EU:s utgifter för jordbruksstöd och landsbygdsstöd åren 1980-2013

Diagrammet nedan visar EU:s utgifter för EU:s jordbrukspolitik åren 1980 till 2013 i 2007 års prisnivå. Diagrammet visar att EU gjort en spännande  och i mitt tycke snabb resa från 10 medlemsländer med fokus på att stödja priset på jordbruksvaror till 28 medlemsländer och ett fokus på markanvändningens miljöaspekter och landsbygdsstöd.

EUs utgifter

Från marknadsstöd till kopplade direktstöd under 1990-talet

Under 1980-talet och början av 1990-talet bestod EU:s stöd till jordbruket av exportstöd och övriga marknadsstöd. Exportstödet var ett bidrag för att exportera varor ut från EU, och de spmålövriga marknadsstöden bestod framför allt av prisstöd. Prisstödet innebar att om priset på en jordbruksvara inom EU sjönk under en viss nivå så köpte EU-kommissionen själv varan till ett visst pris (interventionspris). Priset sjönk alltså inte under denna nivå.  Under 1980-talet ökade produktionen av jordbruksvaror inom de 10- 12 länder som då var medlemmar vilket innebar att kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik sköt i höjden.

Under början av 1990-talet genomfördes därför en reform med syfte att minska marknadsstöden och ersätta dem med direktstöd till jordbrukarna. Direktstödet betalades ut per hektar eller per djur. Det innebar att de inte var produktionshöjande på samma sätt som ett prisstöd som i praktiken betalas ut per kilo av en vara.  Stöden för landsbygdsutveckling som också innefattar det vi i Sverige kallar miljöstöd ökade också. Exempel på sådana stöd är investeringsstöd och stöd till ekologisk produktion.

Från djurbidrag och arealbidrag till till gårdsstöd år 2005

År 2005 börjar effekterna av ytterligare en reform visa sig. De kopplade direktstöden i form av djurbidrag och arealbidrag ersattes av frikopplade stöd.  I Sverige kallar vi stödet för gårdsstöd eftersom det är oberoende av vilka grödor jordbrukaren väljer att odla eller de djur han eller hon har. Gårdsstödets storlek baserades på storleken av de kopplade stöd som tidigare betalats ut. Medlemsländerna gick över från djurbidrag och arealbidrag till gårdsstöd i litet olika takt vilket innebär att summan av det frikopplade stödet ökar samtidigt som de kopplade stöden minskar under slutet av 2000-talet. Under samma period ökar också stöden för landsbygdsutveckling och miljö. Det syns i den  övre lila stapeln i diagrammet.

Exportbidragen fasas ut helt och de små belopp som betalas ut 2013 är en följd av tidigare beslut. De övriga marknadsstöden i form av prisstöd minskar också och tanken är att de framförallt ska användas vid kriser då t.ex. priset av någon anledning sjunker dramatiskt.

Utgifternas andel av EU:s BNP

I diagrammet syns också stödens andel av EU:s BNP. Andelen var högst under mitten av 1980-talet samt under perioden 1991-1993.  Därefter har nivån sjunkit något och har de senaste åren varierat mellan 0,4 och 0,5 % av BNP.

Jordbruksstöden efter år 2013?

Från och med år 2014-2015 förändras stöden igen.  För gårdsstödet innebär det att en liten del av det kan fortsätta att vara kopplat till ett djurslag eller en gröda, en del är generell svartkooch en del beror på om jordbrukaren uppfyller specifika miljövillkor i sitt brukande av marken. Medlemsländerna kan påverka utformningen till viss del och i Sverige finns ett förslag att kombinera det nya gårdsstödet med ett stöd som betalas ut per djur till vissa nötkreatur. Landsbygdsstöden kommer att finnas kvar också i fortsättningen.

EU:s utgifter ger inte hela bilden

Stöd till jordbruket betalas också ut från medlemsländernas nationella budgetar. En förutsättning för stödet till landsbygdsutveckling är att det medfinansieras av pengar1medlems-länderna.  Andelen som medfinansieras är runt 50 %, vilket innebär att den lila stapeln från jordbrukarens perspektiv är dubbelt så stor.

I samband med EU-inträdet  kunde också kommande medlemsländerna förhandla om möjligheten till kompletterande nationella stöd. I Sverige har vi t.ex. prisstöd för mjölk och visst kött i områden i  norra Sverige med besvärliga klimatförhållanden. De medlemsländer som kom med i EU efter år 2004 har också ett litet modifierat gårdsstöd som medlemsländerna kan  komplettera med nationella pengar.

En översikt över det nuvarande förslaget till förändring av EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns här.

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Ekonomi, Internationellt, Tema: EU och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till EU:s utgifter för jordbruksstöd och landsbygdsstöd åren 1980-2013

  1. Ping: Stöd och ersättningar till jordbruket | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s