Statistik om köttkonsumtion är alltid intressant. Det är också ett område med många olika definitioner och begrepp. I det här blogginlägget tittar jag på statistik om köttkonsumtion per person från FAO. Definitionen motsvarar det som vi kallar totalkonsumtion eller förbrukning/åtgång av kött när vi pratar om motsvarande statistik i Sverige. Enkelt uttryckt mäts det i ”slaktkroppsvikt” det vill säga kött med ben.
Jag har använt ett treårsgenomsnitt för de tre senaste år som finns tillgängliga vid FAO, det vill säga åren 2011-2013.
Diagrammet till höger visar att totalkonsumtionen av kött per capita i genomsnitt var 45 kilo åren 2011-2013. I genomsnitt var 35 % griskött, 33 % fjäderfäkött och 21 % nötkött. Får- och getkött svarade bara för 4 % av köttkonsumtionen. Övrigt kött som t.ex. inkluderar vilt, häst och kaninen samt innanmat som lever och njure svarade för 7 % av konsumtionen.
Siffrorna visar att det land bland länderna på 20 i topplistan där totalkonsumtionen av kött är högst per person är Australien, följt av USA, Nya Zeeland och Argentina. Sverige kommer på 36 plats, mittemellan Finland och Danmark.
Det är också intressant att titta på hur konsumtionen är sammansatt. I USA kommer hela 32 % från nötkött, medan motsvarande siffra på öarna Saint Lucia och Samoa är 6 % respektive 10 %. I Mongoliet kom mer än hälften av totalkonsumtionen av kött från får- och getter. På Island var motsvarande andel 23 %.
Österike är det land där andelen griskött är högst med 56 %. Medan motsvarande andel är 0 % i Kuwait och Mongoliet. Andelen fjäderfä högst på Saint Vincent och Grenadinerna.
Nedan har jag tagit fram statistik för några regioner i världen. Den visar att totalkonsumtionen av kött per person är högst i Oceanien och Nordamerika. Konsumtionen i Europa är ungefär lika hög som den i Sverige.
Den del av kött-konsumtionen som kommer från nötkött är något högre i Sverige än i Europa och i nivå med Nordamerika och Oceanien.
Men vad är nu detta, 80 kilo per person i Sverige! Borde det inte vara 82-83? Jo teoretiskt borde det det. FAO beräknar principiellt konsumtionen på samma sätt som vi i Sverige beräknar totalkonsumtion. Det vill säga genom att ta import + produktion – export. Den produktion som finns kvar fördelar de sedan på olika användning t.ex. människomat, djurfoder och industriändamål. Det som används till mat divideras till slut med befolkningen i landet. Anledningen till skillnaden är att man under beräkningarna i smådetaljer gör litet olika bedömningar om t.ex. vad som är kött, vad går till djurfoder, hur hanteras svinn, hur klassas olika varor i import och exportstatistiken. FAO försöker dock göra på samma sätt för alla länder och FAO-statistiken ger en spännande bild över hur konsumtionen skiljer sig åt i världen.
//Ann-Marie Karlsson
Om du vill göra egna tabeller och jämförelser klicka på länken FAOs-statistiksida till höger, välj därefter ”Data” och sedan rubriken ” Food Supply – Livestock and Fish Primary Equivalent” under huvudrubriken ”Food supply”
Jordbruket i siffror 