Åkermarkens användning åren 2001-2016

åker2I diagrammet nedan visas åkermarkens användning mellan åren 2001 och 2016. Spannmål tillsammans med vall- och grönfoderväxter är de två största grödgrupperna. Diagrammet visar också att arealen åkermark sakta minskar. Undantaget är en ökning år 2005 som framförallt beror på den gårdsstödsreform som då infördes. EU:s jordbrukspolitik har också haft betydelse för arealen träda.

//Ann-Marie Karlsson

åkeranv

 

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

10 i topp kommuner med mest åkermark per företag

Vi har idag publicerat vårt första statistiska meddelande med officiell statistik som bygger på slutliga uppgifter från den stora enkät vi förra året skickade ut till alla företag i Sverige.

Meddelandet handlar om hur 10 i toppåker- och betesmarken används. Det innehåller också uppgifter om antalet företag som har åkermark i jämförelse med de som inte har det. Statistiken redovisas på kommunnivå. Det innebär att det är möjligt att göra en 10 i topp lista över de kommuner där arealen åkermark per företag är störst. 

I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 28 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 9 av dessa kommuner ligger i Skåne län.

I kommunerna Ludvika, Kiruna och Bollebygd minst areal åkermark per företag. Arealen i dessa kommuner är mellan 7-9 hektar per företag. Jag har inte tagit med kommuner med färre än 5 företag.

En bild av hela Sverige ges i kartan nedan. I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 43 hektar åkermark. Företagen i Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (64 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt. (21 hektar)

//Ann-Marie Karlsson

Arealer2016-1

 

Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Import av nötkött från Brasilien

År 2016 importerade EU  141 000 ton nötkött från Brasilien. Den totala importen av nötkött år 2016 var 334 000 ton så ungefär 40 % av EU:s totala import av nötkött kom från Brasilien. Utifrån handelsstatistiken är det svårt att se hur mycket av den totala importen till EU som hamnar i Sverige. År 2016 importerade Sverige direkt från Brasilien 988 ton färskt nötkött och 429 ton fryst nötkött. Det som importeras direkt är inte det enda nötkött som kan komma från Brasilien eftersom nötkött som först t.ex. landar i de stora hamnarna i Nederländerna ju sedan kan exporteras vidare inom EU. Statistiken har bearbetats av Åsa Lannhard Öberg på vår enhet för handel- och marknadsfrågor.

Import av nötkött

Totalt importerade Sverige 142 000 ton nötkött år 2016. I den siffran ingår också det nötkött som är en del av en annan produkt t.ex. korv.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Den svenska marknadsandelen är 94 % för ägg och 28 % för lammkött

Jordbruksverkets enhet för handel och marknad har beräknat svensk marknadsandel, det man ibland kallar självförsörjningsgrad för kött och ägg. Enkelt uttryck så beräknas andelen genom att den svenska produktionen divideras med den svenska konsumtionen (förbrukningen). Den svenska konsumtionen beräknas genom formeln import+produktion-export.

Beräkningen visar att den svenska marknadsandelen skiljer sig åt mellan olika produkter. Den är högst för ägg och lägst för lammkött.

//Ann-Marie Karlsson

svensk marknadsandel

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vem äger Sveriges jordbruksmark?

Nästan hälften av alla jordbruksföretag har arrenderad mark. Ungefär 1 miljon av de 2,6 miljoner hektar åkermark som brukas i Sverige är arrenderad. Den senaste statliga utredningen om arrende (SOU: 2014:32) innehåller en enkätundersökning gjord av SCB. Undersökningen visar att det finns runt 90 000 arrendeavtal för sidoarrenden. 50 000 av dem är skriftliga och 40 000 är muntliga. Av de skriftliga arrendeavtalen är  40 000 längre än 1 år. Samtidigt bedömde utredningen att det finns runt 5 000 gårdsarrenden. Arrende är alltså viktiga för de jordbrukare som brukar jordbruksmark. Det gör det intressant att se vilka som äger jordbruksmarken i Sverige.

