpretag

 

Mängden producerad mjölk

Mängden producerad mjölk har minskat under de senaste 30 åren. År 1987 vägde mejerierna in 3,37 miljoner ton mjölk och år 2017 hade mängden invägd mjölk sjunkit med 16 procent till 2,82 miljoner ton mjölk.

Mjölkproduktionen per ko har ökat från 6 000 kilo per ko och år för 30 år sedan till 8 900 kilo per ko och år nu. Det är en ökning med nästan 50 %. Den statistik vi har indikerar att produktionen per ko ökade framförallt under 1990-talet. Ökningen planade därefter ut för att under de senaste åren återigen öka.

Produktionen per ko är beräknad som den totala produktionen under året där vi förutom invägd mjölk också tagit med en schablon för hemkonsumtion och mjölk till kalvar. För att få mjölkproduktionen per ko har vi  sedan dividerat med antalet mjölkkor i juni.

per ko och år.jpg

Sveriges andel av den mjölk som produceras inom EU minskar

Under år 2017 vägde mejerierna inom EU-28 in 156 miljoner ton mjölk. De tre länder som producerade mest mjölk; Tyskland med 32 miljoner ton, Frankrike med 25 miljoner ton och Storbritannien med 15 miljoner ton svarade för 45 % av mejerierna invägning av mjölk.

I diagrammen nedan har jag jämfört invägningen i Sverige, Danmark och Finland med invägningen inom EU de senaste 11 åren. Sveriges andel av EU:s invägning har mellan åren 2006 och 2017 sjunkit från 2,4 % till 1,8 %. I Danmark har den ökat något från 3,4 till 3,5 %, medan den i Finland har sjunkit från 1,8 % till 1,5 %. Invägningen totalt inom EU har under perioden ökat med 17 % från 133 miljoner ton till 156 miljoner ton, vilket innebär att mjölkproduktionen i Danmark har ökat med 22% eller knappt 1 miljon ton för att hålla jämna steg med ökningen inom EU.

per ko och år

Var finns statistiken?

Den svenska statistiken finns i vår databas under animalieproduktion och husdjur samt i den historiska delen av databasen under husdjur. Jämförelserna med andra länder är hämtade från Eurostat och FAO

//Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Hälften av spannmålsarealen obärgad i Norrbotten

Stora obärgade arealer sänker hektarskördarna, och när det gäller skördeutfallet
för vårkorn och havre märks effekterna av de svåra skördeförhållandena i norra
Sverige. I Norrbottens län är hektarskörden av vårkorn 48 % lägre än 2016 och
41 % lägre än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av havre blev endast 570 kilo
per hektar. I Västerbottens län är hektarskörden av vårkorn 34 % lägre än 2016
och 30 % lägre än femårsgenomsnittet. Länets hektarskörd av havre blev 830 kilo
per hektar, vilket är 72 % lägre än fjolårsresultatet. Detta trots att de grödor som
kunnat skördas ofta har haft en ovanligt hög avkastning per hektar.

Exempel på andra län med stora obärgade arealer är Västernorrlands, Gävleborgs,
Kronobergs, Jämtlands, Kalmar och Blekinge län. I dessa län ligger årets hektarskördar
av vårkorn vanligen nära femårsgenomsnitten i sina respektive län. I de
övriga länen är årets hektarskördar av vårkorn ofta högre än femårsgenomsnitten.
Rekordhöga hektarskördar av vårkorn noteras i Östergötlands och i Västmanlands
län. I Örebro län tangerar avkastningsnivån tidigare rekord.

Om den obärgade arealen men också om den stora höstveteskörden kan du läsa i den officiella statistiken om skördar för år 2017.

//Ann-Marie Karlsson

obargad.jpg

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Spannmålsproduktionen i världen, EU och norden

Spannmålsproduktionen i världen, exklusive ris har ökat från 1 500 miljoner ton i början av 2000-talet till runt 2 000 miljoner ton de senaste åren. Spannmålsproduktionen inom EU-28 har också den ökat även om den fluktuerar mellan enskilda år. Den var omkring 270 miljoner ton i början av perioden jämfört med strax över 300 miljoner ton de senaste åren. Ökningen inom EU har varit något lägre än den i världen vilket innebär att EU:s andel av världens spannmålsproduktion exklusive ris har minskat.

spannmålsproduktionen inoma EU

Spannmålsproduktionen störst i Frankrike

Frankrike är det land inom EU där det producerades mest spannmål år 2017 hela 68 miljoner ton. Frankrike följs spannmålsproduktionen inom EUav Tyskland med en produktion av 46 miljoner ton och Polen med en produktion av 32 miljoner ton.

