Åkerbränsle – ett komplext löfte

Under de senaste 40 åren har biobränslets andel av den svenska energiproduktionen stadigt ökat. Men jordbrukets tillskott har varit, och är fortfarande, blygsamt. Medan biobränsle som helhet står för omkring en tredjedel av den totala svenska energiförbrukningen, ligger jordbruket inte bakom mer än, på sin höjd, 1 procent.

Åkerbränslets andel

Åkerbränslets andel av den svenska energianvändningen.

Men i kontrast till den undanskymda rollen som åkerbränsle nu spelar, ligger den praktiskt möjliga produktionen på mellan 20 och 30 terawattimmar, upp till 20 gånger så mycket som idag. En sådan ökning skulle kunna reducera de svenska utsläppen av växthusgaser med lika mycket som all el- och värmekonsumtion från Sveriges alla bostäder genererar.   

Förverkligandet av den potentialen är beroende av både ekonomiska och tekniska faktorer, men också av olika aktörers inställning till åkerbränslets möjligheter och roll i energisystemet. Och när vi på Jordbruksverket frågade kommuner, värmeverk och lantbrukare om just det, trädde en komplex bild fram över möjligheterna att öka användningen av åkerbränslen.

Det första man såg var att användningen av åkerbränsle är starkt kopplad till tillgången på åkermark. Kommuner med mycket åkermark använde med andra ord i hög grad åkerbränslen. På samma sätt var de värmeverk som faktiskt använde biobränsle från jordbruket också fysiskt placerade i kommuner med mycket åkermark. Det talar för att ökad produktion av åkerbränslen också skulle omsättas i en ökad användning.

Åkerbränsle i kommunerna

Andelen kommuner som använder åkerbränsle är kopplat till kommunens åkerareal. Ju högre åkerareal, desto fler kommuner svarar ”ja” på frågan om åkerbränsle används i kommunen.

Alla tre tillfrågade aktörer så också förbättrad tillgång – i form av en fungerande lokal marknad – som en avgörande faktor för att kunna öka användningen av åkerbränsle. Över 80 procent av kommunerna såg en potential att öka energiproduktionen från åkerbränslen och bland dem som inte såg en sådan potential var huvudorsaken dåliga lokala förutsättningar för jordbruk. Åkerbränslen handlas i huvudsak på en lokal marknad.

Men tillgång var inte det enda hindret man såg. Över 40 procent av såväl värmeverk som lantbrukare såg tekniska omställningar som en stötesten. För värmeverken handlar det om att till exempel ställa om eller investera i nya pannor, medan lantbrukarna behöver anskaffa nya maskiner. De stora investeringsbehoven syntes också tydligt i den höga andelen värmeverk som angav investeringsstöd som en avgörande faktor för att kunna börja använda åkerbränsle i sin produktion.

Värmeverkens behov

Värmeverkens behov för att börja använda åkerbränsle, uttryckt som andel värmeverk som angett respektive faktor.

I diagrammen ovan och nedan syns också ytterligare en faktor tydligt. Pris. Priset visade sig – kanske inte helt oväntat – vara en avgörande faktor för såväl värmeverk som lantbrukare, om än från olika sidor. Där värmeverken påpekar att priset för åkerbränsle är för högt i relation till övriga bränslen, så är det ekonomiska utbytet för lantbrukarna alltför lågt i jämförelse med den alternativa inkomst man ser från att odla andra grödor. Hos lantbrukarna återspeglas det i att olika pris- och stödfaktorer sågs som viktiga för att öka produktionen av åkerbränsle.

Lantbrukarnas behov

Lantbrukares upplevda behov för att öka produktionen av åkerbränsle, uttryckt som andel brukare som angett respektive faktor.

Brist på en fungerande marknad, lönsamhetsproblem och behov av tekniska omställningar. Men det är inte slut där. Överlag såg alla parter också kunskapsbrist som en viktig faktor, något som framträdde som tydligast bland kommunerna, av vilka nästan 80 procent såg sig i behov av mer kunskap för att kunna öka användandet av åkerbränsle.

En komplex bild, som sagt. Men trots att många faktorer tycks vara viktiga om användningen av åkerbränsle ska kunna öka, så är inget av hindren överdrivet höga. Många av kommunerna visar sig också redan vara aktiva för att öka andelen jordbruksprodukter i energiproduktionen, bland annat genom satsningar på biogasproduktion.

Och är du sugen på att lära dig mer om åkerbränslets framtid, kan vi varmt rekommendera att komma till Grästorps konserthus den 21 januari. Där arrangerar Jordbruksverket ett seminarium om landsbygdens gröna guld, där bland andra landsbygdsminister Eskil Erlandsson deltar. //Jörgen Persson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Fascinerande fakta och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s