Nötkreaturen födda år 2017 – slaktstatistik för hondjuren

I den publicerade rapporten Nötkreaturssektorns uppbyggnad – En analys av struktur och slakt i nötkreaturssektorn följer vi kalvarna som föddes i Sverige 2017 genom de första 3,5 – 4,5 åren i livet. I korta inlägg här i bloggen, gör vi små utdrag ur rapporten och skriver om de olika händelser som registrerats i Nötkreatursregistret fram till och med i juni 2021. Utvecklingen över tid lyfts fram genom jämförelser med årskullen 2008.

Det här blogginlägget belyser slakten av hondjur. Vi har i ett tidigare blogginlägg beskrivit slakten av handjur.

Alla hondjur som slaktats fram till och med juni 2021

Av de totalt 250 300 hondjur som föddes år 2017 hade drygt 36 % av dem födda i ett mjölkföretag och drygt 58 % av dem födda i ett dikoföretag slaktats fram till i juni 2021. Den genomsnittliga åldern vid slakt för mjölkdjuren var 32,1 månader och för köttdjuren 26,8 månader, detta utslaget på all slakt, det vill säga inklusive kalvslakt och hemslakt.

Av de slaktade hondjuren födda i ett mjölkföretag var det 46 % som hade kalvat med minst en levande eller dödfödd kalv, motsvarande andel för hondjuren födda i köttföretag var 17 %.

Av dem som klassificerats på ett slakteri, var fördelningen för mjölkdjuren drygt 39 % vardera i kategorierna Kviga och Ungko, medan 17 % klassificerades som Ko. Resterande hondjur var klassificerade i kalvkategorierna.

Motsvarande siffror för hondjuren födda i dikoföretag var 76 % i kategorin Kviga, 15 % i kategorin Ungko och knappt 6 % klassificerades i kategorin Ko.

Så här såg det ut när hondjuren slaktade fram till och med tredje levnadsåret valdes ut

För att få ett litet bättre grepp om produktionen av nötkött från ungnöt bland hondjuren, gjordes en selektering på hondjur som slaktats fram till och med tre års ålder. Den avgränsade gruppen omfattade nästan 35 500 av hondjuren födda i mjölkföretag och drygt 48 900 av hondjuren födda i dikoföretag, vilka antingen slaktats på slakteri eller hemma på gården.

Genomsnittsålder vid slakttidpunkten

Flertalet av hondjuren i gruppen som slaktades fram till och med tredje levnadsåret var sådana som inte hade kalvat. Detta gällde för 74 % av dem födda i mjölkföretag och för 92 % av dem födda i köttföretag. Den genomsnittliga slaktåldern för detta urval var 24,7 månader för mjölkdjuren och 23,3 månader för köttdjuren.

Det var därmed alltså endast 26 % av hondjuren födda i mjölkföretag och 8 % av dem födda i köttföretag som hade kalvat. De flesta av dem hade kalvat bara en gång. Endast 2,5 % av de kalvade mjölkdjuren och 4,4 % av köttdjuren hade kalvat flera gånger.

Genomsnittsåldern vid slakttidpunkten för dem som hade kalvat var 31,2 månader i båda produktionsinriktningarna.

Genomsnittsåldern för samtliga slaktade, både hondjur som kalvat och sådana som inte kalvat, fram till och med tre år var för de födda i mjölkföretag 26,4 månader och för de födda i köttföretag 23,9 månader.

Klassificerade som inte kalvat

I Tablå A redovisas de djur som slaktats på slakteri och som inte hade kalvat. Av denna statistik framgår, inte överraskande, att hondjuren födda i dikoföretag var tyngre vid lägre åldrar än sina medsystrar födda i mjölkföretag. Trots att hondjuren klassificerade som Kviga födda i ett dikoföretag var mer än två månader yngre i genomsnitt, låg medelslaktvikten 5 kg över kvigorna födda i mjölkföretag.


Tablå A. Antal klassificerade hondjur till och med tre års ålder som ej kalvat eller fått någon dödfödd kalv, födda i mjölk- och dikoföretag år 2017. Medelålder och medelslaktvikt per slaktkategori.

Klassificerade som kalvat

I Tablå B redovisas de hondjur som hade kalvat under sin livstid och slaktats på ett slakteri. Den vanligaste klassificeringen var Ungko i båda produktionsinriktningarna, 78 % för mjölkdjuren respektive 56 % för köttdjuren. Positivt för hondjuren födda i dikoföretag var den höga andelen i kategorin Kviga och låga andelen i kategorin Ko.

Tablå B. Antal klassificerade hondjur till och med tre års ålder som fått minst en levande eller dödfödd kalv, födda i mjölk- och köttföretag år 2017. Medelålder och medelslaktvikt per slaktkategori.

