Tema EU: Turkiet

Efter en flera månader lång turné i Europa har vi nu avhandlat större delen av kontinenten. Vi har jämfört samtliga EU-länder med Sverige i syfte att avtäcka de skillnader och likheter unionens jordbrukssektor uppvisar internt. Vi har även gjort några eskapader utanför unionens gränser till ett antal intressanta länder, i syfte att få en extern jämförelsepunkt. Den sista av dessa eskapader ska vi nu ta oss för. Vi ska göra ett långt skutt till ett land som under en lång tid har strävat mot ett medlemskap. För närvarande har denna strävan resulterat i att man är ett av tre länder, vid sidan av Kroatien och Makedonien, som är officiella kandidatländer. Sista turnéstoppet blir Turkiet.

Nyckeltal Turkiet

Storleken på Turkiets jordbruk reflekteras tydligt av tabellen ovan. Hade man blivit medlem i EU idag hade ytterligare knappt 39 miljoner hektar lagts till unionens totala åkerareal. Detta hade då utgjort ca 18 % av den utvidgade unionens areal. Då landet till ytan är ca 75 % större än Sverige kommer man snabbt till slutsatsen att jordbrukslandskapet dominerar betydligt mer än här hemma. Utbredd odling sker av traditionella grödor som vete, korn, majs och sockerbetor. Dessutom håller de turkiska jordbruken stora antal nötkreatur och får. Svinstammen är väldigt liten inom jordbruket vilket är logiskt med tanke på att mellan 97-99 % av befolkningen är muslimer. Vid sidan av de många fåren finns även ett stort antal getter. Turkisk mattaDessa husdjur är väl anpassade för det bitvis bergiga turkiska landskapet och har haft stor betydelse för regionen under mycket lång tid. Betydelsen av får märks dessutom i att ull länge varit ett frekvent använt material för att göra dels kläder, men även andra saker såsom de världsberömda turkiska mattorna. En av det turkiska jordbrukets främsta exportprodukter är nötter. År 2009 var man världens största exportör av hasselnötter.

Det turkiska jordbruket sysselsätter omkring en fjärdedel av befolkningen i landet men har under senare år tappat i betydelse som näringsgren när en allt större andel av BNP kommer från industrier i de stora städerna. År 2010 stod jordbrukssektorn för omkring 9 % av BNP, jämfört med 26 % i industrisektorn och 65 % i tjänstesektorn.

Som ett led i arbetet för inträde i EU har den turkiska staten genomfört en rad reformer inom jordbruksområdet. Systemet med produktionsstöd håller på att ersättas med ett nytt system med minimipriser. Samtidigt försöker man skära ned på användandet av konstgödsel och stora infrastrukturprojekt genomförs i vissa regioner för att mångfaldigt öka den konstbevattnade arealen. Ett exempel på ett sådant stort projekt är det stora damm och tunnelprojektet Southeastern Anatolia Project, som i de sydöstra delarna av landet nästan tredubblat bomullsproduktionen och möjliggjort bedrivande av jordbruk på mycket stora nya arealer. Jordbrukssektorn har genom dessa reformer blivit en av de sektorer i det turkiska samhället som har kommit längst på vägen mot att uppfylla kraven för unionsmedlemskap. På denna resa har landet dock ett antal steg kvar, framförallt när det gäller arbetet med mänskliga rättigheter, men ett EU med framtida turkiskt medlemskap rycker allt närmare.

//Markus Nyemad

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Internationellt, Tema: EU och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tema EU: Turkiet

  1. Ping: Jordbrukets bidrag till BNP i EU är högst i Rumänien och lägst i Luxemburg | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s