Åkerarealen minskar stadigt med 1 hektar per timma och i år brukas 2,55 miljoner hektar

Det mesta av årets skörd är bärgad och i dagarna kommer SCB att skicka ut en enkät till ett urval av jordbrukare, så om någon månad vet vi mera definitivt hur stor skörden blev. Fram till dess kan det vara bra att påminnas sig hur stora arealer som faktiskt varit möjliga att skörds.

Av tablån nedan  framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 548 400 hektar i år, vilket en marginell minskning jämfört med 2020. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+0,8 %) jämfört med år 2019.

Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.  Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt- och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 % respektive 106 % under samma period.

Åkerarealen minskar i genomsnitt med 1 hektar i timman

Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Omvandlar jag det till fotbollsplaner blir det en minskning med 34 fotbollsplaner per dygn, eller 12 500 fotbollsplaner varje år

År 1969 brukades 3 011 200 hektar. 51 år senare år 2020 var åkerarealen 460 000 hektar mindre nämligen 2 548 400 hektar.

Förändringen år för år redovisas också nedan. Några år utmärker sig. År 1991 var året då 1990 års jordbrukspolitiska beslut som innebar att jordbrukare kunde få ersättning för att jordbruksmark ur produktion initieras. År 1996 har vi just gått med i EU, arealersättningar betalas ut och åkermarken mäts noggrannare än tidigare. År 2005 var året då gårdsstödet infördes, vilket innebar att en del marker som tidigare inte kunde fått stöd nu kunde få det.

Åkermarken vid jordbruksföretag som brukar mer än 2 hektar åkermark ingår i statistiken. Sedan år 2010 ingår också åkermark vid företag som brukar mer än 5 hektar jordbruksmark (betesmark + åkermark).

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vi äter 9 kilo morotsmums och odlar 1 700 hektar åker med morötter

I vår trädgårdsstatistik följer vi produkti0nen av morötter. År 2019 var skörden av morötter 107 tusen ton. Det är en ökning från år 2018 då den var 93 tusen ton.

Morötter odlades på 1 709 hektar år 2019. Arealen har varit ungefär lika stor de senaste tre åren.

Antalet företag som odlar morötter har varit omkring omkring 300 stycken åren 2011, 2014 och 2017. Det vill säga de år vi gör totalundersökningar av trädgårdsföretagen. Mellanliggande år bygger statistiken på urvalsundersökningar.

Vi följer också direktkonsumtionen av morötter. Direktkonsumtionen är de morötter vi köper hem från butiken eller äter ute på restaurang.  Den visar preliminärt att vi köpte hem 9 kilo morötter år 2018. De senaste åren har direktkonsumtionen varit ungefär 10 kilo per person och år. Siffran kan jämföras med perioden 2002-2010, då den var något kilo lägre.

1 % av alla morötter i Sverige odlas i våra hemträdgårdar

För några år sedan gjorde vi en studie av fritidsodlingen av grönsaker och bär. Den visade att ungefär 250 000 hushåll skördade morötter år 2012.

Den sammanlagda skörden blev 1,4 tusen ton. Mängden kan jämföras med den kommersiella odlingen där skörden var 129 tusen ton år 2012.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion, Trädgård | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mjölkproduktionen ökar i Danmark, minskar i Sverige och Norge men är oförändrad i Finland

I dagarna publicerade vi en statistikrapport om animalieproduktionen under juli månad. Av den kan man se att i juli 2020 levererades totalt 234 200 ton mjölk till mejerierna. Ungefär 17 %, eller 39 800 ton, av den totala mjölkinvägningen utgjordes av ekologisk mjölk. Jämfört med samma månad förra året ökade den totala mjölkinvägningen med 4 %  och den ekologiska mjölkinvägningen med  6 %.

Om jag studerar mjölkinvägningen sedan 1995 och jämför Sverige med övriga nordiska länder kan jag se att jämfört med år 1995 så

  • är mjölkinvägningen oförändrad i Finland
  • har mjölkinvägningen minskat med 13 % i Norge
  • har mjölkinvägningen minskat med 17 % i Sverige
  • har mjölkinvägningen ökat med 25 % i Danmark

Jag roade mig också att ta fram statistiken månad för månad. Som ni kan se så finns det en mindre månadsvariation i de nordiska länderna där mjölkproduktionen är som högst under april-maj och som lägst under hösten. Månadsvariationen är något större i Norge än i övriga nordiska länder.

