Så har vallen avkastat de senaste 100 åren

Det är ett torkår i år vilket är trevligt för semesterfirarna nu i juli, men inte så bra för jordbrukarnas skördar. För de som likt mig har en gul gräsplätt i trädgården som inte behövt klippas på sex veckor är det lätt att förstå att skörden inte blir så stor för jordbrukarna heller. I det här blogginlägget väljer jag därför att titta bakåt litet drygt 100 år och visa vallskördens storlek

Dåliga skördar 1918 och 1941

Av diagrammet nedan kan man se speciellt två tillfällen med riktigt dåliga skördar åren 1918 och 1941.

År 1918 drabbades  grödorna av torka och kyla från april till i mitten av juni och dessutom svår nattfrost i maj och början av juni. Det var alltför torrt väder även i augusti samt brist på mineralgödselmedel. Hö från odlad jord, eller slåttervall som det numera benämns, gav bara 1 900 kg per hektar det året. Slåttervallsavkastningen var ännu lägre år 1941 och även då var det torka och frostnätter under april, maj och juni samt brist på mineralgödselmedel på grund av avspärrningar under kriget som var förklaringen.

Andra år med lägre avkastning om än inte lika dramatiska är 1947, 1955 och 1974. År 1955 beräknades t.ex. totalskörden av hö, bli 3 506 000 ton, vilket understeg föregående års skörd med 1 425 000 ton eller 29 %. I samtliga fall var torka en av de bidragande orsakerna till den lägre skörden.

vall

Fakta om skördestatistiken från vår historiska statistikbok Jordbruket i siffror

Under början 1900-talet pågick fortfarande en omfattande omställning från bärgning av ängshö till odling av slåttervall på åkermark. Fram till år 1959 redovisades skörde-uppgifter om avkastning för naturlig äng. Statistik om totalskördar från naturlig äng redovisades för sista gången år 1940.  Då utgjorde skörden från naturlig äng runt 10 % av den totala  slåttervallsskörden från åkermark. Skördeavkastningen per hektar från den naturliga ängen låg under perioden 1913–1959 vanligen på cirka en tredjedel av avkastningen från slåttervallen. De kvarvarande ängarna var troligen förhållandevis marginella marker i jämförelse med de i hög grad nyuppodlade och alltmer välgödslade åkermarksvallarna. Det kan noteras att varken slåttervallen eller slåtterängarna visade någon nämnvärd ökning av avkastningsnivåerna under den aktuella perioden.

Under perioden 1961–1998, då statistiken baserades på provtagning, redovisades mestadels skördestatistik för både första skörd och återväxt (se figur 5 O). I återväxtskörden ingick även skörd från betad återväxt. Under den här perioden kunde en kraftig ökning av skördeavkastningen konstateras, samtidigt som en tydlig förändring av fördelningen skedde från den första skörden till återväxten. För åren 1993–1997 är statistiken bristfällig, dels därför att den enbart omfattar den första skörden och inte återväxten, dels därför att antalet jordbruksföretag som statistiken baseras på är begränsat. För åren 1998– 2001 saknas skördestatistik för slåttervall helt och hållet.

År 2002 återupptogs insamlingen av skördedata för slåttervall, nu baserad på information från ett urval av jordbrukare med vallodling. Denna statistik över skördenivåer i slåttervall ligger på en lägre nivå jämfört med då vallstatistiken byggde på provtagningsresultat. Det finns flera förklaringar till denna nivåskillnad, varav en är en metodteknisk förändring som innebar att uppgifter om skörden från betad återväxt som ingick i beräkningarna under provtagningsperioden inte kunde samlas in längre via intervjumetoden. En annan förklaring hänger samman med att antalet mjölkkor har minskat under perioden, samtidigt som arealen med slåttervall har ökat. Det innebär att förhållandevis stora vallarealer odlas extensivt, i första hand för att få gårdsstödet, eller för att få fram foder till fritidshästar.

Ytterligare en orsak till nivåskillnaden är den ökade andelen ekologiskt odlad vall. Hektarskörden av ekologiskt odlad slåttervall är runt 20–35 % lägre än avkastningen från den konventionellt odlade arealen. Andelen ekologisk slåttervall var år 1995 cirka 5 %, år 2007 var den 27 %. Sättet att tillvarata grovfodret har också ändrats. Det har blivit allt vanligare att skörda vallen som ensilage, inte som hö. Man skördar numera en mindre kvantitet med högre kvalitet.

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Skörd och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Så har vallen avkastat de senaste 100 åren

  1. Ping: Torkåret 1992 | Jordbruket i siffror

  2. Ping: Skördarna på 1940 och 1950-talet | Jordbruket i siffror

  3. Ping: Svårår, nödår och torrår 1867-1868 | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s