Det fanns 526 tusen hektar slåtterängar år 1927. År 2019 är arealen 12 tusen hektar men den har mer än fördubblats sedan år 2003.

På söndag är det ängens dag. En dag värd att firas och jag firar den genom att ta fram statistik om ängsmarkens utveckling de senaste 130 åren.

Ängs- och betesmark är jordbruksmark som inte kan plöjas som åkermark. Under 1900-talet har arealen ängs- och betesmark minskat. Samtidigt har markanvändningen på den del som finns kvar förändrats från att hö skördats på marken genom slåtter till att marken betas av kor, får och hästar.

Ängsmarken/Slåtterängen består av naturgräs som slås med lie och numera också andra skärande redskap. Gräset torkas till hö och används som foder på vintern. Betesmarken däremot betas av djuren under sommaren som ju namnet antyder. Ängsmarkerna hör till de jordbruksmarker som förändrats mest under de senaste 130 åren.

Slåttern minskar och betet ökar 1927-1944

Statistiken nedan är hämtad från vår historiska publikation ”Jordbruket i Siffror”. Den visar att det fanns 1,6 miljoner naturlig äng år 1891. Naturlig äng är mark som åtminstone i början av perioden i huvudsak skördades som foder. Arealen naturlig äng minskade under början av 1900-talet. Från och med 1927 genomförs statistiska jordbruksräkningar och ökningen mellan 1919 och 1927 beror främst på förändrad statistikinsamling. Under perioden 1927 till 1944 skiljer man i statistiken på

  • kultiverad betesmark/ordnad betesäng. Det vill säga mark som förbättrats genom att gödslas eller dikas
  • Betes- och ängsmark som inte förbättrats. Denna mark delas upp i:
    • slåtteräng, det vill säga mark som huvudsakligen skördades som foder och
    • annan betesäng det vill säga säga mark som betades.

Under perioden 1927 till 1944 är det tydligt att slåtterängen minskar  till förmån för betesmarken.

Åren 1951, 1956 och 1961 skiljer man inte längre på betesmark och slåtteräng. Däremot skiljer man fortfarande på kultiverad och naturlig betesmark. Statistiken visar att den kultiverade betesmarken är ungefär lika stor under perioden samtidigt som andelen kultiverad betesmark ökar från 74 % till 68 % eftersom den totala arealen betesmark minskar.

ängsamrk1927

Mest ängsmark i Norrbottens län åren 1927-1944

Eftersom ängsmarken, det vill säga slåtterängen, tydligt särskiljs från betesmark i Jordbruksräkningarna åren 1927-1944 är det en intressant period att studera. År 1927 fanns 30 % av ängsmarken, 156 tusen hektar, i Norrbottens län. År 1944 fanns fortfarande mest ängsmark i Norrbottens län, 61 tusen hektar, men andelen hade minskat till 26 %.  Ängsmarken i Norrbottens län består till stor del av myrar.

Jämförelsen nedan visar också att det fanns mer ängsmark i Norrland och i Skogsbygderna i södra och mellersta Sverige än det fanns i Slättbygderna. Oräknat Norrbottens- och  Västerbottens län minskar ängsmarken mellan 1927- 1944 mer i Skogsbygderna i Södra Sverige än de gör i Norrland.

änglän.jpg

Ängsmark har mer än fördubblats sedan år 2003

Numera finns stöd för att bruka ängsmark och för att restaurera ängsmark. Den ingår därför sedan 2003 i den officiella statistiken om jordbruksmarkens användning.

Sedan är 2003 har ängsmarken mer än fördubblats från 4 600 hektar år 2003 till 12 000 hektar år 2019. Diagrammet nedan visar att år 2019 finns den största delen av ängsmarken i Norrbottens län. Av den totala arealen ängsmark finns 32 % i Norrbottens län, så andelen är ungefär lika stor som i slutet av 1920-talet.

I Norrbottens län är det alltså den traditionella myrslåttern som har ökat. ”Ersättningen betyder mycket för att man ska ha möjlighet att bedriva skötseln av myrarna. Det finns också ett ökat intresse för den här typen av miljövård, tror Åsa Jonsson på Länsstyrelsen i Norrbottens län.

änglän

Vad är ängsmark och varför är den så viktig?

Ängsmark är mark som kontinuerligt utarmats på näring. Näringen förs bort genom slåttern samtidigt som markerna inte gödslas eftersom djurens gödsel tillförs åkern. Därav kommer också  talesättet ”Äng är åkers moder”.  Arter som kan leva på näringsfattiga marker har under århundradena gynnats på ängsmarkerna. Ängsmarken är därför vår artrikaste jordbruksmark helt skapad av jordbrukarnas sätt att bruka den och helt beroende av att marken fortsätter att brukas på samma sätt för att artrikedomen ska bestå.

Ängsmarken, precis som betesmarken, är svår att definiera och mäta eftersom gränserna mot såväl åker som skog och impediment ofta är oskarpa. Ängsmarkens värde för jordbrukarna och för samhället har varierat de senaste 100 åren, vilket också statistiken visar genom att den inte alls mäts under andra halva av 1900-talet. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var den ekonomiskt värdefull. Därefter behövs den inte längre i lika stor utsträckning till slåtter och bete. Under senare tid har miljövärdena uppmärksammats och ängsmarken ses återigen som viktig. 

Vad hände då med den ängsmark som inte finns mer? Under den första hälften av 1900-talet slutade betande djur att beta i skogen. Istället började ängsmarkerna betas i större utsträckning. En del ängsmarker omvandlades till åkermark. Framförallt i början av 1900-talet övergick den till åkermark när plogarna blev bättre och traktorerna kom. Under den senare delen av 1900-talet blev det vanligare att den ängsmark som inte heller behövdes som bete övergick till att bli skogsmark.

//Ann-Marie Karlsson

 

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s