Nyfiken på långa tidsserier med jordbruksstatistik?

Under sommaren har vi arbetat med att göra de långa tidsserierna och den historiska statistiken lättare att hitta och använda. De senaste tio åren har vi gjort två publiceringar av äldre jordbruksstatistik.

  • År 2011 boken ”Jordbruket i siffror åren 1866-2007”, med tabellbilaga både som bok och som databastabeller.
  • År 2021 Basstatistik med årliga uppdaterade tidsserier som längst från 1866.

Jordbruket i siffror åren 1866-2007

Jordbruket i siffror

Bloggens namne boken Jordbruket i siffror är nu möjlig att ladda ner som pdf-fil. Bokens texter beskriver de förändringar som skett i jordbruket sedan 1866.

I boken finns också rikligt med beskrivningar över hur statistiken ursprungligen togs fram och vilka källor som använts. Här kan du läsa om djur, arealer, grödor, produktion, sysselsättning, import och export med mera.

Ända sedan den publicerades har bokens tabellbilaga funnits för nedladdning i vår statistikdatabas. Du hittar boken och tabellbilagan om du klickar nedan.

Jordbruket i siffror åren 1866-2007

Tabellbilaga till boken i statistikdatabasen

Långa tidsserier – Basstatistik om jordbruket åren 1866–2020

Statistikrapporten ”Långa tidsserier…” innehåller korta texter om jordbrukets utveckling sedan 1866 samt årliga databastabeller för basstatistik så långt dessa är möjliga. Vi kommer att uppdatera tabellerna varje år.

Jordbruket har, som andra näringar, förändrats de 150 år som de längsta tidsserierna speglar. I början av perioden pågick strukturrationalisering i form av laga skifte. Sjösänkningar och dikning bidrog till att ny åkermark odlades upp. Under efterkrigstiden har konkurrenssituationen, politiska beslut, teknikutveckling och mekanisering medfört en strukturförändring mot färre och större jordbruksföretag. Under de senaste 150 åren har jordbruksföretagen också i större utsträckning specialiserat sig på ett djurslag eller på växtodling.

Det fanns mest åkermark i Sverige från mitten av 1910‑talet till början av 1950‑talet med över 3,7 miljoner hektar. Åkermarken har därefter minskat till 2,5 miljoner hektar år 2020. Den svenska åkermarken domineras av vall och spannmål. Mellan 75 % och upp till 87 %, några enstaka år på 1970‑talet, har odlats med vall och spannmål.

Användning av växtskyddsmedel och mineralgödselmedel, avel och växtförädling har lett till högre avkastning från grödor och djur. När skördeavkastningen per hektar ökade under 1900‑talet kunde en allt större andel av produktionen gå till försäljning. Under den första 50‑årsperioden fram till år 1915 var den genomsnittliga totalskörden av spannmål 2,1 miljoner ton per år. Under de senaste 50 åren har den i genomsnitt varit 5,2 miljoner ton per år.

Totalskörd av spannmål 1865-2020, miljoner ton

Det finns jämförbar statistik över animalieproduktionen sedan 1939. Dåliga foderskördar och problem med foderimport under andra världskriget medförde foderbrist och utslaktning.

Produktionen av nöt‑ och fläskkött har därefter ökat under efterkrigstiden. Produktionen av kött från storboskap ökade framförallt under 1950‑ och 60‑talen och har sedan dess legat relativt stabilt kring 125 000 till 150 000 ton per år. Produktionen av gödkalv minskade fram till början av 1990‑talet och har därefter varierat mellan 3 000 och 5 000 ton per år.

Produktionen av griskött ökade från 127 000 ton vid krigsslutet till 330 000 ton i slutet av 1990‑talet. År 2020 hade produktionen av griskött minskat till 246 000 ton. Produktionen av fjäderkött var 17 gånger högre år 2020 än den var i början av 1940‑talet. De senaste 10 åren har produktionen av fjäderfäkött till och med varit större än produktionen av nötkött.

Produktion av nötkött, griskött och fjäderfäkött åren 1939-2020, tusen ton

Mjölkproduktionen påverkades också av de besvärliga åren på 1940‑talet och statistiken visar en tydlig reduktion av mjölkproduktionen omkring år 1942. Vid skiftet mellan 1940‑ och 50‑talet överträffades förkrigsproduktionen av mjölk som legat strax under 5 000 ton per år. Sedan följde en minskning och mjölkproduktionen föll under 3 000 ton vid början av 1970‑talet. En återhämtning skedde fram till mitten av 1980‑talet då produktionen ökat med cirka 600‑900 ton. Sedan dess har produktionen mestadels minskat och uppgick år 2020 till 2 773 ton.

Sedan 1971 har antalet mjölkkor halverats medan mjölkproduktionen per ko fördubblats.

Mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar särredovisas från 1971. För detta diagram har jag antagit att antalet kor för köttproduktion varit detsamma åren före 1971 som på 1970-talet, det vill säga jag har tagit bort 66 000 kor för uppfödning av kalvar från det totala antalet kor åren före 1971. Mjölkproduktion per ko är beräknad som årets produktion dividerad med antalet mjölkkor i juni. Samtliga linjer visas med som 5 års glidande medelvärde.

Siffrorna finns i vår statistikdatabas

I Statistikrapporten har vi gjort några tabeller. Du hittar dem om du klickar på länkarna nedan.

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s