Återföring av organiska restprodukter till åkermark

Ett långsiktigt hållbart jordbruk och samhälle bygger på att den växtnäring som finns i livsmedelskedjans avfall återförs till åkermarken. De viktigaste organiska restprodukterna är avloppslam från reningsverk och avfall från livsmedelsindustri, storkök och hushåll.

Foto: Sunita Hallgren

En grundförutsättning för att bevara åkermarkens produktionsförmåga är att man måste ersätta den växtnäring som försvinner från en gård med grödor eller djur. Det kan ske genom att tillföra mineralgödsel eller genom att återföra organiska restprodukter. Mineralgödsel är industriellt framställt och innehåller växtnäringsämnen främst i form av kväve, fosfor och kalium. Fosfor, som är nödvändigt för all matproduktion, är en ändlig resurs. Att endast tillföra åkermarken fosfor i form av mineralgödsel är därför inte långsiktigt hållbart. Genom att även ta vara på den växtnäring som finns i organiska restprodukter från samhället ökar resurshushållningen.

Avloppsslam stor källa till fosfor
En stor del av fosforn som försvinner från åkermarken återfinns i avloppsreningsverkens slam. Riksdagen har därför satt upp ett miljömål att minst 60 % av fosforn i avloppsslam ska återföras till åkermarken. År 2010 producerade svenska kommuner 200 000 ton torrsubstans kommunalt avloppsslam, vilket innehöll ungefär 5 800 ton fosfor. Samma år återfördes drygt 50 000 ton torrsubstans slam till jordbruket, vilket motsvarar 1 400 ton fosfor. Då ungefär 95 % av fosforn i avloppsvatten återfinns i slammet innebär det att ungefär 25 % av fosforn i reningsverkens inkommande avloppsvatten återfördes till jordbruket.

Det är dock inte oproblematiskt att återföra avloppsslam till åkermark eftersom slam innehåller tungmetaller, kemikalier, läkemedelsrester och patogener. För att få använda slam som gödselmedel inom jordbruket måste det uppfylla en rad gränsvärden för olika tungmetaller. Landets reningsverk arbetar för att minska halterna av oönskade ämnen i avloppsslam genom certifieringssystemet REVAQ. Certifieringen innebär en kontroll av kommunernas aktiva uppströmsarbete med att identifiera föroreningar i avloppsvattnet och med att sänka halterna.

I dagens avloppssystem blandas ofta avloppen med andra oönskade flöden, till exempel tvättvatten eller dagvatten. På lång sikt är det nödvändigt att göra avloppsinfrasturkturen mer hållbar genom att särskilja toalettavloppet från andra anslutningar. Det handlar helt enkelt om att källsortera avloppssystemet på samma sätt som man källsorterar glas, plast och aluminium. När kvaliteten på avloppslam kan garanteras är kretslopp och återföring av växtnäring möjligt i stor skala.  

Avfall blir till växtnäring genom rötning
Viktiga källor till växtnäring finns även i organsikt avfall som gödsel, slakteriavfall och matavfall. Genom kompostering eller rötning i biogasanläggning kan avfallet användas som växtnäring i jordbruket. År 2010 producerades totalt drygt 611 000 ton biogödsel genom rötning i biogasanläggning. Av detta användes 92 % som gödningsmedel. I mer än hälften av landets kommuner finns mer eller mindre uppbyggda system för insamling av matavfall.

Läs mer om återföring av organsiska restprodukter i rapporten Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012. //Frida Thorstensson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Återföring av organiska restprodukter till åkermark

  1. Avlant Nilsson skriver:

    Kretslopp kan vara större än man först tänker. När man rötar matavfall och producerar el med biogasen återförs kväve till atmosfären. Med haber bosch kan elen sedan användas till att fixera nytt kväve med, lägre kontaminationsrisk. Kretsloppet är slutet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s