196 ton spenat skördades år 2020

Spenatsoppa på nyskördad spenat tillsammans med ett kokt ägg eller två är gott. Spenat odlas professionellt på 21 företag i Sverige år 2020. Arealen uppgick till 74 hektar och 196 ton spenat skördades år 2020. Spenatodlingen minskade mellan 2014 och 2017 vilket framförallt berodde på att efterfrågan på spenat från livsmedelsindustrin minskade.

Vi odlar spenat i våra trädgårdar också. Från fritidsodlingsundersökningen år 2012 kan jag se att vi var 61 000 hushåll som odlade spenat och vi skördade 0,1 ton spenat och mangold från våra odlingar.

Du kan läsa mer om den professionella odlingen av trädgårdsväxter år 2020 här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Trädgård | Lämna en kommentar

Köttkonsumtionen per person i världen har nästan fördubblats sedan år 1961



FAO publicerar siffror över köttkonsumtionen i världen. FAO:s statistik visar att totalkonsumtionen av kött har ökat från 23 kilo per person och år 1961 till 43 kilo per person och år 2018. Det är en ökning med 87 %, det vill säga nästan en fördubbling på 50 år. Mest har totalkonsumtionen av fjäderfäkött ökat. Den är fem gånger så stor år 2011 jämfört med 1961. Totalkonsumtionen av nötkött, och kött från får och getter är ungefär lika stor nu som år 1961.

Kartan nedan visar totalkonsumtionen av kött i världens länder år 2018.

Om du klickar här öppnas en interaktiv karta där du kan se siffror över köttkonsumtionen per land.

Högst förbrukning av kött i Oceanien


Totalkonsumtionen (förbrukningen) av kött är högst Oceanien med drygt 100 kilo per person och år och lägst i Afrika med knappt 20 kilo per person och år. Totalkonsumtionen i Sverige följer i stort totalkonsumtionen i Europa och Amerika. Totalkonsumtionen av kött har ökat mest i Asien från 5 kilo per person och år för 50 år sedan till 33 kilo per person och år under 2011. I Oceanien däremot är totalkonsumtionen hög men har inte ökat speciellt mycket de senaste 50 åren.

Befolkningsökningen


Statistiken visar ju totalkonsumtionen av kött per person. Befolkningen i världen har ökat från 3 miljarder år 1960 till 7 miljarder år 2011. Det innebär förstås att produktionen av kött har ökat betydligt mer än konsumtionsökningen per person.

//Ann-Marie Karlsson

Linjdediagram kött konsumtion sedan år 1961

Om statistiken

Men vad är nu detta, statistiken för Sverige stämmer ju inte helt med de siffror vi publicerar i Sverige. Borde de det? Jo teoretiskt borde det det. FAO beräknar principiellt konsumtionen på samma sätt som vi i Sverige beräknar totalkonsumtion. Det vill säga genom att ta import + produktion – export. Den produktion som finns kvar fördelar de sedan på olika användning t.ex. människomat, djurfoder och industriändamål. Det som används till mat divideras till slut med befolkningen i landet. Anledningen till skillnaden är att man under beräkningarna i smådetaljer gör litet olika bedömningar om t.ex. vad som är kött, vad går till djurfoder, hur hanteras svinn, hur klassas olika varor i import och exportstatistiken. Metoden innebär att enskilda år kan ge höga eller låga siffror beroende på t.ex. lagerförändringar vid årsskiftena. FAO försöker dock göra på samma sätt för alla länder och FAO-statistiken ger en spännande bild över hur konsumtionen skiljer sig åt i världen.

Totalkonsumtionen kött är den totala åtgången av köttråvaror för humankonsumtion, dvs. både det kött som finns i t.ex. korv och kalvsylta samt ”rent” kött såsom fläskkotlett och oxfilé. I totalkonsumtionen görs varken avdrag för ben eller svinn. Totalkonsumtion benämns också ofta med orden förbrukning, åtgång eller slaktkroppsvikt

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odling av dill

Dill hör sommaren till. Den perfekta smakförstärkaren till färskpotatissallad, ägg, lax, kräftor och i den inlagda gurkan. Jag tillhör dessutom de som tycker det är gott att gå ut och kapa och äta en dillkvist direkt från trädgården.

Vi är många som odlar dill. År 2012 gjorde vi en undersökning om fritidsodlingen. Den visade att jag har sällskap av 310 000 hushåll till som odlar dill. Den mesta av den dill vi odlar i våra trädgårdar äter vi färsk, men ungefär 25 % fryste vi in för senare behov.

I undersökningen från 2012 kunde man också se att 234 000 hushåll i småhus odlade dill, 35 000 hushåll som bodde i lägenhet, 6 800 odlade vid sin fritidsfastighet och 33 000 i trädgården på sin lantbruksfastighet.

Professionell odling av dill

Dill odlas också professionellt. För den professionella odlingen på friland, det vill säga på våra åkrar, har vi färska siffror från år 2020. De visar att 113 företagare odlade dill. Odlingen omfattade 173 hektar och att skörden blev 505 ton.

//Ann-Marie Karlsson

Stapeldiagram areal och skörd av dill

Publicerat i Trädgård | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Morötter- odling-produktion-konsumtion-konsumentprisutveckling

stapeldiagram odling av morötter hektar

År 2020 fanns det 280 företag som odlade morötter i Sverige. Tillsammans odlade de 1 800 hektar det vill säga i genomsnitt 6,5 hektar per odlare. Produktionen av morötter blev 118 500 ton vilket innebär att avkastningen blev 65 ton per hektar.

År 2017 var antalet odlare av morötter 290 och deras areal av morötter var 1702 hektar. Det innebär en genomsnittlig areal per företag av 5,9 hektar. Skörden blev 109 100 ton år 2017. Det motsvarar en avkastning per hektar på 64 ton per hektar.

Morötter är en av de grödor där självförsörjningsgraden är hög. Konsumtionen följer produktionen och vi producerar nästan lika många morötter som vi äter. År 2019, det senaste året som vi har konsumtionsstatistik för, var produktionen av morötter 98 500 ton och konsumtionen 107 tusen ton.

1 morot av 100 odlas i våra trädgårdar

År 2012 gjorde vi en undersökningen om odling av bland annat grönsaker i våra trädgårdar och kolonilotter. Undersökningen visade att 246 000 hushåll odlade morötter. De skördade och tog tillvara 1,4 tusen ton. Det innebär alltså att fritidsodlingen av morötter motsvarar litet drygt 1 % av den totala produktionen.

linjediagram produktion och konsumtion av morötter

Konsumentpriserna för morötter har stigit de senaste åren

SCB publicerar konsumentprisutvecklingen också i form av prisindex för enskilda produkter. I diagrammet nedan har jag bearbetat indextalen och visar prisutvecklingen både i 2020 års prisnivå och i löpande priser. Jag använde konsumentprisindex (KPI) för att räkna om indexet till 2020 års prisnivå, för att prisutvecklingen inte skulle påverkas av inflationen. Diagrammet visar att:

  • I fasta priser var prisutvecklingen stabil mellan åren 1980 till mitten av 2010-talet. De senaste fem-sex åren har dock priserna på morötter stigit.
  • I löpande priser framgår att inflationen fördubblade priset på morötter under 1980-talet. Priserna på morötter steg dock lika mycket som den allmänna prisnivån (inflationen) vilket innebär att i förhållande till andra varor vi köpte på 1980-talet var prisnivån på morötter i förhållande till andra produkter oförändrad.
linjediagram över prisutvecklingen för morötter

Var hittar jag statistiken?

Den statistik jag använt finns i våra statistikdatabaser här och på Statistikmyndigheten, SCB. Fritidsodlingen redovisas i en rapport. Klicka på texten nedan så kommer du till statistiken.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Trädgård | Lämna en kommentar

Fascinerande fakta om stora får-företag åren 1970-2020

När vi gjort strukturundersökningen 2016 så skrev jag ett blogginlägg om stora fårbesättningar. Nu är det på dags att uppdatera med uppgifter från år 2020. I vår statistikrapport och i databasen är samtliga besättningar som består av minst 50 tackor och baggar i en grupp. Här har jag gjort en specialbearbetning och delat upp den största gruppen litet mera.

Statistiken visar att mellan åren 2016 och 2020 har också antalet företag som har många tackor och baggar minskat. För:

  • besättningsstorleken 50-99 tackor och baggar så har antalet företag minskat med 31 företag från 749 företag till 718 företag.
  • besättningsstorleken 100-199 tackor och baggar så har antalet företag minskat med 22 företag från 369 företag till 347 företag.
  • besättningsstorleken 200- tackor och baggar så har antalet företag minskat med 10 företag från 174 företag till 164 företag.

Mellan åren 2016 och 2020 har antalet företag med får och antalet får minskat

En mer detaljerad studie av utvecklingen för olika besättningsstorlekar mellan år 2005 och år 2020 visar att antalet besättningar ökade i gruppen med färre än tio tackor och baggar fram till år 2016. Mellan 2016 och 2020 har antalet besättningar däremot minskat med 227 stycken.

I grupperna mellan 10 och 200 tackor och baggar ökade antalet besättningar kontinuerligt fram till och med år 2013.

Sedan 2013 har antalet besättningar däremot minskat. I de allra största grupperna så ökade antalet också fram till och med år 2016 för att därefter minska. Undantaget är gruppen 300- 399 tackor och baggar där antalet besättningar började minska redan mellan åren 2013 och 2016.

1 % av företagen sköter 14 % av fåren år 2020

De 1 % största företagen, det vill säga de 76 företag som har besättningar med minst 300 tackor och baggar sköter 14 % av fåren år 2020.

Antalet lamm i de besättningar som inte hade några tackor och baggar var litet, bara 310 stycken. Tabellen visar också att 28 % av företagen finns i storleksgruppen 1-9 tackor och baggar samtidigt som 5 % av fåren finns i den gruppen.

Det mittersta företaget har 16 tackor och baggar

Diagrammet visar att medianvärdet var 16 tackor och baggar år 2020 att jämföra med 8 tackor och baggar år 1990. Medianvärdet är det antal tackor och baggar har som är mitterst. Det vill säga, i förhållande till median företaget, finns lika många företag som har fler tackor och baggar som som det finns företag som har färre tackor och baggar.

En studie av samtliga percentiler visar att företagen växte mer mellan åren 1990 och 2004 än mellan åren 2005 och 2020.

Antalet tackor och baggar i det mittersta företaget ökade t.ex. från 8 tackor och baggar till 15 tackor och baggar mellan åren 1990 och 2005. men bara med 1 djur från 15till 16 stycken under den senaste 15- års perioden. Samma utveckling syns också bland de allra största företagen. Mellan åren 1990 och 2005 ökade antalet tackor och baggar i percentil 9 (dvs. besättningsstorleken för det företag där 10 % av företagen har fler tackor och baggar och 90 % har färre tackor och baggar) från 36 till 62 medan antalet endast ökat från 62 till 70 tackor och baggar mellan åren 2005 och 2020.

Som man kan förvänta är det också betydligt större skillnad i besättningsstorlek mellan percentil 9 och medianen år 2020 jämfört med år 1990. Skillnaden var 18 tackor och baggar år 1990 att jämföra med 54 tackor och baggar år 2020.

// Ann-Marie Karlsson

Stapeldiagram decentiler åren 1990, 2005, 2020

Publicerat i Fascinerande fakta, Husdjur | Lämna en kommentar

Kor för uppfödning av kalvar 1989-2020

Såhär på fredag eftermiddag bloggar jag en film om utvecklingen av antalet kor för uppfödning av kalvar det vill säga köttkor efter besättningsstorlek.

På vänstra axeln finns antalet företag med kor för uppfödning av kalvar. Under hela perioden är antalet företag störst i den minsta gruppen mellan 1-9 kor för uppfödning av kalvar.

På den horisontella axeln finns antalet kor. Antalet kor var 1989 flest i gruppen 1-9 kor men redan i början på 1990-talet blir antalet kor i gruppen 10-24 kor fler. Under perioden ökar antalet kor i de större storleksgrupperna medan antalet minska i de mindre besättningsstorlekarna.

Bubblorna motsvara grupper av företag efter besättningsstorlek. Bubblans storlek motsvarar den genomsnittliga besättningsstorleken i gruppen. Den röda bubblans storlek visar till exempel att år 1989 var antalet besättningar med fler än 74 kor väldigt litet. Däremot var besättningsstorleken i de få företagen i gruppen mycket stora. När företagen i gruppen med fler än 74 kor ökat så har den genomsnittliga besättningsstorleken i gruppen minskat. Den domineras alltså inte längre av de allra största företagen.

Om du istället för film föredrar tabeller och diagram hittar du sådana här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Kor för uppfödning av kalvar 1989-2020

Såhär på fredag eftermiddag bloggar jag en film om utvecklingen av antalet kor för köttproduktion efter besättningsstorlek. Som ni kan se har antalet företag ökat sedan år 1989.

På vänstra axeln finns antalet företag. Under hela perioden är antalet företag störst i den minsta gruppen mellan 1-9 köttkor.

På den horisontella axeln finns antalet kor. Antalet kor var 1989 flest i gruppen 1-9 kor men redan i början på 1990-talet blir antalet kor i gruppen 10-24 kor fler. Under perioden ökar antalet kor i de större storleksgrupperna medan antalet minska i de mindre besättningsstorlekarna.

Bubblorna motsvara grupper av företag efter besättningsstorlek. Bubblans storlek motsvarar den genomsnittliga besättningsstorleken i gruppen. Den röda bubblans storlek visar till exempel att år 1989 var antalet besättningar med fler än 74 kor väldigt litet. Däremot var besättningsstorleken i de få företagen i gruppen mycket stora. När företagen i gruppen med fler än 74 kor ökat så har den genomsnittliga besättningsstorleken i gruppen minskat. Den domineras alltså inte längre av de allra största företagen.

Om du istället för film föredrar tabeller och diagram hittar du sådana här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordgubbar vanligaste bäret på våra åkrar

Jag skrev ju om köksväxter på friland igår. Idag fyller jag på med bärodling på friland. Det finns ju inte riktigt lika många sorters bär som trädgårdsväxter. Jordgubbar är det vanligaste bäret som odlas på 2 441 hektar. Det är detsamma som 77 % av den totala arealen som är 3 160 hektar. Arealen bär kan jämföras med arealen köksväxter som var 9 559 alltså litet drygt tre gånger så stor.

Arealerna för odlingen av jordgubbar, hallon och svarta vinbär har i princip inte förändrats alls under de senaste tio åren. Som kontrast till det ökade istället arealerna för vindruvor och ”övriga bär” med 89 respektive 34 % mellan 2017 och 2020, till 106 respektive 170 hektar. Kategorien ”övriga bär” består främst av blåbär och havtorn, som odlades på drygt 50 hektar vardera under 2020.

Av den totala arealen för bärodling på friland utgjorde 5 % tunnelodling. Tunnelodlingen är särskilt viktig för hallonodlingen, där mer än en fjärdedel av den totala arealen om 127 hektar bestod av tunnelodling.

Trots att den totala arealen för odling av bär knappt har förändrats alls sedan sekelskiftet, har länsfördelningen av arealen ändrats påtagligt. Mellan 1999 och 2020 har Skånes andel av bärarealen nästan dubblerats från 22 till 42 %, medan alla andra län utom Kalmar visar upp minskade eller så gott som oförändrade arealer.

Arealerna för odlingen av jordgubbar, hallon och svarta vinbär har i princip inte förändrats alls under de senaste tio åren. Som kontrast till det ökade istället arealerna för vindruvor och ”övriga bär” med 89 % respektive 34 % mellan 2017 och 2020, till 106hektar respektive 170 hektar. Kategorien ”övriga bär” består främst av blåbär och havtorn, som odlades på drygt 50 hektar vardera under 2020.

Av den totala arealen för bärodling på friland utgjorde 5 % tunnelodling. Tunnelodlingen är särskilt viktig för hallonodlingen, där mer än en fjärdedel av den totala arealen om 127 hektar bestod av tunnelodling.

Trots att den totala arealen för odling av bär knappt har förändrats alls sedan sekelskiftet, har länsfördelningen av arealen ändrats påtagligt. Mellan 1999 och 2020 har Skånes andel av bärarealen nästan dubblerats från 22 till 42 %, medan alla andra län utom Kalmar visar upp minskade eller så gott som oförändrade arealer

Du hittar hela rapporten om trädgårtdsodlingen här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Sallat är den vanligaste köksväxten på våra åkrar

Hur mycket ätbara köksväxter odlar vi egentligen på våra friland? De åkrar som odlingen av trädgårdsväxter bedrivs på kallar vi friland. Friland är alltså motsatsen till de trädgårdsväxter som odlas i växthus.

Under 2020 ägnade sig 788 företag åt odling av köksväxter på friland på en åkerareal om totalt 8 207 hektar, en arealökning med 8 % jämfört med 2017. Den arealmässigt största tiondelen företag (i princip företag med mer än 20 hektars odling av köksväxter) stod för drygt 85 % av areal­ökningen mellan 2017 och 2020.

Arealen för odling av köksväxter har ökat mer eller mindre kontinuerligt under lång tid och var nu den största sedan åtminstone 1971. Eftersom köksväxter i vissa fall skördas i flera omgångar under ett år var den skördade arealen något större än åkerarealen och uppgick till 9 559 hektar.

Nedan har jag gjort en bild av hur den skördade arealen fördelade sig på olika grödor år 2020. De köksväxter som odlas på störst areal var sallat, morötter och matlök. Lägger jag ihop dessa grödor så motsvarar det litet drygt hälften 55 % av arealen.

  • Morot 1 822 hektar
  • Matlök 1 449 hektar
  • Sallat utom isbergssallat 1 182 hektar
  • Isbergssallat 854 hektar

Du hittar hela rapporten om odlingen av trädgårdsväxter om du klickar här.

Men potatisen då? Varför får inte den vara med? Ja det undrar jag också ibland men den definieras inte som en trädgårdsväxt. Hade vi gjort det så hade den såklart varit vanligast. År 2020 var odlingen av potatis 16 100 hektar.

//Ann-Marie Karlsson

Odling av köksväxter år 2020, hektar
Cirkeldiagram andel ätbara växter på friland.
Odling av köksväxter år 2020, hektar

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

0,6 kilo blomkål per person odlar vi i Sverige

Blomkål är gott. År 2020 var produktionen av blomkål 6 700 ton. Det är mer än en fördubbling från bottenåret 2007 då produktionen var 3 100 ton.

År 2020 var antalet odlare 84 stycken och de odlade blomkål på 380 hektar. Under åren har skörden varierat mellan 15 ton per hektar och 17 ton per hektar. Ett undantag var år 2019 då skörden var litet lägre knappt 14 ton per hektar.

Nästan all blomkål odlas i Skåne län. I Skåne län skördades 6 500 ton blomkål år 2020 och odlingen omfattade 359 hektar.

För att göra siffran mera begriplig kan den slås ut per person i Sverige. Produktionen år 2020 skulle då motsvarar litet drygt 0,6 kilo per person.

//Ann-Marie Karlsson

stapeldiagram areal och skörd. Resultaten beskrivs i texten.
Publicerat i Trädgård | Märkt | Lämna en kommentar