Den ekologiska odlingen av raps och rybs utgjorde 9 % av den totala arealen raps och rybs i Sverige år 2022. Inte så mycket kan tyckas, men arealen har ökat rejält om man jämför med år 2009 då vi började redovisa årsvisa data om den ekologiska odlingen per gröda. År 2009 var andelen ekologiskt odlad raps och rybs knappt 2 %.
Jämfört med 2009 var arealen raps och rybs mer än 6 gånger så stor 2022, en ökning från 1 700 hektar till 11 200 hektar, vilket framgår av figuren nedan. Under samma period har antalet företag som odlar ekologisk raps och rybs ökat från 150 till 524 stycken.
De företag som odlade ekologisk raps och rybs 2022 gjorde det på en genomsnittlig areal som uppgick till drygt 21 hektar per företag. För spannmål var motsvarande siffra närmare 39 hektar 2022, vilket framgår av figuren nedan. Under perioden 2009 till 2022 har den genomsnittligt odlade arealen ekologisk raps och rybs per företag (som odlar grödan) ökat med 86 %, medan arealen spannmål per företag ökat med 45 %.
Den ekologiska rapsen och rybsen står gul och grann på åkern men främst i tre län, i storleksordning: Västra Götalands, Östergötlands och Skåne län (se figuren nedan). De tre nämnda länen stod för en tredjedel av den totala ekologiskt odlade arealen raps och rybs 2022. Dessa tre län dominerar även den totala odlingen (ekologisk + konventionell) av raps och rybs, men den storleksmässiga rangordningen blir lite annorlunda. I Skåne län odlas mest raps och rybs, följt av Västra Götalands län och därefter Östergötlands län.
I statistikrapporten Ekologisk växtodling 2022 och i vår statistikdatabas finns mer statistik om de ekologiskt brukade arealerna 2022. Den 21 juni publicerar vi statistikrapporten Skörd för ekologisk och konventionell odling 2022. Blev det en rekordskörd för ekologisk raps och rybs månne? Svaret får vi om tre veckor.
Strukturundersökningen 2023 har nu landat i jordbrukarnas brevlådor och vi har gett ut ett pressmeddelande som sammanfattar undersökningen så bra att jag kopierar in det här också.
För att underlätta för jordbrukaren att lämna sina uppgifter kommer Jordbruksverket ha en bemannad telefonslinga som är öppen mellan kl. 8 – 18 för de som vill ringa och lämna uppgifterna via telefon. . Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav.
Strukturundersökningen är viktig för jordbrukets utveckling
I slutet på maj kommer alla jordbrukare i Sverige, ungefär 61 000, få en enkät från Jordbruksverket med frågor om strukturen på deras jordbruksföretag. Det handlar om arealer, djur, sysselsättning med mera. Undersökningen ska besvaras digitalt på webben eller via pappersblankett.
Strukturundersökningen genomförs var tredje år i samtliga EU-länder. Behovet av statistiskt underlag inom jordbruksområdet är stort. Ur ett internationellt perspektiv handlar det om världens livsmedelsförsörjning, ur ett EU-perspektiv handlar det om att ha underlag för att följa och utforma jordbrukspolitiken. Ur ett nationellt perspektiv handlar det om hur jordbruket förändras, jordbrukets roll för landsbygden och sysselsättningen samt vilka åtgärder som behövs för att den svenska livsmedelsförsörjningen ska tryggas.
Resultaten är värdefulla
– Efterfrågan på det underlag som strukturundersökningen ger har ökat efter torkan 2018, pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Frågor om Sveriges förutsättningar i krissituationer har blivit akuta i den situation som nu råder, säger Saranda Daka som är projektledare för strukturundersökningen.
Statistiken är viktig för att visa hur jordbruket utvecklas i olika driftsinriktningar och olika regioner. För jordbrukaren som bidrar med uppgifter om sin verksamhet betyder resultaten mycket i förlängningen då de ligger till grund för politiska beslut och prioriteringar, register med mera.
–Vi ska vara rädda om bondens tid och undvika administrativa bördor. Men det behövs också effektiva och ändamålsenliga undersökningar som har som syfte att hjälpa svenskt jordbruk som helhet att få ett bättre kunskapsunderlag om hur det ser ut i branschen. Det gynnar i slutändan den enskilda jordbruksföretagaren. Vi behöver generellt mer kunskap och fakta i diskussionen kring jordbruk, säger Palle Borgström, LRF:s ordförande.
Viktigt att underlätta för jordbrukaren
– Enkäten innehåller bara frågor om uppgifter som vi inte kan hämta in från register eller räkna fram genom statistiska modeller, säger Saranda Daka som är projektledare för strukturundersökningen. Tiden för undersökningen är inte optimal på så sätt att jordbrukarna har som mest att göra under de veckor som insamlingen pågår. Det är den förordningsreglerade tidpunkten för djurräkningarna som gör att datainsamlingen måste göras under sommaren.
För att underlätta kommer Jordbruksverket ha en bemannad telefonslinga som är öppen mellan kl. 8 – 18 för de jordbruk som vill ringa och lämna in uppgifterna via telefon.
– EU-förordningen ställer höga krav på kvaliteten på statistiken som samlas in. Utan reglerad uppgiftslämnarplikt lyckas vi inte nå upp till den kvalitet som krävs, säger Saranda Daka.
Mer information Statistiken från strukturundersökningen ligger till grund för all officiell jordbruksstatistik i Sverige. Resultaten kommer att publiceras nationellt på Jordbruksverkets webbplats och bli en del av Sveriges Officiella Statistik inom jordbruksområdet. Samtliga EU-länders statistik publiceras i Eurostats databas och slutligen redovisas siffrorna globalt via FAO.
I fredags bloggade vi om statistik om jordbruksmarkens användning. Här visar jag resultatet litet annorlunda som ett cirkeldiagram. Det visar tydligt att spannmål samt vall- och grönfoderväxter dominerar odlingen på åkermark år 2023. Om jag gjort motsvarande diagram för år 2022 skulle det sett likadant ut förutom att trädan varit 2 procentenheter högre och spannmålsarealen 2 procentenheter lägre. En förklaring till det hittar du i fredagens blogginlägg.
Idag har vi publicerat preliminär statistik om Jordbruksmarkens användning. Totalt finns det knappt 3 miljoner hektar jordbruksmark fördelat på knappt 2,5 miljoner hektar åkermark och dryg 457 000 hektar betesmark. I tabellen nedan redovisas preliminära statistik för 2023 i jämförelse med slutlig statistik för 2022.
Spannmål samt vall och grönfoderväxter odlas på över 1 miljon hektar respektive 1,1 miljoner hektar. Det motsvarar ungefär 71 % av all jordbruksmark.
Vetearealen har ökat med 55 700 hektar jämfört med 2022. Därmed odlas vete för första gången på över 500 000 hektar, vilket är över hälften av spannmålsarealen. Ungefär 90 % av vetearealen består av höstvete.
Mindre areal med betesmark och slåtteräng
Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.
Arealen med betesmark och slåtteräng minskar med 7 100 hektar jämfört med 2022. Minskningen beror framförallt på att arealen med slåtteräng minskat i Norrbottens län med 9 000 hektar.
Under några år har det funnits ett stöd som bidragit till att mer slåtterängsareal, främst i Norrbottens län, har inkluderats i stödansökningarna. Det har medfört att vi fått kännedom om marken och den har inkluderats i statistiken. År 2009 fanns det 200 hektar slåtteräng i Norrbottens län. Därefter har arealen ökat gradvis till 9 500 hektar år 2022. På grund av ändringar i stöden går det inte att få stöd i samma utsträckning från och med 2023. Det innebär att slåtterängsarealen i Norrbottens län minskar med 9 000 hektar mellan 2022 och 2023 och är preliminärt 500 hektar i år. Ökningen och sedan minskningen av arealen med slåtteräng samt totala arealen med betesmark och slåtteräng beror alltså på ändringar i stödsystemet. Det har troligen inte medfört att mer, och sedan mindre, slåtterängsareal är i bruk.
Odling på träda ingår i redovisningsvariabler
Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder.
Det finns krav att minst 4 % av åkermarken ska användas till miljöytor inom vissa områden av Sverige. Miljöytor får inte användas i produktion och träda är en typ av miljöyta. För 2022 och 2023 finns ett undantag som tillåter odling på träda. Det innebär att jordbrukarna kan rapportera träda men ändå odla på marken. Marken räknas fortfarande som träda och kan därmed inkluderas som miljöyta. I SAM-ansökan har jordbrukarna då fyllt i att de har träda, men via en underkod redovisat om det har skett odling av spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter.
Under 2023 odlas det på 44 900 hektar träda. I statistiken ingår den arealen i någon annan gröda på åkermark. Den stora minskningen av arealen i träda påverkas därmed av stödregler och hur grödorna hanterats i statistiksammanställningen. Om vi hanterat arealen som träda i statistiken hade trädan endast minskat med 3 400 hektar till 159 200 hektar. Det motsvarar en minskning med 2%.
Hanteringen av odling på träda medför i stället att arealen minskar med 30 % till 114 300 hektar. De 44 900 hektar som flyttats till andra grödor medför att de andra grödorna får ungefär 1–3 % större areal under 2023.
Areal från träda
Total areal
Andel från träda
Spannmål
22 900
1 008 700
2%
– varav vete
15 300
518 600
3%
– varav korn
4 700
272 000
2%
– varav havre
1 500
149 900
1%
– varav resterande spannmål
1 300
68 100
2%
Raps och rybs
2 400
128 900
2%
– varav höstraps
2 200
114 500
2%
Slåtter- och betesvall
18 800
1 034 100
2%
Grönfoder
800
48 900
2%
Ungefär 60 % av odling på träda sker i tre län, Skåne, Västra Götalands och Östergötlands län. Drygt 12 900 hektar används till odling på träda i Skåne län. I Västra Götalands och Östergötlands län är motsvarande areal 8 300 respektive 5 900 hektar.
Träda har justerats till annan gröda enligt följande:
Vallodling på träda har flyttats till grödkod 50 Slåtter och betesvall på åkermark och ingår i Slåtter- och betesvall ovan samt i överordnande Vall och grönfoder växter.
Grönfoder på träda har flyttats till grödkod 80 Grönfoder och ingår i redovisningsvariabel Grönfoder samt i överordnande Vall och grönfoder växter.
Spannmålsodling på träda har justerats på företagsnivå bland annat baserat på hur mycket spannmål de odlar totalt och i respektive region samt hur mycket spannmål det odlas i regionen. Se mer under avsnitt ”2.5 Bearbetning” i Statistikens framställning som du hittar i statistikrapporten
Oljeväxtodling på träda har justerats på samma sätt som justering av spannmålsodling på träda.
Prisutvecklingen kan beskrivas på många sätt. Ett sätt är att mäta årsförändringen det vill säga förändringen över 12 månader. I linjediagrammet så redovisas årsförändringen för de kvartal som visas. Det innebär att punkten i diagrammet för kvartal 4 år 2022 visar prisökningen sedan kvartal 4 år 2021, och punkten i diagrammet för kvartal 4 år 2021 visar prisökningen sedan kvartal 4 år 2020. Det är normalt så man beskriver inflation för övrigt.
I stapeldiagrammet visar jag årsförändringen för kvartal 4 år 2022, alltså förändringen i pris mellan kvartal 4 år 2022 och kvartal 4 år 2021. Index för avräkningspris speglar en sammanvägt prisförändring för de produkter som jordbrukaren säljer. Diagrammet visar att för EU:27 har avräkningspriset stigit med 27 %. För Sveriges del har det ökat med 24 %. Prisökningen är större i Finland med 27 % och i Danmark med 33 %. Det land där priset till jordbrukaren ökat mest är Ungern där avräkningspriset ökat med 53 % följt av Polen med 44 % och Tyskland med 38 %. De länder som haft den lägsta ökningen är Malta med 4 %, Frankrike med 14 % och Cypern och Italien med 15 % vardera.
