Skillnaden mellan direktkonsumtion och totalkonsumtion av kött

Direktkonsumtion kött, är det kött vi äter som ”rent” kött, t.ex. stek, kotlett, filé och köttfärs. I beräkningarna av direktkonsumtionen görs ett avdrag för ben och ett schablonmässigt avdrag för svinn. Avdraget för svinn ska motsvara svinn i alla led tills dess att produkten når konsumenten, däremot är så kallat ”hushållssvinn” exkluderat. Exempel på hushållssvinn är den mat hushållet slänger eller den mat som lämnas på tallriken på restaurangen. När det gäller ben, är ändå en viss del ben inkluderade i de redovisade siffrorna, t.ex. benet på en fläskkotlett.

Totalkonsumtionen kött däremot är den totala åtgången av köttråvaror för humankonsumtion, dvs. både det kött som finns i t.ex. korv och kalvsylta samt ”rent” kött såsom fläskkotlett och oxfilé. I totalkonsumtionen görs varken avdrag för ben eller svinn. Totalkonsumtionen av kött ger alltså en högre siffra än direktkonsumtionen, eftersom även köttinnehållet i t.ex. charkprodukter ingår i totalkonsumtionen. 

För att redovisa jämförbara siffror över tiden, beräknas konsumtionen per person och år. Konsumtionen för en specifik vara eller varugrupp aktuellt år divideras med medelbefolkningen i Sverige aktuellt år. Således görs ingen uppdelning av befolkningen avseende ålder, kön etc. Statistiska centralbyråns statistik gällande medelbefolkning används i Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar.

Konsumtionen har beräknats med samma metod sedan 1950-talet. Jämför man utvecklingen sedan 1960 kan man se att vi har ökat vår direktkonsumtion av kött från 24 kilo per person och år 1960 till 48 kilo per person och år 2010. Det är alltså en fördubbling. Totalkonsumtionen har ökat med närmare 70 procent från 51 kilo per person och år till 85 kilo per person och år. Jämför vi har vi alltså ökat vår konsumtion av ”rena” köttprodukter mer än vår konsumtion av t.ex. charkprodukter. Siffrorna finns i vår databas. //Monica Eidstedt