Det innebär att de tre länder som producerar mest spannmål inom EU tillsammans producerar nästan hälften 46 % av EU:s totala spannmålsproduktion.

Bland de nordiska länderna inom EU är det Danmark som producerar mest spannmål ungefär 10 miljoner ton. Sverige följde efter med 6 miljoner ton medan Finlands produktion uppgick till 3 miljoner ton.

År 2017 producerade Danmark drygt 3 % av EU:s spannmålsproduktion  medan Sveriges andel var knappt 2 % och Finlands andel drygt 1 %.

För de enskilda nordiska länderna fluktuerar andelen över den period jag tittar på i diagrammet nedan. Enskilda goda eller dåliga år i respektive land påverkar naturligtvis andelen. Det är därför svårt att dra några slutsatser om produktionen har ökat eller minskat i de enskilda länderna i förhållande till EU-28.

//Ann-Marie Karlsson

spannmålsproduktionen inoma EU

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hushållens inköp av frukt och grönt ökar

och så gör också inköpen av godis. Statistiken finns i en intressant artikel på SCB:s hemsida. Artikeln beskriver hur försäljningen av olika livsmedel har förändrats de senaste åren. Länken finns här.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Flest kor för uppfödning av kalvar per besättning i Ungern medan flest kor bland mjölkbesättningarna finns i Danmark

I diagrammet nedan har jag sorterat EU:s medlemsländer efter antalet kor för uppfödning av kalvar vid de företag som har sådana kor. Ungern är det land där antalet kor för korsuppfödning av kalvar är högst per besättning med 33 kor. Ungern följs av Slovakien, Belgien Luxemburg och Frankrike som alla har fler än 30 kor per besättning.

Besättningsstorleken bland de som har kor för uppfödning av kalvar är minst i Rumänien följt av Slovenien, Malta, Polen och Österrike.

Flest mjölkkor i Danmark

Det land där antalet mjölkkor per företag är högst är Danmark med fler än 150 kor per besättning. Danmark följs av Cypern, Tjeckien, Cypern och Storbritannien och Nederländerna.

Antalet mjölkkor per företag är minst i Rumänien följt av Litauen, Bulgarien och Kroatien. Sverige återfinns i den övre delen av diagrammet men ändå ganska nära mitten.

Det är vanligare att mjölkkobesättningarna är större än besättningarna med kor för uppfödning av kalvar. Men… det finns förstås några undantag. I Ungern, Bulgarien och Kroatien är antalet kor per besättning 8 fler i de besättningar som har kor för uppfödning av kalvar jämfört med mjölkkobesättningarna. I ytterliga tre länder Kroatien, Grekland, Lettland och Litauen ärbesättningarna med kor för uppfödning av kalvar större även om skillnaderna var mindre.

Skillnader i besättningsstruktur mellan Ungern och Rumänien

Jag valde de länder där skillnaderna i antalet kor för uppfödning av kalvar per besättning var störst nämligen Ungern och Rumänien. Det finns ungefär dubbelt så många företag med kor för uppfödning av kalvar i Ungern jämfört med Rumänien. I Ungern är antalet 93 400 och i Rumänien 41 900. I Ungern finns 25 % av företagen i den högsta gruppen och mindre än 1 % i den lägsta. I Rumänien är förhållandet med råge det motsatta. 80 % av företagen finns i den lägstagruppen och mindre än 1 promille i den högsta.

Statistiken finns på Eurostats hemsida.

// Ann-Marie Karlsson

djurenhet.jpg

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kosläpp möjligt på runt 13 900 gårdar

koVåren är här och det är snart dags att släppa ut korna på bete. I december 2017 fanns det kor på 13 914 gårdar. Det fanns mjölkkor på 3 524 gårdar och kor för uppfödning av kalvar på 10 390. På ytterligare 2 547 gårdar fanns det ungdjur det vill säga nötkreatur som inte var kor. Totalt fanns det nötkreatur på 16 461 gårdar i december år 2017.

Kosläpp möjligt på 36 600 gårdar år 1989

År 1989 för knappt 30 år sedan fanns det mjölkkor på 25 500 gårdar och kor för uppfödning av kalvar på drygt 10 000 gårdar. Under den första 10- årsperioden fanns det både mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar på samma gård på mellan 1 000 och 2000 gårdar. Därefter har antalet mixade företag färre i statistiken. Det innebär att det totala antalet gårdar där det var möjligt med kosläpp år 1989 var 36 600 gårdar.

//Ann-Marie Karlsson

kor

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , | Lämna en kommentar