Färre lamm i förhållande till vuxna får i juni

Antalet får har under en längre tid ökat i det svenska jordbruket. Jämfört med 1995 är det i dagsläget nästan 30 % fler får. Uppgifterna kommer från den djurräkning som årligen görs i juni månad. Ökningstakten verkar ha avtagit. En annan trend har dock fortsatt. Andelen lamm i förhållande till andelen vuxna får har minskat kontinuerligt och för junisiffrorna 2018 så uppskattades det för första gången finnas fler vuxna får än det fanns lamm på våra jordbruk. Det är ingen statistiskt säkerställd skillnad för just 2018, men trots allt är det en intressant trend som pågått under många år. I diagram 1 går det att se att såväl antalet tackor och baggar som antalet lamm ökat över tid, samtidigt som skillnaden i antal minskar.

Diagram 1 Antal tackor och baggar respektive lamm, 1995-2018

Diagram 1

Diagrammet visar att det 1995 gick 1,36 lamm per vuxet djur i juni månad. 2005 var den siffran 1,12 medan den nu 2018 för första gången var under 1.

Vad är det då som har hänt? Det är ju inte så att jordbrukarna med får blivit mindre effektiva eller att tackorna lammar mindre. Tar man en titt på slakten under samma period går det att se en annan trend. Andelen av lammslakten som görs på våren har ökat över tid. 1995 utgjorde slakten under första halvåret 21 % av hela årets slakt; 2005 var den siffran 37 % och 2017 var vårslakten uppe i 39 % av hela årets slakt. Detta illustreras av diagram 2.

Diagram 2 Andel vårslakt av lamm respektive antal lamm i förhållande till tackor och baggar, 1995-2018

Diagram 2

Det som har hänt är alltså att lammproduktionen styrts om till vårslakt istället för den mer traditionella höstslakten. Fler tackor föder s.k. vårlamm, vilket innebär att lammen i den lite statiska statistiken över djurantal i juni månad inte blir medräknade.

Anders Grönvall

Publicerat i Husdjur | Lämna en kommentar

Mellan 2012 och 2017 ökar mjölken mest i Nederländerna med 2,6 miljoner ton

mjolkTyskland är det land där jordbrukarna väger in mest mjölk vid mejerierna 31,9 miljoner ton, följt av Frankrike med 24,6 miljoner ton och Storbritannien med 15,1 miljoner ton. Dessa tre länder står för nästan hälften, 46 %, av den mjölk som levereras till mejerierna.

Mjölkkvotsystemet inom EU upphörde i mars år 2015. Från och med april 2015 har alltså mjölkbönderna i EU kunnat öka sin produktion av mjölk utan att riskera att behöva betala om de överskred sin kvot. Det kan därför vara intressant att jämföra utvecklingen mellan ett år som 2012 då mjölkkvotssytemet fanns och 2017 då det varit något år sedan det upphört.

Mellan åren 2012 och 2017 har kvantiteten mjölk som jordbrukarna levererar till mejerierna ökat mest i Nederländerna med 2,6 miljoner ton, följt av Tyskland med 2,2 miljoner ton och Irland med 2,1 miljoner ton.

De tre länderna ovan där kvantiteterna ökat mest är ju stora leverantörer av mjölk. Väljer jag istället att titta på de länder där ökningen är störst i procent leder Cypern med 41 %, följt av Irland med 39 % och Luxemburg med 34 %.

Det finns några länder där den invägda kvantiteten mjölk vid mejerierna minskat mellan åren 2012 och 2017. Sverige är ett av de länderna där invägningen minskat med 2 %. Minskningen är dock större i de tre andra EU-länder där invägningen också minskat nämligen Kroatien (-21 %), Grekland (-7 %) och Slovakien (-3%). I våra nordiska grannländer har den invägda mjölken ökat; i Danmark med 11 % och i Finland med 5 %.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hushållens konsumtionsutgifter för livsmedel m.m. ökar medan jordbrukssektorns produktionsvärde är oförändrat

