Vi odlade sex gånger så mycket potatis för 100 år sedan

Jag gillar långa tidsserier. De sätter litet perspektiv på det vi gör idag, och ger också tankar om framtiden. Jag roade mig därför med att titta på odlingen av just potatis de senaste 100 åren. Siffrorna kommer från den historiska delen av vår databas.

Odling av potatis

Tiden fram till och med första världskriget

Potatis var i början av 1900-talet ett viktigt baslivsmedel. Detta återspeglas i statistiken där potatisarealerna framförallt koncentreras till områden med hög befolkningstäthet. Under 1900-talets första år importerades cirka 90 000 ton potatis per säsong. Potatisen användes huvudsakligen som livsmedel, till bränning av sprit samt för tillverkning av stärkelse. Intresset för att använda potatis till foder ökade omkring 1910.

Som en följd av första världskrigets utbrott ville man 1915 att potatisarealen skulle öka och all spritbränning förbjöds. Bristen på utsädespotatis var stor och anvisningar för delning av potatisutsädet gavs ut. Jordbrukarna kunde också få fördelaktiga lån för att köpa utsäde. Trots det kom skörden att bli otillräcklig och hela den svenska skörden togs i beslag och ransonering infördes. År 1917 hade odlingen sin största omfattning i Sverige med 163 700 hektar  vilket vid denna tid utgjorde drygt 4 % av den totala åkerarealen. Redan 1919 redovisades ett överskott på ca 190 000 ton, vilket ledde till att ett importförbud infördes.

1920 talet och 1930 talet

Under 1920-talet minskade arealerna, men tack vare ökande hektarskördar förblev totalskörden oförändrad. Handsättning var fortfarande den vanligaste sättningstekniken men sättningsmaskiner började komma ut på marknaden. Det fanns större upptagare som krävde fyra hästar för att dra dem. På 1930-talet infördes de första bestämmelserna om kvalitetskrav samt en notering av potatispriset. Största hotet mot odlingssäkerheten var fortfarande potatisbladmöglet, men förebyggande besprutning med opparpreparat som t.ex. Bordeauxvätska gjorde att angreppen nu kunde begränsas.

Potatisodlingen under andra världskriget

Andra världskrigets utbrott ledde åter till att fokus sattes på kvantitet snarare än kvalitet. Problemen under krigsåren var främst bladmögel som gav brunröta på knölarna och odlingstekniska frågor kring t.ex. sättavstånd samt utsädeskvaliteten. Sortblandningar i odlingarna ansågs vara ett problem. I slutet av 1940-talet redovisades de största totalskördarna någonsin i Sverige och då uppstod under några år ett överskott av potatis.

Tiden efter andra världskriget

Efter andra världskriget har potatisarealerna minskat. Störst var minskningen från slutet av andra världskriget till början av 1970 talet; den totala potatisarealen i riket minskade med två tredjedelar mellan åren 1944–1972. Odlingen av potatis har varit särskilt framskjuten i Skåne och Blekinge län, samt under de senaste trettio åren i Hallands och Skaraborgs län. Odlingen har under de senaste årtiondena koncentrerats ytterligare i dessa län medan resten av landet sett minskande andelar av den totala potatisarealen.

Under 1950-talet gjordes viktiga framsteg i odlingen. Nya sorter speciellt anpassade för framställning av stärkelse och för matpotatisodling togs fram. Nya användningsområden för potatis som t.ex. pommes frites, mospulver och chips utvecklades. Under 1960-talet började även skalerier att etableras på många platser och utvecklingen av förädlade potatisprodukter fortsatte.Odlingsstorleken ökade och den småskaliga odlingen där varje hushåll bedrev husbehovsodling minskade successivt. Tack vare ökande hektarskördar bibehölls totalskörden tämligen oförändrad. Denna utveckling fortsatte även under 1970-talet och totalskörden förblev i stort sett på samma nivå trots minskande arealer. Undantaget är 1975 då stor brist på svensk matpotatis noterades.

Avreglerad potatismarknad i början av 1990-talet

I början av 1990-talet avreglerades potatismarknaden. Spannmål kom att bladanvändas i allt större utsträckning som bränneriråvara och fr.o.m. 1994 upphörde potatisodling för tillverkning av råsprit. Det nya seklet har fortsatt med ytterligare minskning av husbehovsodlingarna. För matpotatis har trenden varit att totalskördarna minskat, medan totalskördarna för potatis för stärkelse i större utsträckning bibehållits. En allt större del av totalskörden för matpotatis skördas numera som färskpotatis, uppemot 20 % av arealen har utgjorts av färskpotatis under senare år. Trots att potatis fortfarande är ett baslivsmedel för de allra flesta säljs alltmer potatis som tvättad produkt i mindre förpackningar med snävare storlekssortering och får då mer karaktären av en exklusiv grönsak.

// Ann-Marie Karlsson

hektskörd potatis

 

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s