1 av 3 får lämnar EU

Det börjar närma sig. Snart lämnar det Förenade kungariket det vill säga Storbritannien och Nordirland EU. Den senaste stora strukturundersökningen genomfördes inom EU år 2016. Därför hämtar jag resultaten från den från Eurostats databas för att se att:

  • Knappt 2 % av jordbruksföretagen lämnar EU. År 2016 fanns det fanns 185 000 företag i Storbritannien och de brukade i genomsnitt 88 hektar. 89 % av marken brukades för övrigt vid de 52 600 företag som hade mer än 50 hektar.
  • 9 % av EU:s jordbruksmark lämnar unionen. Det motsvarar 16 miljoner hektar. Endast 2 % brukades med ekologiska produktionsmetoder. Av jordbruksmarken i Storbritannien var år 2016 5 miljoner hektar åkermark, varav ungefär hälften odlades med spannmål.
  • I Storbritannien var 15 % av driftledarna var kvinnor år 2016. 5 % av driftsledarna var yngre än 40 år. Även om dessa andelar var lägre i Storbritannien än genomsnittet så påverkar det endast marginellt motsvarande andelar i EU:27

1 av 3.png

  • 35% av fåren inom EU fanns i Storbritannien år 2016. Det motsvarar 33 miljoner får och innebär alltså att 1 av 3 får lämnar EU.
  • 11 % av alla nötkreatur lämnar EU när Storbritannien lämnar unionen.
  • 3 % av de sysselsatta inom jordbruket och 7 % av EU:s produktionsvärde lämnar EU. Jordbruket i Storbritannien sysselsatte nämligen 286 000 årsarbetstider och skapade 31 miljarder i produktionsvärde.
  • 7 % av EU:s jordbrukssubventioner betalades ut till Storbritannien år 2016. Det motsvarade 3 986 miljoner euro.
  • 75 % av jordbruksföretagen i Storbritannien har djur. Det är bara i Irland, Slovenien, Luxemburg och Rumänien som andelen är större.

//Ann-Marie Karlsson

eu27

Publicerat i Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Arealen jordbruksmark per företag störst i Gotland

åkermark per företagAv diagrammet ovan kan man se att i genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 45 hektar åkermark. Liksom 2018 så brukar företagen i Gotlands län i genomsnitt flest hektar i genomsnitt (67 hektar) medan företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (22 hektar).

Karta nedan visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 32 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark. Det är samma antal som för 2018. I Skåne län återfinns 9 av dessa kommuner och i Västra Götalands län finns 4 kommuner.

Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark.

//Ann-Marie Karlsson

karta

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

Flest kor och minst suggor år 2019

ekogris.jpgVilka moderdjur har vi flest av i Sverige. Kor, suggor eller tackor? Svaret finns i vår statistik om Lantbrukets djur som visar att i juni 2019 fanns det:

  • 516 000 kor i Sverige varav 306 000 kor var mjölkkor och resterande 210 000 kor var kor för uppfödning av kalvar.
  • 280 000 tackor och baggar.
  • 128 000 suggor.

För får finns, som ni kan se ,inte tackor och baggar särredovisade i vår statistik för år 2019. Antalet baggar är dock normalt inte mer än en bagge för 25 tackor så vi kan vara lugna att antalet tackor behåller andraplatsen.

Och hur ser det ut i den ekologiska produktionen?

köttkorJo korna behåller förstaplatsen också här. Dessutom är andelen ekologiska kor störst. Av vår statistik om ekologisk djurhållning om antalet ekologiskt uppfödda djur i juni 2018 kan vi se att det finns:

  • 34 000 ekologisk kor. Av dem var 59 000 mjölkkor och 75 000 var kor för uppfödning av kalvar. Det är 25 % av samtliga kor i Sverige.
  • 63 000 tackar och baggar. Det är 21 % av samtliga tackor och baggar i Sverige.
  • 3 500 suggor. Det är 3 % av samtliga suggor i Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

bild får

 

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Mindre än 1 procent av jordbruksföretagen inom EU skapar 38 % av produktionsvärdet

EU storlekaEU klassificerar jordbruksföretag med hjälp av standardiserade intäkter för de grödor och djur som finns vid företagen. Summan av de standardiserade intäkterna för ett företag motsvarar ungefär det totala produktionsvärdet för företagen. Stöd räknas inte med. De standardiserade intäkterna per djur och per hektar av olika grödor beräknas som ett genomsnitt för fem år. För strukturundersökningen 2016 som redovisas här är produktionsvärdet beräknat på ett genomsnitt av åren 2011-2015.

I diagrammet till vänster visar jag hur stor del av de standardiserade intäkterna, det vill säga produktionsvärdet, som skapas av företag i den största gruppen som EU redovisar. Den består av de företag som har ett produktionsvärde som är 500 000 euro eller högre. Det innebär alltså ett produktionsvärde på ungefär 5 miljoner svenska kronor.

Diagrammet visar tydligt skillnader i andelen stora företag i Danmark, Sverige och Finland. I Danmark skapas 79 % av produktionsvärdet av företagen i denna storleksgrupp, i Sverige är andelen 46 % och i Finland 25 %. I genomsnitt inom EU så är andelen 38 %.

Inom EU finns 116 000 företag i storleksgruppen 500 000 euro eller större. De motsvarar mindre än 1 % av samtliga företag och står för 38 % av produktionsvärdet inom EU. För de 4 miljoner minsta företagen är förhållandet det motsatta. De motsvarar knappt 40 % av företagen men skapar mindre än 1 % av produktionsvärdet.

eu-storleks.jpg

Andelen riktigt små företag är mindre i Sverige, vilket innebär att de 4 340 minsta företagen eller ungefär 8 % av det totala antalet företag står för knappt 1 % av produktionsvärdet.

Ungefär 3 % av företagen eller 2 220 stycken finns i den största gruppen och de skapar 46 % av det svenska produktionsvärdet.

//Ann-Marie Karlsson

SE storleks.jpg

 

Publicerat i Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Hur mycket vet du om jordbruket i EU?

julklappJul, glitter, paket, julgranskulor, fest2019 närmar sig sitt slut och det är dags att önska God jul och Gott Nytt År.

Jag gör det med två quizzar från Eurostat. Du kommer till dem genom att klicka här. En frågar om värde och den andra om mark och djur.

Hur mycket vet du om jordbruket inom EU?

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Intäkterna från skogsbruk är försumbara för specialiserade mjölkföretag

Vi skrev för någon vecka sedan att de specialiserade mjölkföretagen skapade litet drygt 30 % av produktionsvärdet i jordbruket. Hur dessa företag utvecklas är alltså viktigt för att förstå hela jordbrukets utveckling. I det här blogginlägget har vi gjort en specialbearbetning av den jordbruksekonomiska undersökningen för att se de totala intäkterna för dessa mjölkföretag.

Skattningen av de totala intäkterna för mjölkföretag visar att intäkter från själva jordbruksverksamheten det vill säga mjölk, kött och växtodling svarar för 70-75 % av intäkterna för de specialiserade mjölkföretagen. Intäkter från animalier och då förstås mjölkintäkter dominerar. Kombinationsverksamhet det som benämns övriga intäkter i det Statistiska meddelandet  svarar för mellan 5-7 % av intäkterna. Direktersättningar svarar för 15-20 % av intäkterna.

År 2009 utmärker sig med låga intäkter från animalieproduktionen. Förklaringen ligger främst i att mjölkpriset var lågt detta år.

Skogsbruket svarar för 2-3 % av intäkterna. För enskilda företag kan naturligtvis intäkter från skogsbruk vara viktiga men i det stora hela är intäkterna från skogsbruk alltså numera försumbara i jämförelse med intäkterna från animalieproduktionen.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Rekordskördar av höstvete medan skörden av vårsådda grödor varierar i landet

Vi har just publicerat preliminär skördestatistik för riket och uppdelad på länsnivå. Statistiken tas fram av Statistikmyndigheten SCB på uppdrag av Jordbruksverket.

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 6 148 700 ton. På riksnivå är det en marginell justering jämfört med den preliminära statistiken på riksnivå som publicerades för en månad sedan då spannmålsskörden förväntades uppgå till 6 127 500 ton. Spannmålsskörden år 2019 är därmed 89 % större än ifjol, då torkan och värmen medförde missväxt. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är årets spannmålsskörd 15 % större

Statistiken visar att hektarskörden av höstrågvete är rekordhög på riksnivå, samt i Västra Götalands län. Hektarskördarna av råg och höstkorn tangerar tidigare rekordnivåer i en del län, samt på riksnivå. I Skåne län blev hektarskörden av höstkorn rekordhög.

I figur A nedan redovisas 2019 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Värmlands län är hektarskörden av höstvete 26 % högre än femårsgenomsnittet för länet, och i Hallands, Västra Götalands och Örebro län 20 % högre. I sju av länen är hektarskörden av höstvete mer än 15 % högre än femårsgenomsnitten. Skåne, Västra Götalands och Örebro län har rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete.

höstsått

Skörden av vårsådda grödor varierar regionalt

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat resultat. Sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även i år. Främst i de sydöstra delarna förekom lokalt torkdrabbade grödor. I norra Svealand och i Norrland har ihållande höstregn försenat skörden, och delar av arealerna förblev obärgade. I de fem nordligaste länen blev mellan 3 och 10 % av spannmålsrealerna oskördade på grund av för mycket regn, eller snö som kom tidigare än vad som är normalt.

I Kalmar län är hektarskörden av vårkorn 63 % högre än ifjol, men 12 % lägre än både femårsgenomsnittet och normskörden. I Skåne län är den mer än dubbelt så stor som ifjol, 19 % högre än femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. I Värmlands län är hektarskörden av vårkorn 32 % högre än femårsgenomsnittet. Se vidare i figur B där 2019 års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå.

vårkorn

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar