Totalskörden av matpotatis minskade med 79 700 ton jämfört med skörden förra året

Totalskörden av matpotatis var 456 900 ton för riket i år Det är en minskning av skörden med 79 700 ton (15 %) jämfört med 2020 års slutliga totalskörd. Totalskörden 2021 är i nivå med 2018 års låga slutliga totalskörd. Du kan läsa hela rapporten här.

Totalskörden av potatis för stärkelse var 369 500 ton år 2021. Det är 28 900 ton (8 %) mer än 2020. Ökningen beror främst på att arealen av stärkelsepotatis har ökat. Arealens var 8 810 hektar år 2021 vilket är en ökning med 870 hektar eller 11 % jämfört med 2020. Du kan läsa mer i vår rapport här.

4 län dominerar odlingen av matpotatis

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 78 % av landets totala matpotatisskörd. I Skåne, Hallands, Västra Götalands och Östergötlands län minskade totalskörden med 16, 14, 17 respektive 7 % jämfört med 2020. I Örebro län var totalskörden 26 % mindre än år 2020. För övriga län med redovisning är skillnaderna i totalskörd mellan åren inte statistiskt säkerställda.

Den låga totalskördenivån för matpotatis beror på kombinationen av en lägre hektarskördenivå och en rekordlåg odlingsareal

  • Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis var 30 590 kilo per hektar år 2021. Det är 8 % lägre än 2020 års slutliga hektarskörd. Hektarskörden 2021 är signifikant lägre än både 2019 och 2020 års hektarskördar, i nivå med hektarskördarna 2012–2017, men högre än den rekordlåga hektarskörden som bärgades 2018.
  • Arealen matpotatis, som används för beräkning av totalskördar, var på riksnivå 14 940 hektar år 2021. Det är en minskning med 1 190 hektar eller 7,4 % jämfört med 2020 års slutliga statistik och det är den minsta matpotatisareal som någonsin redovisats i statistiken.

//Ann-Marie Karlsson

Areal matpotatis åren 2012- 2021, hektar
Avkastning av matpotatis per hektar åren 2012-2021
Totalskörd av matpotatis 2012-2021, ton
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I Kalmar län odlas 60 % av åkermarken med slåttervall och grönfoderväxter. I Jämtlands län är andelen 90 %

Igår tittade vi på hela åkermarken år 2020. Idag tänker jag att vi kan jämföra hur odlingen av vall och grönfoderväxter förändrats över tid. År 1981 uppgick odlingen till 927 700 hektar, 2000 till 920 800 hektar och år 2020 till 1 117 000 hektar.

Knappt hälften av den svenska åkerarealen odlas med vall och grönfoderväxter.

Under åren 1981, 2000 och 2020 har det odlats mest vall och grönfoderväxter i det som nu är Västra Götalands län. Därefter följer Skåne län. På en delad tredjeplats finns Kalmar län, Östergötlands län och Jönköpings län.

Andelen vall och grönfoderväxter ökar över hela hela Sverige

Den andel av åkerarealen som odlas med vall- och grönfoderväxter har ökat i samtliga län mellan åren 1981 och 2020. Den största ökningen har skett de senaste 20 åren mellan åren 2000 och 2020. Andelen är störst i Jämtlands län med 80 % följd av Västernorrlands län, Norrbottens län samt Kronobergs län och Jönköpings län.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I Örebro län odlades 50 % av åkermarken med spannmål år 2020

Vad odlas på åkermarken i Sverige från Norrbotten till Skåne?

Detta är en liten favorit i repris. Men åkermarken och dess användning är litet av kärnan i strukturundersökningen så den förtjänar att visas en gång till.

Arealen åkermark i Sverige är 2 549 500 hektar år 2020, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med år 2019. Detta och mycket mer kan du läsa om i vår statistikrapport om användningen av jordbruksmark. Spannmålsodlingen odlas i år på 33 % av den totala arealen åkermark, medan vall och grönfoderväxter upptar 38 %.

Nedan kan du se åkermarkens fördelning län för län i cirkeldiagrammen. Det bli tydligt att vall och grönfoderväxter dominerar i norr medan potatis endast odlas i Skåne i någon större utsträckning. Cirklarnas olika storlek motsvarar ungefär hur åkermarkens storlek skiljer sig åt mellan länen. Det blir tydligt att Västra Götalands län och Skåne län har stora arealer av jordbruksmark.

//Ann-Marie Karlsson

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 1ny.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är fc3b6rklara.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 2ny.png
syda
syd
förklara
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbruksföretagarna är 4 år äldre nu än för 20 år sedan

Jag skrev om ålder igår och blev litet nyfiken på hur jordbrukarnas ålder har förändrats. Jag grävde därför litet djupare i våra arkiv och såg att jag kunde jämföra företagarnas ålder år 1999 och 2020. Det innebär att jag inte tar med de företag som är juridiska personer utan enbart de som är enskilda firmor eller fysiska personer.

Diagrammet visar att jordbrukarna blivit färre och äldre de senaste 20 åren. Antalet jordbrukare som är över 65 är ungefär lika stort år 1999 och år 2020, men antalet under 50 är betydligt färre. År 1999 fanns det ungefär 77 000 företag som var fysiska personer. Företagarnas genomsnittliga ålder var knappt 54 år. Siffran kan jämföras med jordbruksföretagarnas genomsnittsålder år 2020 som var 58 år för de 53 000 företag som var fysiska personer. Genomsnittsåldern har alltså sjunkit med 4 år.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

3% eller 1 666 driftsledare blev 56 år under år 2020

I diagrammet nedan visar jag antalet driftsledare efter ålder. I det fall ett företag drivs som fysisk person är driftsledaren oftast lika med företagaren. I de fall jordbruket drivs som aktiebolag eller någon annan juridisk person är driftsledaren den som har ansvar för den dagliga driften i företaget. År 2020 fanns det 53 492 fysiska personer, 4 102 aktiebolag och 1 197 övriga juridiska personer till exempel dödsbon.

Den ålder som flest var vanligast bland driftsledarna var 56 år. 1 666 driftsledare var så gamla. Den genomsnittliga åldern för en driftsledare var 58 år medan medianvärdet det vill säga den mittersta jordbrukarens ålder var 59 år.

Kvinnor som var driftsledare var något yngre än män. För de 48 801 män som var driftsledare var genomsnittsåldern 59 år, medan den var 56 år för de 9 990 driftsledare som var kvinnor.

Driftsledarna var äldst i Stockholms län där genomsnittet var 60,6 år och yngst i Jönköpings län med genomsnittet 56,7 år.

Åldern skiljer sig också litet åt mellan olika typer av driftsinriktningar. De driftsledare som finns på företag som är klassificerade som företag med vall utöver eget behov var äldst med 61 år följda av småbruken där genomsnittsåldern var 60 år. Den genomsnittliga åldern för en driftsledare vid ett mjölkföretag var 53 år, medan de med inriktning köttdjur var 56 år. Driftsledare på företag med inriktning värphöns var yngst, 50 år.

Eftersom driftsledarna vid småbruk är litet äldre roade jag mig med att också ta fram en graf över åldersfördelningen efter storleksgrupp åkermark. I gruppen mindre än 2 hektar jordbruksmark finns företag med till exempel växthus och en del djurföretag till exempel fjäderfäföretag. Diagrammet visar också att driftsledarens ålder sjunker då företags storlek ökar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Den ekonmiska utvecklingen i jordbruket år 2021

Prognosen för jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2021 ett något bättre resultat än 2020. Kostnaderna ökar främst på grund av stigande priser på insatsvaror men bedömningen är att det kompenseras av ökade produktionsvärden inom både vegetabilie- och animalieproduktionen. Du kan läsa hela rapporten här.

År 2021 har präglats av prisökningar på spannmål, oljeväxter och proteingrödor vilket lett till att värdet av vegetabilieproduktionen bedöms öka trots mindre skördar av spannmål och proteingrödor jämfört med 2020. Utöver detta har stigande avräkningspriser för mjölk, i kombination med ökad produktion, bidragit till det ökade produktionsvärdet.

Samtidigt har priserna på insatsvaror såsom el, diesel, mineralgödsel och foder stigit vilket lett till betydande kostnadsökningar för jordbruksföretagen. De stora prisförändringarna på insatsvaror men även avräkningspriser på vegetabilier ökar osäkerheten i uppskattningen av både kostnaderna och intäkterna i prognosen. När det gäller kostnaderna så beror mycket på vilka volymer som köpts in och när under året det skett. Tidpunkten för inköp kan se olika ut beroende på sektor och de enskilda företagens planeringssituation.

Intäkterna ökar något och därmed jordbrukets produktionsvärde

Totalt uppskattas jordbrukssektorns produktionsvärde bli 67,4 miljarder kronor 2021, en ökning med 2,7 miljarder kronor eller 4 procent jämfört med 2020.

