1986 var året då tvåprissystemet för mjölk fick effekt och mjölkproduktionen minskade med 5 %

men det är nog inte därför 1986 är extra aktuellt i veckan, utan för att åklagaren har nyheter i utredningen om mordet på vår statsminister. Vi är ju många som kommer ihåg både vad vi gjorde morgonen vi fick reda på mordet, men också vad vi gjorde i slutet av april och början av maj när vi fick veta att vindarna fört med sig radioaktivt nedfall från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. 1986 var alltså året då vi funderade på om vi borde haft jodtabletter hemma och om vi vågade dricka mjölk. (Det vågade vi) Vi lärde oss om halveringstiden för olika isotoper av Cesium och att koncentrationen av dem mäts i Bequerel.

Det radioaktiva nedfallet påverkade jordbruket och den 2 maj meddelade Statens strålskyddsinstitut att alla mjölkkor skulle hållas inne och inte släppas ut på bete. Redan den 4 maj började man friklassa områden som inte drabbats så hårt t.ex. marker i Skåne, Blekinge och Halland.  Ännu den 27 juni hade dock 9 församlingar betesförbud. 3 av dessa församlingar låg i Gävletrakten och de andra inom Västernorrlands län. Under den långa period som korna inom de svårast drabbade trakterna var tvungna att fodras inne hade grovfoder måst köpas från andra delar av landet. Kvalitén på det inköpta höet hade varit mycket växlande och priset högt varför jordbrukarna gjorde ekonomiska förluster. Under första veckan av juli blev hela landet friförklarat vad gällde betessläppning. Inför vallskörden utformades en rad olika rekommendationer för brukarna så att de skulle få ett foder som innehöll så lite radioaktivitet som möjligt. Visst foder kasserades helt och t.ex. råd om att ta en högre stubb och kaliumgödsla infördes.

En del mjölk och kött från framförallt lamm kasserades också eftersom koncentrationen av cesium var högre än gränsvärdet. Det var 300 Bequerel per kilo under 1986.

Om du vill läsa mer om jordbruket år 1986 kan du hitta information i Jordbruksstatistisk årsbok från 1987 . Den finns skannad hos Statistiska Centralbyrån tillsammans med massor av spännande äldre statistik.

//Ann-Marie Karlsson

PS För de som inte var med 1986 innebar prissystemet att jordbrukaren fick ett högre pris 1985/86 2,70 per kilo för den mängd som jordbrukaren producerat tidigare år och endast 60 öre om denna ”kvot” överskreds. Tiden för tvåprissystemet är den enda tid då mjölkföretagen tydligt slutat växa. Det kan du se i denna presentation som kan ta litet tid att öppna. mjölkföretag efter storleksgrupp

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s