Flest kor för uppfödning av kalvar per besättning i Ungern medan flest kor bland mjölkbesättningarna finns i Danmark

I diagrammet nedan har jag sorterat EU:s medlemsländer efter antalet kor för uppfödning av kalvar vid de företag som har sådana kor. Ungern är det land där antalet kor för korsuppfödning av kalvar är högst per besättning med 33 kor. Ungern följs av Slovakien, Belgien Luxemburg och Frankrike som alla har fler än 30 kor per besättning.

Besättningsstorleken bland de som har kor för uppfödning av kalvar är minst i Rumänien följt av Slovenien, Malta, Polen och Österrike.

Flest mjölkkor i Danmark

Det land där antalet mjölkkor per företag är högst är Danmark med fler än 150 kor per besättning. Danmark följs av Cypern, Tjeckien, Cypern och Storbritannien och Nederländerna.

Antalet mjölkkor per företag är minst i Rumänien följt av Litauen, Bulgarien och Kroatien. Sverige återfinns i den övre delen av diagrammet men ändå ganska nära mitten.

Det är vanligare att mjölkkobesättningarna är större än besättningarna med kor för uppfödning av kalvar. Men… det finns förstås några undantag. I Ungern, Bulgarien och Kroatien är antalet kor per besättning 8 fler i de besättningar som har kor för uppfödning av kalvar jämfört med mjölkkobesättningarna. I ytterliga tre länder Kroatien, Grekland, Lettland och Litauen ärbesättningarna med kor för uppfödning av kalvar större även om skillnaderna var mindre.

Skillnader i besättningsstruktur mellan Ungern och Rumänien

Jag valde de länder där skillnaderna i antalet kor för uppfödning av kalvar per besättning var störst nämligen Ungern och Rumänien. Det finns ungefär dubbelt så många företag med kor för uppfödning av kalvar i Ungern jämfört med Rumänien. I Ungern är antalet 93 400 och i Rumänien 41 900. I Ungern finns 25 % av företagen i den högsta gruppen och mindre än 1 % i den lägsta. I Rumänien är förhållandet med råge det motsatta. 80 % av företagen finns i den lägstagruppen och mindre än 1 promille i den högsta.

Statistiken finns på Eurostats hemsida.

// Ann-Marie Karlsson

djurenhet.jpg

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Kosläpp möjligt på runt 13 900 gårdar

koVåren är här och det är snart dags att släppa ut korna på bete. I december 2017 fanns det kor på 13 914 gårdar. Det fanns mjölkkor på 3 524 gårdar och kor för uppfödning av kalvar på 10 390. På ytterligare 2 547 gårdar fanns det ungdjur det vill säga nötkreatur som inte var kor. Totalt fanns det nötkreatur på 16 461 gårdar i december år 2017.

Kosläpp möjligt på 36 600 gårdar år 1989

År 1989 för knappt 30 år sedan fanns det mjölkkor på 25 500 gårdar och kor för uppfödning av kalvar på drygt 10 000 gårdar. Under den första 10- årsperioden fanns det både mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar på samma gård på mellan 1 000 och 2000 gårdar. Därefter har antalet mixade företag färre i statistiken. Det innebär att det totala antalet gårdar där det var möjligt med kosläpp år 1989 var 36 600 gårdar.

//Ann-Marie Karlsson

kor

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Mest stöd till jordbruket i Norge, Island och Schweiz, minst stöd i Nya Zeeland

pengar1OECD publicerar årligen rapporter som visar stödens storlek i förhållande till intäkterna i jordbruket. Stödet mäts i ett PSE-tal som visar hur stor del av jordbrukets intäkter som kommer från samtliga sätt att stödja jordbruket i ett land. Det beräknas enkelt uttryckt som det pris jordbrukaren får för en vara i ett visst land jämfört med världsmarknadspriset på motsvarande vara. Tanken är att samtliga sätt att stödja jordbruket som direktstöd, stöd till konsumenter så de har råd att köpa livsmedel, och handelshinder ingår.

PSE-talen visar att stödnivåerna inom EU har minskat de senaste 20 åren vilket framgår av diagrammet nedan. Minskningen skedde framförallt i början av 2000-talet. De senaste 5-6 åren har PSE-talet varit stabilt omkring 20 %. Utvecklingen inom OECD-länderna totalt är snarlik den inom EU.

Utav OECD-länderna har Norge, Island, Schweiz, Korea och Japan en hög stödnivå.  Lägst stödnivå finns på Nya Zeeland som ju avreglerade sitt jordbruk under 1980-talet.

OECD tar också fram statistik över produktionsvärdet i jordbruket. Längst ner till höger kunde jag därför inte låta bli att visa att produktionsvärdet i jordbruket är ungefär lika stort i USA och i EU.

//Ann-Marie

pse-tal.jpg

Publicerat i Ekonomi | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mindre pengar på mat och dryck mer på sjukvård och boende

Jag skrev ju ett blogginlägg igår om livsmedlens andel av våra konsumtionsutgifter och att andelen minskat sedan år 1980. Det gjorde mig litet nyfiken på vad det är vi lägger mer och mindre pengar på. Källan är fortfarande SCB och nationalräkenskaperna. Det visade sig att:

  • vi använder en större del av våra utgifter för boende, hälso- och sjukvård och restaurangbesök
  • Vi använder en mindre del av våra utgifter för livsmedel och drycker speciellt alkohol.

//Ann-Marie Karlsson

vad använder vi det till.jpg

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Den andel av hushållens konsumtionsutgifter som används för livsmedel var 11 % år 2015

I nationalräkenskaperna som tas fram av SCB finns konsumtionsutgifter för olika varor och tjänster som hushållen köper. Den övergripande statistiken går att följa sedan år 1980. Av den kan man se att livsmedel utgjorde 16 % av hushållens konsumtionsutgifter år 1980 och 11 % år 2015. Livsmedlens andel av konsumtionsutgifterna har alltså sjunkit med 5 procentenheter mellan åren 1980 och 2015. Det var framförallt under 1980 och 1990-talet som andelen sjönk. Sedan år 2000 har andelen varit relativt konstant runt 11 %.

Utemat i form av restaurangbesök, café-besök, kiosk och automater utgjorde 3 % av hushållens utgifter år 1980. År 2015 hade andelen ökat med 2 procentenheter till 5 %.

livsmedels andel av hushållsutgifter.jpg

Utgifterna för livsmedel har ökat

Diagrammen ovan visar att den andel av konsumtionsutgifterna som hushållen använder för att köpa mat har minskat. Utgifterna i sig mätt både i löpande priser och i volym ( det vill säga värdet mätt i ett visst års prisnivå) har ökat.

Det går att följa hushållens utgifter uppdelat på olika livsmedel sedan år 1993. I löpande priser har hushållens utgifter för kött ökat från 20 miljarder kr år 1993 till nästan 40 miljarder kr år 2015. Volymindex för kött har ökat från med drygt 70 % mellan åren 1993 och 2015.

Hushållen spenderar mest pengar på kött följt av mjölk ost ägg och bröd och spannmålsprodukter. Sett till volymökningen är det dock grönsaker som ökat mest följt av kött.

// Ann-Marie Karlsson

kostnad livsmedel11a.jpg

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Antalet män och kvinnor som arbetat i jordbruket 1951-2016

År 1951 arbetade 870 000 personer i jordbruket. Av dem var 42 % kvinnor. Arbetskraften delades då som nu in i grupperna ”Företagare och familjemedlemmar”, ”Fast anställda” och ”Tillfälligt anställda”. År 1951 bidrog företagaren med familjemedlemmar med 674 000 personer eller drygt 70 % av det totala antalet personer.

År 2016 arbetade 171 000 personer i jordbruket. Av dem var var också 42 % kvinnor. År 2016 bidrog företagaren med familjemedlemmar för 132 000 personer eller 72 % av det totala antalet personer.

Statistiken visar att:

  • Antalet personer som arbetar i jordbruket har alltså minskat rejält,
  • Andelen män respektive kvinnor liksom andelen anställda personer har varit förhållandevis konstant.

//Ann-Marie Karlsson

sysselsatta

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mitt (genomsnittliga) liv som häst

hästJag är en varmblodig ridhäst eller möjligen en ponny som sköts om och ägs av ett människosto som är 9-20 hästår. Jag har det nog rätt så bra för hon har inte tänkt bygga nytt eller bygga till min befintliga bostad de närmsta två åren. Hon gillar tydligen att läsa på universitet eller högskola men har ingen utbildning med anknytning till häst.

I mitt hem har jag blivit tilldelad en box, där jag får vara alldeles själv, även om jag ser både människor och djur. På golvet i min box finns det spån som inte är pellets. Utomhus, i det människostoet kallar hage eller beteshage, tillbringar jag tiden tillsamman med andra hästar och uppfyller mitt behov av social kontakt. I hagen, främst på åkermark, kan jag tillfredsställa mitt behov att fri rörelse.

På vintern när det inte finns så mycket att äta ute brukar jag oftast få äta hö och ibland ensilage/hösilage som grovfoder. Som kraftfoder kan jag nästan alltid slicka på en saltsten och får även ofta mineraler. Människostoet odlar nästan ingenting själv av det jag äter, men det gödsel jag lämnar efter mig sprider hon på sin egen mark.

Jag brukar inte lämna hemmet för att träffa andra hästar och jag får inte så mycket besök av andra hästar heller. Men om jag besöker andra så är det för att träna eller arbeta och om det kommer några till mig så är det mina närmsta grannar, alltså de som bor i samma kommun som jag. De besöker mig oftast bara över dagen.

Jag används till hobby-ridning, och jobbar alltså inte i någon typ av näringsverksamhet. Jag brukar inte tävla, men de gånger jag gör det, gör jag det för att hoppa, visa upp mina fina språng och piruetter i det som kallas dressyr eller t.ex. springa långt över hinder i naturen, fälttävlan.

Om detta och mer därtill går det att läsa litet mera seriöst i rapporten, Hästhållning i Sverige 2016

// Ylva Olsson

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Andelen ekologiska ägg ökar

Det är ju påsk bara en gång om året så jag tar chansen att skriva ytterligare ett blogginlägg om ägg. äggprisbildVi har officiell statistik över ekologisk äggproduktion mellan åren 2006 och 2016.

År 2016 uppgick invägningen av ekologiska ägg vid Svenska Äggs medlems­packerier till drygt 21 300 ton. Invägningen av ekologiska ägg har kontinuerligt ökat sedan vi började samla in statistik över ekologisk animalieproduktion. Är 2009 var den t.ex. 8 800 ton och år 2015 ungefär 17 000 ton.  Det innebär att invägningen ökade med 25 % mellan åren 2015 och 2016.

Andelen ekologisk produktion av den totala produktionen av ägg har ökat stadigt från 2006 till 2011. År 2012 och 2013 låg andelarna på en något lägre nivå. Invägningen av ekologiska ägg ökade dock även 2012 och 2013. Anledningen till att andelen ekologiska ägg var lägre dessa två år, jämfört med 2011, är att den totala invägningen ökade mer. Du kan se den totala invägningen här.

Statistiken visar att andelen ekologiska ägg har ökat med 12 procentenheter mellan åren 2006 och 2016. År 2006 var andelen ekologiska ägg 6 %. År 2016 var andelen ekologiska ägg 18 %. Statistiken finns både i vårt statistiska meddelande om ekologisk animalieproduktion och i vår statistikdatabas.

ekoägg121

Jordbrukaren får nästan dubbelt så mycket betalt för ekologiska ägg

I vår databas finns de priser jordbrukarna får för olika jordbruksprodukter. Statistiken visar att jordbrukarna får nästan dubbelt så mycket betalt för ekologiska ägg som för konventionellt producerade ägg.

//Ann-Marie Karlsson

ekoägg12

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Påskäggen är billigare nu än på 1960-talet

Jordbruksverket och dess föregångare har tagit fram en hel del statistik om ägg. Fortfarande är statistiken på årsbasis så vi vet alltså inte hur stor andel av årets produktion som äts till påsk.

äggprisbild

Produktionen av ägg motsvarar totalkonsumtionen

Vi producerar nästan lika mycket ägg i Sverige som de vi förbrukar. Totalkonsumtionen (förbrukningen) var 146 tusen ton år 2016 att jämföra med produktionen som var 139 tusen ton. Det innebär att den svenska marknadsandelen var runt 95 %.

Alla ägg levereras inte in till partihandeln utan säljs också t.ex. på torg och i gårdsbutiker. Den streckade linjen visar en uppskattning av den sammanlagda produktionen av ägg medan den heldragna linjen visar partihandelns invägning av ägg. Totalkonsumtionen visar som den gula ytan.

ägg

11,5 kilo ägg per person och år

Direktkonsumtionen av ägg per person är ungefär lika stor nu som på 1960-talet. Det innebär runt 11 kilo per person och år. Direktkonsumtionen sjönk dock under 1990-talet fram till början av 2000-talet då den började öka. Direktkonsumtionen har varit relativt stabil de senaste åren. Direktkonsumtionen är de ägg vi köper hem som skalägg och inte de ägg som vi köper hem i t.ex. en sockerkaka.

direktkonsumtion.jpg

Äggen är billigare nu än de var på 1960-talet

Nedan visar jag prisutvecklingen för konsumentens pris för ägg som ett index där jag prisvalt att utgå från prisnivån år 2017. Jag har också valt att titta på prisutvecklingen med prisnivån år 2017 både till löpande priser och till priser där inflationen beräknad med konsumentprisindex (KPI) är borträknad, det vill säga till 2017 års fasta priser. Jag väljer att göra så när jag studerar långa prisserier eftersom inflationen under 1970-talet var så hög att siffrorna annars blir svåra att förstå.

Diagrammet visar att jämfört med prisnivån idag så var priset för ägg högre än idag fram till slutat av 1980-talet, därefter sjönk priset för att hålla sig ganska stabilt på drygt 80 % av dagens prisnivå från mitten av 1990-talet fram till mitten av 2000-talet. Därefter ökade priset några år för att återigen stabiliseras de senaste 4-5 åren. pris

Det är ju roligare att titta på riktiga priser än att titta på index. Mellan åren 1960 och fram till år 2012 finns faktiska kilopriser för ägg.

Kilopriserna och indexen är inte beräknade på riktigt samma underlag men följer varandra väl. Kilopriset var runt 40 kr/kilo år 2012. I 2012 års prisnivå var priset per kilo ägg minst 10 kr dyrare över 50 kr per kilo under hela 1960-talet. Priset var som lägst i slutet av 1990-talet då ett kilo ägg kostade drygt 30 kr per kilo i 2012 års prisnivå.

// Ann-Marie Karlsson

äggbild

 

Publicerat i Konsumtion, Priser | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Importen av får- och lammkött är mer än dubbelt så stor som den svenska produktionen

Det är snart påsk och även om de flesta lammen i Sverige slaktas på hösten så hör ändå en lammstek påsken till. Totalkonsumtionen (förbrukningen) av får- och lammkött har ökat stadigt de senaste 20 åren från knappt 7 tusen ton år 1996 till drygt 18 tusen ton år 2016.

Den svenska produktionen har också ökat men inte i takt med totalkonsumtionen vilket innebär att importen av får- och lammkött har ökat. Den svenska produktionen var 5,3 tusen ton år 2017 medan importen var 13,7 tusen ton. Importen är alltså mer än dubbelt så stor som produktionen. Exporten av får och lamm-kött var försumbar år 2017 endast 0,2 tusen ton.

År 2017 importerade vi mest får- och lammkött från Nya Zeeland och Irland.

Samtliga siffror är i slaktkroppsvikt, det vill säga även vikten av ben ingår i siffrorna.

lammkött

Prisutvecklingen för får och lammkött

Jordbruksverket och dess föregångare har länge följt prisutvecklingen med hjälp av index för de varor jordbrukarna säljer. Nedan visar jag prisutvecklingen för får-och lammkött som ett index där jag valt att utgå från prisnivån år 2017. Jag har också valt att titta på prisutvecklingen med prisnivån år 2017 både till löpande priser och till priser där inflationen beräknad med konsumentprisindex (KPI) är borträknad, det vill säga till 2017 års fasta priser. Jag väljer att göra så när jag studerar långa prisserier eftersom inflationen under 1970-talet var så hög att siffrorna annars blir svåra att förstå.

Diagrammet nedan visar att jämfört med prisnivån idag för får- och lammkött så har priset halverats i 2017 års fasta priser sedan början på 1990-talet. Priserna sjönk framförallt under 1990-talet men har sedan början av 2000-talet vart stabila och under 2011-2013 ökat något. Om jag skulle jämföra priserna för får- och lammkött med priserna för kött totalt så sjönk priserna för får- och lammkött något mer, men från en högre nivå under början av 1990-talet. Priserna har därefter i stort följt samma mönster som priserna andra animalier. Det bör noteras att från och med början av 1990-talet ingår inte stöd till jordbruket i det pris som jordbrukaren får för sina varor på samma sätt som det tidigare gjorde.

godis

Utvecklingen de senaste åren

Under det senaste året har vi skrivit några blogginlägg som visar på olika aspekter av fårnäringen t.ex.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , , | Lämna en kommentar