Resultat och indikatorer för specialiserade mjölkföretag

Idag har vi publicerat en statistkrapport med resultat från den Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). Rapporten är ett komplement till den tidigare rapporten Jordbruksekonomiska Undersökningen 2019 som vi publicerade i mars. Skillnaden är att vi här använt EU-gemensamma principer för redovisningen. Det innebär att vi inte redovisar intäkter och kostnader för skog separat och att vi också har med egenproducerat foder i redovisningen. Det innebär att vi i denna rapport redovisar enligt samma principer som i den ekonomiska kalkylen för hela jordbruket (EAA).

I rapporten redovisar vi uppskattade totaler och uppskattade genomsnitt per företag för ett antal specialiserade driftsinriktningar.

  • Specialiserade mjölkföretag,
  • Specialiserade nötköttsföretag,
  • Specialiserade grisföretag,
  • Specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd.

Där så är möjligt har vi också delat upp redovisningen efter Riksområde. Ungefär 60 % av jordbrukets produktionsvärde i Sverige skapas av de specialiserade driftsinriktningar som vi studerar i rapporten. Specialiserade mjölkföretag skapar ungefär en fjärdedel av produktionsvärdet i Sverige, samtidigt som mer än 90 % av mjölkproduktionen sker i dessa företag.

Mjölkföretagen i riksområde 1, det vill säga företag belägna i slättbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 62 % av förädlingsvärdet brutto 2019. Företagen i riksområde 2, det vill säga i skogsbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 34 % medan företagen i riksområde 3 (norra Sverige) genererade 4 % av förädlingsvärdet brutto. Det här betyder att företag i södra och mellersta Sveriges slättbygder hade betydligt lägre kostnader i produktionen i förhållande till produktionsvärdet än vad mjölkföretagen hade i norra Sverige.

Förädlingsvärdet netto var negativt för mjölkföretag i riksområde 3, vilket betyder att specialiserade mjölkföretag i norra Sverige hade kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar som var högre än det totala produktionsvärdet.

Stöd och ersättningar delat med produktionsvärdet var 16 % i riksområde 1, 19 % i riksområde 2 och 48 % i riksområde 3. I norra Sverige fanns riktade nationella stöd och kompensationsstöd som gör att företag i norra Sverige fick betydligt mer stöd och ersättningar i förhållande till vad de producerade, jämfört med i övriga Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Bild över intäkter och kostnader i mjölköfretag efter riksområde

ve

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s