Spannmålsskörden 2021 minskade preliminärt med 16 procent jämfört med 2020. Totalskörden av oljeväxter beräknas vara i nivå med 2020 och vallskörden bedöms varit normal. Under 2021 har  priserna på spannmål och oljeväxter stigit både i Sverige och i omvärlden. Totalt bedöms produktionsvärdet för vegetabilier ökat med drygt 1,1 miljarder kronor eller 4 procent till 31,5 miljarder kronor.

Även inom animalieproduktionen förväntas produktionsvärdet öka. Invägningen av mjölk bedöms öka med någon procent samtidigt som avräkningspriserna bedöms stiga med cirka 6 procent jämfört med 2020. I övrigt har volymerna inom animalieproduktionen generellt varit relativt stabila samtidigt som avräkningspriserna har stigit. Enda undantaget är äggproduktionen där produktionen bedöms minska betydligt under året till följd av det omfattande utbrottet av fågelinfluensa. Totalt förväntas produktionsvärdet för animalieproduktionen öka med 1,5 miljarder kronor eller 5 procent och uppgå till 30,3 miljarder kronor.

Kostnaderna ökar också

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster bedöms öka med 2,0 miljarder kronor eller 4 procent under 2021 jämfört med 2020. Orsaken är främst stigande priser för el, diesel, mineralgödsel och foder inklusive egenproducerat foder. Utöver kostnadsökningarna för insatsvaror och tjänster ökar även kostnader för kapitalförslitning, löner, räntor samt arrende- och hyreskostnader.

Företagsinkomsten ökar något

Sammantaget innebär detta att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, uppskattas till 8,3 miljarder kronor 2021. För jordbrukssektorn innebär det en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med 2020 men variationen mellan olika företag kan vara stor.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Fyra av tio jordbruksföretag har försvunnit sedan år 1989

dekoration

Det är den första december och dags för en liten kalender. I år har vi publicerat resultaten från den stora Strukturundersökning av jordbruket. Inte bara vi i Sverige utan hela EU och många länder i världen gjorde stora jordbruksräkningar år 2020. Under december kommer jag att blanda tabeller som jag hämtar från vår statistikdatabas och specialbearbetningar direkt från vårt stora mikrodatamaterial.

Inga jordbruksföretag ingen livsmedelsproduktion så jag börjar med att titta på jordbruksföretaget.

Mellan åren 1989 och 2020 har antalet jordbruksföretag minskat med 40 000

År 2020 var antalet jordbruksföretag 59 000 stycken- År 1989 var antalet 99 000. Antalet företag har alltså minskat med 40 000 företag. Företagen har alltså blivit färre men större.

Tusental företag

I vår strukturstatistik delar vi in företagen i fyra huvudgrupper. Grupperna bestäms av hur en standardarbetstid fördelas mellan olika grödor och djur.

Diagrammen nedan visar att antalet företag som specialiserat sig med växtodling är ungefär lika stort nu som för 30 år sedan. Antalet företag som är specialiserade på skötsel av lantbruksdjur har däremot mer än halverats från 42 000 företag år 1989 till 16 000 företag år 2020. Antalet blandade företag och småbruk har också minskat.

Studerar jag de olika huvudgruppernas storlek mätt i standardimmar så tar skötsel av lantbruksdjur som man kan förvänta sig mest tid. Småbruken som definieras som företag som kräver mindre än 400 standardtimmar har få timmar.

Antal företag och standardtid för företag mellan åren 1989 till 2020

Den genomsnittliga standartiden per företag är relativt stabil under perioden. Gruppen företag specialiserade på lantbrukets djur och gruppen blandade företag är de grupper där standardarbetstiden per företag ökat mest.

Du hittar alla siffrorna med ännu fler detaljer i den här tabellen.

//Ann-Marie Karlsson

standardtid per föret
Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

605 400 hektar höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 605 400 hektar totalt för riket. Den är 6 % större än genomsnittet för de senaste fem åren och 16 % större än tioårsgenomsnittet.

Mindre höstsådd av spannmål jämfört med rekordåret 2020

Höstsådden av spannmål utgörs av 421 500 hektar höstvete, 21 000 hektar höstråg, 22 700 hektar höstkorn och 27 100 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 492 300 hektar spannmål. I Skåne och Västra Götalands län är de totala höstsådda spannmålsarealerna mindre än motsvarande arealer föregående år. I Skåne län minskade den totala höstsådda spannmålsarealen med 13 % eller 17 100 hektar jämfört med i fjol. I Västra Götalands län blev minskningen 17 % eller 16 600 hektar. I de övriga länen för vilka höstsådd areal redovisas är årets arealer mera i nivå med förra höstens stora höstsådda spannmålsarealer. Klicka på tabellerna nedan så hittar du siffrorna.

Tabell 1 Höstsådda arealer av höstvete och höstråg 2021

Tabell 2 Höstsådda arealer av höstkorn och höstrågvete 2021

höstsådd areal
Höstsådda arealer av spannmål 2008–202

Höstsådden av oljeväxter i nivå med sådden år 2016

Höstsådden av oljeväxter utgörs av 111 900 hektar höstraps samt 1 200 hektar höstrybs, som därmed blir totalt 113 100 hektar oljeväxter Sådden av höstraps blev den här hösten 111 900 hektar. Den är 11 % större än förra höstens stora areal och 14 % större än femårsgenomsnittet. Årets höstrapsareal är i nivå med rekordarealen från hösten 2016. Nästan 41 % av landets höstrapsareal finns i Skåne län.

Höstsådden av spannmål utgörs av 421 500 hektar höstvete, 21 000 hektar höstråg, 22 700 hektar höstkorn och 27 100 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 492 300 hektar spannmål. I Skåne och Västra Götalands län är de totala höstsådda spannmålsarealerna mindre än motsvarande arealer föregående år. I Skåne län minskade den totala höstsådda spannmålsarealen med 13 % eller 17 100 hektar jämfört med i fjol. I Västra Götalands län blev minskningen 17 % eller 16 600 hektar. I de övriga länen för vilka höstsådd areal redovisas är årets arealer mera i nivå med förra höstens stora höstsådda spannmålsarealer. Klicka på tabellen nedan så hittar du siffrorna.

Tabell 3 Höstsådda arealer av höstraps och höstrybs 2021

Höstsådda arealer
Höstsådda arealer av oljeväxter 2008–2021

Regnig höst försvårade höstsådden

Hösten har präglats av regnigt väder i stora delar av landet. En del av den planerade höstsådden ställdes därför in, eftersom fälten inte var farbara. Det finns även farhågor om att delar av den höstsådda arealen kommer att behöva köras upp i vår, eftersom grödorna tidvis stått under vatten efter ihållande regnväder. En del lantbrukare har skrivit kommentarer om att det inte är någon idé att höstså vete och oljeväxter på grund av viltskador, främst av vildsvin, älgar, hjortar och gäss.

Med höstsådda arealer avses arealer av de grödor som lantbrukaren sår på hösten. Om plantorna övervintrar kommer de snabbt igång med tillväxten efterföljande vår. Samtliga spannmåls- och oljeväxtgrödor som är aktuella för höstsådd ingår i undersökningen. Uppgifterna baseras på en urvalsundersökning där cirka 5 000 lantbrukare lämnat information till SCB om årets höstsådda arealer.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Stöd och ersättningar till jordbruksföretag i Sverige – så fördelades pengarna 2020

För stödåret 2020 har Jordbruksverket betalat ut 10,8 miljarder kronor i årliga ersättningar (dessa stöd söker lantbrukaren årligen i webbsystemet SAM Internet) samt investeringsstöd och startstöd om 534 miljoner kronor. Du hittar en beskrivning av de jordbrukarstöd och ersättningar som förekommit 2013-2020 längst ner i det här litet längre blogginlägget.

Därtill finns landsbygdsstöd exempelvis till bredband, Leader och kommersiell service. De bredare landsbygdsstöden behandlas inte i detta inlägg eftersom de inte riktas specifikt till jordbrukaremen har omfattat i genomsnitt cirka 1,2 miljarder kronor per år.

De absolut största stöden, både i antal stödmottagare och i medel, är gårdsstödet och förgröningsstödet. Dessa når drygt 55 000 stödmottagare och utgör cirka hälften av de årliga stöden. Kompensationsstödet utgör 11 % och nötkreaturstödet cirka 8 % av pengarna. Ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion utgör tillsammans med miljöersättningarna cirka 16 % av de årliga stöden.

Ersättningen till betesmarker och slåtterängar och kompensationsstödet har betalats ut till cirka 24-25 000 stödmottagare.

Figur 1. Andel av medel som betalats ut som jordbrukarstöd, investeringsstöd och startstöd 2020 fördelat på stödform.

Tittar man länsvis fördelas stöd och ersättningar olika över landet. De största stöden, gårdsstödet och förgröningsstödet, betalas ut per hektar jordbruksareal och detta leder till att de län som har störst arealer, Skåne, Västra Götaland och Östergötland också får störst andel av stöden. Efter dessa följer Kalmar och Jönköpings län som har något mindre arealer men där en större andel utgörs av betesmarker och där det också finns förhållandevis många nötkreatur. Jönköpings län och Kalmar län får också en del kompensationsstöd. Femte största stödpengen får Västerbottens län men där kommer till hälften från kompensationsstöd och nationella stöd.

Figur 2. Totala jordbrukarstöd per län 2020, miljoner kronor

Bilden nedan visar den regionala fördelningen av jordbrukarstöden i landsbygdsprogrammet. Även miljöersättningar, kompensationsstöd och stöd till ekologisk produktion baseras till stor del på arealer och län med större arealer har potential att ha högre stöd. Landsbygdsersättningarna visar också en utbredning utifrån hur många ersättningar som lantbrukarna i länet söker. Totalt sett har Västergötland fått 17  % av stöden och Skåne 15 % år 2020. Tittar man på landsbygdsersättningarna i figuren nedan så kan man se att lantbrukarna i Västra Götaland söker fler av landsbygdsersättningarna än till exempel Skåne och Västergötland.

Störst del av medlen som betalats ut som ersättning till betesmarker och slåtterängar har gått till Västra Götaland, Kalmar län och Norrbottens län medan Västra Götaland, Skåne och Östergötland får störst andel av utbetalningarna för ekologisk produktion. 

stöd per län

Den sista figuren visar varje läns fördelning av utbetalningarna på olika stöd. Här syns tydligt att kompensationsstöd och nationella stöd utgör en större andel av stödpengarna i nordliga län och i skogsbygderna men också att djurvälfärdsersättningar utgör en förhållandevis stor andel på Gotland och i Hallands län.

// Marie Törnquist

Figur 4. Gårdsstöd, nötkreatursstöd och landsbygdsersättningar exklusive projekt- och företagsstöd per län 2020, miljoner kronor

Beskrivning av stöden

Gårdsstödet 2005-

Det är obligatoriskt för medlemsländerna att erbjuda gårdsstöd till lantbrukarna. Nästan all jordbruksmark i Sverige är för närvarande berättigad till gårdsstöd.

De tidigare produktionskopplade jordbrukarstöden (arealersättning och djurbidrag) ersattes år 2005 med ett nytt stöd, gårdsstödet, som är helt frikopplat från produktionen. Jordbrukaren kan få gårdsstödet för all jordbruksmark, det vill säga både för åkermark och för i stort sett all betesmark, som jordbrukaren brukar och redovisar i SAM-ansökan.

Vid CAP-reformen 2014 beslutade Sverige att stödbeloppet per hektar ska bli lika högt över hela landet, för både åker och betesmark. Utjämningen gjordes successivt mellan 2015 och 2020 och nivån är nu samma i hela Sverige.

För att få fullt gårdsstöd måste jordbrukaren uppfylla de så kallade tvärvillkoren. Det innebär att jordbrukaren ska sköta all sin jordbruksmark enligt vissa skötselkrav och att följa regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa.

För att få gårdsstödet utbetalt måste jordbrukaren också ha stödrätter som motsvarar arealen. Stödrätterna tillhör jordbrukaren och är inte kopplade till marken och går att överlåta genom försäljning eller uthyrning.

Förgröningsstöd 2015-2022

Från 2015 överfördes en del av gårdsstödet till ett nyskapat förgröningsstöd. Förgröningsstödet är hårt kopplat till gårdsstödet. Den som söker gårdsstöd söker automatiskt också förgröningsstöd. Syftet med förgröningsstödet är att stödja jordbruksmetoder som gynnar klimatet och miljön. Kraven är:

  • gröddiversifiering på åkermark
  • ekologiska fokusarealer på åkermark
  • bevarandet av permanenta gräsmarker.

Företag med ekologisk produktion har ett generellt undantag från dessa krav och uppfyller alltså automatiskt villkoren för förgröningsstödet.

Kravet på gröddiversifiering innebär att minst två grödor måste odlas av den som brukar mer än 10 hektar åkermark och minst tre grödor av den som brukar mer än 30 hektar åkermark. Det finns vissa undantag från grundkravet på att odla tre grödor varav de vanligaste gäller företag i norra Sverige som aldrig behöver odla fler än 2 grödor och företag där en stor del av den brukade arealen är vall.

För ekologiska fokusarealer (EFA) gäller att minst 5 % av åkermarken ska upptas av EFA. Som EFA räknas t.ex. träda, salix, vissa kvävefixerande grödor som ärtor, åkerbönor och klöver, obrukade fältkanter och vallinsådd i huvudgröda. Olika koefficienter appliceras på olika fokusarealer för att få fram den totala EFA-arealen. Företag i områden med mycket skog och företag med stor andel gräsmark, träda eller baljväxter är helt undantagna från EFA-kravet.

