Rapsen vinner

och arealen av rybs minskar. På 1970-talet odlades i genomsnitt 29 000 hektar rybs per år och 75 000 hektar raps. De senaste 10 åren har rybsodlingen krympt till drygt 3 000 hektar per år i genomsnitt medan runt 95 000 hektar har odlats med raps. Omfattningen av oljeväxtodlingen var störst under början av 1980-talet då runt 170 000 hektar användes för att odla oljeväxter. År 2016 var motsvarande areal 102 000 hektar.

raps

Höstrybs klarar svåra vinterförhållanden bättre än höstraps. Genom att höstrybs och vårrybs också mognar tidigare än rapsgrödorna har dessa grödor passat bra i de nordligare delarna av landet. Under den senaste 10-årsperioden har dock odlingen av höstrybs varit marginell och vårrybsarealerna har minskat. Istället har vinterhärdigare sorter och kanske även varmare klimat möjliggjort en kraftig ökning av den mer högavkastande höstrapsen. Det gäller särskilt Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder.

Jordbrukspolitiken påverkar valet att odla oljeväxter

Odlingen av raps och rybs var förhållandevis stor under 1970- och 1980-talen och kulminerade år 1990. Den nationella jordbrukspolitiken var under denna period inriktad på att det svenska behovet av oljeväxtfrö för vegetabilisk olja och  roteinfodermedel skulle täckas. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut och strax därefter planering för ett EU-inträde 1995 kom beredskapsmålen att minska i betydelse och numera finns inga målsättningar om produktionens omfattning, utom för ekologisk odling.

Totalskörden av raps och rybs hade en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Den minskade odlingen har förklarats med minskat ekonomiskt stöd, låga priser på världsmarknaden och bättre relativ lönsamhet inom spannmålsodlingen. Mot bakgrund av högre priser under 2000-talet har odlingen och därmed totalskörden av höstraps och i viss mån även vårraps åter visat en uppåtgående trend. Skörden av raps och rybs används numera framförallt som råvara för vidareförädling till matfett och för foder. Den tekniska industrin använder också en stor del av skörden, bland annat till biodiesel, hydrauloljor, sågkedjeolja m.m.

oljeväxter

Särskilda stöd till oljelin

oljelinNär Sverige blev medlem i EU tog oljelinodlingen fart. Inledningsvis utgick särskilda EU-stöd riktade till just linodling. Stödet per hektar var nästad dubbelt så stort om jordbrukaren odlade oljelin jämfört med om jordbrukaren odlade spannmål. Det ledde till att oljelin även odlades på arealer som inte var särskilt lämpliga. Linet behöver bland annat jämn tillförsel av vatten och har svårt att konkurrera med ogräs. Skördestatistiken visar att avkastningsnivåerna överlag var låga under den aktuella perioden. När stödnivåerna successivt minskade under de första åren av 2000-talet minskade även odlingsarealen, samtidigt som avkastningen per hektar ökade.

Höstraps ger högst skörd

Statistik gällande hektarskördar finns från början av 1950-talet. Trenden har sedan 1959-talet varit svagt ökande när det gäller avkastningsnivåer. Sedan slutet av 1990-talet har dock höstraps uppvisat en allt snabbare raps102ökningstakt och skillnaden i skördenivå jämfört med de övriga raps- och rybsgrödorna har efterhand blivit större.

På 1970-talet, då det förädlades fram sorter utan giftig erukasyra, började raps- och rybsoljan användas som livsmedel. Avkastningsökningen dämpades då under en period som en följd av att växtförädlingen inriktades på dessa kvalitetsförbättringar snarare än på högre skördeutbyte per hektar.

Vad gäller totalskörden utmärker sig tre år, åren 1989, 1990 och 2015 med skördar över 370 000 ton.

//Ann-Marie Karlsson

oljeväxt

Källor

Siffrorna kommer från Jordbruksverkets statistikdatabas och merparten av texterna har tidigare varit publicerade i boken Jordbruket i Siffror.

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Rapsen vinner

  1. Ping: Odling och skörd av spannmål de senaste 100 åren | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s