Jordbruket i Statistisk årsbok 1914

Jag antar att ingen statistiknörd har missat att den hundrade årgången av Statistisk årsbok just har publicerats.  Alla årsböckerna finns inskannade på SCB:s webbplats så de är lätta att hitta. 

SCB skrev i sitt pressmeddelande att 2,4 miljoner personer arbetade inom näringsgrenen jordbruk, boskapssktötsel och fiske år 1914. Idag är antalet knappt 40 000, en minskning med 98,3 procent på hundra år.

Vilken jordbruksstatistik var viktig år 1914?

SÅ2014Själv blev jag nyfiken på vilken jordbruks-statistik som var viktig för 100 år sedan. Vilka tabeller om jordbruk var värd att ta med i Statistisk årsbok 1914? Jag gjorde ett skärmklipp ur innehållsförteckningen. Litet svårläst, men hoppas ni kan läsa i bilden till höger.

  1. Min första tanke är att jordbruk var en viktig näringsgren i samhället.  Skogs-bruk presenteras t.ex. som en binäring till jordbruk och köp och försäljning av fast egendom  hör ihop med jordbruk.
  2. Uppgifterna om hur stora inteckningar som finns i fast egendom är med. Skuldsättning är alltså en företeelse man ville följa då såväl som nu.
  3. Strukturen i jordbruket i form av brukningsdelar, jordtorp och lägenheter presenteras liksom åkerjordens användning och antalet kreatur. Visste du t.ex. att det fanns 144 000 oxar i Sverige år 1911? Tabellen om allmänna skiftesverk är en del av jordbrukets struktur. Den visar att 150 laga skiften, dåtidens verktyg för att effektivisera brukandet,  avslutades under året.
  4. Skördens storlek och värde presenteras liksom uppgifter om hur mycket utsäde som använts. En betydligt större andel av skörden användes till nästa års utsäde för 100 år sedan jämfört med idag. Kanske är det därför uppgifterna är intressanta?
  5. Prisstatistik presenteras i boken, men vad är ett markegångspris? Ett ivrigt googlande får mig att tro att det är ett av myndigheten årligen bestämt pris på t.ex. jordbruksprodukter. Priset bygger på marknadspriserna i handeln t.ex. på torg och på marknader. Markegångspriserna användes för att räkna om skatter och avgifter som betalades in natura till pengar. Det vill säga om någon betalade 1 kg havre till socknens fattigshus. Vad var det då värt i pengar? Markegångspriserna för spannmål var högre i norra Sverige än de var i södra Sverige. Dessutom var 1 kg vete värt mer än dubbelt så mycket som 1 kg havre.
  6. Siffror över antalet dödade rovdjur visas också. I 1915 års bok har rovdjuren döpts om till skadedjur men här rubriceras de rovdjur. År 1909 dödades 9 björnar, 26 vargar, 17 lodjur, 53 järvar eller filfrasar, 23 037 rävar, 6 476 sälar, 17 124 örnar uvar och hökar samt 504 810 kråkor.  Utbetalad belöning, för det fanns då ”skottpengar” på vissa djur var 122 833 kr. Nationalencyklopedin låter mig veta att filfras är ett äldre namn på järv.
  7. Statistiken visar att också mejerinäringen har strukturrationaliserat de senaste 100 åren. År 1911 fanns det  hela 1 416 mejerier i Sverige.

Det är svårt att slita sig från historisk jordbruksstatistik. För den som likt mig ser 1914 års siffror som en aptitretare  så finns jordbruksstatistik för de senaste 100 åren i den historiska delen av vår databas. Därifrån är det lätt göra egna tabeller och diagram.

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s