För bevarandet av permanenta gräsmarker gäller att permanent gräsmark inte får minska med mer än 5 % på nationell nivå. På företagsnivå innebär det att till dess minskningen blir större finns det endast ett förbud mot att plöja betesmarker i Natura 2000-områden. Om minskningen blir större än 5 % kan omställningsförbud och återställningskrav användas.

Stöd till unga jordbrukare 2015-

Från 2015 infördes ett nytt direktstöd för unga jordbrukare. Med unga jordbrukare avses högst 40 år gamla jordbrukare som dessutom ska ha en ledande ställning i verksamheten och vara relativt nystartade (det får ha gått högst 5 år sedan personen etablerade sig i branschen). Stödet betalas per gårdsstödsberättigad hektar för som mest 90 hektar och som längst under 5 år.

Nötkreatursstöd 2015-

Liksom många andra länder valde Sverige vid CAP-reformen 2014 att stöd som kopplas till produktionen av en viss gröda eller animalieprodukt. 2015 infördes därför i Sverige ett nytt direktstöd för nötkreatur. Stödet ges till nötkreatur över 1 års ålder och stödbeloppet baseras på den tid djuret befunnit sig på företaget.

Ett medlemsland har endast i begränsad utsträckning rätt att införa EU-finansierade produktionsstöd inom jordbruket.

Tillfälliga stöd

Torkstöd 2018-2019

För att hjälpa lantbruket hantera konsekvenserna av den svåra torkan 2018 infördes ett krisstöd kallat torkstöd åren 2018 till 2019. Totalt betalade Jordbruksverket ut cirka 1,5 miljarder kronor i torkstöd under 2018 och 2019.

Mjölkstöd 2015-2017

För att mildra effekterna av den mjölkkris som uppstod bland annat på grund av svag efterfrågan i Asien, importstopp på mejeriprodukter i Ryssland och efter att produktionskvoterna slopas i EU, infördes flera åtgärder inom CAP. EU vidtog bland annat åtgärder för att stabilisera marknaden som exempelvis intervention och privat lagring.

Direkt till svenska mjölkföretag utbetalades två stöd:

  1. Stöd för minskning av mjölkproduktionen (även kallat produktionsminskningsstöd) betalades ut till producenter som minskade mjölkproduktionen under perioden oktober 2016 till januari 2017 jämfört med samma period föregående år. Stödmottagarna kunde som mest få ersättning för 50 % av reduceringen av produktionen. Stödnivån låg på 1,30 sek per kg. Ca 440 stödmottagare som minskat produktionen med sammanlagt 19 000 ton fick reduceringsstödet för cirka 13 000 ton.
  2. Extraordinärt anpassningsstöd till mjölkproducenter (även kallat mjölkkrispeng). För 2016 kunde mjölkproducenter som anslutit sig till kvalitetssäkringsprogram få 2 öre per kg levererad kvantitet mjölk.

Kompensationsstöd

Syftet med kompensationsstödet är att främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till att bevara landsbygden och till att bevara och främja hållbara jordbrukssystem. Syftet uppnås genom att kompensera lantbrukare för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begränsningarna för jordbruksproduktionen i det berörda området. Sverige differentierar dessutom stödet beroende på gårdens djurtäthet och vad som odlas på marken.

Stödet riktar sig till områden som har sämre förutsättningar för livsmedelsproduktion än andra regioner (Areas Facing Natural Constraints, ANC). I Sverige utgår kompensationsstöd till hela norra Sverige, delar av skogs- och mellanbygderna i södra och mellersta Sverige samt vissa områden på Öland och Gotland. För arealer med grovfodergrödor finns krav på djurinnehav av antingen nötkreatur, tackor eller getter. Ersättningsnivån bestäms av den djurtäthet företaget har och i vilket stödområde företaget är beläget. För arealer med växtodlingsgrödor som spannmål eller oljeväxter eller arealer med extensiva grödor finns inget krav på djurhållning och ersättningsnivån bestäms endast av i vilket stödområde företaget är beläget.

Nationellt stöd till norra Sverige

I samband med Sveriges anslutning till EU fick Sverige, liksom Finland, rätt att lämna nationellt stöd till vissa områden på grund av de utmaningar som finns för jordbruk på nordliga breddgrader. Stödet är helt finansierat av svenska staten och det huvudsakliga syftet är att säkerställa att lantbruket i norra Sverige finns kvar.

