Ett gott recept på lammstek och så litet statistik

Påsken är här. Jag visade detta recept på lammstek redan förra året. Resultatet blev så gott att jag gärna vill visa det igen. Det är ett tips från tidningen Fårskötsel som som en kollega till mig gett en liten personlig touch.

Recept örtmarinerad lammstek

Tag en lammstek, urbenat lår, helst frusen. Beräkna åtgången och lägg till lite, brukar gå åt mer än normal portion (100-150 gr/person). Lägg lammsteken i ugnen, värmen ska vara ca 100 grader inte över. Tiden i ugnen beror på köttbitens storlek, men räkna med ca 3-4 timmar. Beroende på hur väl genomstekt du vill ha köttet så ska temperaturen vara mellan 65-70 grader när den är klar.

Ta ut köttbiten och bädda in den i marinad medan den är varm.

Marinad

  • Örtkryddor (ca 3 krukor på en lammstek på 1 kg), här kan man välja örtkryddor efter egen smak. Jag själv föredrar timjan, rosmarin och basilika.
  • 3 scharlottenlökar och 3 vitlöksklyftor. Det går bra att välja annan lök om man tycker bättre om någon annan lök, men vitlöken bör vara med.
  • 2-3 matskedar soya
  • 2-3 matskedar olivolja

Hacka kryddor och lök och blanda dem. Ta smörgåspapper (måste vara något som kan andas, inte tät plast). Lägg ett lager av de hackade kryddorna och lökarna på pappret. Lägg på köttet och lägg sedan på resterande blandning. Häll på Soya (muschroom) och olivolja. Ca 2-3 matskedar av varje.

Packa in köttet och lägg det kallt (kylskåp) i två dagar. Vänd gärna köttet någon gång.  Skär i tunna skivor och servera som tillbehör på påskbuffén, eller till potatissallad, gratäng.

Och så litet statistik

I diagrammet nedan studerar jag produktion, konsumtion, import och export av får- och lammkött. Konsumtionen beräknas som produktion +import- export.

Om jag jämför produktionen med konsumtionen kan jag se att vi konsumerar betydligt mer får-och lammkött än vi producerar i Sverige.

  • Den svenska produktionen av får- och lammkött steg från mitten av 1990-talet till år 2008. Därefter har den legat på ungefär samma nivå med ett hopp upp under torkåret 2018. De senaste två åren har produktionen sjunkit. Produktionen visas i den mörkgröna linjen i diagrammet.
  • Importen, den röda linjen i diagrammet, ökade stadigt från EU-inträdet år 1995 fram till år 2018. Därefter har importen minskat något.
  • Exporten, den streckade röda linjen i diagrammet, är försumbar
  • Konsumtionen, den gröna ytan i diagrammet, har stigit markant sedan början av 1990-talet. Vi kan dock se ett brott de senaste två åren då konsumtionen minskat.

De senaste 30 åren har den svenska marknadsandelen för lammkött sjunkit från 80 – 90% till 29 % år 2020. Vi importerar alltså knappt 70 % av det får- och lammkött vi konsumerar. Importen sker främst från Irland och Nya Zeeland.

Bondens pris för får- och lammkött

Vi har inte statistik över prisutvecklingen för får- och lammkött i konsumentledet. Jag kan däremot följa prisutvecklingen till lantbrukaren. I diagrammet nedan visar jag prisutvecklingen med utgångspunkt från år 2020. Det vill säga 2020 är basåret 100. Jag visar två linjer, dels prisutvecklingen i löpande priser och dels prisutvecklingen där jag justerat för inflationen och mäter utvecklingen i 2020 års prisnivå. Jag brukar göra så när jag visar en utveckling som inkluderar 1970-talet. Inflationen var så hög då att det är svårt att tolka graferna om man inte visar på inflationens betydelse.

Den gula inflationsjusterade linjen visar att priset till jordbrukaren sjönk under 1980-talet från en högsta nivå i mitten av 1970-talet. Omkring år 1990 förändrades jordbrukarstöden i Sverige så att stöd inte längre ingick i priset till jordbrukaren utan istället betalas det ut som arealbidrag eller djurbidrag. Studerar jag perioden efter 1990 kan jag se att priset till jordbrukaren sjönk under hela 1990-talet för att därefter vara konstant mellan åren 2000 och 2010. De senaste tio åren har priset ökat något speciellt de två senaste åren.

//Ann-Marie Karlsson

Antalet får- och lamm har minskat de senaste åren

Antalet får och lamm var som högst i juni åren 2010 och 2016 då antalet varierade omkring 600 000 djur. Därefter har antalet minskat med 100 000 och var 501 000 i juni år 2020.

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Animalieproduktion, Husdjur och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s