22 % av de får och lamm som slaktas är uppfödda ekologiskt

Vi har idag publicerat ett statistiskt meddelande om den ekologiska produktionen år 2015.  Det visar att den ekologiska produktionen ökade år 2015.

  • Ägg: År 2015 ökade produktionen av ekologiska ägg med 26 procent jämfört med 2014. Totalt var 16 procent av äggproduktionen ekologisk 2015.
  • Kyckling: Slakten av ekologiska slaktkycklingar ökade med 50 %. Trots ökningen är andelen ekologisk slaktkyckling-produktion mindre än 1 %.
  • Mjölk och produkter av mjölk:Invägningen av ekologisk mjölk uppgick 2015 till 370 300 ton. Invägningen var oförändrad mellan åren 2014 och 2015. År 2015 var knappt 13 % av den totala mängden invägd mjölk ekologisk. En större del av den mjölk som levererades till mejerierna användes dock till produktion av ekologiska produkter. Det innebär att en större andel av produkter som konsumtionsmjölk, syrade produkter, grädde och ost var ekologiska år 2015 jämfört med år 2014.
  • Nötkreatur: Slakten, i ton, av ekologiskt uppfödda nötkreatur  minskade med 1 %  jämfört med 2014.Slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur uppgick till 18 900 ton vilket motsvarar en andel på drygt 14 % av den totala slakten av nötkreatur.
  • Får och lamm: Slakten, i ton, av ekologiskt uppfödda får och lamm minskade med 1 %  jämfört med 2014. Slakten av får och lamm var 1 100 ton, motsvarande drygt 22 % av den totala slakten. 
  • Grisar: Slakten av ekologiskt uppfödda grisar ökade med knappt 14 %. Den ekologiska grisproduktionen är dock av liten omfattning. Knappt 2 % av de slaktade grisarna är uppfödda med ekologiska produktionsmetoder.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion, Klimat och miljö | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

10 i topp: Kommuner med flest ekologiska får

ekofårGotland leder precis som man kan förvänta sig listan över den kommun som har flest ekologiska får. På andra plats kommer Varberg kommun följd av Linköping kommun.

bild fårFör någon månad sedan publicerade vi statistik om antalet ekologiska djur, bland annat får. Statistiken finns på kommunnivå och jag kan därför göra 10 i topplistan med kommuner med flest ekologiska får. För att få antalet får har jag summerat antalet tackor och baggar i respektive kommun. Statistik för samtliga kommuner finns i Jordbruksverkets statistikdatabas under ekologisk produktion.

På onsdag den 24 augusti kommer nästa publikation. Då kommer vi att publicera storleken på den ekologiska produktionen år 2015.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odling och skörd av spannmål de senaste 100 åren

Den historiska delen av vår databas är en rik källa till kunskap om skördarnas storlek under 1900-talet. För några dagar sedan bloggade jag om att odlingen av oljeväxter var som störst under 1970- och 1980-talet. Odling av vall går också att lätt följa åtminstone till 1960-talet.

Tre rekordår för den totala spannmålsskörden

Statistiken visar t.ex. att den totala spannmålsskörden endast vid tre tillfällen, 1974, 1984 och 1990, varit större än sex miljoner ton. Dels var arealen spannmål som störst runt 1,6 miljoner hektar under 1970-och 1990-talet, dels var förutsättningarna för goda skördar ovanligt bra de tre nämnda åren. Under rekordåret 1984 kom vårsådden igång tidigt och den gynnsamma väderleken under våren följdes av en regnrik sommar, vilket innebar att spannmålsgrödorna utvecklades bra. Skördarna blev därmed de bästa som då någonsin noterats i de flesta delarna av landet. Kvaliteten var också högre än normalt för höstvete, medan den var något lägre än normalt för rågen.

År 1992 var däremot ett besvärligt skördeår med ett sent vårbruk, torrt och kallt väder under våren vilket följdes av sommartorka. Den totala spannmålsskörden blev därför liten. Den höstsådda spannmålen klarade torkan bäst eftersom den hunnit bilda rötter, men de vårsådda grödorna och särskilt havre drabbades hårt.

Arealen spannmål

pacioli, frida, spannmål 105Den åkerareal som odlas med spannmål har minskat de senaste åren. Fram till slutet av 1980-talet odlades mellan 1,4 och 1,6 miljoner hektar med spannmål. De senaste åren har motsvarande arealer varit runt 1 miljon hektar. För år 2016 visar vår preliminära statistik att  1,02 miljoner hektar åkermark odlas med spannmål. Det är en marginell minskning med 13 000 hektar jämfört med år 2015.

Hektarskördar sedan 1927

I diagrammet nedan har jag dividerat totalskörden med spannmålsarealen och fått en hektarskörd. Diagrammet visar att hektarskörden förväntas bli den högsta någonsin år 2015. Det är viktigt att komma ihåg att hektarskörden påverkas av vilka grödor som odlats, och var i landet de odlats. Den höga höga hektarskörd år 2015 beror t.ex. på en stor odling av höstvete som är en gröda som ger en hög skörd per hektar.  Mixen av de grödor som odlas samt jordens produktionsförmåga i de områden där spannmålen odlas påverkar alltså hektarskörden.

Underlagsmaterialet till diagrammen finns i filen skörd spannmål.

//Ann-Marie Karlsson

spannmål

 

Publicerat i Allmänt | Märkt , | Lämna en kommentar

Rapsen vinner

och arealen av rybs minskar. På 1970-talet odlades i genomsnitt 29 000 hektar rybs per år och 75 000 hektar raps. De senaste 10 åren har rybsodlingen krympt till drygt 3 000 hektar per år i genomsnitt medan runt 95 000 hektar har odlats med raps. Omfattningen av oljeväxtodlingen var störst under början av 1980-talet då runt 170 000 hektar användes för att odla oljeväxter. År 2016 var motsvarande areal 102 000 hektar.

raps

Höstrybs klarar svåra vinterförhållanden bättre än höstraps. Genom att höstrybs och vårrybs också mognar tidigare än rapsgrödorna har dessa grödor passat bra i de nordligare delarna av landet. Under den senaste 10-årsperioden har dock odlingen av höstrybs varit marginell och vårrybsarealerna har minskat. Istället har vinterhärdigare sorter och kanske även varmare klimat möjliggjort en kraftig ökning av den mer högavkastande höstrapsen. Det gäller särskilt Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder.

Jordbrukspolitiken påverkar valet att odla oljeväxter

Odlingen av raps och rybs var förhållandevis stor under 1970- och 1980-talen och kulminerade år 1990. Den nationella jordbrukspolitiken var under denna period inriktad på att det svenska behovet av oljeväxtfrö för vegetabilisk olja och  roteinfodermedel skulle täckas. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut och strax därefter planering för ett EU-inträde 1995 kom beredskapsmålen att minska i betydelse och numera finns inga målsättningar om produktionens omfattning, utom för ekologisk odling.

Totalskörden av raps och rybs hade en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Den minskade odlingen har förklarats med minskat ekonomiskt stöd, låga priser på världsmarknaden och bättre relativ lönsamhet inom spannmålsodlingen. Mot bakgrund av högre priser under 2000-talet har odlingen och därmed totalskörden av höstraps och i viss mån även vårraps åter visat en uppåtgående trend. Skörden av raps och rybs används numera framförallt som råvara för vidareförädling till matfett och för foder. Den tekniska industrin använder också en stor del av skörden, bland annat till biodiesel, hydrauloljor, sågkedjeolja m.m.

oljeväxter

Särskilda stöd till oljelin

oljelinNär Sverige blev medlem i EU tog oljelinodlingen fart. Inledningsvis utgick särskilda EU-stöd riktade till just linodling. Stödet per hektar var nästad dubbelt så stort om jordbrukaren odlade oljelin jämfört med om jordbrukaren odlade spannmål. Det ledde till att oljelin även odlades på arealer som inte var särskilt lämpliga. Linet behöver bland annat jämn tillförsel av vatten och har svårt att konkurrera med ogräs. Skördestatistiken visar att avkastningsnivåerna överlag var låga under den aktuella perioden. När stödnivåerna successivt minskade under de första åren av 2000-talet minskade även odlingsarealen, samtidigt som avkastningen per hektar ökade.

Höstraps ger högst skörd

Statistik gällande hektarskördar finns från början av 1950-talet. Trenden har sedan 1959-talet varit svagt ökande när det gäller avkastningsnivåer. Sedan slutet av 1990-talet har dock höstraps uppvisat en allt snabbare raps102ökningstakt och skillnaden i skördenivå jämfört med de övriga raps- och rybsgrödorna har efterhand blivit större.

