Korna skuttar ut på bete från 13 300 gårdar i år

Än är många betesmarkerna täckta av frost och snö. Men snart, snart…

är det dags för korna att springa ut på bete. Vi kommer inte att kunna besöka kosläppen i år. Men korna kommer att börja beta i år liksom de gjort alla år som vi haft kor som husdjur. Möjligen med den skillnaden att de nu skuttar ut och inte bärs ut som man kan läsa varit fallet när det varit ofärdsår tidigare i historien.

Vår statistik visar att det fanns kor på 13 300 gårdar när vi senast räknade i december 2019. Av de gårdarna var 3 170 gårdar med mjölkkor och 10 140 var gårdar som hade kor för uppfödning av kalvar.

Om jag räknar med också de gårdar som enbart har ungdjur och inte kor så blir det korastotala antalet gårdar med nötkreatur 15 600 gårdar i december 2019. Det är en minskning från 15 850 gårdar i juni 2019. Historiskt har vi under 1900-talet räknat antalet djur och antalet företag med djur i juni. För antalet gårdar med nötkreatur går denna statistik att följa från 1930-talet och framåt. Statistiken visar att 1932 fanns det 398 000 gårdar med nötkreatur.

Kor och andra nötkreatur har följt oss genom 1900-talet och också tidigare i historien. Audhumbla hette t.ex. den urko som finns med i den nordiska mytologins skapelseberättelse. Jag läser i Carin Israelsons avhandling ”Kor och människor” att kor fick en mer framträdande roll i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Antalet kor ökade, mjölkproduktionen ökade liksom efterfrågan på mejeriprodukter. Den totala mjölkproduktionen ökade t.ex från 1,3 miljonerkor ton i början av 1870-talet till dagens nivåer på runt 3,3 miljoner ton i början av 1910 talet. Hon skriver också om ett självförsörjningsjordbruk där foderbrist var ett stort problem och där kor var viktiga inte bara för mjölkproduktion utan också som dragdjur och för att ge både gödsel och kött. Det är nog inte en slump att ordet nöt i nötkreatur kommer från ett ord som betyder ”åtnjuta, nyttja, egendom”.  Carin  Israelsson skriver också om ett avsalujordbruk på litet större gårdar där produktionen av mjölk var viktigare.

1900-talet präglas av ökad avkastning, avel och en rationalisering som innebär färre och större gårdar. Det är lätt att glömma att för bara 40 år sedan i början på 1970-talet hade drygt 60 % av alla jordbruksföretag mjölkkor. Det innebär att det fanns mjölkkor på 96 000 gårdar. Nu är antalet drygt 3 000.

Så vilken betydelse har kon idag? Om foderbrist var ett problem för drygt 100 år sedan, så finns det snarare en oro idag att antalet kor inte räcker till för att beta de marker vi så innerligt gärna vill ska vara öppna. De marker som bidrar till ett vackert landskap och till den biologiska amkmångfalden. Samtidigt skapar också kon metan vilket inte är bra för klimatet. Kon har stor betydelse för ekonomin i jordbruket. Drygt 30 % av intäkterna i jordbruket skapas av mjölkföretag. Lägger vi till specialiserade köttföretag så skapas ytterligare 10 % av intäkterna i dessa företag.

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Husdjur och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s