En liten titt på en undersökning om strukturen i jordbruket år 1916

Vi har ett spännande statistikår framför oss där vi t.ex.under våren kommer att publicera arrendepriser för de två senaste åren. Vi kommer förstås också att följa hur torkan syns i statistiken t.ex. hur priserna och slakten utvecklas.

En stor arbetsuppgift för oss på enheten i år blir att förbereda för 2020 års stora jordbrukscensus. Uppgifterna för enskilda företag är ju sekretessbelagda på ett sådant sätt att vi enbart redovisar statistik för grupper. Sekretessen varar dock inte för evigt. 70 år är en gräns. Det innebär att de enskilda formulären från lokalundersökningen 1916 finns att läsa digitalt hos Riksarkivet. Lokalundersökningen har ungefär samma innehåll som vår nuvarande jordbrukscensus. Den innehåller uppgifter om vilka grödor som odlades och hur många djur gården hade.

Jag letade med viss möda reda på min farfarsfars gård så att jag skulle kunna jämföra jämföra hans och farfarsmors gård med socknen, länet och resten av Sverige. På första sidan av formuläret stod att läsa…

allgunnaryda

… så vissa skrivningar är sig lika nu som då. Uppgifterna samlades in av Hushållningssällskapet som också besökt gården för att fylla i formuläret. På första sidan framgår att det fanns 1 sto, 4 kor, 1 ungnöt, 1 kalv, 4 baggar och tackor, 4 lamm, 3 grisar och 12 höns på gården som var 1/8 mantal.

På baksidan kan man läsa om växtodlingen. Trädgården var 0,2 hektar varav 0,03 hektar (inte mycket) användes för köksväxtodling. Det fanns 4,25 hektar åker, 4 hektar naturlig äng, 62,55 hektar skogsmark, 1 hektar övrig mark. Tillsammans blev det 72 hektar.

Frågorna som ställdes för att belysa vilka grödor som odlades på åkermarken visar att förutom arealen så var utsädesmängden viktig. Man frågar efter utsädessmängden både i kilo per hektar och totalt. Den som studerar siffrorna nedan ser dessutom att Hushållningssällskapets insamlare inte riktigt fått uppgifterna att stämma 0,10 hektar vårvete sått med 240 kilo per hektar blir inte 30 kilo totalt. Man frågade också efter föregående års skörd av de olika grödorna. Det innebär ju att man inte vet vilken areal som hör ihop med skörden så någon avkastning per hektar kan man inte räkna fram.

allgunnaryd

Min farfarsfars gård bestod alltså av 4,24 hektar åker. Var det litet eller mycket på den här tiden? SCB har digitaliserat äldre statistikpublikationer och jag kan se att ungefär 31 % av brukningsenheterna i Jönköpings län och 26 % av brukningsenheterna i riket fanns i gruppen mellan 2,01 och 5,0 hektar. Min farfarsfars jordbruk var alltså ungefär genomsnittligt stort.

Andel företag efter areal år 1916

allgunnarydaa

I Jordbruk och Boskapsskötsel kan man också se hur stor areal av olika grödor som odlades i Hultsjö socken där farfarsfar bodde och i Riket. En jämförelse visar att grödfördelningen på åkrarna var ungefär densamma som i socknen, men att den däremot skilde sig från hela Riket. Det var framförallt en större andel höstsådda grödor i riket. Just farfarsfars gård hade också en större andel ängsmark i förhållande till åkermarken än genomsnittet både i socknen och i riket.

//Ann-Marie Karlsson

allgunnarydast

 

 

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt, Arealer, Fascinerande fakta och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s