Löneskillnader för arbetare i jordbruket förr och nu

Det är den 24 oktober och vi har gått in i den sista veckan i oktober. Veckan kallas också slankveckan och var den vecka då det var möjligt för statare, drängar och pigor att byta arbetsgivare och vara lediga. Veckan kallades slankveckan eftersom lön naturligtvis inte betalades ut under en vecka då inget arbete utfördes och mathållningen därför blev skral.

Lönen för pigor och drängar uttrycks som lön för arbetare i husbondes kost. Uttrycket innebär att de anställda fick mat utöver lönen. Maten räknas alltså inte in i den lön som jag beskrivit ovan. (Tänk Astrids Lindgrens, Lina och Alfred fast utan sagoskimmer) I statistiken redovisas också värdet av stat och lön för statare. En statare var en ofta gift jordbruksarbetare där både mannen  och kvinnan i familjen arbetade åt arbetsgivaren. Statarna fick en stor del av sin lön  i varor (stat) t.ex. spannmål, potatis, höns osv och hade ett eget hushåll. I båda fallen tillhandahölls bostad av arbetsgivaren. Statare förekom mest i södra Sverige och då på litet större gårdar.

Pigor har lägre lön än drängar men löneskillnaderna minskar något i början av 1900-talet.

I den historiska statistiken som man kan titta i på SCB:s webbplats finns löner för jordbruksarbetare. Den visar att när min mormors mor arbetade som piga på slutet av 1870-talet så var den genomsnittliga årslönen för en kvinna som arbetade i husbondes kost 64 kronor medan en man hade en årslön på 153 kronor. En piga tjänade alltså drygt 40 % av en drängs lön.  År 1911 när min mormor just börjat jobba som piga hade en piga 180 kr i årslön och en dräng 300 kr. Det innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män hade minskat. En piga år 1911 tjänade drygt 60 % av vad en dräng tjänade. Lönerna har också ökat radikalt mellan 1870-talet och 1911. Drängarnas löner har fördubblats medan pigornas löner ökat nästan tre gånger under perioden.

Värdet av stat och lön för en kvinna var i medeltal i slutet av 1870-talet 221 kr per år och för en man var motsvarande värde 378 kr per år. År 1911 hade värdet av lön+ stat ökat till 643 kr för männen och 375 kr för kvinnorna. Under perioden har värdet av lön och stat för både kvinnor och män ökat med 78 %. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är alltså lika stora.  En kvinna tjänade 58 % av vad en man tjänade vid båda tillfällena.

KPI har från slutet av 1870-talet till 1911 ökat med 7 %. Det innebär alltså att lantarbetarna fått en rejäl reallöneökningen under perioden.

Och hur ser det ut idag då?

Medlingsinstitutet är ansvarigt för den officiella lönestatistiken och redovisar mäns och kvinnors löner efter yrkesklassificering och som timpriser.

Statistiken visar att löneskillnaderna är små mellan män och kvinnor år 2011. Kvinnor som arbetar som växtodlare tjänar 129 kr per timma jämfört med 135 kr per timma för män.

Kvinnor som arbetar som Djuruppfödare eller djurskötare tjänar 127 kr per timma jämfört med 130 kr per timma för män. //Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Ekonomi, Fascinerande fakta och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Löneskillnader för arbetare i jordbruket förr och nu

  1. Ping: 10 i topp mest lästa inlägg år 2014 | Jordbruket i siffror

  2. Ping: Timlöner för anställda arbetare i jordbruket | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s