Säkra livsmedel och ett hållbart jordbruk hänger ihop

Transport av potatis

Visste du att jordbruksprodukter kategoriseras som livsmedel redan på gårdsnivå i Sverige? Exempelvis räknas spannmål som livsmedel direkt efter skörd. Det innebär att de flesta lantbrukare även är livsmedelsföretagare och ska uppfylla kraven om livsmedelssäkerhet. I rapporten Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012 finns ett långt avsnitt om oönskade ämnen i livsmedel eftersom ett högt konsumentförtroende för maten som produceras är en förutsättning för ett hållbart jordbruk.

En typ av oönskade ämnen i livsmedel är läkemedelsrester. För att undvika rester av läkemedel i kött, mjölk eller ägg finns en karenstid för djur som behandlats med läkemedel. Karenstiden, som varier för olika läkemedel, är den tid som måste gå mellan sista behandlingen av djuret och slakt eller leverans av mjölk eller ägg.

Antibiotika i tillväxtfrämjande syfte används inom animaliesektorn i många länder. Användningen ökar risken för att bakteriestammarna ska bli antibiotikaresistenta vilket minskar våra möjligheter att behandla människor och djur med antibiotika. Sverige var 1986 först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika i foder för att öka djurens tillväxt. Ett sådant förbud kom först 2006 inom EU och i många länder, såsom USA och Kina, används antibiotika fortfarande rutinmässigt.   

Livsmedelsverket undersöker varje år tusentals prover av svenska levande djur och animaliska livsmedel för att kontrollera rester av bland annat läkemedel, tillväxtbefrämjande medel, bekämpningsmedel samt mögel- och miljögifter. År 2010 analyserades 5 120 prover varav fyra prover (0,08 %) innehöll förbjuden substans eller halt över gränsvärdet.    

Figur hämtad från rapporten "Hållbarhet svenskt jordbruk 2012"
 

Rester av växtskyddsmedel kan förekomma i potatis, frukt, grönsaker och spannmålsprodukter. Svenska livsmedel innehåller i mindre utsträckning rester av växtskyddsmedel än importerade livsmedel. År 2009 överskred 13 % av Livsmedelsverkets prover i frukt och grönt från tredje land gränsvärdena. Motsvarande siffra för frukt och grönt från länder inom EU (Sverige ej inräknat) var 2 %. I svenskproducerad frukt och grönsaker hittades bara ett fall (0,5 %) som överskred gränsvärdena.

 
 
 En rapport från Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten tyder på liknande siffror inom EU. År 2009 överskreds EU:s gränsvärden i 6,9 % av proverna från tredjeland, i 1,5 % av proverna från EU-27 samt i 0,6 % av proverna från Sverige.   

Kadmium finns naturligt i marken och är ett grundämne som inte kan brytas ner. Kadmium tillförs åkermarken främst genom luftföroreningar men även via mineralgödsel, slam och stallgödsel. Via kosten får vi i oss kadmium, vilket ansamlas i njurarna och kan vara skadligt vid höga halter. Spannmålsprodukter och potatis är våra vanligaste livsmedel och ger därför det största bidraget till kadmiumintag. Dessutom kan njure, lever, vissa fröer och svampar samt delar av skaldjur innehålla höga halter av kadmium.   

Även bly får vi främst i oss via spannmål och vegetabilier och precis som för kadmium kan det finnas förhöjda halter av bly i skaldjur, lever från vilt och vissa vildväxande svampar. Man kan även få i sig bly genom mjölk då kor som exponeras för bly utsöndrar bly i mjölken. Det finns ett gränsvärde för högsta tillåtna blyhalt i mjölk och kontroller visar att uppmätta nivåer ligger långt under gränsvärdet. Spridningen av bly i miljön har minskat betydligt som en följd av utfasningen av bly i bensin. //Frida Thorstensson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s