Om kor och mjölkbönder i sörmländska Bettna

Bettna är en liten ort med knappt 400 invånare belägen nästan mitt i Södermanland. Landskapet i trakten är typiskt sörmländskt med en mosaik av åkrar, åkerholmar och hagmarker samtidigt som ungefär halva landytan täcks av skog. Namnet Bettna härrör sannolikt från ordet för bete och betesmark. Det är ett passande namn eftersom det åtminstone har funnits många gårdar med mjölkproduktion här vilket är en lämplig driftsinriktning då andelen betesmark är stor.

En av mjölkgårdarna i Bettna drev min farfar och farmor under 20 års tid mellan 1966 till 1985. Gården omfattade 150 hektar åker samt 150 hektar skog och farfar hade en besättning om 40-talet mjölkkor. Det totala antalet nötkreatur på gården var kanske det dubbla om man räknar med ungdjur och kalvar. Förutom kor fanns på gården höns och katter. Det mesta som odlades på gården användes som foder till djuren även om en del spannmål som vete och havre såldes på kontrakt. Korna mjölkades med mjölkmaskin i uppbundet system två gånger om dagen. FridaMjölken hämtades med tankbil varannan dag och såldes till Arla Foods som då hette Mjölkcentralen. Gården ägdes för övrigt av kyrkan och arrenderades ut av densamma så det var viktigt att upprätthålla en god relation med församling-ens präst som råkade vara av den gamla sorten. Farfar minns ett tillfälle då han en söndagsförmiddag i september varit på gudstjänst. Det var en besvärlig höst och han ville tröska spannmål efter lunch. Men att jobba för intensivt på söndagar uppskattades inte av prästen eftersom det var veckans vilodag. Självklart kom prästen gåendes förbi fältet där farfar jobbade och det var nog tur att farfar varit i kyrkan den söndagen för prästen sa inte något. Känns otänkbart idag!

Jordbruket hade en mer framträdande roll i samhället då farfar var yrkesverksam. I början av 50-talet var 12 % av befolkningen sysselsatt inom jordbruket i Sverige och många hade en närmare anknytning till jordbruket via släktingar. Diagrammet nedan visar jordbrukets strukturutveckling i Bettna församling. År 1951 fanns det drygt 1000 kor i Bettna församling, till det tillkommer ungdjur och tjurar så totalt var antalet nötkreatur minst det dubbla. Under tidsperioden 1951–2010 minskade antalet kor med 70 % och idag finns endast ett fåtal mjölkgårdar kvar i Bettna, år 2010 fanns enligt uppgift ca 300 kor i församlingen. Då jag känner till minst en gård med relativt många mjölkkor borde gårdarna kunna räknas på fem fingrar. Att korna minskat i antal tyder även den mindre arealen åkermark, vall och betesmark på. Värphöns, som fanns på de flesta gårdar för husbehov, är något som är betydligt ovanligare idag.

Frida

Farfar och farmor är idag båda över 90 år gamla och har fortfarande ett stort intresse för djur och lantbruk. En av de mjölkgårdar som finns kvar i Bettna är faktiskt gården som de drev, nu i min farbrors regi.

På bloggen ABSOLUTAGRONOM.SE skriver jag privat mer om lantbruk och livsmedel. GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! //Frida Thorstensson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Fascinerande fakta och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s