Det nationella stödet ska bidra till att jämna ut de inkomstskillnader som uppstår mellan norra Sverige och övriga Sverige på grund av de svagare produktionsförutsättningarna i norra Sverige. Stöd lämnas till mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion, för transport av mjölk, för suggor och getter samt odling av potatis, bär och grönsaker. 

Miljöersättningar

Varje medlemsstat måste sätta av 30%  av de EU-medel som används till landsbygdsprogrammet till miljö- och klimatåtgärder. I Sverige görs detta till stor del genom miljöersättningar vars syfte är att minska jordbrukets belastning på miljö- och klimat.

Reglerna på EU-nivå säger att utbetalningarna ska ersätta de kostnadsökningar eller intäktsbortfall som en åtgärd medför.

Lantbrukaren måste förbinda sig att utföra en åtgärd i fem år i ett så kallat åtagande.

Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar

Syftet med ersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar är att bevara och förstärka hävdgynnande natur- och kulturmiljövärden.

Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar lämnas för betesmark och slåtteräng med allmänna värden samt betesmark och slåtteräng med särskilda värden. Ersättning lämnas också för alvarbete på Öland och Gotland, mosaikbete, gräsfattiga marker och skogsbete. Därutöver kan man på vissa marker få ersättning för kompletterande åtgärder, så kallade komplement, exempelvis bränning, efterbete, eller lieslåtter. Ersättningsnivån beror på vilken sorts mark eller vilken kompletterande åtgärd det rör sig om.

Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar.

Syftet med ersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar och miljöinvesteringen för engångsröjning är att återställa den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i slåtterängar, betesmarker, skogs- och fäbodbeten som helt eller delvis försvunnit genom att hävden upphört.

Utrotningshotade husdjursraser

Syftet är att bevara den genetiska resursen som våra husdjur utgör. Egenskaper som en gång funnits i äldre raser kan på grund av omvärldsförändringar åter komma till nytta.

Ersättning lämnas för att hålla djur av raser som finns med på EU:s lista över utrotningshotade svenska husdjursraser, t.ex. fjällko, gutefår, lantrasget och linderödssvin. Alla djur ska vara renrasiga.

Vallodling

Syftet med vallstödet är att bidra till en hållbar växtodling.

Ersättningen för vallodling går enbart att söka på åkermark som ligger utanför områden med kompensationsstöd. Med andra ord ges denna ersättning enbart i slättbygd.

För att berättiga till stöd måste vallen ligga obruten och vara huvudgröda i minst tre odlingssäsonger och den ska skördas eller betas varje år. Arealen kan variera plus/minus 20 procent under den femåriga åtagandeperioden.

Minskat kväveläckage

Syftet är att minska kväveutlakning och fosforförluster från åkermark.

Ersättning kan lämnas för de två åtgärderna fånggröda och vårbearbetning. De bägge åtgärderna kan kombineras på samma mark. Stödet lämnas i nitratkänsliga områden i södra Sverige.

Våtmarker och småvatten

Det finns två stöd för våtmarker och småvatten, dels en miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker och småvatten, dels ett stöd för skötsel av dem. Syftet med ersättningarna är att öka arealen våtmarker i odlingslandskapet och att förbättra funktionen i de våtmarker som redan finns. Våtmarkerna kan minska de negativa effekterna av växtnäringsläckage och bevara och förstärka den biologiska mångfalden. De fyller även andra viktiga funktioner som att upprätthålla grundvattennivån, öka variationen i landskapet och förbättra möjligheten till människors rekreation. Med våtmark menas ett vegetationstäckt område där vattenytan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån får variera med de naturliga säsongsvariationerna. Med våtmark menas här även småvatten och dammar.

Skyddszoner

Syftet med ersättningen är att minska ytavrinningen, erosionen och läckaget av näringsämnen från åkermark. Skyddszonerna minskar även risken för att växtskyddsmedel hamnar i sjöar och vattendrag. Syftet är också att gynna växt- och djurliv. Ersättningen riktas till nitratkänsliga områden i södra Sverige.

Ersättning kan ges för skyddszon mot vattendrag eller anpassade skyddszoner. I tabell 9.4 kan man se att många åtaganden gick ut 2014. Det gick inte söka nya åtaganden förrän år 2016, vilket medförde en låg ersättningsnivå år 2015.

Fäbodar

Syftet med dessa miljöersättningar är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och biologiska mångfald.

Från 2015 finns en separat miljöersättning för fäbodbete. Under programperioden 2007 till 2013 ingick det i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Länsstyrelsen skriver en fäbodplan med skötselvillkor och fastställer arealen i det 5-åriga åtagandet.

Ersättningen till fäbodar består av fyra delar:

  • Fäbod i bruk – en fast ersättning per år och fäbod. Fäboden måste vara godkänd av länsstyrelsen enligt vissa kriterier och det finns krav på att ett minsta djurantal måste hållas.
  • Kompletterande fäbod –  om det finns flera fäbodar som brukas gemensamt kan ersättning lämnas även för kompletterande fäbod.
  • Fäbodbete – ersättning för skötsel av fäbodbete. För den mark som erhåller stöd för fäbodbete finns krav på en minsta djurtäthet.
  • Särskild skötsel fäbodbete – ett komplement som är aktuellt om länsstyrelsen fastställer särskilda skötselvillkor.

Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion

Syftet med ersättningarna är att öka andelen ekologisk produktion och att få till stånd positiva effekter på miljö, klimat, djurhälsa och landsbygdsutveckling. Ekologisk produktion har positiva effekter på markens långsiktiga produktionsförmåga och på biologisk mångfald.

Ersättning lämnas till jordbrukare med ekologisk odling med eller utan ekologisk djurhållning. Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas i form av en extra ersättning för mark som ingår i ett åtagande för ekologisk växtodling.

För att få ersättningen för ekologisk produktion går man, liksom för miljöersättningarna, in i ett femårigt åtagande. Vidare finns en ersättning för omställning till ekologisk produktion med i stort sett samma villkor, men med tvååriga åtaganden.

Djurvälfärdsersättningar

Syftet med stöden är en förbättrad djurvälfärd. Det kan till exempel vara förbättrad omvårdnad och förbättrad utfodring. 2020 fanns tre olika djurvälfärdsersättningar:

  • Ersättning för extra djuromsorg för suggor – ges bland annat för att mottagaren har en produktionsplan, gör analyser av foder, vatten och strömaterial, gör hullbedömning, har rutiner för utfodring och gör produktionsuppföljning.
  • Ersättning för extra djuromsorg för får ges bland annat för att mottagaren har en produktionsplan, gör analyser av foder, vatten och strömaterial, gör hullbedömning, har rutiner för utfodring och gör produktionsuppföljning.
  • Ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor går att söka för nötkreatur som är avsedda för mjölkproduktion och som är över 24 månader gamla. För att få ersättning måste man verka klövarna på alla mjölkkor och kvigor i åtagandet med vissa intervall, ha rutiner för att kontrollera, bedöma och följa upp klövhälsan i besättningen, behandla eventuella klövsjukdomar samt använda en certifierad klövvårdare för verkningarna.

Stöd till investeringar i landsbygdsprogrammet

Det finns flera olika stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet, bland annat företags- och projektstöd och stöd till miljöinvesteringar. Syftet med företagsstöden är att öka konkurrenskraften inom jordbruket, skogsbruket, rennäringen, trädgårdsområdet och livsmedelsförädlingen. Syftet är också att öka livskvaliteten och diversifiera ekonomin på landsbygden. Med företagsstöd menas att stödet är knutet till ett befintligt eller nystartat företag. Projektstödet ska verka för en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden, bredda och stärka landsbygdens näringsliv och stärka konkurrenskraften inom den gröna näringen. Projektstöd kan sökas av till exempel organisationer, ideella och ekonomiska föreningar inklusive stiftelser och sammanslutningar.

Startstöd

Startstödet är en startpremie som man kan söka första gången man startar ett jordbruksföretag, förutsatt att man är yngre än 40 år. Till skillnad från stödet till unga jordbrukare är det inte kopplat till företagets storlek utan är ett fast engångsbelopp som är lika för alla (för närvarande 250 000 kronor).

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Skörden av ärter minskar med 23 %. Oljeväxtskörden oförändrad i år

Rapsfält

Totala raps- och rybsskörden på samma nivå som i fjol

Totalskörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 341 200 ton, vilket är i samma storleksordning som under 2020, men 8 % över femårsgenomsnittet.

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med nästan 4 800 hektar, eller 5 %, jämfört med förra årets areal. Höstraps är den dominerande grödan i denna grödgrupp.

Hektarskörden av höstraps är preliminärt 6 % lägre än fjolårsresultatet, 5 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % lägre än normskörden. Det har från en del håll rapporterats om torkskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps, men även att kraftiga regn under eftersommaren orsakat spill av rapsfrö strax innan tröskningen.

Totalskörden av ärter 23 % mindre än förra året

Den totala skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 44 900 ton, vilket är 23 % mindre än förra årets totalskörd. Hektarskörden av åkerbönor blev 24 % lägre än under 2020.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | Märkt , | Lämna en kommentar