På 1970-talet, då det förädlades fram sorter utan giftig erukasyra, började raps- och rybsoljan användas som livsmedel. Avkastningsökningen dämpades då under en period som en följd av att växtförädlingen inriktades på dessa kvalitetsförbättringar snarare än på högre skördeutbyte per hektar.

Vad gäller totalskörden utmärker sig tre år, åren 1989, 1990 och 2015 med skördar över 370 000 ton.

//Ann-Marie Karlsson

oljeväxt

Källor

Siffrorna kommer från Jordbruksverkets statistikdatabas och merparten av texterna har tidigare varit publicerade i boken Jordbruket i Siffror.

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

83 000 älgar fälldes jaktåret 2015/2016

På webbplatsen Älgdata.se finns statistik över antalet fällda älgar. Statistiken visar att älgfälldsjaktåret 2015/2016, det vill säga framförallt under hösten 2015 fälldes 83 000 älgar. Antalet fällda älgar har minskat varje år under den senaste 5-årsperioden. Statistiken från Älgdata.se visar också att Jämtlands län är det län dar antalet fällda älgar var flest 13 500 följt av Norrbottens län med 12 810 älgar och Västerbottens län med 11 500 älgar . Jämför jag istället antalet fällda älgar i förhållande till arealen så fälls flest älgar i Kronobergs län.

Flest fällda älgar på 1980-talet

Jaktåret 1982/83 var det år då flest älgar fälldes i Sverige 175 000 älgar. För dig som är intresserad av antalet fällda älgar sedan början av 1950-talet finns statistik här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Vallodlingen i Sverige 1965-2016

vallLukten av nyslaget hö är en del av sommaren. Numera tas ofta flera skördar av vall. I vår skördestatistik finns summan av inbärgad skörd från såväl förstaskörden som återväxten.

Skörden anges i ton och till en vattenhalt av 16,5 %. Siffrorna visar att skörden varit strax över 5 miljoner ton de senaste två åren. Det är en ökning från början av 2000-talet då skörden var strax under 4 miljoner ton.  Den genomsnittliga avkastningen har också varit hög de senaste två åren runt 6 000 kilo per hektar. År 2006 är det år då såväl totalskörden som avkastningen varit lägst sedan år 2002. Avkastningen var år 2006 runt 4 500 kg per hektar. Den låga avkastningen berodde främst på att förstaskörden blev låg på grund av torka.

skördavallan

Drygt 40 % av åkermarken är odlas med vall eller grönfoderväxter

De senaste åren har drygt 40 % av åkerarealen odlats med vall. Andelen visar med hjälp av den bruna linjen och enheterna till höger i diagrammet. Andelen var ungefär lika stor i mitten av 1960-talet. Under 1970-1980-talet var andelen däremot lägre strax över 30 %.

Axeln till vänster i diagrammet och den gröna ytan visar hur många hektar som odlas med vall, grönfoderväxter och frövall. Under hela perioden har mer än 90 % av arealen bestått av slåttervall.  År 1965 odlades knappt 1,3 miljoner hektar och år 2016 är siffran runt 1,1 miljoner hektar. Den åkerareal som odlades med grödorna var lägst år 1986 då odlingen uppgick till 0,88 miljoner hektar. En orsak till den låga arealen var var att vädret under år 1985 gjorde det svårt att anlägga vall.

//Ann-Marie Karlsson

skördavallan

 

Publicerat i Allmänt, Arealer, Skörd | Märkt , , , , | 2 kommentarer

Priset på gädda under 1950-talet

Det är  sommar, just nu regnar det ute och då kan det ju vara kul att botanisera litet bland den äldre statistiken. torskI Statistisk årsbok finns priser för olika livsmedel och på 1950-1960-talet fanns priser för färsk gädda, torsk och strömming. Våra livsmedelsvanor förändras. Det fanns alltså en tid då priserna på färsk gädda var lika viktiga att följa som priserna på torsk och strömming.

Statistiken visar att gädda var den dyraste fisken följd av torsk. Strömming var billigast. Priserna avsåg fisk som inte var rensad. Det var först på 1980-talet som det började bli så vanligt med försäljning av rensad fisk att priset för torsk förändrades till att avse rensad torsk.

År 2012 som är det sista år som SCB redovisar faktiska priser i årsboken så var priset för färsk torsk 144 kr/kg och för färsk strömming 62 kr/kg. Den största delen av prisökningen beror förstås på inflationen, men den förklarar inte hela prisökningen. Räknar jag bort inflationen och ser på priserna i 2012 års prisnivå så har både torsk och strömming blivit dyrare år 2012 jämfört med priserna i slutet av 1950-talet.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt, Konsumtion | Märkt | Lämna en kommentar

Mer än halva Öland är jordbruksmark

Ölandsöland84 100 hektar eller 841 kvadratkilometer av Ölands landyta består av jordbruksmark. Det är 63 % av Ölands totala landyta som är 1 341 kvadratkilometer. Ungefär hälften av jordbruksmarken består av betesmark och hälften av åkermark.

Åkermarken

Av de drygt 40 000 hektar som består av åkermark odlas Vall och grönfoderväxter på mer än halva arealen 24 400 hektar. Spannmål odlas på knappt 12 000 hektar. Av spannmålsgrödorna är höstvete den vanligaste grödan.

Bruna bönor är en gröda som odlas just på Öland och år 2016 odlas 572 hektar. Det borde också finnas rika möjligheter att äta färska jordgubbar eftersom hela 257 hektar odlas med jordgubbar.

Betesmarken

Totalt finns det 44 600 hektar betesmark på Öland år 2016. Drygt 21 000 hektar av betesmarken är alvarbete och knappt 22 000 hektar är ”vanlig” betesmark. Dessutom finns slåtteräng, skogsbete och små arealer av mosaikbetesmark och ännu ospecificerad betesmark.

Landskapet Öland

Öland består av två kommuner Mörbylånga och Borgholm. Lägger vi ihop dem så får vi statistik för hela Öland. Öland är ju dessutom ett landskap i den nya distriktsindelningen så i framtiden kommer det att bli lättare att hitta statistik över just Ölands1Öland.

Statistiken för år 2016 är preliminär och är en specialbearbetning från underlaget till vår rapport om arealanvändningen i Sverige år 2016. Underlaget bygger jordbrukarnas stödansökningar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av hampa liten men ökar

För något år sedan bloggade  om odlingen av hampa i Sverige under hela 1900-talet.

hampaHampa är en kod i de stödansökningar jordbrukarna gör. De preliminära siffrorna visat att odlingen av hampa är 77 hektar under år 2016. Odlingen var störst strax efter EU-inträdet då det också fanns ett speciellt stöd för odling av hampa.  Odlingen är år 2016 störst i Örebro län.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Mjölkkorna har flyttat till Småland…

ko…  eller rättare sagt de ha inte utvandrat från Småland i lika stor utsträckning som de gjort från övriga län. Jag har tagit fram ett bildspel där man med hjälp av kartor kan se andelen mjölkkor per åkerareal län för län mellan åren 1974 och 2015. Jag ser kor/hektar åkermark som ett mått på kotätheten som tar hänsyn till att länen har olika mycket jordbruksmark. Bildspelet visar en tydlig utveckling där:

  • mjölkkorna blir färre i samtliga län
  • och kotätheten blir lägre i Norra Sverige medan framförallt Jönköpings- Kronobergs och Kalmar län behåller sina tätplaceringar bland de kotätaste länen.

Klicka här för att komma till bildspelet. Bildspel andel företag per län. Underlagssiffrorna finns här.Kotäthet per län till bildspel

Besättningsstorlek

Bildspelet visar också den genomsnittliga besättningsstorleken per län sedan år 1976.  I stora drag visar den att besättningarna är störst i län med mycket slättbygd. År 1976 var t.ex. den genomsnittliga besättningsstorleken störst i Södermanlands län med 16 mjölkkor medan den var minst i Kronobergs län med 7 mjölkkor. Södermanland förlorade sin förstaplats i början av 2 000 talet och år 2015 var besättningsstorleken störst i Hallands län. De minsta besättningarna fanns år 2015 i Gävleborgs län med 62 mjölkkor.

Avkastning

Avkastningen per ko har också varierat inom landet. År 1976 var 90 % av alla besättningar anslutna till ko-kontrollen i Södermanlands län, medan endast runt 45 % av besättningarna var anslutna i Jönköpings- och Kronobergs län. Ko-kontrollen innebar möjligheter till bättre utfordring och ett bättre avelsarbete.  Kor i besättningar som var anslutna till ko-kontrollen mjölkade betydligt mer mjölk än de som inte var.

Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Fascinerande fakta, Husdjur | Märkt , , , , | Lämna en kommentar