OECD har utvärderat jordbrukets och livsmedelssektorns innovationssystem.

OECD har utvärderat jordbrukets och livsmedelssektorns innovationssystem. Utvärdering bygger bland annat på den statistik som tas fram vid Jordbruksverket.

Förutom en kartläggning av innovationssystemet inkluderar utvärderingen rekommendationer om hur innovationstakten och produktivitetstillväxten kan öka hållbart, d.v.s hur jordbrukets konkurrenskraft kan öka utan att jordbrukets negativa klimat- och miljöpåverkan ökar. I samband med OECDs utvärdering görs diverse jämförelser med andra länder. Rapporten hittar du här.

Stark produktivitetstillväxt i svenskt jordbruk

OECD visar att produktivitetstillväxten i det svenska jordbruket har varit stark och att jordbruket har minskat sin negativa klimat- och miljöpåverkan. Produktivitetstillväxten har varit högre än genomsnitten för alla EU-länder. Tillväxten har dock varit lägre än för de 13 nyaste medlemsländerna, som har upplever snabb strukturförändring och produktivitetstillväxt när de integreras i den gemensamma marknaden och politiken.

Genomsnittlig årlig tillväxt i totalfaktorproduktivitet (2006-2016, %)

tab 1
Baserad på figur 2.13 i OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD Food and Agricultural Reviews, OECD Publications, Paris. Källa: EU-kommissionen (https://ec.europa.eu/agriculture/cap-indicators/context/2017/c27_en.pdf). Beräkningarna använder treårsgenomsnitt för att minska påverkan av vädereffekter.

Strukturförändringar är den viktigaste förklaringen till Sveriges höga produktivitetstillväxt. Strukturförändringarna kan förklaras av bland annat ökad konkurrens med andra länder och med andra sektorer i Sverige. Strukturförändringar har inneburit att viktiga produktionsfaktorer som mark och arbetskraft har allokeras till mer effektiva företag.

Åkermarken minskade betydligt långsammare än antalet gårdar. Under perioden 1990–2015 minskade antalet gårdar med i genomsnitt 1,6 procent per år. I genomsnitt minskade arealen per år med 0.34 procent i riket. Minskningen är ojämnt fördelad över landet och lägst i slättbygder. Samtidigt som antalet gårdar har minskat så har gårdarna blivit större.

Antal och andel gårdar efter storleksgrupp, arealviktad (1990–2015)

tab 2
Figur 2 i Jordbruksverket (2017), Jordbrukets produktivitet och strukturförändringar, rapport 2017:21. Källa: Jordbruksverket.

Jordbrukets negativa miljö- och klimatpåverkan har minskat

Sverige är ett av få OECD länder som har lyckat minska jordbrukets negativa miljö- och klimatpåverkan, utan att produktionen har minskat. Samtidigt som jordbrukets produktivitet har ökat har produktionen varit i stort oförändrad och produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan har minskat. Bland annat har jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskat (omräknat i koldioxidekvivalenter), enligt statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser (index, 1995-2016)

tab 3
Baserad på figur 2.22 i OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD Food and Agricultural Reviews, OECD Publications, Paris. Källa: FAOSTAT http://www.fao.org/faostat/en/#data/GT.

Jordbrukets negativa miljöpåverkan har också minskat. I jämförelse med andra OECD och EU länder så har det svenska jordbruket blivit mycket mer effektivt ibland annat i användningen av insatsvaror som energi, vatten och gödningsmedel. Ett exempel är växtodling där man lyckats öka sin produktion och samtidigt minska sin användning av bland annat kväve och fosfor.

Förändring i användningen av kväve och fosfor i odling av grödor samt förändring i värdet av producerade grödor (2002-2014, %)

tab 4

Baserad på figur 2.18 i OECD (2018), Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, OECD Food and Agricultural Reviews, OECD Publications, Paris. Källa: OECD (2017) Green Growth Indicators 2017. Förändringen i produktionen beräknas utifrån 2010 års priser och värdet är köpkraftsjusterat.

// Joel Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s