Småland – Landskapet med mest betesmark, flest kor och flest får

Det är Fössta Tossdan i Mass, Smålands inofficiella nationaldag. Hade jag varit på jobbet hade vi självklart firat med massipantåta.

Eller kanske inte. Det hade ju varit mer småländskt att vänta tills imorgon för att kunna köpa tåtan för halva priset.

Ordspråket ”sparsamhet är en dygd” passar Smålands rykte, liksom uttrycket ”för allt smör i Småland”. Det lär ha sin grund i Smålands historiskt många mjölkkor. Mjölkkorna finns kvar också år 2020. Småland är landskapet med flest kor i Sverige.

En av fem kor finns i Småland

Det finns flest kor i Småland därefter kommer landskapen Skåne och Västergötland. Delar jag upp korna mellan kor för uppfödning av köttdjur och mjölkkor så leder fortfarande Småland. Andra och tredjeplatsen skiftar däremot mellan Skåne och Västergötland. Det finns fler mjölkkor i Västergötland medan det finns fler kor för uppfödning av köttdjur i Skåne.

De tre län där antalet kor är minst är länen Härjedalen, Lappland och Gästrikland. Antalet företag med kor för mjölkproduktion är så litet här att landskapen blivit sekretessprickade.

Fler får i Småland än på Gotland

Vem hade kunnat tro att det? Det finns fler får i Småland än det finns får på Gotland. Småland är det landskap där antalet får är flest 68 000 stycken. Småland följs av Gotland och Skåne med knappt 60 000 får vardera. Det landskap där det finns minst får är Härjedealen (450 st) följt av Medelpard (1 900 st) och Lappland (2 200 st).

Bara 4 % av Sveriges grisar finns i Småland

När det gäller grisar däremot finns bara 4 % av Sveriges grisar i Småland. Skåne leder grisligan bland lanskapen. En av tre grisar finns i Skåne. Skåne följs av Västergötland med 18 % av Sveriges grisar.

Mest betesmark i Småland

En tre i topplista över betesmark visar att Småland kommer på förstaplatsen. 20 % av betesmarken i Sverige finns i Småland. Småland följs av Skåne och Västergötland med runt 12 % av Sveriges betesmark vardera.

Medelpad är det landskap där arealen betesmark är minst runt 850 hektar.

8 % av all åkermark finns i Småland

Statistiken visar att det landskap som har mest jordbruksmark är Skåne följt av Västergötland och Småland. 10 % eller en av tio hektar jordbruksmark finns i Småland.

Tre i topp listan blir litet annorlunda om jag studerar åkermarken. Skåne kommer fortfarande på förstaplatsen med 434 000 hektar, följt av Västergötland med 354 000 hektar och Uppland seglar upp som tvåa med 223 000 hektar. Småland är dock med på pallen med en tredjeplats och 212 000 hektar. Minst jordbruksmark finns i Härjedalen och Lappland.

//Ann-Marie Karlsson


Publicerat i Landskap i Sverige | Märkt | Lämna en kommentar

År 2020 var 15 procent av alla arrendeavtal i Sverige gratis

Vi har just publicerat officiell statistik om arrendepriserna i Sverige åren 2019 och 2020. Andelen gratisarrenden varierar i Sverige. I diagrammet nedan ser man tydligt hur mycket vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med i södra Sverige.

Ökningen av andelen gratisarrenden på riksnivå mellan 2018 och 2020 kan delvis förklaras av att andelen gratisarrenden ökat från 38 % till 44 % i Norra Sverige och andelen ökat från 29 % till 33 % i Norra Mellansverige mellan samma år.

Arrendepriset för jordbruksmark med och utan gratisarrenden påverkas mest i Norra Sverige där andelen är hög. Arrendepriset är där i genomsnitt 200 kr per högre per hektar om gratisarrendena exkluderas. I Norra Mellansverige är motsvarande prisskillnad 144 kr per hektar.

Ylva Olsson

Publicerat i Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Arrendeprisernas utveckling år 2010-2020

I dagarna publicerade vi officiell statistik om åkermark och betesmark för åren 2019 och 2020. Vi tar fram två år åtgången. Du kan läsa mer i statistikrapport. I vår vår statistiska databas kan du hitta priser från 1995 och framåt.

Genomsnittspriset för att arrendera åkermark 2020 var 1 945 kr per hektar År 2019 var arrendepriset för åkermark 1 909 kr per hektar. En hektar betesmark kostade 547 kr att arrendera 2020, och 527 kr per hektar år 2019. Priset för jordbruksmark (åkermark + betesmark) var 1 811 kr per hektar år 2020 jämfört med 1 775 kr /hektar år 2019. Förändringarna mellan åren är så små att de ligger inom felmarginalen.

Arrendepriserna är högst i områden med goda produktionsförutsättningar

Arrendepriserna kan också delas upp efter produktionsområden. Jag har valt att redovisa arrendepriserna på åkermark. Som man kan förvänta sig är priserna högst i de områden där odlingsförutsättningarna är goda.. Högst pris genererar arrendena av åkermark i Götalands södra slättbygder. Götalands södra slättbygder utgörs av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust.

De senaste åren har arrendepriserna varit stabila

Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera mark i Sverige. Sedan 2000 har takten på arrendeprisökningen varit i snitt mellan 0-7 % per år med några få undantag.

Mellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 ökade arrendepriserna med 16 % respektive 15 %. Mellan 2018 och 2019 steg de med 5 %och mellan 2019 och 2020 ökade de med 2 %.

Att avräkningspriserna för spannmål steg under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling.

Av det diagrammet ovan som speglar arrendepriserna per produktionsområde framgår t.ex. att prisökningen mellan åren 2010 och 2011 var högst just i slättbygderna.

//Ylva Olsson

Publicerat i Priser | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Mjölkproduktionen ökade under 2020

Mellan åren 2019 och 2020 ökade mjölkproduktionen i Sverige. Vi mäter den som den volym mjölk som vägts in vid mejerierna.

År 2019 producerades 2 704 tusen ton mjölk och år 2020 ökade det med 69 tusen ton till 2 773 tusen ton. Det innebär att det producerades mer mjölk under år 2020 än under 2018 och 2019.

Om jag tittar på en längre tidsperiod så har produktionen av mjölk minskat. År 1995 producerades 3 243 tusen ton att jämföra med de 2 773 tusen ton som producerades år 2020.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion | Lämna en kommentar

Antalet mjölkkor har ökat med 1 000 kor mellan juni 2020 och december 2020

Sedan år 1995 räknar vi antalet nötkreatur både i juni och december. Du kan läsa mer om samtliga nötkreatur i vår statistikrapport här. Statistiken visar att antalet mjölkkor i december har minskat med 178 000 mjölkkor från 482 tusen år 1995 till 304 tusen år 2020. Det innebär en minskning med 36 %.

Det senaste året har antalet mjölkkor ökat

Sedan december 2019 ökar antalet mjölkkor med 3 000 djur eller cirka 1 %. Det bekräftas också av en ökad invägning av mjölk till mejerierna på cirka 4 % mellan december 2019 och december 2020. Senaste gången vi såg en ökning av antalet mjölkkor var år 2013 då de ökade med 500 kor mellan december 2012 och december 2013.

Antalet mjölkkor och antalet företag i juni och december

Här tittar jag lite närmare på antalet mjölkkor och antalet företag med mjölkkor i juni och december de senaste fem åren. Statistiken visar att antalet mjölkkor ökat under hela 2020. Mellan december 2019 och juni 2020 ökade antalet med 2 000 kor. Mellan juni och december ökade de med 1 000 kor. Om jag jämför med december 2015 så har antalet mjölkkor däremot minskat från 337 tusen kor till 304 tusen kor. Det innebär att en ko av tio har försvunnit. Det vill säga en minskning med knappt 10 %.

Antalet företag med kor minskar kontinuerligt. De senaste fem åren har antalet minskat med ungefär 1000 företag. I december 2015 fanns det 4 039 företag med mjölkkor och i december 2020 var antalet 3 025 stycken. En av fyra mjölkbönder har alltså slutat de senaste fem åren. Det vill säga en minskning med ungefär 25 %. Mellan juni och december 2020 minskade antalet med 62 stycken.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Antalet får har stadigt minskat de senaste tre åren och är nu tillbaka på 2006 års nivå

Antalet tackor och baggar har ökat från runt 150 000 tackor och baggar under 1970- och 1980-talet till 225 000 – 250 000 tackor och baggar under de senaste åren. Det innebär att det totala antalet får det vill säga tackor, baggar och lamm i juni har varit runt 550 000 till 600 000 får de senaste åren. Antalet får ökade mellan åren 2002 och 2011 för att därefter sjunka något. År 2019 var antalet 504 200 får.

Antalet företag med får har minskat från att ha varit runt 10 000 under 1970- och 1980-talet till 2020 års antal 7 900 företag.