Tydliga skillnader i slaktvikter om hondjuren kalvat eller ej

Statistiken över de två grupperna ej kalvat och kalvat visar på tydliga skillnader i medelslaktvikter. Det kostar såklart energi för djuren att producera både kalv och mjölk. Medelslaktvikterna i samtliga kategorier låg lägre, cirka 27–46 kg, för de mjölkdjur som fött en eller flera kalvar än för de som aldrig kalvat. För köttdjuren var skillnaderna inte lika stora, 27–29 kg lägre för Ko och Ungko och 13 kg lägre för Kviga.

Med båda grupperna sammanslagna så klassificerades 85 % i kategorin Kviga av köttdjuren och 57 % av mjölkdjuren. Kvigorna födda i köttföretag slaktades i genomsnitt 2,2 månader tidigare än mjölkdjuren.

Kriterierna för kategori Ungko och Ko är att hondjuret har kalvat. Av Tablå A framgår att det framför allt fanns en ganska stor andel hondjur kategoriserade som ungkor, men även som kor. Det kan tyckas anmärkningsvärt att dessa kategorier förekommer i gruppen ej kalvat. Flera orsaker kan finnas till förekomsten. En sådan kan vara att djurägaren vid leverans uppgivit ”ko” på intransportsedeln, fast djuret egentligen varit en kviga. Individuella skillnader på slaktkroppens utseende och registerfel är andra möjliga orsaker.

Ytterligare anledningar kan vara att det trots allt är djur som har kalvat eller fått en dödfödd kalv utan att detta varit registrerat. Hondjur som ej kalvat födda i dikoföretag vilka kategoriserats Ungko är nästan 6 månader äldre än de som kategoriserats Kviga, detta utan att slaktvikten ökat med en normal tillväxt under den tiden. Registrering av dödfödslar i Nötkreatursregistret är inte tvingande, ett mörkertal där är mycket troligt. Den högre åldern och förhållandevis låga slaktvikten/tillväxten även för hondjuren födda i mjölkföretag talar också för en sådan förklaring.

Figur A och B illustrerar fördelningen av klassificerade hondjur födda i mjölk- och köttföretag år 2017, till och med levnadsvecka 183–235.

Figur A. Antal klassificerade hondjur födda i mjölkföretag år 2017, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Figur B. Antal klassificerade hondjur födda i dikoföretag år 2017, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Jämförelse med hondjuren i populationen 2008

Fram till och med tredje levnadsåret så slaktades en större andel hondjur av både mjölk- och köttdjur i årskullen 2017 än vad som var fallet för årskullen 2008. Det förhållandet gäller särskilt för mjölkdjuren. I årskullen 2008 slaktades 2 % av mjölkdjuren levnadsår ett, 3,5 % levnadsår två och drygt 12 % det tredje levnadsåret, totalt 17,7 %. För årskullen 2017 var motsvarande siffror 1,6 %, 5 % och 16,6 %. Totalt 23,2 %.

När det gäller hondjuren födda i dikoföretag var ökningen totalt inte lika stor. I årskullen 2008 slaktades 46,7 % fram till treårsdagen, i årskullen 2017 hade 49,4 % slaktats under samma period. Däremot visar statistiken på andra förändringar i utslaktningsmönstret för köttdjuren: en lika stor andel, 22,2 % slaktades under levnadsår två i båda årskullarna, medan det fanns en tydlig växling mellan slakten levnadsår ett och tre. I årskullen 2008 slaktades 6,9 % av de födda hondjuren i köttföretag under levnadsår ett, en andel som minskat till 2,3 % i årskullen 2017. Istället slaktades 24,8 % under levnadsår tre i gruppen 2017, mot 17,5 % för de födda år 2008. Uppgifterna redovisas i Tablå C.

Tablå C. Antal slaktade hondjur i mjölk- och köttföretag födda år 2008 och 2017 per levnadsår, samt andel slaktade av antal födda i respektive produktionsinriktning och årskull

Figurer över fördelningen av slaktkategorier har tagits fram även för hondjuren födda år 2008 och omfattar samma levnadsperiod som för populationen 2017; till och med levnadsvecka 183–235. Se Figur C och D.

Figur C. Antal klassificerade hondjur födda i mjölkföretag år 2008, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Figur D. Antal klassificerade hondjur födda i köttföretag år 2008, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Förklaringar till skillnaderna i utslaktningsmönster mellan årskullarna, kan delvis sökas i torkåret 2018, med den dåliga betestillväxten som följd. Annat som påverkar är olika förutsättningar på marknaden och i stödsystemen under de två tidsperioderna, men detta analyseras inte vidare här.

/Carina Einarsdotter

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Animalieproduktion och märktes . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s