I linjediagrammet studerar jag utvecklingen över tid och kan då se att avräkningspriserna stigit såväl i Sverige som inom EU de senaste två åren. EU består ju av många länder med skilda förutsättningar så prisförändringarna fluktuerar mindre i EU:27 än i Sverige.
I Sverige var det torka år 2018 och det syns i prisutvecklingen. Jämfört med priserna ett år tidigare visar diagrammet att avräkningspriset ökat från kvartal 2 år 2018 till kvartal 2 år 2019. Årsförändringen för avräkningspriset var störst för kvartal 3 år 2018 då avräkningsprisindex var 20 % högre än det var kvartal 3 år 2017. Priserna sjunker sedan kvartal 3 år 2019 vilket ju beror på att priset det kvartalet jämförs med det högre priset för kvartal 3 år 2018. Det vill säga i förhållande till priset kvartal 3 2018 så var det 15 % lägre kvartal 3 år 2019.
Diagrammen är framtagna på samma sätt som de diagram jag gjorde i ett tidigare blogginlägg där jag studerade konsumentpriserna. En studie av de diagrammen visar till exempel att de priser konsumenterna möter ökat mest i Ungern där ju också priset till jordbrukarna ökat mest. Samma jämförelse kan göras för den motsatta ändan av skalan då konsumentpriserna i Cypern och Italien ökat mindre än i EU:27.
Priserna för vegetabilier fluktuerar mest
I diagrammet nedan har jag delat upp prisförändringarna för samtliga produkter på vegetabilier och animalier. Diagrammet visar att det framförallt var prisökningar på vegetabilier där spannmålspriserna spelar stor roll som påverkades av torkåret 2018. Priserna på animalier där mjölk är den dominerande produkten har haft en mer stabil utveckling.
Siffrorna är hämtade från Eurostats webbplats och du hittar en länk till data här.
Efter en lång rad år med så gott som kontinuerligt ökad konsumtion av ekologiska livsmedel under 00-talet och första delen av 10-talet, verkar det nu som om eko-trenden har gått i stå. Enligt SCB utgjorde ekologiska varor drygt åtta procent av den totala livsmedelsförsäljningen under rekordåret 2016. Därefter planade försäljningen ut fram tills 2020 då andelen istället började minska, vilket den nu gjort ett par år i rad.
Eftersom ekologiskt jordbruk ligger många varmt om hjärtat och dessutom ingår i flera statliga strategier och mål, är det många som nu ställer sig frågan varför försäljningen av ekologiskt minskar. Ökad priskänslighet hos konsumenterna och ökad konkurrens av andra produkter med ”hållbar” profil, som närodlat och vegetariskt verkar vara logiska förklaringar i (den visserligen erkänt enfaldige) bloggarens ögon.
Varför skriver jag nu om detta, kan man fråga sig. Jo, i dagarna släppte vi den första delen i årets sjok av ekologisk statistik, Ekologisk växtodling 2022. Den kommer som vanligt att följas upp av ytterligare tre delar om ekologisk djurhållning, ekologiska skördar och ekologisk animalieproduktion. Så håll ögonen öppna i slutet av juni!
Hur som helst så visar vår statistik att mönstren i försäljningen av ekologiska varor även syns i utvecklingen av hur mycket jordbruksmark som brukas med ekologiska metoder. Efter en lång rad år med så gott som oavbruten tillväxt, nådde arealen ekologiskt brukad jordbruksmark en topp 2019, då den var 614 300 hektar.
Antal företag som brukar jordbruksmark ekologiskt (till vänster) och den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark (till höger), 2009-2022.
Sedan dess har den nu minskat tre år i sträck för att 2022 landa på 597 400 hektar. Ingen gigantisk minskning, men tydlig och dessutom tilltagande under 2021-2022. Mer påtaglig är minskningen av antalet företag som brukar ekologisk mark. Det antalet har minskat med 640 stycken sedan 2019 till 5 018 företag under 2022, en minskning med drygt elva procent.
Det sviktande intresset för att bruka ekologisk mark antyder att den vikande försäljningen kanske inte bara kommer att vara en tillfällig tillbakagång, eftersom brukarintresset utgör själva basen för att producera ekologiska livsmedel. Kanske är det dags att börja fundera på om målsättningarna i livsmedelsstrategin och miljömålen som bygger på ekologiskt brukad mark faktiskt går att uppnå med dagens förutsättningar för producenterna av ekologiska livsmedel.
År 2022 fanns det 58 218 jordbruksföretag i Sverige. Av de företagen var :
16 018 företag eller 28 procent specialiserade på växtodling,
15 568 företag eller 27 procent specialiserade på lantbrukets djur,
2 728 företag eller 6 procent hade ett blandat jordbruk,
22 839 företag eller 39 procent var småbruk vilket innebär att den uppskattade arbetstiden vid företaget understeg 400 timmar.
Om jag bryter ner grupperna Växtodling och Lantbrukets djur kan jag se att gruppen Växtodling domineras av företag med jordbruksväxter medan antalet trädgårdsföretag är få. Gruppen Lantbrukets djur domineras av de företag som har nötkreatur.
Idag den 9 maj firar vi EU:s födelsedag, Europa dagen. Vi firar freden och sammanhållningen i Europa. Det är nämligen årsdagen av den historiska Schumandeklarationen, då Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman föreslog en ny form av politiskt samarbete i Europa som skulle göra ett nytt krig otänkbart. Robert Schumans förslag betraktas i dag som startskottet för EU. Du kan läsa mer om Europadagen här.
Jag firar dagen här på bloggen genom att visa på kartan nedan hur stor andel av EU:s landareal som består av jordbruksmark.
År 2020 fanns det 157,4 miljoner hektar jordbruksmark inom EU-27. Det motsvarar 38,4 % av landytan. Andelen jordbruksmark varierade från mindre än en tiondel i Sverige och Finland till mer än hälften i Luxemburg, Nederländerna, Ungern, Rumänien och Danmark. Den nådde en topp på 71,7 % i Irland.
Arealen jordbruksmark var störst i Frankrike med 27,4 miljoner hektar följt av Spanien med 23,9 miljoner hektar. Tillsammans svarade dessa båda länder för ungefär en tredjedel av jordbruksmarken inom EU år 2020.
Vintern har varit kärv. Grått, regnigt, kallt och dåligt med tomater. Vad som varit värst kan man väl diskutera, men det är ju inget snack om att en liten, brandgul, smaskens tomat kan piffa upp vilken gråsur götaländsk vinterdag som helst. Nästan…
Rutten tomatsituation i vintras
Men det har ju varit en ovanlig vinter ur tomatsynpunkt. Ransonering och uppmaningar att äta rovor istället i Storbritannien. Rejält minskad vinterodling i svenska växthus på grund av de ohemula elpriserna. Och till på köpet dåligt tomatväder i bland annat Spanien och Marocko, som är två av de största exportörerna till Sverige. Så det har varit dyrt. Och i min mun dessutom ganska smakfattigt – men det kanske bara var en återspegling av mitt eget sinnelag…
För att råda bot på tomatångesten tänkte jag att vi skulle ta en djupdykning i tomatstatistik. Tyvärr har vi ännu inga uppgifter som visar hur vinterns vedermödor drabbat oss, utan vi får titta på hur det brukar se ut. Och känner du att du inte har fått nog statistik när du kommit till slutet, så hittar du all vår statistik i skattkammaren.
Den svenska kommersiella produktionen av tomater var 17 300 ton under 2022, vilket var ungefär 18 procent av den totala mängden tomat vi svenskar stoppade i oss. Sjutton tusen ton, eller sjutton miljoner kilo. Det låter ju mycket, men Sverige är ur tomatsynpunkt ett mycket, mycket litet land. Bara produktionen i EU var mer än tusen gånger större och världsproduktionen var knappt 190 miljoner ton, eller mer än tiotusen gånger större än Sveriges skörd. Många tomater blir det.
De senaste fem åren har tomatskörden i genomsnitt varit omkring 25 procent högre än den var under bottenåren mellan 2009 och 2017 (figur A). Om det håller i sig återstår däremot att se, med tanke på elpriser och andra produktionskostnader. Ett illavarslande tecken var att den odlade ytan för tomat minskade ganska påtagligt mellan 2021 och 2022, även om skörden inte gick ner särskilt mycket.
Figur A. Tomatskörd 2002-2022, samt uppdelningen i olika typer 2017 och 2020. Med ”special” menar vi allt annat än de ”vanliga” röda sorterna.
Men det är inte bara skörden som har blivit större, utan även utbudet. De senaste tio åren har ju tomathyllan blivit ett veritabelt fyrverkeri av färger, former och smaker. En ren fröjd!
Vid två tillfällen – 2017 och 2020 – har vi tittat på hur mycket av olika tomattyper som de svenska odlarna producerar. Vid det första tillfället bestod 15 procent av den svenska skörden av ”specialtomater” (allt som ser extra roligt ut på tomathyllan). Tre år senare var andelen 23 procent. Andelen kvisttomater ökade också, från 22 till 26 procent (figur A). Nästa mätpunkt kommer om sisådär ett år. Vem sätter en slant på att andelen specialtomater kommer att ha ökat ännu mer sedan sist!?
Beroende på hur man ser på saken, går utvecklingen mot mer specialtomater kanske rentav ännu fortare. När vi tittar på skörden, så ser vi ju på den producerade vikten. Men för de små specialtomaterna (som utgör den största delen av specialarna) är avkastningen knappt hälften så stor som för de större tomatsorterna. Vanliga tomater, kvisttomater och stora specialtomater ger ungefär 45 kilo per kvadratmeter växthus, medan de små specialtomaterna ger lite drygt 20 kilo per kvadrat. Sett till vikt utgjorde specialtomaterna som sagt 23 procent av den totala produktionen, men om man istället ser till växthusyta, så upptog odlingen av specialtomater hela 35 procent av den totala ytan för odling av tomat under 2020.
Totalt odlade 230 företag tomater under 2020. Av dessa odlade 94 stycken vanliga tomater, 17 stycken kvisttomater och 145 stycken någon form av specialtomat. 111 företag odlade mer än en av de fyra kategorierna vi hade med i vår undersökning.
Hur är det då med klimat- och miljöångesten? Behöver man tveka att köpa svenska tomater för miljöns skull? Det beror väl som alltid på var man själv sätter gränsen, men om man inte vill äta svenska tomater för klimatets skull, så ska man inte äta tomater alls!
Användningen av fossila bränslen den svenska tomatodlingen har gått ner kontinuerligt sedan början av 2000-talet (då vi började mäta) och var 2020 så gott som obefintlig i den specialiserade tomatodlingen (figur B). Det innebär att klimatavtrycket för en svensk tomat är lägre än för en importerad tomat, trots att all svensk odling sker i växthus och i de flesta fall använder värme och belysning under delar av året.
Figur B. Användningen av olika energityper i den specialiserade växthusodlingen av tomat 2002-2020. Övriga energikällor består nästan helt av el och fjärrvärme.
Och om man är orolig för användningen av kemiska växtskyddsmedel, så är det ändå lätt att hitta svenska tomater. År 2020 använde 88 av de 230 tomatodlarna inga bekämpningsmedel alls, medan 89 odlare enbart använde biologiska bekämpningsmedel (som insekter, spindlar eller bakterier).
Det finns ungefär 155 miljoner hektar jordbruksmark i EU. Av jordbruksmarken brukades år 2020 ungefär 103 miljoner hektar eller 66 % av enskilda personer (fysiska personer), 25 % av juridiska personer, 7 % av flera fysiska personer tillsammans. En liten andel mindre än 1 % ingår i allmänningar.
Slovakien, Tjeckien och Estland är de tre länder där andelen juridiska personer är störst. I Grekland, Malta, Slovenien och Italien är förhållande det motsatta, mer än 90 % av jordbruksmarken brukas av enskilda personer i de länderna.
På kartan nedan visar jag andelen jordbruksmark brukad av juridiska personer på regional nivå inom EU. Kartan visar att de går ett stråk genom östra Europa där andelen juridiska personer är hög. Detsamma gäller Estland och vissa områden i Spanien och Portugal.
Jordbruket i siffror 