Antalet tackor och baggar per företag har fördubblats från 16 tackar och baggar per företag år 1970 till 33 tackar och baggar per företag år 2020.

Slakt av får och lamm

Produktionen av får- och lammkött var lägre än 4000 ton under 1990-talet. Från början av 2000-talet har produktionen ökat till dagens nivåer omkring 5 tusen ton. Slakten av får är störst i september -oktober och lägst i februari.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

241 000 renar i vinterhjorden år 2019 och 49 600 slaktade renar år 2019/2020

Det är samernas nationaldag idag den 6 februari. Vad passar då bättre än att surfa in på Sametingets hemsida och leta fram intressant statistik till exempel om rennäringen. Nedan visar jag antalet slaktade renar 1996/97 till 2019/2020.

Tidsserien innebär att påverkan från corona-pandemin inte ännu syns i statistiken. Sametinget bedömde i juni att av den totala renslakten under ett år går vanligen ca 66% till dagligvaruhandeln och 34% till restaurang- och konferensbranschen. Framförallt den del som säljs till restaurang- och branschen påverkas negativt av pandemin.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-14.png

Hemsidan visar också statistik över antalet renar i vinterhjorden. År 2019 var antalet 241 000 renar. Renantalet har varit relativt konstant sedan år 1995.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Flest kor för uppfödning av kalvar i mindre besättningar

I blogginlägget vill vi visa hur strukturen bland de företag som kor för uppfödning av kalvar (det vill säga am-dikor, dikor) har utvecklats mellan 1989 och 2020. Diagrammen bygger på specialbearbetningar av Jordbruksverkets statistiska lantbruksregister. Tanken är att detta är ett av flera blogginlägg där jag drar nytta av all information vi hämtade in i totalundersökningen i jordbruket år 2020.

Antalet företag med kor för uppfödning av kalvar.

Det första diagrammet nedan visar att år 1989 fanns det 10 000 företag som hade kor för uppfödning av kalvar. Antalet företag ökade till 18 500 företag mellan åren 1989 och 1994. Därefter har antalet företag sjunkit. För 20 år sedan (år 2000) fanns det 13 900 företag; för 10 år sedan (2010)  fanns det 12 200 företag och år 2020 var antalet företag 10 100. Antalet företag med kor för uppfödning av kalvar är alltså ungefär lika stort nu som år 1989.

I diagrammen märks en tydlig förändring i skiftet mellan 1980- och 1990-tal. Under de åren förbereddes och beslutades bland annat livsmedelspolitiken enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Den innebar att den interna prisregleringen togs bort, vilket i sin tur medförde att priserna på jordbruksprodukter sänktes.

För att underlätta förändringen infördes också möjligheter för jordbrukarna att ställa om markanvändningen. En möjlighet för jordbrukarna var så kallat extensivt bete. Denna möjlighet medförde att antalet dikor ökade starkt. En ytterligare faktor som kan ha drivit på ökningen av antalet företag med dikor i skiftet 1980- och 1990-tal var den så kallade mjölkpensionen som innebar att mjölkbönder mellan 60 och 65 år fick ersättning för att sluta leverera mjölk.

Under 1990-talet var det också vanligare att ett företag hade både kor för uppfödning av kalvar och mjölkkor. Under perioden 1991 till 1995 hade t.ex runt 2 000 företag både mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar.

Senare, när Sverige gick med i EU 1995, upphörde programmet för att ställa om markanvändningen, men istället infördes stödformer som stimulerade den specialiserade nötköttsproduktionen. Under de allra senaste åren har också priserna på nötkött stigit.

Antalet kor för uppfödning av kalvar i Sverige

Det andra diagrammet visar att antalet kor för uppfödning av kalvar ökade med 100 000 kor från drygt 60 000 djur till drygt 160 000 djur mellan åren 1989 till 1994. Därefter var antalet dikor ganska konstant för att därefter sakta öka igen mellan åren 2003 och 2008. Mellan åren 2010 och 2015 har antalet minskat svagt för att därefter öka för att återigen minska mellan åren 2018 och 2020.

Det bör noteras att korna inte behöver vara av köttras. Det enda kravet är att de används för att dia kalvar. Det innebär att det troligen var vanligare med kor av mjölkras i statistiken under början av 1990-talet än under de senare åren.

