Stöd och ersättningar till jordbruksföretag i Sverige – så fördelades pengarna 2020

För stödåret 2020 har Jordbruksverket betalat ut 10,8 miljarder kronor i årliga ersättningar (dessa stöd söker lantbrukaren årligen i webbsystemet SAM Internet) samt investeringsstöd och startstöd om 534 miljoner kronor. Du hittar en beskrivning av de jordbrukarstöd och ersättningar som förekommit 2013-2020 längst ner i det här litet längre blogginlägget.

Därtill finns landsbygdsstöd exempelvis till bredband, Leader och kommersiell service. De bredare landsbygdsstöden behandlas inte i detta inlägg eftersom de inte riktas specifikt till jordbrukaremen har omfattat i genomsnitt cirka 1,2 miljarder kronor per år.

De absolut största stöden, både i antal stödmottagare och i medel, är gårdsstödet och förgröningsstödet. Dessa når drygt 55 000 stödmottagare och utgör cirka hälften av de årliga stöden. Kompensationsstödet utgör 11 % och nötkreaturstödet cirka 8 % av pengarna. Ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion utgör tillsammans med miljöersättningarna cirka 16 % av de årliga stöden.

Ersättningen till betesmarker och slåtterängar och kompensationsstödet har betalats ut till cirka 24-25 000 stödmottagare.

Figur 1. Andel av medel som betalats ut som jordbrukarstöd, investeringsstöd och startstöd 2020 fördelat på stödform.

Tittar man länsvis fördelas stöd och ersättningar olika över landet. De största stöden, gårdsstödet och förgröningsstödet, betalas ut per hektar jordbruksareal och detta leder till att de län som har störst arealer, Skåne, Västra Götaland och Östergötland också får störst andel av stöden. Efter dessa följer Kalmar och Jönköpings län som har något mindre arealer men där en större andel utgörs av betesmarker och där det också finns förhållandevis många nötkreatur. Jönköpings län och Kalmar län får också en del kompensationsstöd. Femte största stödpengen får Västerbottens län men där kommer till hälften från kompensationsstöd och nationella stöd.

Figur 2. Totala jordbrukarstöd per län 2020, miljoner kronor

Bilden nedan visar den regionala fördelningen av jordbrukarstöden i landsbygdsprogrammet. Även miljöersättningar, kompensationsstöd och stöd till ekologisk produktion baseras till stor del på arealer och län med större arealer har potential att ha högre stöd. Landsbygdsersättningarna visar också en utbredning utifrån hur många ersättningar som lantbrukarna i länet söker. Totalt sett har Västergötland fått 17  % av stöden och Skåne 15 % år 2020. Tittar man på landsbygdsersättningarna i figuren nedan så kan man se att lantbrukarna i Västra Götaland söker fler av landsbygdsersättningarna än till exempel Skåne och Västergötland.

Störst del av medlen som betalats ut som ersättning till betesmarker och slåtterängar har gått till Västra Götaland, Kalmar län och Norrbottens län medan Västra Götaland, Skåne och Östergötland får störst andel av utbetalningarna för ekologisk produktion. 

stöd per län

Den sista figuren visar varje läns fördelning av utbetalningarna på olika stöd. Här syns tydligt att kompensationsstöd och nationella stöd utgör en större andel av stödpengarna i nordliga län och i skogsbygderna men också att djurvälfärdsersättningar utgör en förhållandevis stor andel på Gotland och i Hallands län.

// Marie Törnquist

Figur 4. Gårdsstöd, nötkreatursstöd och landsbygdsersättningar exklusive projekt- och företagsstöd per län 2020, miljoner kronor

Beskrivning av stöden

Gårdsstödet 2005-

Det är obligatoriskt för medlemsländerna att erbjuda gårdsstöd till lantbrukarna. Nästan all jordbruksmark i Sverige är för närvarande berättigad till gårdsstöd.

De tidigare produktionskopplade jordbrukarstöden (arealersättning och djurbidrag) ersattes år 2005 med ett nytt stöd, gårdsstödet, som är helt frikopplat från produktionen. Jordbrukaren kan få gårdsstödet för all jordbruksmark, det vill säga både för åkermark och för i stort sett all betesmark, som jordbrukaren brukar och redovisar i SAM-ansökan.

Vid CAP-reformen 2014 beslutade Sverige att stödbeloppet per hektar ska bli lika högt över hela landet, för både åker och betesmark. Utjämningen gjordes successivt mellan 2015 och 2020 och nivån är nu samma i hela Sverige.

För att få fullt gårdsstöd måste jordbrukaren uppfylla de så kallade tvärvillkoren. Det innebär att jordbrukaren ska sköta all sin jordbruksmark enligt vissa skötselkrav och att följa regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa.

För att få gårdsstödet utbetalt måste jordbrukaren också ha stödrätter som motsvarar arealen. Stödrätterna tillhör jordbrukaren och är inte kopplade till marken och går att överlåta genom försäljning eller uthyrning.

Förgröningsstöd 2015-2022

Från 2015 överfördes en del av gårdsstödet till ett nyskapat förgröningsstöd. Förgröningsstödet är hårt kopplat till gårdsstödet. Den som söker gårdsstöd söker automatiskt också förgröningsstöd. Syftet med förgröningsstödet är att stödja jordbruksmetoder som gynnar klimatet och miljön. Kraven är:

  • gröddiversifiering på åkermark
  • ekologiska fokusarealer på åkermark
  • bevarandet av permanenta gräsmarker.

Företag med ekologisk produktion har ett generellt undantag från dessa krav och uppfyller alltså automatiskt villkoren för förgröningsstödet.

Kravet på gröddiversifiering innebär att minst två grödor måste odlas av den som brukar mer än 10 hektar åkermark och minst tre grödor av den som brukar mer än 30 hektar åkermark. Det finns vissa undantag från grundkravet på att odla tre grödor varav de vanligaste gäller företag i norra Sverige som aldrig behöver odla fler än 2 grödor och företag där en stor del av den brukade arealen är vall.

För ekologiska fokusarealer (EFA) gäller att minst 5 % av åkermarken ska upptas av EFA. Som EFA räknas t.ex. träda, salix, vissa kvävefixerande grödor som ärtor, åkerbönor och klöver, obrukade fältkanter och vallinsådd i huvudgröda. Olika koefficienter appliceras på olika fokusarealer för att få fram den totala EFA-arealen. Företag i områden med mycket skog och företag med stor andel gräsmark, träda eller baljväxter är helt undantagna från EFA-kravet.

För bevarandet av permanenta gräsmarker gäller att permanent gräsmark inte får minska med mer än 5 % på nationell nivå. På företagsnivå innebär det att till dess minskningen blir större finns det endast ett förbud mot att plöja betesmarker i Natura 2000-områden. Om minskningen blir större än 5 % kan omställningsförbud och återställningskrav användas.

Stöd till unga jordbrukare 2015-

Från 2015 infördes ett nytt direktstöd för unga jordbrukare. Med unga jordbrukare avses högst 40 år gamla jordbrukare som dessutom ska ha en ledande ställning i verksamheten och vara relativt nystartade (det får ha gått högst 5 år sedan personen etablerade sig i branschen). Stödet betalas per gårdsstödsberättigad hektar för som mest 90 hektar och som längst under 5 år.

Nötkreatursstöd 2015-

Liksom många andra länder valde Sverige vid CAP-reformen 2014 att stöd som kopplas till produktionen av en viss gröda eller animalieprodukt. 2015 infördes därför i Sverige ett nytt direktstöd för nötkreatur. Stödet ges till nötkreatur över 1 års ålder och stödbeloppet baseras på den tid djuret befunnit sig på företaget.

Ett medlemsland har endast i begränsad utsträckning rätt att införa EU-finansierade produktionsstöd inom jordbruket.

Tillfälliga stöd

Torkstöd 2018-2019

För att hjälpa lantbruket hantera konsekvenserna av den svåra torkan 2018 infördes ett krisstöd kallat torkstöd åren 2018 till 2019. Totalt betalade Jordbruksverket ut cirka 1,5 miljarder kronor i torkstöd under 2018 och 2019.

Mjölkstöd 2015-2017

För att mildra effekterna av den mjölkkris som uppstod bland annat på grund av svag efterfrågan i Asien, importstopp på mejeriprodukter i Ryssland och efter att produktionskvoterna slopas i EU, infördes flera åtgärder inom CAP. EU vidtog bland annat åtgärder för att stabilisera marknaden som exempelvis intervention och privat lagring.

Direkt till svenska mjölkföretag utbetalades två stöd:

  1. Stöd för minskning av mjölkproduktionen (även kallat produktionsminskningsstöd) betalades ut till producenter som minskade mjölkproduktionen under perioden oktober 2016 till januari 2017 jämfört med samma period föregående år. Stödmottagarna kunde som mest få ersättning för 50 % av reduceringen av produktionen. Stödnivån låg på 1,30 sek per kg. Ca 440 stödmottagare som minskat produktionen med sammanlagt 19 000 ton fick reduceringsstödet för cirka 13 000 ton.
  2. Extraordinärt anpassningsstöd till mjölkproducenter (även kallat mjölkkrispeng). För 2016 kunde mjölkproducenter som anslutit sig till kvalitetssäkringsprogram få 2 öre per kg levererad kvantitet mjölk.

Kompensationsstöd

Syftet med kompensationsstödet är att främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till att bevara landsbygden och till att bevara och främja hållbara jordbrukssystem. Syftet uppnås genom att kompensera lantbrukare för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begränsningarna för jordbruksproduktionen i det berörda området. Sverige differentierar dessutom stödet beroende på gårdens djurtäthet och vad som odlas på marken.

Stödet riktar sig till områden som har sämre förutsättningar för livsmedelsproduktion än andra regioner (Areas Facing Natural Constraints, ANC). I Sverige utgår kompensationsstöd till hela norra Sverige, delar av skogs- och mellanbygderna i södra och mellersta Sverige samt vissa områden på Öland och Gotland. För arealer med grovfodergrödor finns krav på djurinnehav av antingen nötkreatur, tackor eller getter. Ersättningsnivån bestäms av den djurtäthet företaget har och i vilket stödområde företaget är beläget. För arealer med växtodlingsgrödor som spannmål eller oljeväxter eller arealer med extensiva grödor finns inget krav på djurhållning och ersättningsnivån bestäms endast av i vilket stödområde företaget är beläget.

Nationellt stöd till norra Sverige

I samband med Sveriges anslutning till EU fick Sverige, liksom Finland, rätt att lämna nationellt stöd till vissa områden på grund av de utmaningar som finns för jordbruk på nordliga breddgrader. Stödet är helt finansierat av svenska staten och det huvudsakliga syftet är att säkerställa att lantbruket i norra Sverige finns kvar.

Det nationella stödet ska bidra till att jämna ut de inkomstskillnader som uppstår mellan norra Sverige och övriga Sverige på grund av de svagare produktionsförutsättningarna i norra Sverige. Stöd lämnas till mjölk-, slaktsvins- och äggproduktion, för transport av mjölk, för suggor och getter samt odling av potatis, bär och grönsaker. 

Miljöersättningar

Varje medlemsstat måste sätta av 30%  av de EU-medel som används till landsbygdsprogrammet till miljö- och klimatåtgärder. I Sverige görs detta till stor del genom miljöersättningar vars syfte är att minska jordbrukets belastning på miljö- och klimat.

Reglerna på EU-nivå säger att utbetalningarna ska ersätta de kostnadsökningar eller intäktsbortfall som en åtgärd medför.

