Odling av spånadslin

NamnlösSedan början av 1940-talet finns det två typer av odlat lin, spånadslin och oljelin. Spånadslinet har ett långt, rakt strå med sparsam förgrening, vilket ger långa fibrer men däremot lägre fröskörd. Oljelinets strå är lågvuxet och mera förgrenat, vilket ger många frökapslar. Oljelinets frön har dessutom högre oljehalt, men frön från spånadslin kan också användas för oljeutvinning. Fram till slutet av 1930-talet fanns det inte några särskilda linsorter för spånad respektive olja. Linodlingen var från början i första hand avsedd för produktion av linnetyg, oljan framställdes mera som en restprodukt.

liLinhanteringen var mycket arbetskrävande. Det skördade linet skulle torkas t.ex. ulf1i en linbasta som den på bilden till höger. Därefter skulle det repas (fröställning-arna repas av), rötas (stjälkarna blötas upp för att frigöra fibrerna), bråkas (krossas), skäktas (rensas) och häcklas (avskiljning av blånor från lintågorna). 

Blånorna var korta och svaga fibrer medan tågorna var långa fibrer av god kvalitet. I statistiken särredovisas tågor och blånor. Odlingen av lin hade minskat under slutet av 1800-talet och fortsatte att minska under början av 1900-talet. Under andra världskriget skedde en vändning. Flera linberedningsverk anlades och statligt stöd gavs till linodling. En del av stödet blev kvar även efter kriget, men det drogs in år 1966.

Under 1960-talet skedde en snabb ökning av användningen av syntetiska fibrer inomlin textilindustrin, på bekostnad av bland annat linfibern. Under en period efter EU-inträdet fanns det ett speciellt stöd för spånadslin. Omfattningen av odlingen av spånadslin mellan åren 2005 och 2013 visas i diagrammet till höger. Siffrorna avser arealer som markerats på stödansökan i SAM2013. Jag gissar att det finns små arealer av spånadslin för produktion av textilier t.ex. i olika hembygsföreningars regi, men dessa arealer ser vi inte i de uppgifter vi har på Jordbruksverket. 

Under början av 1900-talet fanns linodlingarna i hela landet, men efterhand koncentrerades produktionen alltmer till Hälsingland, Småland, Skåne och Halland. Min farmors mor i Småland i början av 1900-talet odlade t.ex. lin som hon sedan använde för att väva handdukar som hon sålde. Allt för att tjäna lite extra pengar. Lin är för övrigt Hälsinglands landskapsblomma.

Merparten av denna text finns också i Jordbruket i siffror 1866-2007. //Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Skörd. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Odling av spånadslin

  1. Ping: Lin – ett miljövänligt material | Gröna trådar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s