Besättningsstorlek antal kor för uppfödning av kalvar per företag

Det tredje diagrammet visar att besättningsstorleken har ökat. År 1989 var det genomsnittliga koantalet per företag 6 kor . För 20 år sedan år 1998 var antalet kor för uppfödning av kalvar 11 per företag. För 10 år sedan var antalet 16 och år 2020 var det 21.  Det innebär att besättningsstorleken är litet mer än tre gånger så stor nu som år 1989. Du hittar underlaget till diagrammen nedan.

Flest företag i den minsta storleksgruppen

Det finns flest företag år 2020, ungefär 4 300 stycken i den minsta storleksgruppen, det vill säga företag med mindre än 10 kor för uppfödning av kalvar. Antalet kor var däremot flest i den litet större gruppen den med mellan 25 och 50 kor nämligen 59 000 stycken. I motsats till besättningarna med mjölkkor finns alltså merparten av korna i de litet mindre besättningarna.

Fram till och med 2020 är det endast i grupperna med färre än 25 kor som antalet företag och antalet kor har minskat. I gruppen mellan 25 och 49 kor är antalet konstant. I de större grupperna kan man utläsa en ökning av såväl företag som kor. Ett undantag är den allra största gruppen med minst 100 kor där antalet minskat marginellt.

Utvecklingen sedan år 1989

Utvecklingen av antalet kor och antalet företag för olika besättningsstorlekar sedan år 1989 visas i diagrammet nedan. År 1994 var antalet kor som störst i de tre minsta grupperna, det vill säga företag med färre än 50 kor. Flest kor fanns länge i gruppen s0-24 kor per företag, men sedan år 2013 är det istället i gruppen 25-49 kor som flest företag finns.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Arealen av åkerbönor, sötlupiner och andra baljväxter

Idag publicerar vi slutlig statistik över arealen åker- och betesmark år 2020. Du hittar den i vår databas. Det innebär att vi nu publicerat stommen i de uppgifter som ingår i Strukturundersökningen och därmed Lantbruksregistret, nämligen arealer och djur. Proteingrödor har blivit mer och mer intressanta på senare tid och i det här blogginlägget har vi gjort en specialbearbetning för att dela upp baljväxterna litet mer. I vår statistikdatabas har vi delat upp arealen mellan konservärter (numera främst frysta), bruna bönor och övriga ärter och bönor litet mer.

Kok- och foderärter och övriga ärter och bönor. Vi kan inte gruppera efter användningsområde. Det vill säga vi vet inte om de används till foder eller livsmedel. Vi kan däremot gruppera efter olika grödor. De är

  • Kok- och foderärter.
  • Åkerböna
  • Sötlupin
  • Vicker
  • Övriga bönor

De två största grödorna i gruppen är åkerbönor och kok- och foderärter. År 2020 odlades ungefär lika stora arealer av de båda grödorna 20 000 hektar åkerbönor och 22 000 hektar ärter. Arealen åkerbönor har minskat med en tredjedel de senaste två åren jämfört med perioden 2017-2019. Arealen kok- och foderärter har varit mellan 20 000 och 25 000 hektar de senaste fem åren.

Odlingen skiljer sig åt en del i landet. Kok- och foderärter odlas t.ex. mest i Uppsala och Östergötlands län. Åkerbönor odlas främst i Västra Götaland.  Drygt hälften av arealen med sötlupiner fanns i Skåne, medan mer än hälften av arealen Vicker fanns på Gotland. I Kalmar län som ju inkluderar Öland odlades mer än hälften av ”Bönor övriga”.

Sötlupin och speciellt vicker odlas på betydligt mindre arealer. År 2020 odlades ungefär 200 hektar sötlupin och 18 hektar vicker. Det går inte heller att utläsa någon ökning av grödorna de senaste åren.

De grödor vi särredovisar i statistiken är Bruna bönor och konservärter. Statistiken över omfattningen av odlingen av de grödorna visar att arealen bruna bönor varit omkring 700 hektar de senaste åren.

Arealen konservärter minskade däremot år 2017. Dessa ärtor odlas på kontrakt och odlingen i Sverige påverkades när Findus lade ner sin anläggning i Bjuv och därmed inte längre kontrakterade svenska ärtodlare på samma sätt som tidigare. Odlingen av konservärtor sjönk då från 9 200 hektar år 2016 till 2 500 hektar år 2017. Därefter har arealen ökat något för varje år fram till 4 800 hektar år 2020.