Jag kunde dessutom inte låta bli att lägga till Irland eftersom deras mjölkinvägning varierar så mycket under året. Mjölkinvägningen är sex gånger så stor i april då den är som högst som den är i januari. Irland är också ett av de EU-länder som ökat sin produktion mest mellan åren 1995 och 2019,  från 5 288 tusen ton till 8 227 tusen ton. Det är en ökning med 55 %.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

 

Publicerat i Animalieproduktion, Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Bildspel över utvecklingen av antalet kor per län

Jag rensade bland mina filer och hittade den här powerpointpresentationen över antalet kor per län, antalet kor per areal åker och besättningsstorleken per län under åren 1976-2015. Programmet jag gjorde den i är utrangerat så jag kan inte uppdatera eller förbättra den. Jag tycker själv den är intressant att klicka sig igenom så jag lägger ut den och hoppas att ni också kan ha nytta av den.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Under det första halvåret 2020 ökade slakten av gris med 2 tusen ton jämfört med samma period år 2019

Idag har vi publicerat statistik över slakt och mejeriproduktion i juli 2020. Statistiken visar att slakten av nötkreatur och får minskade, medan slakten av grisar och fjäderfä ökade jämfört med juli 2019. I det här blogginlägget tittar jag på statistiken fram till juli, det vill säga hur slakten har utvecklats under det första halvåret 2020.

I det här blogginlägget studerar jag dock slakten av nötkreatur, grisar och får under en litet längre period,det första halvåret åren 2015 till år 2020. Jag kan då se att slakten av gris ökade med 2 000 ton mellan åren 2019 och 2020. Slakten av nötkreatur och får var oförändrad.

När jag ändå var inne i databasen roade jag mig med att jämföra slakten helåret 1995 med helåret 2019. Av den totala slakten bestod

  • 27 % av nötkreatur år 1995 att jämföra med 25 % år 2019. Det är en minskning med 2 procentenheter.
  • 58 % av griskött år 1995 att jämföra med 44 % år 2019. Det är en minskning med 14 procentenheter.
  • 3 % av fårkött år 1995 att jämföra med 5 % år 2019. Det är en ökning med 2 procentenheter.
  • 15 % av fjäderfä år 1995 att jämföra med 30 % år 2019. Det är en ökning med 15 procentenheter.

Slakten av grisar har alltså minskat de senaste 15 åren, medan slakten av fjäderfä har ökat. Den totala slakten var 535 tusen ton år 1995. År 2019 var den något högre 549 tusen ton.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Mjölkinvägningen inom EU har ökat med 1,4 %

Statistik över invägd komjölk till mejeri finns nu tillgänglig fram till och med juni för samtliga medlemsländer på Eurostats webbplats. Det är därför möjligt att jämföra utvecklingen under det första halvåret 2020 med motsvarande period år 2019. Under perioden januari till juni levererades 74,3 miljoner ton mjölk från mjölkbönderna i EU:s 27 medlemsländer. Under motsvarande period  år 2019 var leveranserna 73,3 miljoner ton. Det är en ökning med 1,4 % eller 1 miljon ton.

Det land som ökat sin mjölkproduktion mest är Cypern med 12 %,  följt av Luxemburg med 8 %, Bulgarien med 6 % , Tjeckien med 5 % och Ungern och Belgien med 4 % vardera. I Italien, Malta och Kroatien minskade mjölkproduktionen.

Det länder som i ton räknat ökat sin produktion mest med mer än 160 tusen ton ärPolen med 170 tusen ton, Nederländerna och  Tyskland med 166 tusen ton vardera och Irland med 161 tusen ton.

De tre länder som producerar mest mjölk inom EU är  Tyskland, Frankrike och Nederländerna. De producerar tillsammans knappt hälften av mjölkproduktionen inom EU.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Märkt | Lämna en kommentar

Du har väl inte missat Jordbruksstatistisk sammanställning år 2020- nu med ett uppdaterat stödkapitel

Sedan några veckor finns Jordbruksstatistisk sammanställning för år 2020 på vår webbplats. Den ger en sammanställning av den viktigaste statistiken vi tagit fram för att beskriva det som hänt i inom jordbruket det senaste året.

Sammanställningen tidigare Jordbruksstatistisk årsbok har getts ut sedan år 1965 och ger en bra översikt över den statistik som finns inom jordbruksområdet.

Missa inte heller att vi har ett uppdaterat kapitel om jordbrukarstöden.(kapitel 9 sid 119). I den ger vi en kort beskrivning av respektive stöd. De statistiska uppgifterna avser pengar som utbetalats fram till och med maj 2020 för respektive kalenderår. Det är denna definition vi använder i statistiken t.ex. i sektorkalkylen (EAA) och i jordbruksekonomiska undersökningen.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odling av ärter i Sverige

Odlingen av konservärter har minskat till hälften

Konservärtor borde vid det här laget heta något annat, frysta ärtor eller gröna ärtor vore ett lämpligare namn. Konservärtor är alltså de ärtor som vi oftast köper i frysdisken numera. Dessa ärtor odlas på kontrakt och odlingen i Sverige påverkades när Findus lade ner sin anläggning i Bjuv och därmed inte längre kontrakterade svenska ärtodlare på samma sätt som tidigare. Odlingen av konservärtor sjönk då från 9 200 hektar år 2016 till 2 500 hektar år 2017.

Ärter odlas i numera främst Västra Götalands län där odlingen ökade från 2 000 hektar 2017 till 2 500 hektar år 2019. Återhämtningen är dock störst i Skåne län där odlingen ökade från 350 hektar år 2017 till 1 700 hektar år 2020.

Odling av kokärter och foderärter

I vår statistik om arealerna av olika grödor slår vi ihop gula ärtor och åkerbönor. Här har jag gjort en specialkörning för att särredovisa odlingen av gula ärtor. Dessa ärtor tröskas när de mognat. De är gula och kan användas både till djur och människor. De används alltså både som proteinkälla i foder men också som livsmedel t.ex. till ärtorna i ärtsoppan eller som proteinkälla i andra vegetariska rätter.

Odlingen av ärtor var störst år 2016 med 25 400 hektar, därefter har omfattningen minskat något till 20 400 hektar år 2019.

//Ann-Marie Karlsson

konservärt

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Skog och kombinationsverksamhet viktigare för köttdjursföretag än för mjölkföretag

Det går att vända och vrida på resultaten från den jordbruksekonomiska undersökningen och FADN-resultaten på många sätt. Här håller jag mig till den svenska delen av undersökningen. Den innehåller inte beräknade intäkter från egenproducerat foder utan endast de intäkter som jordbrukaren ser i sin bokföringen. Dessutom innehåller den intäkter från skog.

Här studerar jag vilka verksamheter som genererar intäkter i ett specialiserat köttdjursföretag och i ett specialiserat mjölkföretag.

  • Resultaten visar att för de specialiserade köttdjursföretagen kommer 11 % av intäkterna från skogsbruk medan motsvarande siffra för de specialiserade mjölkföretagen är 3 %. Skogen har alltså viss betydelse för köttdjursföretagen men har marginell betydelse för de flesta mjölkföretagen.
  • Intäkter från kombinationsverksamhet är viktigare för köttdjursföretagen. 15 % av intäkterna kommer därifrån medan motsvarande siffra för mjölkföretag är 6 %.
  • Direktersättningarna är också de viktigare för köttdjursföretag jämfört med mjölkföretagen. 30 % av intäkterna är direktersättning bland köttdjursföretagen medan motsvarande siffra bland mjölkföretagen är 18 %.

//Ann-Marie Karlsson

tot ek1

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Priserna på åkermark ökar stadigt

Idag har vi producerat statistik över priserna på åkermark, betesmark och summan av åkermark och betesmark nämligen jordbruksmark.

Priset för en hektar åkermark ökade i genomsnitt med knappt 6 % år 2019 jämfört med 2018 och kostade år 2019 i genomsnitt 95 900 kr. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark fördubblats för riket.

Mellan åren 2018 och 2019 har priserna ökat i fler än hälften av produktionsområdena, den största ökningen både procentuellt och i kronor var i Götalands södra slättbygder. Ökningen var drygt 22 % vilket motsvarar 48 500 kr. I Mellersta Sveriges skogsbygder förekom den största procentuella minskningen med drygt 13 % och i Götalands mellanbygder förekom den största minskningen i pengar, 15 600 kr. Karta 1 i avsnitt Kartor visar var i Sverige respektive produktionsområde finns. I tabell 1 redovisas genomsnittliga priser på åkermark, för riket samt fördelat på produktionsområde och NUTS2 för vissa år mellan 1995–2019.

Genomsnittspriset på åkermark har varit högst i Götalands södra slättbygder samtliga år sedan 1995. År 2019 var priset per hektar 264 700 kr. Det är 15 gånger högre än i Övre Norrland vilket hade det lägsta priset, 17 100 kr år 2019.

För riket och i vissa produktionsområden varierar de genomsnittliga priserna på åkermark beroende på hur stor areal åkermark det är på fastigheten som säljs, År 2019 var genomsnittspriset på riksnivå 27 % högre för fastigheter med 11–50 hektar än för fastigheter med 1–10 hektar.

I Götalands mellanbygder finns den största procentuella skillnaden mellan storleksgrupperna 2019. Där var priserna 49 % högre för fastigheter med 1–10 hektar åkermark än för fastigheter med mer än 10 hektar. För åren 2009 till 2013 var det max 11 000 kr i skillnad i genomsnitt mellan storleksgrupperna i Götalands mellanbygder. Under perioden 2017 2019 har det varit 31 100 47 100 kr i skillnad mellan storleksgrupperna.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Märkt | Lämna en kommentar