Skördebortfall på grund av viltskador, statistik för grödor och län

Idag har vi publicerat officiell statistik om viltskador i jordbrukets grödor. Statistiken är producerad av SCB och samlades in tillsammans med skördarna i höstas. Det innebär att skördebortfallet på grund av viltskador är jämförbart med totalskördarnas storlek år 2014.

Viltskador på 8 % av spannmålsarealen

Viltskador förekom på 8 procent av spannmålsarealen under 2014. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 19 procent av spannmålsarealen hade viltskador. Mat- och stärkelsepotatis hade viltskador på nästan 9 procent av landets totala areal. Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade nästan 90 000 hektar eller drygt 10 procent av arealen någon form av viltskada. Vildsvin är det djurslag som orsakar störst skada i alla lantbruksgrödor, utom i havre där istället älg orsakar störst skada. 

Stor variation i viltskadornas storlek mellan enskilda företag

Det är stor skillnad i viltskadornas storlek mellan enskilda företag För havre redovisade t.ex. 7 % av de företag som odlade grödan att skördebortfallet uppgick till mer än 20 % av den förväntade skörden, medan motsvarande andel för höstvete endast var 1 %.

Viltet påverkar jordbrukarnas val av grödor

För de företag som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter anger en av fyra att viltet har påverkat vilka grödor de väljer att odla. Ärter, havre och vete är exempel på grödor som man inte odlar. I undersökningen har lantbrukarna kommenterat att de helt slutat odla vissa grödor liksom att de lägger ner resurser på att hindra viltet att skada grödorna t.ex. genom skrämselanordningar eller genom att senarelägga sådden. Det skördebortfall som redovisas nedan tar endast hänsyn till skördebortfallet i de grödor som faktiskt odlats.

Värdet av skördebortfallet för spannmål 120 miljoner kr

I diagrammet nedan redovisar jag skördebortfallet mätt i ton på grund av viltskador i faktiskt odlade grödor. Eftersom osäkerheten i vissa vall är stor har jag också lagt till ett intervall som visar medelfelet. Det innebär att med 95 % säkerhet så finns skördebortfallet inom det intervall som redovisas.

Höstvete som är den spannmål vi odlar som ger störst totalskörd var också den gröda där skördebortfallet var störst, runt 35 000 ton. Ser man däremot till andelen av förväntad skörd som förlorades till vilt så var den högst för blandsäd med 7 %, följt av havre med 3 %.

Om jag summerar skördebortfallet för spannmål och multiplicerar det med genomsnittliga avräkningspriser uppgår värdet av skördebortfallet till runt 120 miljoner kr. För oljeväxter är motsvarande belopp runt 17 miljoner kr och för potatis runt 12 miljoner kr.

alla grödor

Skördebortfall för höstvete

Skåne är det län där det totala skördebortfallet för höstvete är som högst. Vildsvin stod för hälften av skadorna medan 20 % orsakades av gäss och 20 % av kron- och dovhjort. Tre län där andelen skördebortfall i förhållande till förväntad skörd var hög var Stockholms län, Södermanlands län och Jönköpings län där 3 % av skörden förlorades. Men skillnaderna mellan länen ligger ofta inom felmarginalen.

höstvete1

Skördebortfall för vårvete

Skördebortfallet var 2,1 % eller drygt 7 000 ton vårvete. Södermanlands län och  Kalmar län är exempel på län där skördebortfallet är stort i förhållande till förväntad skörd. Vildsvin orsakade 70 % av skadorna. Gässen orsakade betydligt mindre skada än i höstvetet. Istället var det älg samt kron- och dovhjort som stod för cirka 10 % av skadorna vardera. Skillnaden i viltskador mellan höst-och vårvete, och vilka djur som orsakar skada, beror dels på att höstvete i större utsträckning odlas i slättbygdsområden med lägre skadetryck av vildsvin och hjortdjur och dels på att höstvete finns tillgängligt för gäss både under höst och tidig vår.

vårvete1

Skördebortfall för vårkorn

Vårkorn är en gröda som lantbrukarna odlar istället för vete och havre om problemen med vildsvin är stora. Skördebortfallet är ändå inte så stort, 1,2 %, eller 17 400 ton. vilket beror på att vårkorn liksom höstvete i större utsträckning odlas i slättbygdsområden med lägre vilttryck.

vårkorn1

Skördebortfall för havre

Skördebortfallet för havre var 18 100 ton eller  totalt 2,6 %. Stora var bortfallsandelar rapporterades från Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län där mellan 9 och 12 % av den förväntade skörden förlorades.  Havre är den enda gröda där vildsvin inte var den största skadegöraren. Istället var det älg som stod för de största skadorna i havre med drygt 42 % av skadorna. Vildsvinen stod för cirka 34 % och kron- och dovhjort för cirka 17 % av viltskadorna i havre.

havre1

Skördebortfall för slåttervall

Skördebortfallet för slåttervall beräknades till nästan 2 % eller 98 000 ton. I jämförelse med den förväntade skörden är skadorna stora i bland annat Västmanlands län där 7 % av skörden förloras till vilt.  Vildsvin orsakade störst skada och stod för hela 70 % av skördebortfallet i vallodlingen. Därutöver var 10 % skador från gäss, främst på Gotland och i Västra Götaland, och 7,5 % från dov- och kronhjort i främst i Östra Mellansverige. De angivna viltskadorna är enbart skador i fält och inte skador på balar efter bärgad skörd. Förutom skördebortfallet uppger många lantbrukare att framförallt vildsvinen orsakar stora kvalitetsproblem genom jordinblandning i ensilaget vilket gör att ensilage måste kasseras efter skörd. Dessutom bökas stenar upp som orsakar maskinskador och många vallar måste läggas om tidigare än beräknat. Om vildsvinen bökat mycket väljer en del lantbrukare att beta slåttervallen istället för att skörda. Inte heller dessa skador finns med i statistiken.

//Ann-Marie Karlsson

slåttervall1

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s