Du hittar arealerna för grödorna i tablån nedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 3 kommentarer

Antalet större företag med får minskar

Vi har publicerat vår första definitiva statistikrapport från Strukturundersökningen 2020 idag. Den presenterar statistik över antalet husdjur i Sverige. I den redovisar vi antalet får och antalet företag med får. Rapporten visar att såväl antalet får som antalet företag med får minskar i Sverige. I juni År 2020 fanns det 501 000 får fördelade på 7 960 företag med får i Sverige. Antalet företag med får har minskat med ca 8 % mellan juni 2016 och juni 2020. Antalet får har under samma period minskat med 13 %.

Utvecklingen i gruppen med minst 50 tackar- och baggar

Vi redovisar företagen och fåren med hjälp av fyra storleksgrupper där den största gruppen är minst 50 tackar och baggar. I den största gruppen finns mer än hälften av alla får och 15 % av företagarna med får. Det kan alltså vara intressant att se litet närmare på denna den största gruppen.

Av de 1 229 företag som fanns i besättningar med minst 50 tackor- och baggar hade

  • 718 mellan 50-99 tackor- och baggar.
  • 347 företag hade mellan 100-199 tackor- och baggar och
  • 164 företag hade minst 200 tackor och baggar.

Tittar man på utvecklingen sedan 1970-talet så kan man se att antalet tackor- och baggar har ökat. Jämfört med år 2016 har däremot antalet minskat i den uppdelning jag gjort över gruppen med minst 50 tackor- och baggar.

22 % av fåren finns vid de 2 % största företagen

De 2 % största företagen sköter 22 % av fåren år 2020. Antalet lamm i de besättningar som inte hade några tackor och baggar var litet, bara 310 stycken. I andra änden av skalan kan jag se att 37 600 får finns i de 30 besättningar som har minst 500 tackor och baggar. Studerar jag antalet lamm per vuxet djur i juni 2020 kan jag se att det är något lägre i de större besättningarna än i de mindre.

Antalet företag och antalet får minskar också bland de stora besättningarna

De riktigt stora besättningarna brukar öka i antal medan de mindre minskar. Så är inte fallet inom fårskötseln. Samtliga besättningsstorlekar minskar om man jämför med år 2016.

Totalt har antalet tackor och baggar minskat med 77 000 stycken. Av det antalet svarar företag med minst 50 får för litet drygt hälften av den minskningen.

Minskningen med 768 företag är ju en nettominskning. Mellan åren 2016 och 2020 har 2 803 företagare upphört med får och 2 035 tillkommit.

Det behöver inte innebära att företaget är helt nytt. Personen som brukar företaget kan ha förändrats t.ex. genom ett generationsskifte eller genom att någon annan i familjen tagit mer ansvar för företaget. Av de 5 900 får företag som finns med i registret både år 2016 och 2020 har ungefär

  • 1 100 minskat sitt antal av tackor och baggar minst 10 stycken, medan
  • 740 har ökat sitt antal av tackor och baggar med minst 10 stycken.

Den genomsnittliga antalet tackor och baggar är 33 medan medianen är 16

I diagrammet nedan har jag sorterat företagen efter hur många tackor och baggar de har från de minsta till de största. Jag skapade sedan deciler genom att se hur många tackor och baggar som fanns på företagen när jag räknat 10 % av företagen, 20 % av företagen och så vidare. Medianen är det antal som finns när jag kommit till 50 %. Det vill säga antalet tackor och baggar för det företag som finns på den punkt där det finns lika många företag som har fler tackor och baggar som antalet företag som har färre tackar och baggar.

Diagrammet visar att medianvärdet var 16 tackor och baggar både år 2016 och 2020. En studie av samtliga deciler visar att företagen har blivit något större vid alla punkter. Själv funderade jag på varför det mittersta företaget kan ha lika många får när nästan alla deciler växer. Insåg sedan att det kan bero på flera saker. Det finns rätt många företag som har 16 får hela 208 stycken år 2020 Det blir ett långt spann med företag vid just 16 djur och medianen kan ju hamna i början av spannet år 2016 och i slutet av spannet 2020. Antalet företag är också något färre år 2020 jämfört med år 2016.

208 företag har 16 får år 2020

Somna inte nu, men eftersom jag räknade ut den vill jag gärna dela denna graf med er. Jag gjorde ett diagram över hur många företag som hade en tacka eller bagge, två tackor-och baggar och så vidare upp till 49 tackar och baggar. Diagrammet visar att såväl år 2016 som år 2020 var det vanligast att ett företag hade fem tackor- och baggar. År 2016 var antalet 387 stycken och år 2020 var antalet 354 stycken.

Jag markerade också antalet vid de deciler som går att se i diagrammet. Alltså antalet företag som hade 5 får, 7 får och så vidare.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Lämna en kommentar