Enskilda äger 91 % av jordbruksmarken

För något år sedan gjorde vi en arrende1studie tillsammans med Skogsstyrelsen där vi belyste ägande av jordbruksmark. Fastighetsregistret från år 2011 var den främsta källan.

Det bör noteras att Fastighetsregistret innehåller något större arealer främst när det gäller areal klassad som betesmark än den areal som brukas både de som ingår i Lantbruksregistret det vill säga den areal vi baserar jordbruksstatistiken på och de arealer som jordbrukarna söker stöd för.

Enskilda ägare: Med enskilda ägare avses fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag, exempelvis enskild firma och handelsbolag. Tillsammans äger enskilda ägare cirka 3 202 000 hektar jordbruksmark, varav 2 553 000 hektar utgörs av åkermark.

Privata aktiebolag: I denna kategori finns aktiebolag som inte ägs av staten, kommuner eller landsting. De privata aktiebolagen består främst av bolag som äger jordbruksmark och som huvudsakligen bedriver jordbruksverksamhet samt av bolag som huvudsakligen äger skogsmark vars huvudsakliga verksamhet utgörs av skogsbruk. Exempel i den senare kategorin är Bergvik, SCA och Holmen. Privata aktiebolag äger 92 000 hektar jordbruksmark, varav knappt 66 000 hektar är åkermark.

Övriga privata ägare : Övriga privata ägare utgörs av exempelvis stiftelser, fonder samt ekonomiska och ideella föreningar. Exempel på ägare är bysamfälligheter, gemensamhetsskogar och allmänningar. Tillsammans äger övriga privata ägare drygt 44 000 hektar jordbruksmark, varav cirka 34 000 utgör åkermark.

Värt att nämna är att en relativt stor andel av jordbruksmarken inom denna ägarklass kan knytas till Uppsala Akademiförvaltning. Organisationens jordbruksförvaltning förvaltar knappt 14 000 hektar jordbruksmark. Markinnehaven finns huvudsakligen i Uppsala och Västmanlands län. Ytterligare innehav finns i Västra Götalands och Södermanlands län. Markinnehaven härrör från donationer i form av fastigheter till Uppsala universitet, exempelvis donerades ett stort antal jordbruksfastigheter av Gustav II Adolf år 1624. Sedan 1997 är de flesta donationerna registrerade som privata stiftelser i donatorernas namn. Därmed tillhör egendomen varken staten eller Uppsala universitet utan är egna juridiska personer med uppgift att främja verksamheten vid universitetet.

Svenska kyrkan:  Kyrkans ägande av jordbruks- och skogsmark benämns prästlönefastigheter och är en del av prästlönetillgångarna som är kyrkans samlade förmögenhetsmassa. Dessa prästlönetillgångar är egna juridiska personer. I denna rapport redovisas all jordbruksmark och produktiv skogsmark ägd i kombination med jordbruksmark som ägs av svenska stift, prästlönefonder och prästlönetillgångar under kategorin Svenska kyrkan. Svenska kyrkans samlade innehav av jordbruksmark gör organisationen till en av Sveriges enskilt största ägare av jordbruksmark. Enligt våra avgränsningar äger Svenska kyrkan knappt 54 000 hektar jordbruksmark, varav 44 000 hektar klassas som åkermark.

Statsägda aktiebolag: Med statsägda aktiebolag avses aktiebolag vars aktier till mer än 50 % förvaltas av det svenska regeringskansliet. Stora ägare inom denna kategori är Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag och Akademiska Hus AB. Statsägda aktiebolag äger tillsammans knappt 12 000 hektar jordbruksmark, varav 6 000 hektar utgör åkermark.

Staten: I denna ägarklass återfinns svenska statliga myndigheter, fonder och stiftelser i vars uppdrag det ingår att förvalta statlig svensk jordbruks- och skogsegendom. Exempel på ägare inom denna kategori är Fastighetsverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Sammanlagt äger staten knappt 24 000 hektar jordbruksmark, varav omkring 12 000 är åkermark.

Fastighetsverket förvaltar ett trettiotal jord- och skogsbruksegendomar som tillhör det nationella kulturarvet. Dessa egendomar utgörs av kungsgårdar, militära boställen och andra kronoegendomar. Egendomarna omfattar både åkermark, betesmark och skogsmark samt ekonomibyggnader, mangårdsbyggnader och torp. På alla gårdar bedrivs aktivt jordbruk av Fastighetsverkets arrendatorer. Totalt uppgår markinnehavet för dessa egendomar till cirka 23 500 hektar, varav 8 800 hektar utgörs av jordbruksmark och 11 700 hektar utgörs av skogsmark. Exempel på fastigheter tillhörande det nationella kulturarvet är Tullgarns kungsgård i Stockholms län, Huseby kronoegendom i Kronobergs län och Dalby kungsgård i Skåne län.

Övriga allmänna ägare: Med övriga allmänna ägare menas svenska kommuner och landsting samt av dessa ägda aktiebolag, stiftelser, fonder med mera. Sammanlagt äger denna ägarklass knappt 76 000 hektar jordbruksmark, varav 57 000 hektar utgör åkermark.

Enskilda äger 50 % av skogsmarken

Ägande av jordbruksmark och skogsmark skiljer sig åt. Medan enskilda ägare äger 91 % av jordbruksmarken äger de 50 % av skogsmarken. Privata aktiebolag äger 25 % av skogsmarken men endast 3 % av jordbruksmarken. Vad gäller statsägda aktiebolag, främst Sveaskog, äger de 14 % av skogsmarken och en försumbar andel av jordbruksmarken.

//Ann-Marie Karlsson

arrende

 

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

Traktorer i jordbruket mellan åren 1944-2005

Tidigare harFri bild. Foto: Per G Norén. Åker, maskiner, traktor, plöjning vi bloggat om hur antalet traktorer såg ut totalt i riket under åren 1960-2013. Antal traktorer i Sverige 1960-2013 och Traktorer i trafik- januari 2012

Nu har jag valt att titta lite mer på antalet traktorer i riket men då specifikt traktorer i jordbruket samt hur fördelningen såg ut länsvis mellan åren 1944 fram till 2005. Siffrorna är hämtade från vår egen statistikdatabas Jordbruksverkets statistikdatabas .  I diagrammet visas antalet traktorer i jordbruket i Sverige mellan åren 1944-2005 traktorermed ett =< 10 års
intervall. Här kan
vi se att år 1944 fanns det 24 993 stycken traktorer som sedan ökar ganska markant fram till 1976 till 188 838 för att sedan gradvis minska i antal och slutligen landa på 159 587 stycken år 2005.

Samtidigt är det förstås bra att komma ihåg att en traktor på 1940-talet skiljer sig åt både vad det gäller hästkrafter, säkerhet och komfort med de traktorer som rullar på åkrarna idag.

År 1944 fanns 1 av 3 traktorer i Malmöhus- Östergötlands- eller Västmanlands län.

År 1944 fanns de flest traktorer i Malmöhus län med 2 975 medan det i Kronobergs län endast fanns 121 traktorer. Det var alltså vanligare med traktorer i slättbygderna än i skogsbygderna. år 2005 var antalet traktorer fortfarande flest i den del av Skåne som var Malmöhus län. Antalet var lägst i Norrbottens län med 3 037 traktorer.

Varför antalet traktorer ökade snabbt mellan åren från 1944 till 1976 eller varför länsfördelningen ser ut som den gör har troligen flera orsaker men det väljer jag att inte spekulera i själv. Istället lämna jag utrymmet ledigt för er läsare att fritt diskutera och kommentera hur ni ser på resultatet och vilka intressanta paralleller ni kan tänkas göra.

/ Anna Johansson

traktorer1

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

1 av 4 jordbruksföretag i EU leds av en kvinna

För år 2013 finns uppgifter i Eurostats databas om driftsledare vid jordbruksföretag och om driftsledarna är män eller kvinnor. För företag som intebonde man kvinna är juridiska personer är företagaren och driftsledaren oftast samma person. För juridiska personer är driftsledaren den person är ansvarig för den dagliga driften av företagen. Det bör noteras att EU:s definition endast tillåter en driftsledare i företaget.

Statistiken visar att i 27,5 % av företagen är driftsledaren en kvinna. Ungefär 1 av 4 företag leds alltså av en kvinna. De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen ligger i täten bland de länder som har störst andel driftsledare som är kvinnor. I t.ex. Rumänien, Polen och Grekland som har en hög andel kvinnor som är driftsledare är företagen små samtidigt som de är relativt många.

Andel kvinnor som är driftsledare i norden

En jämförelse mellan de nordiska länderna visar att i Sverige är andelen kvinnor som är driftsledare 15 %. Motsvarande andel i de övriga nordiska länderna är Norge 14 %, Danmark 8 % och Finland 10 %. Andelen i samtliga de nordiska länderna är alltså mindre än i EU som helhet.

Andel kvinnor i olika åldersgrupper

Jag jämförde också andelen i tre åldersgrupper med den totala andelen. En sådan jämförelse visar att i Sverige, Danmark, Norge, Nederländerna, Bulgarien, Tyskland och Tjeckien är andelen kvinnor som är driftsledare högre i de lägre åldersgrupp upp till 44 år än för riket totalt.  Andelen jordbruk som leds av kvinnor kan alltså förväntas öka.

Andelen kvinnor som är driftsledare är högre i åldersgruppen över 65 år än den totala andelen i flertalet av länderna inom EU.

bonde man kvinnabidl.jpg

Företag som leds av kvinnor brukar hälften så mycket mark

De företag som har en kvinna som driftsledare är mindre än företag med en man som driftsledare. I hela EU är den genomsnittliga storleken på företaget 8 hektar jordbruksmark för de som leds av en kvinna och 20 hektar för de som leds av en man. De företag som leds av kvinnor är alltså i genomsnitt mindre än hälften så stora som de som leds av en man. I Sverige är arealen jordbruksmark 49 hektar för företag som leds av en man och 22 hektar för de företag som leds av en kvinna.

//Ann-Marie Karlsson

bonde man kvinnabidl2

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Antalet kor för köttuppfödning ökade under år 2016

Förprodomr någon vecka sedan publicerade vi officiell statistik som visade att antalet kor för köttuppfödning ökade mellan december år 2015 och december år 2016. Antalet ökade från 175 800 kor år 2015 till 187 600 kor år 2016. Det är en ökning med 7 %.

Antalet företagare som har kor för köttproduktion var 10 335 i december år 2016. Det är ingen förändring jämfört med antalet i december 2015.

Statistiken finns också fördelad efter produktionsområden. Det finns 8 produktionsområden i Sverige. Tanken är att produktionsförutsättningarna t.ex. jordens bördighet och klimatet ska likna varandra inom varje område.

Det område där det finns flest kor för köttuppfödning i december år 2016 var Götalands skogsbygder. I Norra Norrland var antalet lägst. En jämförelse mellan åren 2015 och 2016 visar att antalet kor för köttproduktion inte oväntat ökat mest där det fanns flest kor nämligen i Götalands skogsbygder. I norra Norrland är den procentuella ökningen störst hela 10 %.

//Ann-Marie Karlsson

kottkor-dec-kor

 

Publicerat i Husdjur | Märkt | Lämna en kommentar

Arrendepriser för åkermark, betesmark och jordbruksmark 2009-2016

I dagarna publicerade vi officiell statistik om arrendepriser för jordbruksmark, åkermark och betesmark för åren 2015 och 2016. Du kan läsa mer i vårt statistiska meddelande eller hitta priserna under rubriken priser i vår statistiska databas.

Genomsnittspriset för att arrendera åkermark 2016 var 1 798 kr per hektar vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2015. En hektar betesmark kostade 562 kr att arrendera 2016, vilket är oförändrat sedan 2015. Priset för jordbruksmark (åkermark + betesmark) var 1 705 kr per hektar år 2016 jämfört med 1 681 kr /hektar år 2015. Ändringarna är så pass små att de inte är statistiskt säkerställda.

stapel

Arrendepriserna har mer än fördubblats sedan år 1995

priserDet genomsnittliga priset för att arrendera jordbruksmark i Sverige har fördubblats sedan 1995.

Takten på arrendeprisökningen har i snitt varit mellan 0–7 % per år förutom mellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 då arrendepriserna ökade med 16 % respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg under perioderna kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling. Av diagrammet nedan framgår t.ex. att prisökningen mellan åren 2010 och 2011 var högst just i slättbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit nästintill oförändrad fram till och med år 2016.

Arrendepriserna i områden med olika förutsättningar

Arrendepriserna kan också delas upp efter produktionsområden. Jag har valt att redovisa arrendepriserna på åkermark. Som man kan förvänta sig är priserna högst i de områden där odlingsförutsättningarna är goda.. Högst pris genererar arrendena av åkermark i Götalands södra slättbygder. Götalands södra slättbygder utgörs av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust.

andel-gratisarrendenslatt

Stödrätter ingår i 4 av 10 arrendeavtal

För arrenden med marknadsmässiga priser ingick stödrätter i 37 procent av arrendeavtalen 2016.

Flest gratisarrenden i norra Sverige

Den andel av arrendena som är gratis har minskat från runt 18 % år 2005 till strax under 10 % år 2016. Gratisarrenden är vanligast i norra Sverige g Omkring 28 % av arrendena år 2016 i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör någon procent av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrenden vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring 35 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I Sydsverige påverkas priset marginellt om man exkluderar gratisarrendena.

// Jimmie enhäll

Publicerat i Priser | Märkt , , , , | 2 kommentarer

Mjölkproduktions utveckling i EU mellan åren 2015 och 2016

mjolkprodI veckan bloggade jag om att mjölkproduktionen i Sverige var mindre år 2016 än år 2015. Idag gick jag in och kollade Eurostats hemsida och jag såg då att trots att årsstatistik för år 2016 inte är publicerad ännu så finns månadsstatistik för samtliga 12 månader.

Mjölkproduktionen har ökat mest på Irland 

Statistiken visar att mjölkproduktionen procentuellt sett har ökat mest på Cypern, följt av Tjeckien, Luxemburg, Nederländerna, Bulgarien och Irland. Mjölkproduktionen har minskat mest i Slovakien, Kroatien, Portugal och Storbritannien.

Volymökningen högst i Nederländerna

Det är ju stor skillnad på hur mycket mjölk som produceras på Cypern och i Tjeckien så om jag istället jämför volymen mjölk så har volymen producerad mjölk ökat mest mellan åren 2015 och 2016 i Nederländerna (993 tusen ton) följt av Tjeckien (293 tusen ton) och Irland (287 tusen ton). Volymen mjölk har minskat mest i Storbritannien (649 tusen ton) följt av Frankrike (635 tusen ton) och Belgien (109 tusen ton)

I EU-28 ökade mjölkproduktionen mellan åren 2015 och 2016 med 1 172 tusen ton till 152 892 tusen ton. Det är en ökning med 1 %.

Utvecklingen månad för månad i EU-28 och några medlemsländer

I EU-28 visar diagrammet att mjölkproduktionen var högre år 2016 än 2015 de första månaderna. Därefter är volymerna lika stor fram till oktober. Under oktober, november och december är mjölkproduktionen lägre år 2016 jämfört med år 2015.  Det är värt att notera att mjölkkvotsystemet upphörde i mars år 2015. Från och med april 2015 har alltså mjölkbönderna i EU kunnat öka sin produktion av mjölk utan att riskera att behöva betala om de överskred sin kvot.

I Finland finns ingen förändring mellan åren. I Danmark däremot är produktionen precis som i EU-28 högre år 2016 jämfört med år 2017 de första månaderna under år 2016 för att från och med juli bli lägre.

Observera att skalorna inte börjar vid 0 och dessutom skiljer sig åt mellan de olika diagrammen.

//Ann-Marie Karlsson

eu

Publicerat i Allmänt, Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar