Odlingen av broccoli ökar

Broccoli hör till de grönsaker Livsmedelsverket rekommenderabroccolir att vi bör äta. Den hör till den näringsrikaste av de grönsaker vi äter mest av. I vårt statistiska meddelande om trädgårdsproduktion finns statistik om odlingen av broccoli och andra grönsaker.

Broccoli är också en grönsak där odlingen ökat i Sverige. År 2017 broccoliskördades 2 941 ton broccoli och skörden har ökat de senaste åren. Skörden  har till exempel fördubblats sedan år 2008 då den var 1 485 ton.

För att göra siffran begriplig har jag beräknat den per person, per capita. Vi var ungefär 10 miljoner personer i Sverige år 2017 vilket innebär att produktionen år 2017 var 0,3 kilo broccoli per person.

Broccoli odlades år 2017 på 335 hektar av 129 odlare. Den mesta broccolin 2 478 ton odlas i Skåne.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mest jordbruksmark i Frankrike

Eurostat har nu börjat publicera statistik från Strukturundersökningen år 2016. Den visar t.ex. att det finns 173 miljoner hektar jordbruksmark (åkermark + betesmark) inom EU. Mest jordbruksmark i Frankrike följt av Spanien, Tyskland och Storbritannien.

//Ann-Marie Karlsson

jordbruksmark

Publicerat i Arealer, Tema: EU | Märkt | Lämna en kommentar

Trädgårdsarbete

Trädgårdsodlingen tar i anspråk en halv procent av den totala svenska åkerarealen och utgör drygt tre procent av samtliga svenska jordbruksföretag. Trots det sysselsätter trädgårdsodlingen nio procent av samtliga sysselsatta inom det svenska jordbruket.

Jordgubbsplockare

Totalt sett sysselsatte trädgårdsodlingen drygt 14 800 personer under 2017, av vilka ungefär en fjärdedel var företagare och familjemedlemmar. Omkring 20 procent av de sysselsatta arbetade heltid (eller mer) inom trädgårdsverksamheten, medan knappt 44 procent arbetade färre än 450 timmar per år, vilket väl närmast är att karaktärisera som tillfälliga arbeten.

Under 2014 arbetade 59 % av de sysselsatta i företag som uteslutande ägnade sig åt frilandsodling, medan 22 % arbetade i renodlade växthusföretag och 18 % i företag som bedrev både växthus- och frilandsodling.

Om man istället ser till odlingsinriktning, sysselsatte företag som enbart odlade ätliga växter (grönsaker, frukt och bär) tre fjärdedelar av arbetskraften, medan renodlade prydnadsväxtföretag sysselsatte ungefär en femtedel av de anställda.

Men allt det här är ju bara lite skrap på ytan och vill du veta mer om sysselsättningen inom trädgårdsodlingen rekommenderar vi starkt att du tar dig an våra statistikepos ”Trädgårdsproduktion 2017” och ”Trädgårdsodlingens branschstruktur 2014”.

//Jörgen Persson

 

 

 

Publicerat i Sysselsättning, Trädgård | Lämna en kommentar

Tulpaner från Amst… Nej, från Skåne, Stockholm, Sörmland och Kronoberg!

Tulpaner.jpgDrygt 150 miljoner tulpaner producerade våra idoga svenska odlare under 2017. Det är mer än en bukett per person och år för oss svenskar. Mycket vårkänslor blir det… Och om du köpte svenska tulpaner (och det gjorde du väl?), så kom de med hög sannolikhet från något av de fyra länen i rubriken, där 78 procent av produktionen sker.

Och det är antagligen allt fler som köper just svenska tulpaner, eftersom produktionen har ökat med 49 procent mellan 1999 och 2017. Mer och mer vårkänslor, således…

//Jörgen Persson

 

Publicerat i Trädgård | Lämna en kommentar

Skörd av spannmål 1913-2017

Skörd av höstråg

Fram till slutet av 1920-talet var rågen vårt viktigaste brödsädesslag. Det är en gröda som kan ge bra skörd även på magrare marker.  Under början av 1900-talet odlades höstråg i hela landet, även i Norrland. Skördeutbytet per hektar var ganska likartat oavsett var odlingen skedde. I takt med att självhushållet fick mindre betydelse minskade odlingen i skogsbygderna och i Norrlandslänen. Hektarskörden av höstråg har visat en hög ökningstakt sedan 1950-talet.  Ökningen har fortsatt även under de allra senaste åren, vilket delvis kan förklaras av att nya högavkastande sorter har tagits i bruk. Rågodlingen har också under senare år koncentrerats alltmer till Skåne, vilket bidragit till att höja hektarskörden på riksnivå.

skörd höstråg.jpg

Höstvete ger högst skörd

Bland spannmålsgrödorna är höstvete den gröda som vanligen ger störst skörd per hektar. Så har det varit under hela 1900-talet. Från 1960-talet och framåt har spannet mellan höstvete och de övriga spannmålsgrödorna till och med ökat något. Mönstret är detsamma i flera av länen. Trenden är särskilt tydlig i Stockholms, Södermanlands, Gotlands och Skaraborgs län. Under åren 1913–1920 var avkastningen av höstvete mellan 2 000 och 3 000 kg per hektar i de län som hade högst skördeutfall.

Det finns inte tillgång till uppgifter om skördenivåer vid enskilda gårdar från den tiden. Den högsta avkastningen av höstvete som någonsin redovisats på länsnivå uppgick till 8 210 kg per hektar. Det var den genomsnittliga skördenivån i Skåne län under 2009. Under sådana år med goda förutsättningar för högt skördeutbyte finns det många gårdar i södra Sverige som uppnått hektarskördar av höstvete på mer än 10 ton.

Skördarna kan variera mellan län enskilda år. År 1984 var hektarskördarna av höstvete i Stockholms och Uppsala län mycket låga, omkring 2 000 kg. Det berodde på att bestånden hade blivit uttunnade på grund av svåra övervintringsförhållanden samt regnigt väder under hösten vilket försvårade skördearbetet och medförde att stora arealer förblev obärgade. Under senare år har speciella högavkastande fodervetesorter börjat odlas alltmer. I den redovisade skördestatistiken ingår även mer lågavkastande höstsådda vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

lanskörd

Skörd av vårvete

Vårvete används framförallt för livsmedelsändamål. Omkring 20 % av arealen odlas numera ekologiskt. I Västra Götalands län är nästan hälften av vårvetearealen ekologiskt odlad. Den lägre skördenivån inom den ekologiska odlingsformen har en påtaglig inverkan på länets genomsnittliga hektaravkastning för vårvete.

vårvete.jpg

Skörd av havre

Fram till 1960-talet var havre den klart dominerande spannmålsgrödan. I de östra delarna av landet varierar havreavkastningen mycket mellan olika år. Det har sin förklaring i att grödan är torkkänslig, vilket är en nackdel i östra Sverige där det ofta är problem med försommartorka. Särskilt på Gotland visar tidsserien med hektarskördar av havre på fluktuerande nivåer. Havre odlas mest i de västra nederbördsrika länen och ger där väl så goda skörderesultat som vårkorn.

Under åren 1992 och 2006 var det svår sommartorka i stora delar av landet. De vårsådda spannmålsgrödorna drabbades hårt och framförallt havre gav då lågt skördeutbyte, även i Västsverige. På riksnivå har havre ändå visat en förhållandevis jämn avkastningsutveckling under 1900-talet. En viss nedgång märks under krigsåren. I början av 1940-talet var det flera år i rad problem med nattfrost och svår torka under vår- och försommarmånaderna, samt även brist på mineralgödselmedel. Under det senaste decenniet har ökningstakten för havre avtagit. Det kan till viss del hänga samman med att den ekologiska odlingen har blivit mera utbredd under senare år.

havre.jpg

Skörd av vårkorn

Vårkorn har varit den största spannmålsgrödan från slutet av 1960- talet till mitten av 1990-talet. Merparten används för foderändamål men produktionen av maltkorn till bryggeriindustrin utgör också en betydande andel. Vårkorn är den regionalt mest spridda spannmålsgrödan, som kan odlas i alla delar av landet. 

vårkorn.jpg

Under det förra århundradet skedde en kraftig utveckling av skördenivåerna inom jordbruket. För spannmålsgrödorna ökade skördeutbytet särskilt snabbt under 1950- och 60-talen och på 2010-talet var skördeavkastningen per hektar tre gånger högre än för 100 år sedan.  Under de allra senaste åren verkar dock ökningstakten för en del grödor ha minskat eller rentav avstannat.

Den kraftiga avkastningsutvecklingen är en följd av flera olika förändringar, inte minst ökad tillgång på produktionsmedel. Variationen mellan enskilda år är dock fortfarande stor – främst som en följd av vädrets inverkan på skördeutfallet.

Skiftesreformer och storleksrationalisering

Införandet av skiftesreformerna ledde efterhand till uppodling av ängsmarker och införande av vallar i växtföljden. Fördelningen av odlingsmarken på större skiftesstorlekar gjorde introduktionen av roterande växelbruk, effektivare redskap, dikning, nya sorter etc. enklare och redan under början av 1900-talet visade skördeavkastningen en stadigt uppåtgående trend. Storleksrationaliseringen har sedan pågått under hela perioden och var särskilt snabb under 1950- och 60-talen.

På gårdsnivå kunde en rationellare och mer maskinvänlig drift uppnås genom att öppna diken lades igen och vikar av åker inemot skogskanterna skars bort och planterades med skog eller växte igen. Större maskiner ökade möjligheterna att kunna utföra arbetsmoment som sådd, gödsling etc. vid optimal tidpunkt, vilket också bidrog till högre skördar.

I början av 1900-talet skedde en ökad diversifiering av växtodlingen i och med att vallen kom in i växtföljden, liksom flera nya grödor som raps, rybs och sockerbetor. Denna blandade jordbruksform, som är fördelaktig ur ogräs- och skadedjurssynpunkt, var sedan den vanligaste odlingsformen under århundradets första hälft. Med början under 1970- och 80-talen har ökade maskinkostnader pressat fram en alltmer långtgående specialisering.

Politiska mål

Under 1900-talets första hälft handlade de politiska målen om att öka produktionen av livsmedel och säkra självförsörjningen i landet. Exempelvis skedde under perioden ett stort antal sjösänkningar, samt utdikningar av mossar, kärr och myrar med statligt stöd. Dessa nyodlingar gav ofta hög avkastning under flera decennier. Myndigheterna avsatte även resurser för utbildning av lantbrukarkåren och för spridning av ny teknik. Under slutet av 1940-talet kom omfattande rationaliseringskrav. Målet var nu att jordbruket genom stordrift skulle producera livsmedel till låga kostnader.

Under de senaste decennierna har ändringar i miljölagstiftningen påverkat jordbruket i ökad utsträckning. Det har bland annat tillkommit regler för hur och när stallgödsel och växtskyddsmedel får spridas. En växande andel av stödet från statsmakterna utgör ersättning för lantbrukets förvaltning av livsmiljön – genom hävd av det öppna landskapet och bevarande av den biologiska mångfalden till framtida generationer. För att minska risken för växtnäringsläckage förvandlas på vissa håll tidigare odlade marker, oftast sådana med låg avkastningspotential, åter till våtmarker med hjälp av statsstöd.

Ökad odlingssäkerhet genom användning av mineralgödsel och växtskyddsmedel

Under efterkrigstiden ökade bruket av mineralgödselmedel både genom att användningen blev alltmer utbredd regionalt i landet och genom att gödselgivorna per hektar blev högre. Något senare ökade även användningen av växtskyddsmedel, samtidigt som andra sorter som var anpassade till de nya produktionsförutsättningarna togs i bruk. Det var också under mitten av 1900-talet som skördeökningstakten tog fart på allvar.

Genom en stegrad mineralgödsel- och herbicidanvändning från och med 1950-talet kunde lantbrukarna också tillämpa en friare växtföljd. Den allra senaste 10-årsperioden har gödselgivorna inte ökat, vilket sammanfaller med att skördeavkastningsökningen varit låg eller kanske obefintlig för många grödor.

De sämsta markerna har tagits ur produktion

Åkerarealen var som störst under åren 1915–1945. Några år därefter var minskningen i full gång och fram till år 1970 hade 18 % av åkerarealen överförts till annan markanvändning. Minskningen har fortsatt under resten av 1900-talet, men inte i samma snabba takt. Oftast är det åkermarken med lägst produktionspotential som tagits ur bruk. Det har bidragit till att den kvarvarande åkerarealen kunnat ge högre genomsnittligt skördeutbyte per hektar. Skördenivåerna påverkas också av ändrad fördelning av odlingsarealen för de olika grödorna mellan olika regioner med skiftande naturliga förutsättningar.

Källor

Statistiken är hämtad från Jordbruksverkets statistikdatabas, samt från vårt statistiska meddelande om skörd av konventionell och ekologisk odling. Texten är hämtat från vår historiska publikation ”Jordbruket i Siffror”

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mest areal av morot

morotDen arealmässigt mest odlade köksväxtgrödan på friland var morot. Morot odlades på 1 702 hektar år 2017. Skörden av morötter var 109 tusen ton år 2017 att jämföra med 119 tusen ton år 2014. Mest morötter skördas i Skåne 64 tusen ton men Gotlands län är god tvåa med 29 tusen ton. Östergötlands län kommer på en tredjeplats med 8 tusen ton i skörd av morötter.morot

Om jag slår ut skörden år 2017 per person i Sverige blir den ungefär 11 kilo per person och år.

Mitt eget bästa morotsminne är min mormors morotsmums. Hon gick ut i trädgårdslandet och plockade upp några morötter, rev dem riktigt fint och blandade dem med strösocker. Sött och gott? Ja! Nyttigt? Nja men mormödrar har  ju litet mera svängrum. Föräldrar däremot  kanske inte är helt förtjusta i receptet.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Skörden av dill minskar

Idill vårt statistiska meddelande om trädgårdsproduktion kan man följa produktionen av enskilda grödor. En av dem är dill. Statistiken visar att produktionen av dill på friland har halverats mellan åren 2014 och 2017. År 2017 var skörden 454 ton att jämföra med 955 ton år 2014. År 2017 odlades dill på 176 hektar av 122 odlare.

För några år sedan gjorde vi eKryddväxt, dillkvist mot vit bakgrund, närbildn undersökning om vilka trädgårdsväxter som odlas i våra villaträdgårdar och på våra balkonger. Den visade att 8 % av alla hushåll odlade dill och att skörden uppgick till 620 tusen liter. Det kan jämföras med skörden av persilja som var nästan dubbelt så stor.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

10,5 miljoner jordbruksföretag inom EU

EU-flaggaDet finns 10,5 miljoner jordbruksföretag inom EU år 2016. En tredjedel av dem 3,4 miljoner finns i Rumänien. Ytterligare 1,4 miljoner finns i Polen. På tredje plats kommer Italien med 1,2 miljoner företag. Det innebär att 57 % av jordbruksföretagen finns bland de tre länderna i topp när det gäller antalet jordbruksföretag. Länderna kommer inte lika högt när det gäller areal jordbruksmark. Det finns 173 miljoner hektar jordbruksmark inom EU och de tre länderna med mest jordbruksföretag har endast 23 % av EU:s jordbruksmark.

Frankrike har mest jordbruksmark inom EU 27, 8 miljoner hektar följd av Spanien 23,3 miljoner hektar. På delad tredjeplats kommer Frankrike och Storbritannien med drygt 10 miljoner hektar vardera.

130 hektar per företag i Tjeckien endast 1,2 hektar på Malta

Jordbruksföretagens storlek mätt i hektar jordbruksmark per företag skiljer sig åt rejält mellan olika EU-länder. Tjeckien ligger i topp med 130 hektar per företag följt av Storbritannien med 90 hektar per företag och Danmark med 75 hektar per företag. I botten på listan återfinns Malta (1,2 hektar), Cypern (3,2 hektar) och Rumänien (3,7 hektar)

Sverige hamnar precis som i fotbolls VM precis nedanför de prestigefyllda åtta översta platserna, på nionde plats, med en genomsnittlig areal per företag med 47,9 hektar per företag.

//Ann-Marie Karlsson

antal jordbruksföretag

Källa

Källan till uppgifterna är Eurostats databas.

Publicerat i Tema: EU | Märkt | Lämna en kommentar

Odlingen av vall och grönfoder län för län år 2018

I ett tidigare blogginlägg har vi tittat på vilka grödor som odlas år 2018 och studerat spannmålen litet mera i detalj. Nu har turen kommit till vallen. Numera tar jordbrukarna i Sverige ofta tre skördar av vall. Det mesta av vallen ensileras t.ex. i de vita plastbalar som syns utefter vägarna. En del vall torkas också till hö. Vikterna nedan är angivna i ”hö-vikt” med en vattenhalt om 16,5 %. Ensilage har annars en högre vattenhalt.

Vall är den vanligaste fodergrödan. Ungefär 1 125 tusen hektar användes för att odla slåtter- och betesvall år 2018. Skörden per hektar var något lägre på grund av lokal torka år 2013 än de senaste fyra åren.

areala.jpg

Normskörden högst i Halland

Inom den officiella statistiken beräknas normskördar för olika grödor. Normskörden för vall kan något förenklat beskrivas som Normskörd vall baserad påmedelavkastningen i kilo per hektar för arealen de senaste 10 åren.

Statistiken visar att normskörden för vall var högst i Hallands län med 7 000 kilo per hektar och lägst i Norrbottens län med 4 100 kilo per hektar. Normskördens storlek beror förutom på var i landet som arealen är belägen också på t.ex. hur stor del som odlas ekologiskt i respektive län. För hela riket var normskörden 5 500 kilo per hektar.

Förutom vall odlas en del andra grödor t.ex. majs och spannmål som ensileras som grovfoder. I tabellen nedan visar jag arealen av slåtter och betesvall, grönfoder (t.ex. stråsädesblandningar) och majs. De senare grödorna har en högre avkastning per hektar än vad vall har.  I majs ingår all areal majs även om en liten andel av majsen inte ensileras. Observera att jag i rättvisans namn för en gång skulle vänt på figuren och börjat med Norrbottens län.

Det finns mest vall i Västra Götalands län som är ett stort jordbrukslän följt av Skåne län. Jag roade mig också att jämföra med antal djurenheter för Nötkreatur, får och hästar. Som väntat följs antalet djurenheter och arealen grovfoder åt.

//Ann-Marie Karlsson

arealer

Källor:

 

Publicerat i Skörd | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Någonting att äta…

GrönsakerGrönsaker. Visst är det en alldeles särskild känsla att kliva in i en gårdsbutik och välja och vraka bland de färska grönsakerna. De svenska trädgårdsodlarna producerar ett brett spektrum av grönsaker, eller köksväxter som vi kallar dem i statistiken. På friland är de största grödorna morot, lök och olika typer av sallat, medan växthusodlingen producerar framför allt gurka, tomat och kryddväxter.

Enligt vår senaste statistik ägnade sig totalt 963 företag åt odling av köksväxter under 2017, varav 816 på friland och 304 i växthus (en del av företagen odlar både på friland och i växthus). Den totala arealen som användes för odlingarna var 7 601 hektar åker och drygt 1,3 miljoner kvadratmeter växthusyta.

Odlingen av enskilda grödor varierar en del över tid. Exempelvis har odlingen av broccoli, lök och växthusgurka ökat en hel del under senare år, medan odlingen av kålrot och frilandsgurka (Västeråsgurka) istället har minskat. De mest dramatiska minskningarna på senare tid har spenat och dill stått för, med 93 respektive 52 procent lägre skörd 2017 än 2014. Huvudorsaken till det var att odlingen ägnad åt infryst spenat och dill flyttades utomlands.

//Jörgen Persson

Publicerat i Trädgård | Märkt | Lämna en kommentar