Lantbrukaren måste förbinda sig att utföra en åtgärd i fem år i ett så kallat åtagande.

Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar

Syftet med ersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar är att bevara och förstärka hävdgynnande natur- och kulturmiljövärden.

Ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar lämnas för betesmark och slåtteräng med allmänna värden samt betesmark och slåtteräng med särskilda värden. Ersättning lämnas också för alvarbete på Öland och Gotland, mosaikbete, gräsfattiga marker och skogsbete. Därutöver kan man på vissa marker få ersättning för kompletterande åtgärder, så kallade komplement, exempelvis bränning, efterbete, eller lieslåtter. Ersättningsnivån beror på vilken sorts mark eller vilken kompletterande åtgärd det rör sig om.

Miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar.

Syftet med ersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar och miljöinvesteringen för engångsröjning är att återställa den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i slåtterängar, betesmarker, skogs- och fäbodbeten som helt eller delvis försvunnit genom att hävden upphört.

Utrotningshotade husdjursraser

Syftet är att bevara den genetiska resursen som våra husdjur utgör. Egenskaper som en gång funnits i äldre raser kan på grund av omvärldsförändringar åter komma till nytta.

Ersättning lämnas för att hålla djur av raser som finns med på EU:s lista över utrotningshotade svenska husdjursraser, t.ex. fjällko, gutefår, lantrasget och linderödssvin. Alla djur ska vara renrasiga.

Vallodling

Syftet med vallstödet är att bidra till en hållbar växtodling.

Ersättningen för vallodling går enbart att söka på åkermark som ligger utanför områden med kompensationsstöd. Med andra ord ges denna ersättning enbart i slättbygd.

För att berättiga till stöd måste vallen ligga obruten och vara huvudgröda i minst tre odlingssäsonger och den ska skördas eller betas varje år. Arealen kan variera plus/minus 20 procent under den femåriga åtagandeperioden.

Minskat kväveläckage

Syftet är att minska kväveutlakning och fosforförluster från åkermark.

Ersättning kan lämnas för de två åtgärderna fånggröda och vårbearbetning. De bägge åtgärderna kan kombineras på samma mark. Stödet lämnas i nitratkänsliga områden i södra Sverige.

Våtmarker och småvatten

Det finns två stöd för våtmarker och småvatten, dels en miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker och småvatten, dels ett stöd för skötsel av dem. Syftet med ersättningarna är att öka arealen våtmarker i odlingslandskapet och att förbättra funktionen i de våtmarker som redan finns. Våtmarkerna kan minska de negativa effekterna av växtnäringsläckage och bevara och förstärka den biologiska mångfalden. De fyller även andra viktiga funktioner som att upprätthålla grundvattennivån, öka variationen i landskapet och förbättra möjligheten till människors rekreation. Med våtmark menas ett vegetationstäckt område där vattenytan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån får variera med de naturliga säsongsvariationerna. Med våtmark menas här även småvatten och dammar.

Skyddszoner

Syftet med ersättningen är att minska ytavrinningen, erosionen och läckaget av näringsämnen från åkermark. Skyddszonerna minskar även risken för att växtskyddsmedel hamnar i sjöar och vattendrag. Syftet är också att gynna växt- och djurliv. Ersättningen riktas till nitratkänsliga områden i södra Sverige.

Ersättning kan ges för skyddszon mot vattendrag eller anpassade skyddszoner. I tabell 9.4 kan man se att många åtaganden gick ut 2014. Det gick inte söka nya åtaganden förrän år 2016, vilket medförde en låg ersättningsnivå år 2015.

Fäbodar

Syftet med dessa miljöersättningar är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och biologiska mångfald.

Från 2015 finns en separat miljöersättning för fäbodbete. Under programperioden 2007 till 2013 ingick det i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Länsstyrelsen skriver en fäbodplan med skötselvillkor och fastställer arealen i det 5-åriga åtagandet.

Ersättningen till fäbodar består av fyra delar:

  • Fäbod i bruk – en fast ersättning per år och fäbod. Fäboden måste vara godkänd av länsstyrelsen enligt vissa kriterier och det finns krav på att ett minsta djurantal måste hållas.
  • Kompletterande fäbod –  om det finns flera fäbodar som brukas gemensamt kan ersättning lämnas även för kompletterande fäbod.
  • Fäbodbete – ersättning för skötsel av fäbodbete. För den mark som erhåller stöd för fäbodbete finns krav på en minsta djurtäthet.
  • Särskild skötsel fäbodbete – ett komplement som är aktuellt om länsstyrelsen fastställer särskilda skötselvillkor.

Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion

Syftet med ersättningarna är att öka andelen ekologisk produktion och att få till stånd positiva effekter på miljö, klimat, djurhälsa och landsbygdsutveckling. Ekologisk produktion har positiva effekter på markens långsiktiga produktionsförmåga och på biologisk mångfald.

Ersättning lämnas till jordbrukare med ekologisk odling med eller utan ekologisk djurhållning. Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas i form av en extra ersättning för mark som ingår i ett åtagande för ekologisk växtodling.

För att få ersättningen för ekologisk produktion går man, liksom för miljöersättningarna, in i ett femårigt åtagande. Vidare finns en ersättning för omställning till ekologisk produktion med i stort sett samma villkor, men med tvååriga åtaganden.

Djurvälfärdsersättningar

Syftet med stöden är en förbättrad djurvälfärd. Det kan till exempel vara förbättrad omvårdnad och förbättrad utfodring. 2020 fanns tre olika djurvälfärdsersättningar:

  • Ersättning för extra djuromsorg för suggor – ges bland annat för att mottagaren har en produktionsplan, gör analyser av foder, vatten och strömaterial, gör hullbedömning, har rutiner för utfodring och gör produktionsuppföljning.
  • Ersättning för extra djuromsorg för får ges bland annat för att mottagaren har en produktionsplan, gör analyser av foder, vatten och strömaterial, gör hullbedömning, har rutiner för utfodring och gör produktionsuppföljning.
  • Ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor går att söka för nötkreatur som är avsedda för mjölkproduktion och som är över 24 månader gamla. För att få ersättning måste man verka klövarna på alla mjölkkor och kvigor i åtagandet med vissa intervall, ha rutiner för att kontrollera, bedöma och följa upp klövhälsan i besättningen, behandla eventuella klövsjukdomar samt använda en certifierad klövvårdare för verkningarna.

Stöd till investeringar i landsbygdsprogrammet

Det finns flera olika stöd och ersättningar i landsbygdsprogrammet, bland annat företags- och projektstöd och stöd till miljöinvesteringar. Syftet med företagsstöden är att öka konkurrenskraften inom jordbruket, skogsbruket, rennäringen, trädgårdsområdet och livsmedelsförädlingen. Syftet är också att öka livskvaliteten och diversifiera ekonomin på landsbygden. Med företagsstöd menas att stödet är knutet till ett befintligt eller nystartat företag. Projektstödet ska verka för en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden, bredda och stärka landsbygdens näringsliv och stärka konkurrenskraften inom den gröna näringen. Projektstöd kan sökas av till exempel organisationer, ideella och ekonomiska föreningar inklusive stiftelser och sammanslutningar.

Startstöd

Startstödet är en startpremie som man kan söka första gången man startar ett jordbruksföretag, förutsatt att man är yngre än 40 år. Till skillnad från stödet till unga jordbrukare är det inte kopplat till företagets storlek utan är ett fast engångsbelopp som är lika för alla (för närvarande 250 000 kronor).

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Stöd och ersättningar till jordbruksföretag i Sverige – så fördelades pengarna 2020

  1. Pingback: 36 % av intäkterna vid specialiserade fårföretag kommer från stöd och ersättningar | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s