Jordbruksverkets skördeprognos uppskattar spannmålsskörden till 5,5 miljoner och oljeväxtskörden till 0,42 miljoner

Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar fram till och med juli. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2022. Du hittar hela rapporten här.

Normalstor skörd av spannmål och hög skörd av oljeväxter

Totalskörden av spannmål beräknas till 5,53 miljoner ton, varav höstvete svarar för 3.0 miljoner ton. Skörden per hektar för grödorna med störst areal det vill säga höstvete, vårkorn och havre, förväntas bli högre än genomsnittet för de senaste fem åren men är i nivå med den normskörd som beräknas med hjälp av de senaste 16 årens hektarskördar.

Totalskörden för oljeväxter, som raps och rybs, uppskattas bli drygt 0,42 miljoner ton. Det är den största skörden på 2000-talet. Ökningen förklaras främst av ökade arealer då hektarskörden för höstraps förväntas bli 3 390 kilo per hektar vilket är på samma nivå jämfört med förra året. Höstraps svarar för 92 procent av den totala oljeväxtskörden.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Totalskörden spannmål = areal x skörden per hektar

Imorgon publicerar vi Jordbruksverkets skördeprognos. I det här blogginlägget tänkte jag passa på att titta på hur skörden sett ut de senaste åren.

År 2022 är odlingen av spannmål något lägre än den var 2021 och 2020. I stället har odlingen av raps och rybs ökat. Totalt såddes 960 549 hektar med spannmål år 2022 att jämföra med 1 006 700 hektar år 2020 och 1 000 400 hektar år 2021.

Areal av spannmål

Det är tre grödor som dominerar spannmålsodlingen, höstvete, vårkorn och havre. Dessa grödor står tillsammans för 87 % av odlingen. År 2018 var vädret sådant under hösten 2017 att höstsådden blev mindre. De höstsådda grödorna höstrågvete och höstvete ersattes då till våren av främst vårkorn och vårvete. År 2022 är sådden av de höstsådda grödorna i nivå med de tre senaste åren.

Skörden per hektar

Skörden per hektar av spannmålsgrödorna varierar mellan åren eftersom vädret skiljer sig åt. Under 2018 var det till exempel torka, vilket förklarar de låga hektarskördarna det året. År 2019 var förhållandena goda, medan de år 2021 var litet sämre.

År 2021 drabbades grödorna av en kylig och regnig vår, försommartorka, följd av regn under skördeperioden. Sammantaget ledde det till en lägre skörd per hektar än året innan.

Totalskörden

Totalskörden varierar mellan åren beroende på vilka grödor som odlas och hur stor skörden per hektar blir det specifika året. En stor areal höstvete ger förutsättningar för en stor skörd eftersom höstvete normalt har högst avkastning per hektar. År 2018 var andelen höstsådda grödor lägre än normalt samtidigt som skördarna per hektar blev låga.

Under år 2019 och 2020 var totalskördarna höga 6,1 miljoner ton respektive 6 miljoner ton. Under år 2021 blev skörden lägre eftersom hektarskördarna blev lägre. Om du vill se utvecklingen ända sedan år 1866 så hittar du den här.

Mest spannmålsodling i Skåne län

Såväl vilka grödor som odlas som hektarskörden skiljer sig åt mellan olika län. Skåne dominerar spannmålsodlingen. År 2021 skördades litet mer än en fjärdedel av spannmålen i Skåne län.

Om jag tittar litet närmre på den vanligaste grödan höstvete så odlas den främst i Slättbygderna i Skåne, Västra Götalands län, Östergötlands län, Uppsala län och Södermanlands län. Odlingen har störst omfattning i Skåne där också hektarskörden är störst.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Idag har statistikdatabasen ändrat utseende

Idag har vi uppdaterat utseendet på vår statistikdatabas. Den är nu lättare att använda från plattor och telefoner. Tillgänglighetsanpassningen har också förbättrats.

Ytterligare ett plus är att den ser ut som SCB:s databas och för övrigt också som databaserna till exempel på Skogsstyrelsen, Danmarks statistik och LUKE i Finland. Det innebär att du som är van att leta statistisk från olika källor känner igen dig litet bättre i vår databas.

Den som vill ta övergången stegvis kan klicka på ikonen kompaktvy och återvända till det gamla utseendet för att välja variabler. Rubrikerna till vänster om att spara resultatet på olika sätt, att ändra och beräkna och att visa resultat som ett diagram ser likadant ut som på SCB. Vi har också kollat runt litet bland andra statistikbyråer och har anmanat ett tips vi fick från Statistikbyrån på Färöarna . Färöarna har en snabbknapp för att ladda ner den tabell man vill ha i Excel och den finns också på vår sida.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av spånadslin har ökat 2022

spånadslin

Linblommor är vackra och lin är också Hälsinglands landskapsblomma. Odlingen av spånadslin har varit försumbar de senaste åren, men ökade enligt de preliminära stödansökningarna till 19 hektar år 2022. Uppgiften för 2022 är dock fortfarande preliminär.

Det här blogginlägget är det sista i en serie av blogginlägg som vi lagt ut under sommaren där vi redovisar grödor som odlas i litet mindre omfattning i Sverige. Vi har tidigare bloggat om hampa, soja, sötlupin, åkebönor, solros, och bovete.

Före EU-inträdet var uppskattades odlingen av spånadslin till runt 5 hektar. År 1998 ökade odlingen till 320 hektar. Arealen fortsatte att öka och år 1999 odlades ca 1 320 hektar. Utvecklingen sammanhänger med att stödet för odling av spånadslin var betydligt högre än det för t.ex. spannmål efter EU-medlemskapet år 1995. Ersättningen för spånadslin var 6000- 7000 kr per hektar för 1998 och 1999 års odling. I början av 2000-talet blev dock stödet för spånadslin till odlaren detsamma som det till spannmål.

Under slutet av 1990-talet odlades spånadslin främst i Halland, Blekinge och i viss mån även i Hälsingland. Vill du läsa liter mera om marknaden och stöden under slutet av 1990-talet så är t.ex. Marknadsöversikterna över vegetabilier från början av 2000-talet en källa. De finns i vår webbutik.

Tabell över odling av spånadslin

Odlingen under 1900-talet

Sedan början av 1940-talet finns det två typer av odlat lin, spånadslin och
oljelin. Spånadslinet har ett långt, rakt strå med sparsam förgrening, vilket ger
långa fibrer men däremot lägre fröskörd. Oljelinets strå är lågvuxet och
mera förgrenat, vilket ger många frökapslar. Oljelinets frön har dessutom
högre oljehalt, men frön från spånadslin kan också användas för oljeutvinning.

spånadslin

Fram till slutet av 1930-talet fanns det inte några särskilda linsorter för spånad respektive olja. Linodlingen var från början i första hand avsedd för produktion av linnetyg, oljan framställdes mera som en restprodukt. Linhanteringen var mycket arbetskrävande. Det skördade linet skulle repas (fröställningarna repas av), rötas (stjälkarna blöts upp för att frigöra fibrerna), bråkas (krossas) skäktas (rensas) och häcklas (avskiljning av blånor från lintågorna). Blånorna var korta och svaga fibrer medan tågorna var långa fibrer av god kvalitet. I statistiken särredovisas tågor och blånor.

Odlingen av lin hade minskat under slutet av 1800-talet och fortsatte att minska
under början av 1900-talet. I början av 1900-talet fanns linodlingarna i hela landet, men efterhand koncentrerades produktionen alltmer till Hälsingland, Småland, Skåne och Halland. Under andra världskriget skedde en vändning. Flera linbedningsverk anlades och statligt stöd gavs till linodling. En del av stödet blev kvar även efter kriget, men det drogs in år 1966. Under 1960-talet skedde en snabb ökning av användningen av syntetiska fibrer inom textilindustrin, på bekostnad av bland annat linfibern. Under 1950 – 1960-talet förekom dock odling av spånadslin på ca 2 000 – 4 500 hektar i landet.

Texten över odlingen under 1900-talet är hämtad från publikationen ”Jordbruket i siffror”

//Ann-Marie Karlsson

spånadslin

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

Odlingen av bovete ökar i Sverige. År 2022 är den 499 hektar

Det odlas inte så många hektar bovete i Sverige. Odlingen har dock ökat rejält de senaste åren om än från mycket låga nivåer. År 2020 odlades 378 hektar bovete. År 2021 hade odlingen ökat med 100 hektar till 473 hektar och år 2020 är den nästan 500 hektar.

Bovete är en gröda som specificeras i jordbrukarnas stödansökningar och vi kan därför få kunskap om grödan trots att arealen som odlas är liten. Arealen för år 2022 är preliminär.

odling av bovete stapeldiagram

Nästan allt bovete i världen odlas i Ryssland och Kina

Källa: FAOstat

I hela världen odlas enligt FAO bovete på 1,86 miljoner hektar. Den allra största delen av odlingen finns i Ryssland och Kina. 0,83 miljoner hektar finns i Ryssland och 0,62 miljoner hektar finns i Kina.

Den totala skörden i världen uppgick till 1 810 816 ton år 2020. Det innebär att hektarskörden blev ungefär 975 kilo per hektar.

Bovete är ingen vetesort och i själva verket inte ens ett spannmål. Bovete är istället släkt med ängssyra och rabarber och innehåller inte gluten. Bovete tröskas och fröna används till exempel till mjöl och gryn. Fransk galette, en sorts crêpes, är gjord på bovete.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Jordbrukets utveckling 2010-2021

Om du är nyfiken på hur jordbruket utvecklats sedan år 2010 är denna powerpoint en bra start. Klicka på den första bilden så får du upp bildspelet i större format och kan klicka fram bilderna i den egen takt.

Powerpointen är en del av vår årliga jordbruksstatistiska sammanställning som du hittar här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hampa odlas på litet mer än 220 hektar år 2022

Från och med år 2003, blev det återigen tillåtet att odla hampa i Sverige.  År 2004 var arealen cirka 150 hektar, år 2005 drygt 300 hektar, år 2006 drygt 500 hektar och år 2007 drygt 800 hektar. Därefter minskade odlingen  av hampa  till blygsamma 43 hektar år 2014. Därefter har odlingen ökat något till 224 hektar år 2020. Uppgifterna kommer från jordbrukarnas stödansökan.

I Sverige är användningen oftast inriktad på  energiproduktion. Hampa som ska användas till biobränsle bör skördas när merparten av bladet har ramlat av, vilket innebär att frosten helst ska inväntas. Näringen i bladen kan då återföras till jorden och biomassan blir lättare att hantera i förbränningsanläggningarna. Under vintern och våren sker förluster av biomassa, så vårskörd ger lägre avkastning än skörd på senhösten. Biomasseskördar på 10 ton torrsubstans per hektar är inte ovanliga  vid höstskörd.

odling av hampa stapeldiagram

Hampa under 1900-talet

Hampa är en gammal kulturväxt som använts för produktion av rep, säckar, segel, papper m.m. Hampfröet och dess olja kan användas som livsmedel, men även för färgtillverkning, hudvårdsprodukter m.m. Odlingen fick ett uppsving under andra världskriget då beredningsverk anlades för både fiber och olja med hjälp av statliga lån och bidrag .

När grödan väl är etablerad konkurrerar den effektivt mot ogräs genom sitt kraftiga växtsätt. I vårt nordliga klimat blir hampan cirka 1,5 – 4 meter hög. Hampan bereddes på ungefär samma sätt som linet. Stjälkarna skulle rötas, bråkas, skäktas och häcklas. Tågorna var de längsta och starkaste fibrerna. Blånorna var de sämre, kortare och grövre fibrerna.  På grund av hampans narkotiska egenskaper förbjöds odlingen år 1974.  Drogerna marijuana  och hasch utvinns från den indiska hampan. Den industrihampa som odlas här innehåller dock endast marginella mängder av de aktiva substanserna och kan inte användas för framställning av droger.

Efterfrågan på hampafibrer har ökat de senaste decennierna, bland annat eftersom det numera finns beredningsmetoder som gör fibrerna lämpliga för textilindustrin. Ekologiska kläder är ofta gjorda av hampatyg eftersom hampan klarar sig bättre utan växtskyddsmedel än bomull.

Texten över utvecklingen under 1900-talet är till största delen hämtad från vår publikation Jordbruket i siffror 1866-2007. 

//Ann-Marie Karlsson

hampa

Publicerat i Arealer | Märkt , , | 1 kommentar

Sveriges bästa åkerjord finns inom kommunerna Kristianstad, Ystad, Tomelilla och Simrishamn

De normskördar som tas fram i den officiella statistiken visar ett genomsnitt av de senaste 15 årens skördar för ett stort antal skördeområden. Du hittar normskördarna per skördeområde här och en karta över var de numrerade skördeområdena finns här.

Ett skördeområde är ett litet geografiskt område där förutsättningarna för skördens storlek är så likartad som möjligt. 15 år används både för att ett enskilt år inte ska spela så stor roll och för att områdena är små och resultaten blir säkrare om fler år används.

Av de sex skördeområden (1121, 1211, 1212, 1214 och 1216) som gett de högsta normskördarna för höstvete finns i fem i Skåne och ett i Östergötlands län. Samtliga hade en normskörd högre än 8 100 kilo/hektar.

För höstvete gav område 1121 klart högst skörd med över 9 035 kg/ha.

Vill man se hur det ser ut i hela Sverige är vårkorn den gröda som finns på flest platser. Jag bifogar en karta också över normskörden av vårkorn per skördeområde.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | 2 kommentarer

345 hektar sötlupin odlas år 2022 i Sverige

Lupin är en baljväxt som ingår i samma familj som t.ex. soja. Det finns olika arter av lupin. Den art som vi har statistik om är sötlupin. Den skiljer sig från den lupin som är invasiv art och som vi numera ser längs vägarna för att den innehåller låga nivåer av bitterämnen och inte är giftig. Bönan är stor som en ärta och har en proteinhalt som är ungefär som den i soja.

Det pågår odlingsförsök med sötlupin i Sverige. Den är anspråkslös och klarar vårt klimat bättre än t.ex. soja. Den trivs på jordar som inte är så näringsrika men står sig dåligt i konkurrensen mot ogräs.

Vår preliminära statistik visar att sötlupin odlas på 345 hektar år 2022. Odlingen har de senaste fem åren ökat från 145 hektar till 345 hektar. Om jag tittar på den senaste 20-årsperioden kan jag se att odlingen också enstaka år tangerat årets nivå på litet mer än 300 hektar. Under de senaste åren har 20-30 jordbruksföretag odlat sötlupin.

Odling av sötlupin stapeldiagram
Publicerat i Arealer | Märkt , | 1 kommentar

Brasilien är det land i världen som odlar mest soja

Odlingen av soja i Sverige är försumbar. Den allra största delen av odlingen sker i Brasilien och USA.

År 2022 odlades 45 hektar soja i Sverige. Det mesta för foder. Odlingen av soja i världen är däremot mer omfattande som kartan nedan visar.

Brasilien är det land som odlar mest soja med 35,9 miljoner hektar. Det skulle motsvara hela åkerarealen i Sverige fjorton gånger om. Det land som odlar näst mest soja är USA med 33 miljoner hektar. Argentina med 16, 5 miljoner hektar kommer på en tredje plats. Soja odlas alltså främst i Amerika.

Det odlas en del soja inom EU. I EU27 omfattade odlingen enligt FAO 0.9 miljoner hektar.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar