Om väderförhållandena 2021 varit normala skulle spannmålsskörden blivit nästan 5,9 miljoner ton.

Vi har nu publicerat statistikrapporten Normskördar för 2021. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Normskördarna beräknas, lite förenklat, som ett genomsnitt av hektarskördarna för de senaste 15 åren plus en beräknad skördeutveckling.

Kombinerar vi normskördarna 2021 med de preliminära grödarealerna 2021 kan vi beräkna hur årets skörd skulle bli om förhållandena vore ”normala”. Beräkningarna redovisas i figuren nedan. Nu har vi ju kommit en bit in på året och vädret har redan påverkat skörden, men om allt varit som genomsnittet de senaste åren skulle skörden av spannmål blivit nästan 5,9 miljoner ton och skörden av oljeväxter inklusive oljelin 365 tusen ton. År 2020 blev spannmålsskörden närmare 6 miljoner ton och skörden av oljeväxter knappt 343 tusen ton.

//Ulf Svensson

Publicerat i Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Nu är det dags att bege sig till fäboden, 15 900 hektar fäbodbete väntar på att bli betat

Dalarna museum har en kalender för olika bemärkelsedagar. Nu i början av juni kan jag se att det är dags för ”buffärsdagen”, då jordbrukarna ”buffrâ tä buan”, det vill säga flyttade till ”buan” (fäbodarna) med kor, getter, bockar och hästar för betesgång på ”bulöten.

Så nu är det alltså dags för de 214 jordbrukare som har fäbodbete att flytta till fäboden med djuren. I år är arealen fäbodbete 15 875 hektar vilket alltså innebär ungefär 74 hektar per företag.

Fäbodbruket var viktigt för jordbrukarna i äldre tid och var ett sätt att hitta mer bete till djuren. Numera får jordbrukarna ersättning för att de har djur som betar fäbodbetena. Fäbodbete kan bestå av både både öppna marker och skog som ligger vid en fäbod. Fäboden ska ha funnits sedan länge. Marken ska betas varje år med fritt bete eller bete i storhägn.

Mest fäbodbete i Jämtlands län

Arealen fäbodbete är störst i Jämtlands län med 9 100 hektar. Antalet jordbrukare som har fäbodbete i Jämtlands län är 100 stycken. I Dalarna län är antalet jordbrukare med fäbodbete 83 stycken och deras djur betar 5 300 hektar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

10 i topp: Kommuner med mest omställd ekologisk åkermark

I vår statistik om ekologisk produktion redovisar vi arealen ekologisk odling per kommun. I tablån till höger kan du se att Åmål kommun är den kommun där andelen ekologiskt omställd åkermark av den totala arealen åkermark är högst, hela 79 %. På andra plats kommer Nora med 57 %, följt av Gullspång med 56 %. På delad nionde plats med 42 % återfinns Aneby, Malung-Sälen och Gävle kommuner.

Om jag istället hade tittar på de kommuner som har mest ekologiskt omställd åkermark i hektar så kommer Gotland på första plats med 12 391 hektar följt av Linköping med 11 379 hektar och Uppsala med 9 270 hektar.

På kartan nedan redovisar jag samtliga kommuner. Du kan föra pilen över kartan och se andel och areal ekologiskt omställd åkermark. Den ekologiska åkermarken kopplas till de företag med ekologisk odling som finns i den kommunen där företagets brukningsplats finns, medan den totala åkermarken räknas som den åkermark som finns i kommunen. Kommuner med mindre än 200 hektar åkermark är inte med på kartan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Idag är det mjölkens dag

En perfekt dag att ta fram den statistik vi har över hur mycket mjölk som produceras i Sverige och vad den används till. År 2020 vägde mejerierna in 2 773 tusen ton mjölk. Det var en ökning med 68 tusen ton mjölk jämfört med år 2019.

Mejerierna använder mjölken för en rad produkter. Under år 2020 användes 694 tusen ton för konsumtionsmjölk. Det är en liten minskning jämfört med år 2019. Det innebär att 25 % av den mjölk som produceras blir konsumtionsmjölk.

År 2020 tillverkade mejerierna:

  • 694 tusen ton konsumtionsmjölk. Det är en minskning med 5 tusen ton jämfört med år 2019.
  • 236 tusen ton syrade produkter Det är en ökning med 5 tusen ton jämfört med år 2019.
  • 83 tusen ton ost. Det är en ökning med 2 tusen ton jämfört med år 2019.
  • 74 tusen ton grädde. Det är en ökning med 3 tusen ton jämfört med år 2019.
  • 17 tusen ton smör. Det är en ökning med 1 000 ton jämfört med år 2019.
  • 66 tusen ton mjölkpulver. Det är en minskning med 11 tusen ton jämfört med år 2019.

I diagrammen nedan kan du se utvecklingen av produktionen sedan år 1996.

Mjölkproduktion i Europa

Mjölkproduktionen beror naturligtvis på antalet kor. I kartan nedan visar jag levererad mjölk till mejeri för de länder i Europa som levererar data till Eurostat. Tyskland är det land där mest mjölk levereras in till mejerierna 32,5 miljoner ton mjölk.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Grisföretagarna är yngst

Jag har roat mig med att ta fram medelåldern för jordbruksföretagare inom olika driftsinriktningar. Företag som bedrivs som juridiska personer finns inte med i sammanställningen. Beräkningen visar att:

  • Kvinnor är yngre än män i samtliga driftsinriktningar. Skillnaden är störst för grisföretagare där kvinnorna är i genomsnitt 7 år yngre än männen.
  • Företagare med inriktning mot grisar är yngst medan småbrukare är äldst.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Andelen arrenderad areal åkermark har ökat från 25 % till 46 % mellan åren 1951 och 2020.

År 1951 var andelen arrenderad areal 25 % i Sverige. År 2020 nästan 70 år senare har andelen arrenderad areal nästan fördubblats till 46 %.

År 1951 var andelen arrenderad areal störst i slättbygderna. År 2020 var andelen arrenderad areal störst i Norrland och i Jönköpings län. I Östergötlands län och i Södermanlands län var den arrenderade arealen ungefär lika stor åren 1951 och 2020.

Åkerarealens storlek har minskat med 1,1 miljoner hektar de senaste 70 åren från 3,6 miljoner hektar år 1951 till 2,5 miljoner hektar år 2020. Det innebär att den arrenderade arealen endast ökat med 150 tusen hektar. Från 924 tusen hektar år 1951 till 1 073 tusen hektar år 2020.

Du hittar underlaget till kartorna nedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

Odling av raps och rybs åren 1971-2021

Odling av raps och rybs ökar år 2021

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 106 900 hektar. Det är en ökning med 8 500 hektar eller 9 % jämfört med år 2020.

Alla ingående grödor ökar jämfört med 2020, vilket kan ses i Arealen med höstraps ökar med 5 600 hektar, vårrapsarealen ökar med 2 400 hektar medan både höstrybs och vårrybs ökar med 300 hektar vardera jämfört med 2020. Höstraps svarar för 92 % av den totala arealen raps och rybs.

Odlingen av oljeväxter de senaste 40 åren

På 1970-talet odlades i genomsnitt 29 000 hektar rybs per år och 75 000 hektar raps. De senaste 10 åren har rybsodlingen krympt till drygt 3 000 hektar per år i genomsnitt medan runt 95 000 hektar har odlats med raps. Omfattningen av oljeväxtodlingen var störst under början av 1980-talet då runt 170 000 hektar användes för att odla oljeväxter. År 2021 var motsvarande areal 107 000 hektar.

raps

Höstrybs klarar svåra vinterförhållanden bättre än höstraps. Genom att höstrybs och vårrybs också mognar tidigare än rapsgrödorna har dessa grödor passat bra i de nordligare delarna av landet. Under den senaste 10-årsperioden har dock odlingen av höstrybs varit marginell och vårrybsarealerna har minskat. Istället har vinterhärdigare sorter möjliggjort en kraftig ökning av den mer högavkastande höstrapsen. Det gäller särskilt Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder.

