Oljeväxtskörden den högsta någonsin år 2022

Den preliminära totalskörden av oljeväxter i år är den högsta som någonsin uppmätts i Sverige, 413 500 ton. Uppgifterna är ju preliminära så vi får vänta och se om topplaceringen står sig, men det ser lovande ut….

Topparna 1989-1990 berodde på att livsmedelspolitiken vid detta tillfälle det så kallade omställnings-programmet gynnade odling av oljeväxter i förhållande till andra grödor. Det innebar en ökad odling av den högavkastande höstrapsen. År 2019 är det en kombination av en stor areal och god hektarskörd som bidrar till totalskördens storlek.

Odlingen av oljeväxter de senaste åren

Odlingsarealen av höstraps, som är den i särklass mest högavkastande grödan i denna grödgrupp, ökade med 13 340 hektar, eller 14 %, jämfört med den skördade arealen år 2021l. Odlingen av oljeväxter domineras numera också av höstraps.

Hektarskörden av höstraps är preliminärt på samma nivå som fjolårsresultatet, femårsgenomsnittet och normskörden. Det har från många håll rapporterats om utvintringsskador och torka som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. Den utvintrade höstrapsen har ofta ersatts med vårraps, och totalskörden av vårraps har mer än tredubblats jämfört med femårsgenomsnittet.

Stapeldiagram över totalskörd raps, rybs och oljelin 2018-2020

Stapeldiagram överskördad areal raps, rybs och oljelin 2018-2020

Litet historia om odlingen av oljeväxter

Oljeväxter började odlas i Sverige i nämnvärd omfattning under 1940-talet.  Odlingen var som störst under 1970-1980 talen, då odlingen varierade mellan 150- och 170 tusen hektar. Totalskörden av oljeväxter nådde en topp åren 1989-90 då den uppgick till 0,38 miljoner ton.  Den nationella jordbrukspolitiken var under denna period inriktad på att täcka det svenska behovet av vegetabilisk olja och proteinfoder.

Genom 1990-års livsmedelspolitiska beslut och strax därefter planeringen för ett EU-inträde 1995 kom beredskapsmålen att minska i betydelse. Den minskade produktionen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kan förklaras med att lönsamhet för att odla spannmål blev bättre i jämförelse med att odla oljeväxter. (Priserna för oljeväxter var låga på världsmarknaden och det ekonomiska stödet blev också lägre i relation till annan odling) Mot bakgrund av högre priser under 2000-talet har odlingen åter visat en viss uppåtgående trend. 

Odlingen har framförallt förekommit i slättbygderna i Götaland och Svealand. I skogs-bygderna har odlingen varit marginell. Ett år som står ut är liten odling och låg skörd av höstrybs år 1981. Övervintringen var mycket dålig och ledde till att ungefär 61 procent av den areal som såddes på hösten fick plöjas upp. Dessutom blev som ni kan se i diagrammet skörden på den lilla del av arealen som blev kvar usel. Från lokal nivå rapporterades kyla, regn och frost som orsaken till den låga skörden av höstoljeväxter.

Avkastningen per hektar har varit svagt ökande sedan år 1965. Sedan slutet av 1990-talet har dock höstraps uppvisat en allt snabbare ökningstakt och skillnaden i skördenivå jämfört med de övriga raps- och rybsgrödorna har efterhand blivit större. Du hittar mer skrivet om oljeväxterna i boken Jordbruket i siffror kapitel fem

//Ann-Marie Karlsson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Skörd. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s