Hektarskördar, arealer och totalskörd av spannmål de fem senaste åren

Igår publicerade vi preliminära uppgifter för skördar för riket. Idag kan det vara tid att titta litet närmare på hur hektarskörd, skördade arealer och totalskörden utvecklats de senaste åren.

dekorbild vete

Diagrammen nedan visar tydligt att höstvete, vårkorn och havre är de tre grödor som dominerar bland spannmålen. År 2022 var den skördade arealen för höstvete något lägre än 2021. SCB noterar i rapporten att i förhållande till vad som såddes hösten 2021 drabbades en del höstsådda grödor som höstvete av att allt som såddes under hösten inte började växa på våren. En del fält utvintrade helt och behövde sås om med vårsådda grödor och en del fält blev glesare vilket drog ner skörden av de höstsådda grödorna per hektar. Skörden per hektar av de höstsådda grödorna blev trots detta högre än 2021 vilket sammantaget ledde till en något högre totalskörd.

Den skördade arealen av vårkorn var i nivå med arealen år 2021. Hektarskörden var dock betydligt högre än år 2021. Anledningen var att sommartorka under några känsliga perioder för grödorna drog ner hektarskördarna förra året. För havre har den skördade arealen minskat något medan hektarskörden precis som för vårkorn blev högre än år 2021. Sammantaget innebär det att totalskördarna blev högre för både havre och vårkorn år 2022 jämfört med år 2021.

Hektarskördarna för samtliga spannmålgrödor blev högre år 2022 än år 2021. Skillnaden i skördenivå är större för de vårsådda grödorna än de är för de höstsådda grödorna. Den femåriga jämförelsen startar med år 2018. Ett år som många av oss kommer ihåg som ett år med missväxt med mycket lägre hektarskördar och lägre höstsådd än normalt.

Odlingsbetingelser år 2022

Hösten 2021 präglades av regnigt väder i stora delar av landet, men de höstsådda arealerna blev ändå förhållandevis stora. Många lantbrukare har nu under 2022 skrivit kommentarer om att utvintringsskador ledde till ojämna bestånd och omsådd med vårsådda grödor. Våren var kall och det förekom en del frostskador som drog ner skördenivåerna. Framförallt de sydöstra delarna av landet drabbades av torka. Men i merparten av landet bjöd sommaren på omväxlande väder med regn och värme som gynnade tillväxten av grödorna. Från västra Sverige finns en del rapporter om hagelskador. När det började bli dags för tröskning stabiliserades vädret och skörden kunde till stor del genomföras under torra förhållanden. I norra Sverige försenades dock tröskningen på vissa håll av ihållande regn

Skörden av spannmål över tid

Jag tycker det är väldigt roligt att kunna visa långa tidsserier så jag avslutar med en serie av totalskörden av spannmål sedan år 1865.

//Ann-Marie Karlsson

stapeldiagram spannmålsskörd sedan 1865

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Skörd och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s