Jordbrukets utveckling i Habo socken

På gränsen mellan Västra Götalands län och Jönköpings län ligger kommunen Habo, en kommun som har haft en fascinerande tillväxt på de senare åren som har gjort att den har blivit vald till Sveriges bästa kommun.  Det som man kan fråga sig då från ett jordbruksperspektiv är: hur har Habo utvecklats inom jordbruket, skiljer sig Habo ifrån omgivningen och finns det något som utmärker sig i jordbruket där? För att kunna svara på detta så har jag använt statistik för Habo socken, vilken inkluderar orten Gustaf Adolf. Jag har även använt statistik för länen för att göra jämförelser.

Kort sagt så har jordbruksarealerna och t.ex. antalet kor minskat drastiskt under denhabo första hälften av 1900-talet, hårt draget så har de halverats farm till 50-talet för att sedan sakta minska. I jordbruket i Habo så var fårproduktionen det intressanta för att den stack ut ifrån resten eftersom den ökade från och med 1950, medan de andra var konstanta eller minskande.  

Det som syns när man jämför Habo socken med länen Jönköping och det som tidigare var Skaraborgs län är att fårproduktionen i Habo har faktiskt upplevt ett liknande scenario som omgivningen, med kraftig nedgång i första hälften av förra århundradet för att sedan sakta öka.habo1

Kraven på högre avkastning inom jordbruk drev en effektivisering, vilket fick som följd att färre gårdar behövdes för att klara ut försörjningen.  Konsekvensen av det blev att fler jordbruk avvecklades och därför har man kunnat se att under de första 50 åren så minskade den totala volymen jordbruk för att sedan stanna av i utveklingen. Förutom traktorer var konstgödsel och bekämpningsmedel en viktig del i produktivitetshöjningen. De gjorde att åkrar kunde producera mer på en mindre yta samt att den naturliga gödseln fick en mindre betydelse för brukare som egentligen ville ha en gröda som huvudnäring, men som innan var tvungna att ha djur för gödseln. Detta har även skett på boskapssidan där man har haft högre krav på avkastning på korna, i längden har det gjort att antalet kor har halverats medan produktionen per ko har fördubblats.  

Så frågan är, hur kommer det sig att fårnäringen har ökat när de andra delarna av jordbruket är antingen stabila eller sakta minskande? Jag kan tänka mig flera anledningar. En anledning skulle kunna vara EUs miljöersättningar, vilket gjorde att djur behövdes för att beta markerna, dock så skulle det här bara förklara tiden efter EU-inträdet 1995.  En annan förklaring till ökningen i får skulle kunna vara att konsumtionen av lammkött och därmed troligen också efterfrågan på svenskt lammkött har ökat. Det är också möjligt att nedläggningen av mjölkföretag inneburit att de som vill ha kvar jordbruk som deltidsarbete eller bisyssla, såg en övergång till fårproduktion ett alternativ.

Just  i diagrammen för Habo kan man för perioden 1951-1975 hur antalet kor minskar drastiskt i orten (1055 st) medan samtidigt antalet får går starkt uppåt (519 st).  Genom att även använda diagram som beskriver länenrunt Habo så är det spännande att undersöka vad som är specifikt för jordbruket i Habo och vad som har hänt inom jordbruket generellt.  //Sebastian Kindbom

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s