Skogen och älgarna

De senaste dagarna har det skrivits och diskuterats mycket om älgarna och deras påverkan på skogen och skogsnäringen. Det söks efter metoder att tillförlitligt uppskatta både antalet älgar samt betestryck och betesskador.

Den sammanlagda arealen produktiv skogsmark i Sverige har varierat ytterst lite de senaste åren.  Enligt Riksskogstaxeringen som finns tillgänglig via Sveriges Lantbruksuniversitet så har den pendlat mellan 22,5 och 23 miljoner hektar sedan 1980-talet. Utöver detta finns produktiv skog i skyddade områden, fjällbarrskog, fjällbjörkskog och annan trädbeväxt mark där tillväxten är låg.

Skogsnäringen står för en inte obetydlig del av sysselsättningen i Sverige om man ser till samtliga näringsgrenar som kan kopplas till skogen. Enligt statistik som finns tillgänglig via Skogsstyrelsen var ca 95 700 personer sysselsatta inom skogsbruk och skogsindustri år 2010. Av dessa arbetade 29 900 personer inom skogsbruket, 35 200 personer inom trävaruindustrin och 30 600 personer inom massa- och pappersindustrin.

Inom själva skogsbruket nedlades ca 28,4 miljoner arbetstimmar år 2010. Dessa redovisas i figuren nedan uppdelade på storskaligt skogsbruk, småskaligt skogsbruk och skogsentrepenörer. Med storskaligt skogsbruk avses företag med minst 10 anställda eller minst 5 000 hektar skog. Dessa gränsvärden kan dock variera något från fall till fall. Med småskaligt skogsbruk avses de brukningsenheter som inte tillhör storskaligt skogsbruk och som har minst 5 hektar skogsmark. Skogsentrepenörer omfattar företag som bedriver skogsarbete i annans skog, med undantag för de företag som tillhör det storskaliga skogsbruket. Om ett företag även har egen skogsmark, finns det dessutom representerat i det småskaliga skogsbruket, men då endast beträffande verksamhet i den egna skogen. I figuren nedan kan man tydligt se arbetet med stormfälld skog.

Bruttovärdet för skogsavverkningen under år 2009 var 23,3 miljarder kronor. Avverkningskostnaderna var 7,8 miljarder kronor och kostnaderna för återväxtåtgärder, röjning, skogsgödsling och underhåll samt nyinvesteringar i vägar och diken var 3,8 miljarder kronor. Tittar man tillbaka i tiden i figuren nedan framträder effekterna av stormen Gudrun.

Vädret är svårt att reglera, men att älgjakten bedrivs under kontrollerade former blir tydligt om man följer variationerna i avskjutning över tid.

Uppgifterna, som kommer från länsstyrelserna, sammanställs numera av Svenska Jägareförbundet och finns tillgängliga här. //Jonas Hammarstrand

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt, Arealer, Ekonomi, Sysselsättning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s