I genomsnitt användes 107 kg kväve per hektar gödslad areal för de grödor som skördades år 2016

I början av sommaren publicerade SCB officiell statistik över användningen av gödselmedel i jordbruket (MI 30 SM 1702).  Undersökningen görs var tredje år och denna, den senaste, avser växtodlingsåret 2016 vilket inbegriper höstsådden under hösten 2015. Kväve från både mineralgödsel och stallgödsel ingår i undersökningen.

Totalanvändningen av kväve från mineralgödsel ökar

Totalanvändningen till samtliga grödor av kväve i form av mineralgödsel ökade
med 9 400 ton mellan åren 2013 och 2016, medan kväve i form av stallgödsel minskade med 14 200 ton. Den genomsnittliga kvävegivan för gödslad areal beräknad på samtliga grödor var 107 kg per hektar. Det är samma hektargiva som för 2013.

Större hektargivor av kväve i höstsådda grödor

Användningen skiljer sig åt mellan enskilda grödor. År 2016 var användningen i spannmål i genomsnitt 117 kilo kväve per hektar. Mest kväve användes till höstvete med 157 kilo per hektar och minst till havre med 80 kilo kväve per hektar. Eftersom hektarskörden av höstsådda grödor som höstvete i medeltal är betydligt högre än för vårspannmål går det åt mer kväve till höstvete.

Användningen till sockerbetor och matpotatis var runt 110 kilo per hektar. För höstraps var användningen av kväve 162 kilo per hektar och för vårraps 107 kilo per hektar.

användning av kväve

Ökningen av kväve från mineralgödsel beror på större areal av höstvete

Eftersom användningen av kväve skiljer sig åt mellan olika grödor påverkar den totala odlingen av de olika grödorna den sammanlagda kvantiteten kväve som används. Mellan åren 2013 och 2016 ökade arealen höstvete med 165 000 hektar medan arealerna av vårsådda grödor minskade. SCB skriver därför att den viktigaste förklaringen till ökningen av användningen av mineralgödselmedel är den ökade arealen höstvete. Under år 2015 skördades också stora arealer höstvete med för låg proteinhalt vilket troligen ledde till ökade givor under 2016 för att undvika samma situation också 2016.

Den totala gödslade arealen minskade också med 40 000 hektar.

Minskningen av kväve från stallgödsel beror främst på förfinad beräkningsmetod

Beräkningsmetoden för att kalkylera kväve från stallgödsel förfinades inför 2016 gödselårs undersökning. Det innebär att minskningen av kväve från stallgödsel främst beror på att metoden blivit bättre. En ytterligare orsak är dock att antalet djur minskar. Antalet mjölkkor har t.ex. minskat med 4 % mellan åren 2013 och 2016.

Färre djurgårdar och färre djur innebär också att den areal som gödslas med stallgödsel har minskat mellan åren 2013 och 2016. Dessutom används en del stallgödsel i biogasanläggningar. Framför allt är det till slåttervall som minskningen har skett, där arealen som gödslas med stallgödsel har minskat från 56 till 49 procent.

Användningen av kväve per hektar störst i Skåne och minst i Norrland

Regionala skillnader i användningen av kväve beror på olika intensitet
i jordbruksdriften och på att grödfördelningen varierar mellan olika delar av
landet. Detta medför att de stora jordbrukslänen i södra Sverige använder en
större andel av kvävet än vad deras andel av grödarealen motsvarar. I Skåne är användningen av kväve 132 kg per gödslad areal medan den i Norrland är runt 70 kilo kväve per gödslad areal. Den andel som gödslas är också högre i Skåne (88 %) jämfört med Norrland (drygt 60 %).

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Produktionsmedel och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s