Endast 3- 4 procent av vallskörden bärgas som hö

Profilbild vallsköred

Första skörden av vall är redan skördad på många håll i landet. De vita ensilagebalarna har börjat titta fram på åkrarna. Förra året gav vi SCB i uppdrag att sammanställa tidigare opublicerade delar av skördeundersökningarna som visar hur stor del av vallskörden som bärgas som hö och hur mycket som bärgas som ensilage för åren 2017 och 2019.

I diagrammen nedan kan du se att år 2017 bestod 2,6 % av den inbärgade vallskörden av hö. År 2019 var andelen litet högre 4 %. Hö bärgas främst under förstaskörden.

Diagram över andel hö och total inbärgad höskörd

Från hässjning till skulltorkning till ensilering

dekorationsbild skörd med hässja

I diagrammet nedan kan du se utvecklingen sedan år 1956 inklusive åren 2017 och 2019. Det går tydligt att se utvecklingen från en tid på 1950- och 1960-talet då hässjning och krakning dominerade.

År 1956 bärgades 82 procent genom hässjning och krakning, 15 procent torkades på marken, inget skulltorkades och 2 % ensilerades. Krakning krävde något torrare gräs än hässjning, medan torkning på  marken (torkning på slag och volmning) krävde bättre väder.

När skulltorkarna började komma övertar marktorkning och skulltorkning bärgningsmetoderna för hö. Hö dominerar stort jämfört med ensilage. Trots att ensilering ökar som bärgningsmetod under 1980-talet, så ensilerades år 1990 fortfarande bara en knapp fjärdedel av vallskörden. År 2017 och 2019 dominerar ensilering helt som bärgningsmetod.

Diagram över olika bärgningsmetoder

Ensilering

Andel ensilage stapeldiagram

Från början av 1980-talet börjar ensilering bli vanligare. I början av perioden ensilerades vallen genom att läggas i limpor på marken, eller i fack av betong. Gräset packades, myrsyra tillsattes och limpan eller facket täcktes sedan så det blev lufttätt. Detta passade bäst för litet större gårdar som kunde utfodra med så stora mängder att ensilaget inte hann bli dåligt när facken öppnades och utfodringen började.

Plastbalarna som utvecklades under 1980-talet och som blev bättre och bättre under 1990-talet möjliggjorde också för jordbrukare med färre djur att bärga vallskörden genom att ensilera. Det innebar att också de kunde få ett värdefullare foder till djuren. År 2017 och år 2019 dominerar ensilering. År 2017 ensilerades 97 % av vallskörden och år 2019 var motsvarande siffra 96 %.

Den del av skörden som räknas som hö är den del som är så torr att den kan lagras utan några hjälpmedel av syra. Vattenhalten i hö är inte större än ungefär 16 %. Däremot varierar vattenhalten i ensilage. Den kan variera mellan 25 % och 80 %. Det torrare ensilaget kallas ibland hösilage och ingår också som ensilage i diagrammet.

Hässjning och krakning

andel krakat och hässjat stapeldiagram

Mellan åren 1956  och 1975 särredovisades hässjning och krakning och vi kan se att hässjning var mycket vanligare än krakning. Det blir också tydligt att utvecklingen gick sakta mellan 1956 och 1965. Andelen hässjat och krakat har endast sjunkit med 5 % till 77%. Därefter går utvecklingen snabbt och 10 år senare år 1975 är andelen av skörden som hässjas eller krakas endast 18 %.

andel skulltorkat stapeldiagram

Hässjorna och krakarna minskade medan framförallt skulltorkning ökade och ensilering ökade.

Under den här perioden är det dock skulltorkning som ökar mest. År 1965 skulltorkades 4 % av förstaskörden vall. Det var en andel som ökat till 54 % år 1989. Det blir också tydligt att ökningstakten är störst från 1965 till början av 1980-talet. Därefter är andelen förhållandevis konstant, litet drygt 50 %.

Ensilage vanligare på större gårdar

Bärgningsmetoderna skilde sig åt på större och mindre gårdar. År 1972 hässjades och krakades 70 % av förstaskörden på gårdar med mellan 1-10 hektar åker. Samtidigt var motsvarande andel endast 8 % för de företag som hade mer än 50 hektar åker. För dessa företag var torkning på slag, skulltorkning och ensilage vanligare.

År 1988 kan vi se att skulltorkning blivit vanligare också för gruppen mellan 2-10 hektar. Ensilering är fortfarande ovanligt i denna grupp, medan 22 % av förstaskörden ensilerades på företag med mer än 50 hektar åker.

bärga

Skillnader mellan olika delar av landet

Markanta skillnader i bärgningsmetoder konstateras mellan olika delar av landet.
Hässjningen har sin största utbredning i Norrland och västra Svealand. Krakning
sker framför allt i Kalmar län samt Göteborgs och Bohus län. Volmning förekommer
relativt mycket i Älvsborgs län. Torkning på slag dominerar i Skåne samt i
de östra delarna av Svealand och Götaland. Norrbotten skiljer sig från övriga
Norrland med en relativt stor andel torkning på slag, troligtvis på grund av
gynnsamt väder 1972. Skulltorkning har störst utbredning i västra Götaland och
ensilering i södra Götaland.

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s