Andelen kalvar, tjurar och kvigor på företag utan moderdjur har minskat mellan 2010 och 2021

Idag har vi publicerat får årliga Statistikrapport över antalet lantbruksdjur och jordbruksföretag med lantbruksdjur. En statistik som har anor sedan 1866 och som ger möjlighet till en hel del specialbearbetningar utöver den statistik som publiceras i rapporten.

Nu har vi tittat lite mer på jordbruk med nötkreatur där det inte finns något moderdjur på jordbruket. Definitionsmässigt delar vi upp jordbruksföretagen i mjölkföretag och köttdjursföretag där köttdjursföretagen har eller har inte moderdjur medan mjölkföretag per definition alltid har minst en mjölkko. Figuren nedan visar var de olika kategorierna av nötkreatur finns (exklusive kor). Som väntat är det handjuren som i störst utsträckning är belägna på dessa jordbruk.

Antal kvigor, tjurat och kalvar i besättningar med och utan moderdjur 2021.

I juni 2021 fanns totalt cirka 12,6 % av alla kvigor, tjurar/stutar och kalvar på jordbruk utan moderdjur. Samma siffra för 2010 var 14,5 %.  Fördelar man dessa på olika kategorier så ser det ut enligt följande:

 Kategori20102021
Kvigor >2 år5.3 %6.6 %
Kvigor 1-2 år6.4 %6.3 %
Tjurar och stutar >2 år25.6 %18.9 %
Tjurar och stutar 1-2 år33.7 %28.2 %
Kvigkalvar2.3 %2.4 %
Tjurkalvar23.8 %20.3 %
Totalt14,5 %12,6 %

Gräver man lite djupare så är det lite vanligare med nötkreatur utan moderdjur på jordbruk med lite jordbruksmark medan det också är vanligare i de nordligare områdena av Sverige och mindre vanligt i Götalands skogsbygder där det samtidigt finns flest nötkreatur totalt sett.

//Anders Grönvall

Storleksgrupp jordbruksmarkAndel av nöt utan moderdjur 2010Andel av nöt utan moderdjur 2021Andel av alla djur 2021
0-5,0 ha25,3 %23,9 %1,3 %
5,1-10,0 ha31,2 %27,0 %0,6 %
10,1-20,0 ha25,5 %21,3 %2,0 %
20,1-30,0 ha23,8 %19,6 %2,3 %
30,1-50,0 ha19,7 %20,8 %5,7 %
50,1-100,0 ha15,8 %15,2 %17,0 %
100,1- ha11,2 %10,5 %71,0 %
Totalt14,5 %12,6 %100,0 %
Produktions-områdeAndel av nöt utan moderdjur 2010Andel av nöt utan moderdjur 2021Andel av alla djur 2021
Götalands södra slättbygder13,4 %12,0 %6,4 %
Götalands mellanbygder11,7 %11,5 %17,8 %
Götalands norra slättbygder16,6 %16,8 %12,4 %
Svealands slättbygder17,4 %14,7 %11,1 %
Götalands skogsbygder12,9 %9,8 %36,1 %
Mellersta Sveriges skogsbygder15,9 %16,2 %6,3  %
Nedre Norrland19,2 %14,9 %6,2 %
Övre Norrland20,0 %15,5 %3,7 %
Totalt14,5 %12,6 %100,0 %
Publicerat i Husdjur | Lämna en kommentar

Värdet av animalieproduktionen ökade med en miljard mellan åren 2019 och 2020

I förra veckan publicerade vi den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn år 2020. Vegetabilie- och animalieproduktionen står för ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet i jordbruket. Skillnaden mellan produktionen till baspris och produktionen till producentpris utgörs av stöd och ersättningar. I genomsnitt har dessa uppgått till drygt 10 miljarder kronor per år under perioden 2010‑2020. Det motsvarar mellan 14 och 16 % av jordbrukssektorns produktionsvärde (inklusive stöd och ersättningar) under samma period.

Diagram över jordbrukets produktions värde från animalier och vegetabilier med och utan stöd
Värdet av jordbrukssektorns produktion 2010-2020

Vegetabilieproduktionen år 2020

Värdet av vegetabilieproduktionen ökade marginellt mellan åren 2019 och 2020. Värdet består av den kvantitet som produceras multiplicerat med ett genomsnittspris. För spannmål till exempel minskade skörden med 3 % medan priset steg med 11 % vilket tillsammans innebar att värdet ökade med 7 % till 8,8 miljarder. Det totala värdet för vegetabilier var 30,3 miljarder år 2020.

