Prisutveckling för ekologisk och konventionell mjölk

koVi samlar in priser för ekologisk och konventionell mjölk varje månad. Den officiella statistiken som blir resultatet redovisas i vår statistikdatabas. Just nu finns statistik fram till och med juli. Statistiken visar att priserna har sjunkit något de senaste månaderna för såväl konventionell som ekologisk mjölk.

Prisskillnaden mellan ekologisk och konventionell mjölk visas i stapeldiagrammet. Under år 2019 har prisskillnaden varit en knapp krona. Merbetalningen för ekologisk mjölk var högst under år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

mjölkpris

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Arealen ekologiskt odlad spannmål ökade med 7 % mellan åren 2017 och 2018

Strax före sommaren publicerade vi officiell statistik om arealerna av  ekologisk åkermark i Sverige.  Den ekologiska växtodlingen på åkermark domineras av vallodling.  År 2018 uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 248 300 hektar, vilket motsvarar närmare 60 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande siffror för spannmål var 102 700 hektar respektive 25 %.  Totalt sett ökade arealen spannmål 2018 med 6 700 hektar eller 7 %.

102 700  hektar spannmål odlades ekologiskt år 2018

Arealerna höstvete och rågvete minskade medan arealerna för vårvete, råg, höstkorn, vårkorn och havre ökade. De ogynnsamma väderförhållandena för sådd under hösten 2017 medförde mindre arealer av främst höstvete och större arealer främst vårkorn och havre under 2018. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 78 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen år 2018.

eko2

Jämfört med den totala odlingen av respektive spannmålsgröda är det vanligast att blandsäd odlas ekologiskt. 32 % av odlingen blandsäd var ekologisk år 2018. För havre var andelen 22 %, för vårvete 15 %och för rågvete 11 %. De grödor där andelen ekologisk odling var lägre än riksgenomsnittet på 10 %, var vårkorn med 7 %, höstvete med 6 % och höstkorn med 3 %.

eko

Andelen ekologisk odlad spannmål störst i Norrland

spannmålDet finns stora regionala skillnader. Andelen ekologisk spannmål var störst i Jämtlands län år 2018 där 39 % av odlingen var ekologiskt.

Jämtlands län följs av Värmlands län, Västernorlands län, Dalarna län och Gävleborgs län. I dessa län var andelen ekologiskt odlad spannmål 20 % eller högre.

Även arealmässigt stora jordbrukslän som Västra Götalands län och Östergötlands län har stor andel ekologiskt odlad spannmål. Skåne län och Blekinge län har lägst andel ekologiskt odlad spannmål.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt, Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Invägningen av mjölk minskar

Mejerierna vägde in 224 000 ton mjölk i juli 2019. Det var 5 000 ton mindre än i juli 2018. Utvecklingen månad för månad sedan januari 2017 redovisas i diagrammet nedan. Du hittar siffrorna i vår statistikdatabas under animalieproduktion.

//Ann-Marie Karlsson

mjölk

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar

Fler kor och kvigor har slaktats hittills i år jämfört med samma period år 2018

I dag har Jordbruksverket publicerat officiell statistik om animalieproduktionen. Du kan ladda ner de senaste siffrorna som är från juli i vår statistikdatabas.

Statistiken visar att det i juli slaktades 32 800 nötkreatur. Den totala slaktvikten av nötkreatur var 10 800 ton, vilket är en ökning med drygt 6 % jämfört med statistiken för juli 2018. Studerar jag slakten av kor och kvigor kan jag se att det i juli 2019 slaktades 8 000 kor att jämföra med 9 000 kor år 2018 och 6 000 kor år 2017. Slakten av kvigor ökade från 3 000 kvigor i juli åren 2017 och 2018 till 4 000 kvigor i juli 2019.

Under perioden januari till juli slaktades 9 000 fler kor och 4 000 fler kvigor i år jämfört med motsvarande period år 2018.

//Ann-Marie Karlsson

kora

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , | Lämna en kommentar

12 % av hushållens konsumtion var livsmedel år 2018. Andelen har halverats sedan 1960-talet

I nationalräkenskaperna redovisas hushållens konsumtionsutgifter. Det vill säga utgifterna för alla varor och tjänster vi köper till våra hushåll.

År 2018 använde vi 12 % av de totala konsumtionsutgifterna för att köpa livsmedel och alkoholfria drycker. Vi lade 3 % på alkoholhaltiga drycker och tobak. Restaurangbesök, cafébesök, hotell och annan övernattningsservice stod för 7 % av de totala konsumtionsutgifterna.

hushållaLivsmedlens andel av de totala konsumtionsutgifterna minskar

Den andel av hushållens utgifter som bestod av livsmedel och var 25 % år 1963. År 2018 var alltså andelen 12 %. Den andel av konsumtionsutgifterna som består av livsmedel har alltså halverats de senaste 55 åren. Går vi tillbaka till slutet av 1940-talet var andelen för livsmedel högre, ungefär 40 %.

//Ann-Marie Karlsson

hushållas

 

Publicerat i Konsumtion | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Priserna för livsmedel har ökat mer än inflationen det senaste året

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI), det vill säga förändringen i KPI under de senaste 12 månaderna mellan augusti 2018 och augusti 2019  var 1,4 %. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen.

Prisökningen för livsmedel har varit högre än KPI nämligen 3,3 %. Det innebär alltså att livsmedel har blivit dyrare i relation till andra varor som vi köper som konsumenter. De livsmedelsgrupper där prishöjningen varit högst är grönsaker (+9,3 %), fisk (+6,2 %) och bröd och spannmålsprodukter (+4,5 %). Den enda grupp med en prissänkning är frukt med (-3,5 %).

//Ann-Marie Karlsson

inflationen

Publicerat i Konsumtion, Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Slakten av ekologiskt hållna kor ökade 2018.

Den slaktade vikten ekologiskt hållna nötkreatur var 21 800 ton 2018. Mellan 2009 och 2014 ökade slakten med 45 % men förblev sedan relativt stabil under åren 2015–2017. Mellan 2017 och 2018 ökade slakten igen med 2 500 ton eller 13 % jämfört med 2017. Ökningen i slakten 2018 består till drygt 70 % av kor. Mellan åren 2017 och 2018 ökade slakten av kor med 6 050 kor från 24 610 år 2017 till 30 660 kor år 2018.

Slakten av får och lamm ökade kontinuerligt mellan 2009 och 2014. Åren 2015 till 2017 minskade slakten något för att återigen öka med 7 % 2018 till knappt 1 200 ton.

Slakten av ekologiskt hållna grisar har ökade i stort sett kontinuerligt under perioden 2012 till 2018. Mellan 2017 och 2018 ökade slakten med 15 % eller drygt 700 ton och uppgick 2018 till 5 500 ton.

andela

I diagrammet nedan redovisar vi slakten av ekologiskt hållna djur i förhåll­ande till den totala slakten av respektive djurslag. I förhållande till den totala slakten är det egentligen bara för nötkreatur samt får och lamm som slakten av ekologiskt hållna djur når upp till några väsentliga andelar. Av den totala slakten slaktades flest får- och lamm ekologiskt. De ekologiskt hållna får- och lammen utgjorde 21 % av den totala slakten.

De ekologiskt hållna nötkreaturen står för knappt 16 % av den totala slakten av nötkreatur. Andelen skiljer sig dock mellan de olika kategorierna nötkreatur. Den ekologiska andelen slaktade djur är högre för stutar, kvigor och kor än tjurar. Stutar, kvigor och kor är lämpliga i system med betesdrift och grovfoderdominerad foderstat. För tjurar är den ekologiska andelen lägre. Förklaringen är sannolikt att denna kategori av djur är mindre lämpade i betesdrift samtidigt som det är vanligt med ett större beroende av kraftfoder i utfodring.

Slakten av ekologiskt hållna grisar utgjorde drygt 2 % av den totala slakten av grisar 2018. Du kan läsa mer i vårt statistiska meddelande om ekologiskt animalieproduktion.

//Ann-Marieandela

andel

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , | Lämna en kommentar

Import av nötkött från länder utanför EU

Jag kan se att många i veckan klickat ett tidigare blogginlägg om importen av nötkött t.ex. från Brasilien så jag passar på att göra en uppdatering med de senaste siffrorna.

År 2018 importerade EU 341 tusen ton nötkött. Det var en ökning från år 2017 då 306 tusen ton importerades. Brasilien svarar för 41 % av den totala rapporten med 140 tusen ton och är alltså det största importlandet. Därefter följer Argentina, Uruguay och Australien. Siffrorna finns att hämta vid EU-kommissionen.

Under det första halvåret 2019 importerades 158 tusen ton varav 64 tusen ton från Brasilien följt av 35 tusen ton från Argentina. Importen är något lägre än motsvarande period år 2018.

import nötkött Brasilien

Utifrån SCB:s handelsstatistik är det svårt att se hur mycket av den totala importen till EU som hamnar i Sverige. År 2018 importerade Sverige  80 000 ton färskt och fryst nötkött.  varav  den största delen kom från Irland följt av Nederländerna.

År 2018 importerade Sverige direkt från Brasilien 1 289 ton färskt nötkött och 342 ton fryst nötkött. Det kött som importeras direkt till Sverige är inte det enda nötkött som kan komma från ett land utanför EU eftersom nötkött som först t.ex. landar i de stora hamnarna i Nederländerna sedan kan exporteras vidare inom EU. I de fallen ser det ut som att nötköttet kommer från Nederländerna.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Störst areal per företag av höstvete minst av havre

För några veckor sedan skrev jag här på bloggen om strukturutvecklingen inom spannmålsodlingen. Det gjorde mig litet nyfiken på hur mycket areal jordbrukarna odlar av de vanligaste sädesslagen. Jag dök återigen ned i Lantbruksregistret och hittade då att antalet företagare som odlar:

  • vårkorn har minskat från från 53 900 jordbrukare år 1989 till 15 400 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av vårkorn per företag för de som odlar vårkorn har ökat från 9,3 hektar per företag år 1989 till 24,8 hektar per företag år 2018.
  • Havre har minskat från från 47 700 jordbrukare år 1989 till 11 600 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av havre per företag för de som odlar havre har ökat från 9,1 hektar per företag år 1989 till 14,2 hektar per företag år 2018.
  • Höstvete har minskat från från 21 200 jordbrukare år 1989 till 8 500 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av höstvete per företag för de som odlar höstvete har ökat från 11,9 hektar per företag år 1989 till 34,7 hektar per företag år 2018.
  • Vårvete har minskat från från 5 200 jordbrukare år 1989 till 4 100 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av vårvete per företag för de som odlar vårvete har ökat från 7,4 hektar per företag år 1989 till 21,2 hektar per företag år 2018.

//Ann-Marie Karlsson

företag grödor.jpg

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I dag publicerar vi officiell statistik om svenskt vattenbruk

Du kan läsa hela det Statistiska meddelandet här.

Över 90 procent av matfisken odlades i Norra Sverige

2018 års matfiskproduktion skattas till 11 100 ton i beräknad hel färskvikt. Den odlade matfisken bestod till nästan 90 procent, eller 9 600 ton, av regnbåge. Produktionen av musslor skattas till ungefär 2 000 ton.

Ungefär 10 800 ton, eller 97 procent, av matfisken producerades under 2018 i Norra Sveriges 28 odlingar. I Södra Sverige finns 24 stycken eller 41 procent av rikets matfiskodlingar. Dessa står för 2 procent av Sveriges totala matfiskproduktion. Östra Sveriges 7 matfiskodlingar står för en procent av rikets matfiskproduktion.

matfisk

Produktionen av sättfisk är mer jämnt fördelad över landet

Produktionen av sättfisk skattas till drygt 700 ton. Även här är regnbåge den dominerande arten; produktionen av regnbåge för utsättning skattas till i runda tal 500 ton.

Sättfiskproduktionen är något mer jämnt fördelad över landet. Av den totala produktionen på 700 ton odlades 46 procent i Södra Sveriges 24 odlingar, 40 procent odlades i Norra Sveriges 22 odlingar  och 14 procent i Östra Sveriges 7 odlingar.

//Martina Kielén

sättfisk

Om statistiken

Utöver jordbruksstatistiken så ansvarar Jordbruksverket även för den officiella statistiken inom vattenbruksområdet. Vattenbruksstatistiken baseras på en årlig enkätundersökning som SCB skickar ut till samtliga företag i Sverige som bedriver kommersiell odling av fisk, kräftor, musslor, ostron och alger. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1983.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) samt fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk m.m. Fisk, kräftor eller blötdjur som hållits kvar i odling, dvs. förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Med produktion av sättfisk och sättkräftor avses vad som under året levererats utanför matfiskproduktionen, det vill säga satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken

Anm. Östra Sverige (SE 1): Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. Södra Sverige (SE 2): Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. Norra Sverige (SE 3): Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar