Kor och människor

flaggaVi firar nationaldagen idag. Nationaldagen är ju en dag då vi tänker på vad som symboliserar Sverige. Vi presenterar statistik om svenskt jordbruk på den här bloggen, så vad skulle kunna symbolisera svenskt jordbruk? Vad passar att skriva om idag?

Jag valde kon. Kor och andra nötkreatur har följt oss genom 1900-talet och också tidigare i historien. Audhumbla hette t.ex. den urko som finns med i den nordiska mytologins skapelseberättelse. Jag läser i Carin Israelsons avhandling ”Kor och människor” att kor fick en mer framträdande roll i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Antalet kor ökade, mjölkproduktionen ökade liksom efterfrågan på mejeriprodukter. Den totala mjölkproduktionen ökade t.ex från 1,3 miljonerkor ton i början av 1870-talet till dagens nivåer på runt 3,3 miljoner ton i början av 1910 talet. Hon skriver också om ett självförsörjningsjordbruk där foderbrist var ett stort problem och där kor var viktiga inte bara för mjölkproduktion utan också som dragdjur och för att ge både gödsel och kött. Det är nog inte en slump att ordet nöt i nötkreatur kommer från ett ord som betyder ”åtnjuta, nyttja, egendom”.  Carin  Israelsson skriver också om ett avsalujordbruk på litet större gårdar där produktionen av mjölk var viktigare. 

1900-talet präglas av ökad avkastning, avel och en rationalisering som innebär färre och större gårdar. Det är lätt att glömma att för bara 40 år sedan i början på 1970-talet hade drygt 60 % av alla jordbruksföretag mjölkkor. Det innebär att det fanns mjölkkor på 96 000 gårdar. Nu är antalet knappt 5 000.

Så vilken betydelse har kon idag? Om foderbrist var ett problem för drygt 100 år sedan, så finns det snarare en oro idag att antalet kor inte räcker till för att beta de marker vi så innerligt gärna vill ska vara öppna. De marker som bidrar till ett vackert landskap och till den biologiska amkmångfalden. Samtidigt skapar också kon metan vilket inte är bra för klimatet. Kon har stor betydelse för ekonomin i jordbruket. 35 procent av intäkterna i jordbruket skapas av mjölkföretag. Lägger vi till specialiserade köttföretag så skapas ytterligare 10 % av intäkterna i dessa företag.

Det är lätt att tänka att utvecklingen kommer att fortsätta på samma sätt som tidigare. I så fall är båset tomt och det sista mjölkföretaget nedlagt om mindre än 10 år. Jag tror inte det blir så. Jag tror att mjölkföretagarna och korna kommer att lämna trendlinjen, skapa sig nya kostigar, vandra vidare, följa oss och vara viktiga för svenskt jordbruk också de kommande hundra åren. //Ann-Marie Karlsson

kora

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Företag och företagare, Husdjur och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Kor och människor

  1. Ping: 10 i topp mest lästa inlägg 2013. Plats nr 6 och 7: Bondens pris för mjölk de senaste åren | Jordbruket i siffror

  2. Ping: Mjölkproduktionen ökar | Jordbruket i siffror

  3. Ping: Är du nyfiken på antalet kor per län de senaste 100 åren… | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s