Den 9 februari publicerar vi preliminära beräkningar av jordbrukets produktionsvärde och kostnader 2022 i den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA).
I EAA redovisar samtliga EU:s medlemsstater uppgifter om jordbrukets produktionsvärde och kostnader. I mitten av december 2022 publicerade Eurostat medlemsländernas prognos för utvecklingen under 2022. I den här bloggen tänkte jag visa hur produktionsvärdet, kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt bruttoförädlingsvärdet utvecklats mellan år 2020 och 2022. Det är viktigt att komma ihåg att uppgifterna för 2022 är en prognos med stor osäkerhet. De procentuella förändringarna baseras på produktionsvärden och kostnader i Euro.
Sedan andra halvåret 2021 har vi sett stigande priser på både jordbrukets insatsvaror och jordbrukets produkter. Det har varit dramatiska förändringar och de stigande priserna på jordbrukets produkter och insatsvaror har ”blåst upp” jordbrukets omsättning.
I figuren nedan redovisas den procentuella förändringen av produktionsvärdet i jordbruket mellan år 2020 och 2022. Stigande priser på jordbrukets produkter, såsom spannmål, oljeväxter och mjölk, har lett till en kraftig ökning av produktionsvärdet för EU som helhet men med stora variationer mellan länderna. Figuren visar att för EU som helhet uppskattas jordbrukets produktionsvärde öka med 29 % under perioden. Produktionsvärdet för det svenska jordbruket uppskattas ha ökat med 37 %. Två länder, Estland och Bulgarien, har ökat sitt produktionsvärde med över 60 % medan ökningen för Malta och Cypern låg under 10 %.
Samtidigt som produktionsvärdet uppskattas ha ökat i samtliga medlemsstater uppskattas även kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka. I figuren nedan redovisas den procentuella förändringen av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbruket mellan år 2020 och 2022. För EU som helhet har kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökat med 33 %. Det svenska jordbruket har mött kostnadsökningar på 40 %. Frankrike och Tyskland är de enda länderna där kostnadsökningarna understiger 20 %.
Bruttoförädlingsvärdet beräknas som skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Bruttoförädlingsvärdet tar alltså inte hänsyn till kostnader såsom avskrivningar, löner, arrendekostnader och räntekostnader.
I figuren nedan redovisas den procentuella förändringen av bruttoförädlingsvärdet 2022 jämfört med 2020. För EU som helhet ökade bruttoförädlingsvärdet med 24 %. För Sverige var motsvarande siffra 29%. I sju länder uppskattas bruttoförädlingsvärdet ha minskat och ett av de länderna är Finland där minskningen uppskattas till 16 %. Störst ökning stod Estland och Bulgarien för.
Den 9 februari publicerar vi, som sagt, preliminära beräkningar för Sverige. Resultaten för EU redovisas den 15 maj.
//Ulf Svensson
Jordbruket i siffror 