Jordbrukspolitiken påverkar valet att odla oljeväxter

Odlingen av raps och rybs var förhållandevis stor under 1970- och 1980-talen och kulminerade år 1990. Den nationella jordbrukspolitiken var under denna period inriktad på att det svenska behovet av oljeväxtfrö för vegetabilisk olja och  roteinfodermedel skulle täckas. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut och strax därefter planering för ett EU-inträde 1995 kom beredskapsmålen att minska i betydelse och numera finns inga målsättningar om produktionens omfattning, utom för ekologisk odling.

Totalskörden av raps och rybs hade en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Den minskade odlingen har förklarats med minskat ekonomiskt stöd, låga priser på världsmarknaden och bättre relativ lönsamhet inom spannmålsodlingen. Mot bakgrund av högre priser under 2000-talet har odlingen och därmed totalskörden av höstraps och i viss mån även vårraps åter visat en uppåtgående trend. Skörden av raps och rybs används numera framförallt som råvara för vidareförädling till matfett och för foder. Den tekniska industrin använder också en stor del av skörden, bland annat till biodiesel, hydrauloljor, sågkedjeolja m.m.

Andelen höstsådd raps och rybs har ökat de senaste 50 åren.

Utvecklingen av vårsådd respektive höstsådd raps och rybs visas nedan. Diagrammet visar att höstsådden ökat framförallt de senaste 5-6 åren.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

51 % av spannmålsarealen består av höstsådda grödor i år

I år odlar jordbrukarna i Sverige 1 014 200 hektar med spannmål enligt vår preliminära statistik över vilka grödor som odlas år 2021. Det är en ökning med 7 500 hektar, motsvarande knappt 1 procent, jämfört med 2020. Ökningen beror främst på att arealen med höstvete har ökat med 39 300 hektar till 440 700 hektar. Årets höstveteareal är den största som uppmätts sedan mätningarna började 1916 och därmed vågar jag påstå den högsta någonsin i Sverige. Höstvete är den höstsådda gröda som odlas på mest areal, medan övriga höstsådda grödor höstrågvete, höstkorn och råg tillsammans odlas på 78 000 hektar. Jag räknar här råg till de höstsådda grödorna eftersom andelen råg som sås på våren enbart är någon

Den vanligaste vårsådda grödan är vårkorn som odlas på 259 000 hektar följt av havre som odlas på 179 000 hektar. Vårvete odlas på 46 000 hektar medan blandsäd och vårrågvete tillsammans odlas på drygt 10 000 hektar.

De tre största spannmålsgrödorna i Sverige är alltså höstvete, vårkorn och havre som tillsammans står för 87 % av den odlade spannmålsarealen.

År 2021 odlades 519 000 hektar med höstsådda spannmålsgrödor och 495 000 hektar med vårsådda spannmålsgrödor. Drygt hälften av arealen besåddes alltså redan i höstas. Diagrammet ovan visar att andelen höstsådda grödor skiljer sig åt mellan åren. År 2018 sticker ut som ett år med litet höstsådd eftersom vädret hösten 2017 försvårade höstsådden. År 2018 odlades därför vårkorn istället för höstvete.

Mest höstsådd i Östergötlands län

Andelen höstsådda arealer är i år högst i Östergötlands län med 75 %. Andra län med stor andel höstsådda grödor är Södermanlands län, Kalmar län och Skåne län. I Norrbottens län och i Västerbottens län består mer än 99 % av spannmålsarealen av vårsådda grödor. I södra Sverige märks också Jönköpings län och Kronobergs län med mindre arealer höstsådda grödor.

Havre dominerar i Värmland och höstvete dominerar i Östergötland

I diagrammet nedan syns andelen av olika grödor. I diagrammet har de höstsådda grödorna olika nyanser av gult och grönt medan de vårsådda grödorna är blå. I Värmland dominerar havre. 43% av den areal som odlas med spannmål i Värmland består av havre. I till exempel Östergötland och Skåne är höstvete vanligast. I Norrlandslänen Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten dominerar vårkorn. Vårkorn är också den vanligaste grödan i Jönköpings län och i Kronobergs län.

Du hittar underlaget till diagrammen i här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | Märkt | Lämna en kommentar

Färre företag med ekologiskt brukad jordbruksmark 2020

Idag har vi publicerat statistik om den ekologiska växtodlingen 2020. Den visar att för första gången sedan 2012 minskar den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark. Minskningen var dock liten, 3500 hektar eller knappt 1 % jämfört med 2019. Arealen åkermark minskade med 5 500 hektar medan arealen betesmark ökade med 2 000 hektar. Men hur ser det ut med utvecklingen av antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark?

Utvecklingen av det totala antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark

I figuren nedan redovisas antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark. Mellan åren 2009 och 2020 har antalet företag ökat med närmare 980, eller 22 %, till 5 380 företag (blå linje). Under samma period har det totala antalet företag (ekologiskt + konventionellt brukade) stadigt minskat.

Ökningstakten i antalet ekologiskt brukade jordbruksföretag är dock ojämnt fördelad över tid. Mellan 2009 och 2011 ökade antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark med drygt 900 företag. Därefter låg antalet på en relativt stabil nivå fram till 2014. Åren 2015 och 2016 ökade återigen antalet företag något och låg därefter på en ganska stabil nivå fram till och med 2019. Under 2020 minskade dock antalet företag med närmare 280 stycken eller 5 %. Det är första gången sedan 2014 som antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark minskar.

Antal företag med mark under omställning till ekologisk produktion minskar

Det totala antalet företag i figuren ovan (blå linje) har delats in i tre grupper, nämligen företag med

  • enbart omställd ekologisk jordbruksmark (grön linje i figuren),
  • både omställd mark och mark som är under omställning till ekologisk produktion (gul linje i figuren), samt
  • enbart mark under omställning till ekologisk produktion (grå linje i figuren).

Det bör nämnas att detta avser den ekologiskt brukade marken. Företagen kan även ha konventionellt brukad mark.

Antalet företag med enbart omställd ekologisk mark ökade kraftigt mellan 2009 och 2013. Därefter har antalet varit ganska stabilt bortsett från åren 2015 och 2016 då antalet var lite lägre. 2020 minskade antalet med drygt 200 företag eller 6 %. Sett över hela perioden, 2009–2020, har antalet företag i denna grupp ökat med cirka 920 stycken eller 36 %.

Även antalet företag med både omställd mark och mark under omställning ökade i inledningen av den redovisade perioden. Därefter har antalet företag varierat men totalt sett har antalet företag ökat med drygt 600 företag eller 54 % under perioden 2009–2020.

För gruppen företag med enbart mark som är under omställning till ekologisk produktion har utvecklingen varit mer varierad. Efter en inledning med ökat antal företag mellan 2009 och 2010 minskade antalet företag fram till 2014. Därefter ökade antal företag under åren 2015 och 2016. Under de senaste fyra åren har antalet företag i denna grupp återigen minskat och 2020 registrerades det lägsta antalet under hela den redovisade tidsperioden. Jämfört med 2016 har antalet företag minskat med 385 företag eller 68 %.

// Ulf Svensson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Södermanland tappar i koracet medan Halland klättrar

Idag tänkte jag visa en liten animering över antalet kor per företag. I början av perioden fanns de största företagen i Södermanland och i länen runt Stockholm. Knappt 50 år senare finns det fler stora företag längre söderut.

Om du vill studera siffrorna i lugn och ro. Så finns en excelfil.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar