Svält och skörd förr och nu

Imorgon publicerar vi preliminära uppgifter om skördens storlek år 2011. Den statistik vi publicerar om skördar är bland den mest efterfrågade, inte bara av lantbrukspress, den har också ett stort allmänintresse.  Jag undrar ibland varför? Det är ju inte längre så att skördens storlek i vårt närområde bestämmer om vi kommer att svälta nästa år eller inte. För inte så länge sedan var det så, men inte nu. När min mormors mor var ett litet barn år 1867, så var skördens storlek sådan att man i statistikrapporten skrev  ”Ännu starkare betonas sädesbristen uti de återstående 6 länen, Örebro, Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län. Bristen benämnes i dessa län stor, eller utomordentligt stor såsom i Jemtland, och når sin största höjd uti Westerbottens län, hvarom det säges, att nöden stigit till en ovanlig höjd. Det var ock efter upplysning härom, som den allmänna välgörenheten skyndade att bispringa de nödlidande, hvarvid rika bidrag inflöto såväl från Sveriges bättre lottade bebyggare, som ock från grannländerna och andra trakter af Europa, och gifmilda händer öppnades till och med i Amerika. ”. Skördens storlek är än idag livsavgörande på Afrikas horn, men inte i Sverige. Fast vi har kanske inte glömt och när vi ser oss om i världen blundar vi inte för att det finns ett samband mellan vad jorden kan ge och vad vi kan äta. I det perspektivet blir också odlingen i Sverige betydelsefull och skördens storlek väl värd att skriva om. //Ann-Marie Karlsson