Den största enskilda posten under vegetabilieproduktion är foderväxter. De består av ensilage, hö, halm och fodermajs. Värdet för dessa var 10,5 miljarder 2020 en liten minskning jämfört med år 2019.

Det totala produktionsvärdet för köks- och plantskoleväxter uppgick till 5,6 miljarder kronor 2020, en ökning om 4 % eller 0,2 miljarder jämfört med 2019. Värdet av fruktproduktionen ökade med 0,6 miljarder eller 82 % jämfört med 2019. Den huvudsakliga förklaringen till den stora ökningen av detta produktionsvärde var en gynnsam skörd av äpple och jordgubbar i kombination med avsevärt högre avräkningspris för dessa grödor.

Animalieproduktionen år 2020

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2020 med ungefär 1 miljard kronor jämfört med år 2019. En stor del av förändringen förklaras av en ökning i produktionsvärdet för grisar. Den största värdeminskningen förekom i produktionen av ägg. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till producentpris det vill säga utan stöd räknas in år 2020 till 27 miljarder kronor.

Slakten av grisar ökade med knappt 3 % år 2020. Samtidigt ökade de genomsnittliga priserna med cirka 12 %, vilket resulterade i att produktionsvärdet för gris ökade med 0,5 miljarder, eller 12 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 4,9 miljarder kronor 2020. Produktionsvärdet av fjäderfä var i det närmaste oförändrat 2020 jämfört med 2019, drygt 2,2 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk ökade med knappt 3 % samtidigt som avräkningspriserna i stort sett var oförändrade under 2020 jämfört med 2019. Totalt ökade värdet av mjölkproduktionen med 0,3 miljarder kronor, eller 3 %, och uppgick till 10,7 miljarder kronor 2020.

Stöd och ersättningar 2020

Mellan 2018 och 2019 ökade totalsumman av stöden med 0,9 miljarder kronor och uppgick totalt till 12,1 miljarder kronor. Orsaken till ökningen var främst den andra utbetalningen av krisstödet för torkan 2018 men även en viss valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrog till att stödnivån i kronor ökade i de av stöden som har en varierande växelkurs. Under 2020 betalades inget krisstöd ut, och stöden återgick till en summa om 10,8 miljarder kronor. Mellan 2019 och 2020 förstärktes också kronan något vilket ledde till en liten minskning av de kvarvarande stöden räknat i kronor.

Produktstöd betalas ut för produktion av exempelvis djur eller för en viss odling, medan produktionsstöd ges oavsett vad som produceras eller som ersättning för kostnader som uppstår för de åtgärder som ersättningen omfattar. Investeringsstöd och startstöd räknas i EAA in under kapitaltransfereringar.

I produktstöden ingår nötkreatursstödet och de nationella stöden. Nötkreaturstödet tillkom 2015 i samband med den senaste jordbruksreformen och har tillsammans med de nationella stöden sedan dess uppgått till mellan 1,2-1,3 miljarder kronor. Under samma period har produktionsstöden såsom gårdsstödet, förgröningsstödet, kompensationsbidraget och miljöersättningarna sammantaget uppgått till mellan 8,4 och 10,8 miljarder kronor.

Med anledning av den torra och varma växtodlingssäsongen 2018, med mycket låga skördar som följd, betalades ett krisstöd ut åren 2018 och 2019. År 2020 fanns inte detta stöd kvar vilket var den främsta anledningen till att posten övriga produktionssubventioner minskade i värde mellan åren 2019 och 2020. Minskningen motsvarade knappt 1,3 miljarder kronor, eller 12 %. Totalt uppgick posten övriga produktionssubventioner till 9,5 miljarder kronor år 2020.

Kostnader i jordbruket

Kostnaderna för insatsmedel där också egenproducerat foder ingår minskade med 0,9 miljarder kronor mellan åren 2019 och 2020.

År 2020 utgjorde djurfoder 30 % av kostnaderna för insatsmedel. Det var något mindre än 2019, men trots att kostnaderna för djurfoder sjönk med 0,8 miljarder, till knappt 14,1 miljarder kronor, låg de kvar på en relativt hög nivå jämfört med åren före 2018. Egenproducerat foder, det vill säga det foder som produceras och används inom samma företag, ingår i den totala foderkostnaden och uppgick till drygt 6,1 miljarder kronor år 2020.

Jordbrukets resultat

Företagsinkomsten, är det resultatmått visar hur mycket som blir över för till att täcka kostnader för eget arbete och eget kapital. Företagsinkomst blev knappt 7,4 miljarder kronor år 2020. Det är en minskning med knappt 0,4 miljarder eller knappt 5 % jämfört med 2019. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren var företagsinkomsten i det närmaste oförändrad 2020. Om vi bortser från det torra och varma året 2018, var företagsinkomsten 2020 lägre än genomsnittet för åren 2014‑2017 och 2019.

// Ulf Svensson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Specialiserade mjölkföretag skapar en fjärdedel av jordbrukssektorns produktionsvärde

Visste du att Specialiserade mjölkföretag skapade

  • 92 % av det svenska produktionsvärdet för mjölk,
  • en fjärdedel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde,
  • en femtedel av jordbrukssektorns förädlingsvärde brutto,
  • en tredjedel av jordbrukssektorns förädlingsvärde netto,  
  • nästan 30 % av företagsinkomsten år 2019.

Mer om det här kan du läsa i Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksekonomiska Undersökningen 2014 – 2019, nyckeltal och standardiserade intäkter”.

Om du vill se siffrorna så hittar du dem om du klickar här.

//Maria Johansson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Direktkonsumtionen av ägg är 12 kilo per person och år

Det är äggets dag idag så jag började dagen med ett precis lagom länge kokat ägg. Jag använde förstås min fina gula äggkopp med plats för en klick smör som jag la i ägget allteftersom jag åt. Det blev en helt perfekt start på dagen.

Direktkonsumtion av ägg

Direktkonsumtionen av ägg det vill säga de ägg som vi köper hem eller äter i rätter på restaurang var 12 kilo per person år 2019. Det är en liten ökning från den period i början av 2000-talet då konsumtionen var som lägst.

Ägg var sbilligast under mitten av 1990-talet

I statistiken finns priser per kilo i kronor för ägg fram till år 2012. Därefter redovisas prisutvecklingen med hjälp av index. Eftersom inflationen var hög på 1980-talet redovisar jag priserna både löpande och i 2012 års prisnivå. Diagrammet visar att priserna på ägg i 2012 års prisnivå sjönk något under 1960-talet, var relativt stabila under 1970 till 1980-talet, sjönk mellan 1985-1995, återigen var stabila under en 10-årsperiod för att öka under senare delen av 2000-talet.

Konsumentens pris för ägg

SCB slutade att redovisa priser i kronor år 2012 så efter det finns endast prisindex. De visar förstås samma sak. Här visar jag prisutvecklingen mellan åren 1956 och 2020. Om man alltså räknar bort inflationen och jämför priserna i 2020 års prisnivå kostar ett kilo ägg ungefär lika mycket nu som under 1970-talet

Prisutveckling för ägg index.

Fågelinfluensan i början av 2021 påverkar äggproduktionen

I början av år 2021 drabbades flera stora äggföretag av fågelinfluensa vilket gjorde att många höns avlivades. Det påverkar produktionen av ägg under år 2021. Om jag tittar på utvecklingen under 2021 kan jag tydligt se att produktionen av ägg minskat samtliga månader mellan februari och juli.

Det påverkade prisutvecklingen också. Om du klickar här så kommer du till en tabell som visar prisutvecklingen för konsumentens pris på ägg de senaste 7 månaderna.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Två hektar av tio odlas med ekologiska produktionsmetoder i Sverige

I  Sverige odlades 20,4 procent av av jordbruksmarken med ekologiska produktionsmetoder år 2019. Jag har räknat med både mark som är omställd där produkterna som odlas på marken får säljas som ekologiska och mark som är under omställning där brukaren börjat använda ekologiska produktionsmetoder men ännu inte får sälja produkterna som ekologiska.

Endast Österrike och Estland hade större andel ekologisk odling än Sverige. I Danmark var andelen 11 % och I Finland var den 13,5%. Lägst andel ekologisk odling fanns i Malta följt av Irland, Rumänien och Storbritannien.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

19 tusen ton tomater odlades år 2020

Tomat odlas i växthus. Växthusytan för odling av tomat ökade med 15 % till knappt 460 000 kvm mellan 2017 och 2020. Tomatodlingen nådde en botten 2011. Sedan växthusytan med tomater ökat med 32 % och produktionen med 41 %. Tomatskörden år 2020 landade på drygt 19 000 ton och var den högsta på mer än 15 år.

Diagram över tomatodling

Tomatodlingen har förändrats en hel del under de senaste åren och en stor mängd nya sorter har introducerats.

Av den totala ytan för odling av tomat användes knappt hälften åt odling av olika specialsorter och kvisttomater under 2020.

Kvisttomater var den vanligaste specialsorten. Ungefär en tomat av fyra av de skördade tomaterna var en kvisttomat.

År 2020 fanns det 230 trädgårdsodlare som odlade tomater. Det är en ökning från år 2017 då vi senast gjorde en totalundersökning av växthusodlingen. År 2017 var antalet tomatodlare 216 stycken.

Värdet av tomatproduktionen har varierat över åren. År 2020 var tomatodlingens produktionsvärde 251 miljoner kr. Det är högre än år 2019 men lägre än år 2018 då tomatodlarna skapade 271 miljoner kr i produktionsvärde.

Du kan läsa mer om samtliga trädgårdsgrödor i vår officiella statistik i rapporten Trädgårdsproduktion 2020. Du hittar siffrorna i vår databas.

//Ann-Marie Karlsson

värdet av tomatodlingen
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Resultat och indikatorer för specialiserade mjölkföretag

Idag har vi publicerat en statistkrapport med resultat från den Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Rapporten är ett komplement till den tidigare rapporten Jordbruksekonomiska Undersökningen 2019 som vi publicerade i mars. Skillnaden är att vi här använt EU-gemensamma principer för redovisningen. Det innebär att vi inte redovisar intäkter och kostnader för skog separat och att vi också har med egenproducerat foder i redovisningen. Det innebär att vi i denna rapport redovisar enligt samma principer som i den ekonomiska kalkylen för hela jordbruket (EAA).

I rapporten redovisar vi uppskattade totaler och uppskattade genomsnitt per företag för ett antal specialiserade driftsinriktningar.

  • Specialiserade mjölkföretag,
  • Specialiserade nötköttsföretag,
  • Specialiserade grisföretag,
  • Specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd.

Där så är möjligt har vi också delat upp redovisningen efter Riksområde. Ungefär 60 % av jordbrukets produktionsvärde i Sverige skapas av de specialiserade driftsinriktningar som vi studerar i rapporten. Specialiserade mjölkföretag skapar ungefär en fjärdedel av produktionsvärdet i Sverige, samtidigt som mer än 90 % av mjölkproduktionen sker i dessa företag.

Mjölkföretagen i riksområde 1, det vill säga företag belägna i slättbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 62 % av förädlingsvärdet brutto 2019. Företagen i riksområde 2, det vill säga i skogsbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 34 % medan företagen i riksområde 3 (norra Sverige) genererade 4 % av förädlingsvärdet brutto. Det här betyder att företag i södra och mellersta Sveriges slättbygder hade betydligt lägre kostnader i produktionen i förhållande till produktionsvärdet än vad mjölkföretagen hade i norra Sverige.

Förädlingsvärdet netto var negativt för mjölkföretag i riksområde 3, vilket betyder att specialiserade mjölkföretag i norra Sverige hade kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar som var högre än det totala produktionsvärdet.

Stöd och ersättningar delat med produktionsvärdet var 16 % i riksområde 1, 19 % i riksområde 2 och 48 % i riksområde 3. I norra Sverige fanns riktade nationella stöd och kompensationsstöd som gör att företag i norra Sverige fick betydligt mer stöd och ersättningar i förhållande till vad de producerade, jämfört med i övriga Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Bild över intäkter och kostnader i mjölköfretag efter riksområde

ve

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Rekordhög produktion av matlök år 2020

Produktionen av matlök blev regkordhög år 2020. Den blev 69 tusen ton och var ett resultat av en motsvarande rekordstor areal och en hög avkastning. Du kan läsa om produktionen av matlök och av andra trädgårdsväxter i vår officiella statistik Trädgårdsproduktion 2020. Arealen matlök år 2020 var knappt 1 500 hektar vilket är den största någonsin.

Värdet av produktionen blev också rekordhögt år 2020 ungefär 235 miljoner kr. Det är ungefär 60 miljoner kronor högre än det var 2019, då det var 176 miljoner kr.

Prisutvecklingen för konsument

SCB publicerar konsumentprisutvecklingen också i form av prisindex för enskilda produkter. I det här fallet inte för matlök utan för gul lök. (Matlök kan inkludera någon mer löksort än gul lök till exempel rödlök) I diagrammet nedan har jag bearbetat indextalen och visar prisutvecklingen både i 2020 års prisnivå och i löpande priser. Jag använde konsumentprisindex (KPI) för att räkna om indexet till 2020 års prisnivå, för att prisutvecklingen inte skulle påverkas av inflationen. Diagrammet visar att:

  • I fasta priser sjönk priserna på gul lök i förhållande till andra varor mellan åren 1980 och 2000. Från och med 2010 har priset på gul lök ökat mer än för andra varor.
  • I löpande priser var prisutvecklingen stabil fram till början av 2010-talet. Därefter har priserna på gul lök stigit.
Diagram konsumentprisindex

Odling av lök i våra privata trädgårdar

För några år sedan år 2012 frågade vi hushållen hur mycket matlök de odlade i sina trädgårdar och kolonilotter. Det visade sig att 200 000 hushåll odlade matlök med en sammanlagd skörd av 1,1 ton. Det är alltså en försvinnande liten andel av produktionen av all matlök som kommer från våra fritidsodlingar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Störst andel av landarealen är betesmark i Kalmar län och på Gotland

Förra veckan skrev jag på bloggen om åker- och betesmarkens andel av landarealen i världen. Nu är det Sveriges tur. I förhållande till landarealen finns det mest åkermark i Skåne 40 % och minst i de norra delarna av Sverige. Andelen betesmark i förhållande till landarealen är störst i Kalmar län där Ölands alvarmarker ingår och i Gotlands län.

Du kommer till interaktiva kartor om du klickar på länkarna under bilden.

//Ann-Marie Karlsson

Länkarna till interaktiva kartor hittar du här; Andel åkermark och Andel betesmark
Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

Jordbruksverket bedömer nu årets spannmålsskörd till mellan 5,4 och 5,5 miljoner ton

Jordbruksverkets skördeprognos, som publicerades i augusti byggde på data fram till och med juli. Prognosen visade på en förväntad spannmålsskörd om knappt 5,7 ton. Nu en månad senare när det mesta av skörden är bärgad bedömer Jordbruksverket att spannmålsskörden minskat till mellan 5,4 och 5,5 miljoner ton. Det är främst en minskning av skörden för vårsådda grödor som havre och vårkorn som gör att vi bedömer att spannmålsskörden blir lägre

Det är kombinationen av en på många håll blöt och kall vår, en torr och varm sommar och lokalt stora regnmängder som har påverkat skördens storlek. Faktorer som när sådden av vårsådda grödor skedde i förhållande till regnen, jordart, (där lerjordar har bättre förutsättningar att klara torkan medan lättare jordar hade bättre förutsättningar att leda bort vårregnen) och sortval bidrar också till att det finns stor spridning mellan skörden för enskilda odlare.

Tidigt i våras fanns förutsättningar för en riktigt stor spannmålsskörd år 2021. Höstsådden förra året var nämligen stor och höstsådda grödor ger en en högre avkastning per hektar än vårsådda grödor. Vi startade också året med minnet från förra årets skörd då hektarskördarna var högre än genomsnittliga år. Om avkastningen per hektar motsvarat normskörden (genomsnittet för de senaste 15 åren) skulle skörden blivit drygt 5,8 miljoner ton. Om avkastningen per hektar varit lika stor som förra året skulle skörden blivit 6,1 miljoner hektar. Men i år bedömer vi alltså att den är lägre.

Det är lång tid mellan prognosen den 18 augusti som byggde på vädret fram till och med juli och nästa publicering av officiell statistik om skördens storlek som sker den 15 november. Eftersom vi kan se att augustiprognosen troligen överskattade skördens storlek har Jordbruksverket i år valt att göra en samlad bedömning av tillgängliga källor för en ny bedömning av skördens storlek.

Vi har gjort det genom att prata med branschen, odlare, länsstyrelser och rådgivare. Vi har också gjort modellkörningar genom att ta med augustivädret i vår matematiska modell samtidigt som vi förändrat den så att den har möjlighet att ta litet större hänsyn till stora regnmängder. Sammantaget pekar de källor vi använt på att skörden är lägre än 5,7 miljoner ton. Det är dock svårt att bedöma hur mycket lägre, eftersom det finns stora lokala variationer, men vi bedömer att det pekar mot en skörd om 5,4 till 5,5 miljoner ton.

Det är också viktigt att komma ihåg att även om förutsättningarna för en riktigt stor skörd fanns i våras och vi nu pratar om en minskning är en skörd i storleksordningen 5,4 till 5,5 miljoner ton inte en speciellt låg skörd jämfört med spannmålsskördarna de senaste 15 åren.

//Ann-Marie Karlsson

PS. Och för den som vill ha en riktigt lång tidsserier så finns denna tabell.

Totalskörd av spannmål efter år och gröda 1866-2020, tusen ton

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar