Förnybar energi från jordbruket

Här kommer inlägg nummer tre som baseras på rapporten om hållbarhet i det svenska jordbruket. Förra gången skrev jag om jordbrukets energikonsumtion. Idag läggs fokus på jordbrukets möjligheter att producera energi.   

Namnlös

Svenskt jordbruk har potential att bidra till ett mer hållbart samhälle inte bara genom att producera hållbara livsmedel utan också genom att producera förnybar energi för värme, drivmedel och el. Jordbruket kan producera energi dels för egen konsumtion och på så sätt minska beroendet av fossila bränslen, dels för försäljning vilket ger jordbruket nya intäktskällor. Jordbrukets bidrag till mer förnybar energi bygger på tillgång till stora ytor jordbruksmark för odling av biomassa – i Sverige brukas drygt 3 miljoner hektar jordbruksmark.

Odling av energigrödor som till exempel salix, rörflen och hampa är ett sätt att producera förnybar energi. År 2011 odlades energiskog, främst salix, på blygsamma 13 000 hektar i landet. Generellt har lönsamheten för salixodling varit dålig men idag finns nya högavkastande sorter och mer effektiva skördesystem vilket ger nya förbättrade förutsättningar. Odling av energigrödor kan dessutom bidra till den biologiska mångfalden och ge ett rikare eller åtminstone bibehållet odlingslandskap. För att främja odlingen av energigrödor finns möjlighet att få investeringsstöd för plantering av energiskog.

Halm och spannmål kan utnyttjas för eldning för att värma ekonomibyggnader och bostadshus. För några år sedan bedömdes att 100 000 ton halm användes för uppvärmning, vilket motsvarar halm från 30 000 hektar åkermark. Vad gäller eldning av spannmål är det huvudsakligen havre av sämre kvalitet som inte kan användas till livsmedel eller foder som eldas. Framförallt är det lantbrukare själva som eldar halm och spannmål i egna gårdsanläggningar. Jordbruksprodukter kan även användas för att producera drivmedel som kan ersätta bensin och diesel. I Sverige finns storskalig produktion av etanol från spannmål och rapsmetylester (RME) från raps. Visste du att ungefär 10 % av den svenska spannmålsskörden används för att producera etanol? Det motsvarar en areal om 100 000 hektar.

Ett smart sätt att ta tillvara gödsel, vall och organiskt avfall är att producera biogas genom rötning. Det sker genom att organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri behållare, en så kallad rötkammare. Biogasen kan användas till uppvärmning eller kraftvärme men även som fordonsbränsle. I många städer används biogas som bränsle till bussar, bara i Stockholm rullade 229 biogasbussar i trafiken år 2011. Jordbruksmark kan även utnyttjas till anläggning av vindkraftverk. I Sverige finns drygt 2000 vinkraftverk och de flesta som står på jordbruksmark finns i Västra Götaland och Skåne. Särskilt många kan du se om du kör längs med E20 i höjd med Skara!  

//Frida Thorstensson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Skörd och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s