Vi publicerade ju statistik om jordbrukssektorns produktionsvärde för år 2017 igår. Det fick mig att fundera litet på hur jordbrukssektorn utvecklas i jämförelse med konsumenternas utgifter i Sverige för livsmedel, restaurangbesök och annan utemat. Statistiken visar att Hushållens konsumtionsutgifter för de båda poster jag lagt ihop har har mer än fördubblats medan jordbrukssektorns inkomster är relativt konstanta. Diagrammen är gjorda i löpande priser. Det vill säga inflationen ingår i värdet.

prod_varde

Livsmedlens andel av hushållens utgifter minskar

Livsmedlens andel av hushållens utgifter minskar. År 1990 lade hushållen 16 % av sina konsumtionsutgifter på Livsmedel och alkoholfria drycker år 2016 var motsvarande andel 12 %.

//Ann-Marie Karlsson

prod_varde1

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Tack vare mjölkpriset och höga skördar blev resultatet i jordbruket år 2017 det bästa på 10 år

Tack vare mjölkpriset och spannmålsskörden blev resultatet i jordbruket år 2017 det bästa på 10 år. Det visar Jordbruksverkets officiella statistik för den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn. Vår prognos för jordbrukets resultat år 2018 kommer att publiceras den 6 december.

Jordbrukssektorns produktionsvärde, i löpande baspriser, ökade med 5,6 miljarder kronor eller 10 % år 2017 jämfört med 2016 och uppgick till 62,3 miljarder kronor. Värdet av vegetabilieproduktionen ökade med 11 % eller 2,8 miljarder kronor medan värdet av animalieproduktionen ökade med knappt 2,3 miljarder kronor eller 9 %. Vidare ökade värdet av både jordbrukstjänster och så kallade sekundära icke jordbruksaktiviteter.

anima.jpg

Värdet av spannmål och andra vegetabilier

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser ökade med 2,8 miljarder kronor eller 11 % år 2017 jämfört med år 2016. Totalt uppgick värdet av vegetabilie-produktionen till 27,7 miljarder kronor.

Värdet av spannmålsproduktionen ökade med nästan 0,7 miljarder kronor eller 10 % under skördeåret 2017/2018 jämfört med föregående år. Detta var en följd av att skörden ökade med 9 % samtidigt som det sammanvägda priset för samtliga spannmålsgrödor var relativt stabilt. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till knappt 7,4 miljarder kronor.

Produktgruppen oljeväxter domineras av raps och rybs. Värdet av produktionen av raps och rybs ökade med 32 % under skördeåret 2017/2018 jämfört med föregående år, vilket motsvarar knappt 0,3 miljarder kronor. Under år 2017 odlades mer raps än tidigare vilket innebar att den totala skörden ökade med 41 %.  Samtidigt sjönk det genomsnittliga priset med 6 % under skördeåret. Sammantaget blev det alltså ändå en ökning av värdet med 1,2 miljarder kronor 2017.

Värdet av gruppen foderväxter (ensilage, hö, halm och fodermajs) ökade med drygt 1,4 miljarder kronor eller knappt 16 %. Vallskörden låg 2017 i stort sett på samma nivå som 2016. Ökningen i produktionsvärdet var därför en effekt av en prisökning under skördeåret 2017/2018. Totalt uppgick värdet av foderväxter till 10,6 miljarder kronor.

veg

Produktionsvärdet för mjölk ökade med 2 miljarder år 2017

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2017 med 9 % eller nästan 2,3 miljarder kronor jämfört med år 2016. I stort sett hela ökningen förklaras av det ökade produktionsvärdet för mjölk. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till 27,7 miljarder kronor.

Slakten av nötkreatur var i stort sett oförändrad 2017 jämfört med 2016 medan priserna ökade med cirka 1 %. Totalt ökade produktionsvärdet av nötkreatur med drygt 1 % eller 0,1 miljarder kronor. Produktionsvärdet av nötkreatur uppgick 2017 till 6,5 miljarder kronor.

Slakten av grisar ökade med drygt 3 % år 2017. Samtidigt minskade de genomsnittliga priserna med 1 %. Produktionsvärdet ökade med 0,1 miljarder kronor eller drygt 2 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 4,4 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk minskade med knappt 2 % under 2017 jämfört med 2016. Det kraftiga prisfallet under 2015 bromsades upp under 2016 och under 2017 ökade de genomsnittliga priserna med närmare 25 %. Totalt ökade värdet av mjölkproduktionen med 22 % eller 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och uppgick totalt till 10,9 miljarder kronor 2017, vilket ungefär är i nivå med värdet 2014.

Produktionsvärdet av ägg minskade med knappt 3 % under 2017 och uppgick till närmare 1,9 miljarder kronor. Orsaken till det sjunkande produktionsvärdet var både en produktionsminskning och en prissänkning.

anim

Kostnaderna ökar också men resultatet det bästa på 10 år

I staplarna nedan redovisas kostnaderna i jordbruket. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 2,8 miljarder kronor, eller 7 %, till totalt 43,8 miljarder kronor.  Samtliga kostnadsposter avseende insatsvaror och tjänster ökade med undantag för handelsgödsel. Kostnaderna för djurfoder ökade med 1,3 miljarder kronor, en ökning med 11 %. Totalt uppgick foderkostnaderna till 13,3 miljarder kronor. Även posten andra varor och tjänster visade upp en relativt stor ökning på 0,7 miljarder kronor eller 7 %.

Kostnaderna för kapitalförslitning (avskrivning) ökade med 3 % eller knappt 0,3 miljarder kronor jämfört med år 2016.

Räntekostnaderna minskade något under 2017 men samtidigt ökade kostnaderna för löner, arrende och hyror.

För att jämföra kostnaderna med produktionsvärdet (intäkterna), redovisar jag produktionsvärdet som en ljusbrun linje. Under 2017 bedöms intäkterna från övriga produktionssubventioner minska med 0,2 miljarder kronor. Den turkosblå linjen visar produktionsvärdet + produktionssubventionerna.

Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökade med 2 miljarder kronor eller 30 % jämfört med 2016. Företagsinkomsten motsvarar skillnaden mellan stapeln av kostnader och den övre turkosblå linjen. Företags-inkomsten uppgick till 8,9 miljarder kronor vilket är det bästa resultatet sedan 2007.

//Ann-Marie Karlsson

eaa.jpg

Publicerat i Ekonomi | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Över 90 % av åkermarken finns bland företag som har minst 100 hektar åker i Tjeckien och Slovakien.

Fler och fler av resultaten från den undersökning om företagens struktur som gjordes år 2016 finns nu på Eurostats hemsida. I det här blogginlägget tittar jag på andelen åkermark och andelen företag för de företag som har mer än 100 hektar. Företag som inte har någon åkermark alls ingår inte i just denna sammanställningen.

Sammanställningen visar att Tjeckien, Slovakien, Estland och Bulgarien är de fyra länder där mer än 80 % av åkermarken brukas av företag som har mer än 100 hektar åkermark.  På andra sidan av skalan finns Malta, Grekland, Slovenien och Österike där mindre än 20 % av åkermarken brukas av företag som har mer än 100 hektar åkermark.

För hela EU är siffran 55 % och Sverige befinner sig ganska nära EU-genomsnittet med 60 %.

Tittar jag istället på andelen företag så är andelen företag i gruppen av företag med minst 100 hektar störst i Storbritannien (35 %) följd av Luxemburg (33 %) och Frankrike (30 %).

andel1

Företagen och åkermarken delas in i åttagrupper. Jag har valt länderna Grekland och Bulgarien på var sin ända i skalan och jämför resultaten med Sverige.

Som ni kan se är Bulgarien, landet till vänster, ett land där det finns några få stora företag och väldigt många små företag med mindre än 2 hektar åker. Det vill säga det finns 62 % företag i den minsta gruppen men enbart 1 % av åkermarken finns där. Grekland å andra sidan har litet färre företag i den minsta gruppen men däremot en större andel företag i gruppen 2-5 hektar och 5-10 hektar.

I Sverige är andelen företag i de minsta gruppen litet. Däremot är andelen företag i mellangrupperna relativt stora.

//Ann-Marie Karlsson

andel123

Publicerat i Allmänt, Arealer, Företag och företagare, Internationellt | Lämna en kommentar

Bondens pris för mjölk januari 2012 till juli 2018

Jordbruksverket publicerar statistik över utvecklingen av mjölkpriset varje månad. I diagrammet nedan visas utvecklingen av priset för konventionell respektive ekologisk mjölk mellan januari 2012 och juli 2018. Statistiken visar att priset på konventionell mjölk ökat med 18 öre per kilo mellan juni och juli år 2018. Samtidigt är priset 19 öre lägre än det var i juli 2017.

//Ann-Marie Karlsson

mjolkp

Publicerat i Priser | Lämna en kommentar

Litet fler slaktade kor i juli 2018 jämfört med juli 2017

Idag har vi publicerat statistik över slakt och annan animalieproduktion. Vi har nu kommit till månaden juli och statistiken visar att antalet slaktade kor var något fler under juli 2018 jämfört med antalet under juli 2017. Statistiken visar också tydligt att slakten varierar över året med högst antal slaktade kor i november och lägst antal slaktade kor under sommaren när korna är ute på bete. Tidsserien är hämtad från vår statistiska databas.

//Ann-Marie Karlsson

slaktkor

Publicerat i Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Livsmedelspriserna har följt inflationen i år

SCB tar fram statistik över hur priserna utvecklas för konsumenterna. Priserna för livsmedel utvecklas ungefär på samma sätt som priserna generellt det vill säga som inflationen. Det innebär att livsmedel vare sig blir billigare eller dyrare jämfört med andra varor. Nedgången inflationen mätt i KPI i januari berodde på att framförallt på att priserna för kläder sjönk den månaden. Uppgången i indexet för livsmedel under maj berodde på att priserna för frukt och grönt ökade mer än inflationen.

//Ann-Marie Karlsson

livsmedlespris o inflation

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mer än fem miljarder

Så hände det till slut. Efter att under några år ha krupit omkring just under fem-miljardersstrecket hoppade trädgårdsproduktions värde slutligen upp till drygt 5,3 miljarder kronor under 2017, en ökning med 10 procent jämfört med 2016. Det visar vår rykande färska statistik över trädgårdsodlingens värde 2017.

Trädgårdsproduktionens värde 2006-2017

Trädgårdsproduktionens värde 2006-2017. Blå toner visar växthusodlingens värde medan bruna toner visar frilandsodlingens värde.

Värdet ökade över i princip hela trädgårdsodlingen, alltifrån frilandsodlade grönsaker till växthusodlade prydnadsväxter, men de största ökningarna stod kruk- och utplanteringsväxter samt frilandsodlade bär för, med ökningar om 18 respektive 13 procent högre värden än året innan.

Totalt sett stod frilandsodlingen för 59 procent av det totala värdet 2017, medan växthusodlingen stod för återstående 41 procent. Om man istället ser till grödtyp drog ätliga växter (köksväxter, bär och frukt) in 60 procent av det totala värdet, medan prydnadsväxter stod för 40 procent.

De värdemässigt största grödorna var i fallande ordning morot, jordgubbar, lövfällande träd, växthusodlad gurka och tulpaner. Morotsodlingens värde för odlarna (för det är produktionsvärdet vi pratar om här) var drygt 600 miljoner kronor, vilket innebär att odlarna i genomsnitt fick omkring 5 kronor och 60 öre per kilo.

Den största enskilda värdeökningen stod lövfällande träd för, med en ökning på 82 miljoner kronor mellan 2016 och 2017. Men den största relativa värdeökningen stod istället matlök för, där värdet ökade från 80 miljoner kronor 2016 till hela 150 miljoner 2017, en ökning med inte mindre än 86 procent. Vissa enskilda grödor visade också upp påtagliga värdeminskningar: perennodlingens värde till exempel, sjönk med 43 procent, framför allt en effekt av minskad produktion.

//Jörgen Persson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Grisföretagen är störst i Danmark

Eurostat har redovisat resultaten från strukturundersökningen år 2016 på sin webbplats. Av statistiken kan man se att grisföretagen är störst i Danmark, medan antalet företag med grisar är flest i Rumänien. Jag mäter storleken i djurenheter för gris. En smågris räknas som 0,027 djurenheter en sugga som 0,5 djurenheter och övriga grisar som 0,3 djurenheter.

//Ann-Marie

ftg med grisar

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar