Mjölkföretagen förklarar minskningen av heltidsjordbruken

ingakorDet fanns 15 749 heltidsjordbruk år 2016. Det visar vårt senaste statistiska meddelande. Det innebär att 25 % av de totalt 61 900 jordbruksföretagen i Sverige krävde en arbetstid som minst motsvarade en heltid dvs. en standardarbetstid som var högre än 1600 timmar år 2016. I jordbruksstatistisk årsbok kan man följa antalet heltidsjordbruk sedan mitten av 1980-talet. År 1984 fanns det 40 400 heltidsjordbruk. Det innebär att 35 % av de 113 000 jordbruksföretag som fanns då krävde en arbetstid som minst motsvarade en heltid.

Den vanligaste driftsinriktningen bland heltidsföretag har under hela perioden varit husdjursskötsel även om andelen heltidsföretag som ägnar sig åt just husdjursskötsel har minskat med 72 % sedan år 1984. En studie av utvecklingen visar också att det framförallt är företagen med husdjur som svarar för minskningen av antalet heltidsjordbruk. Växtodlingsföretagen och de blandade jordbruken är betydligt färre och bidrar numerärt inte så mycket till minskningen.

Namnlös

Det minskande antalet mjölkföretag förklarar minskningen av antalet heltidsjordbruk

Jag blev därför nyfiken på heltidsföretagen inom just husdjursskötsel. För de djurslag som ingår i gruppen går det att följa utvecklingen sedan år 1989. Jag valde tidpunkterna 1989, 2005 och 2016.

Namnlös1Diagrammet till höger visar att sedan år 1989 har antalet heltidsjordbruk inom driftsgrenen specialiserad mjölkproduktion (mjölkkor) minskat med 17 000 företag. Antalet företag som är specialiserade på grisar har också minskat, medan antalet heltidsföretag som har köttdjur och får har ökat.

Det finns inte så många heltidsföretag med köttdjur det vill säga amkor eller nötkreatur för slakt  men procentuellt har andelen heltidsjordbruk i denna grupp ökat mest, knappt 7 gånger sedan år 1989.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Antal företag ökar i alla besättningsstorlekar med fler än nio dikor

Antalet företag med kor för uppfödning av kalvar (dikor, am-dikor) ökade från 10 349 am-dkor1företag år 2016 till 10 471 företag år 2017. Det innebär att antalet företag ökade med 122 stycken.

Antalet företag i den minsta gruppen med mellan 1-9 kor minskade medan antalet företag i samtliga grupper med fler än 9 kor ökade. Antalet företag i den allra största gruppen med fler än 200 kor ökade t.ex.  från 25 företag till 36 företag mellan åren 2016 och 2017.

I diagrammet nedan studerar jag hur antalet företag har förändrats mellan åren 2016 och 2017. Diagrammet kan läsas som att av de 3 192 företag som hade mellan 10-24 kor för uppfödning av kalvar år 2016 så var 2 547 kvar i samma storleksgrupp år 2017. 247 företag hade färre kor medan 253 företag hade ökat sin besättningsstorlek så att de hamnade i gruppen 25-49 kor. 5 företag hade ökat sin besättningsstorlek så att de hamnade i gruppen 50-74 kor. 137 företag som hade kor år 2016 hade inga kor år 2017.

Av de 10 471 företag som hade kor år 2017 hade 900 inga kor år 2016. Samtidigt var det så att av de företag som hade kor år 2016 hade 778 företag inga kor år 2017. Om det t.ex skett ett generationsskifte i ett företag så hamnar företaget ofta i dessa båda grupper trots att verksamheten bedrivs i samma ladugård eftersom företagaren byts.

Vi har tidigare skrivit om utvecklingen av antalet företag med dikor mellan åren 1989 och 2016 här. Vill du läsa mer om antalet djur i jordbruket år 2017 så finns färsk officiell statistik här. 

// Anders Grönvall

am-dkor

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Andel jordbruksföretag med kombinationsverksamhet minskar i Finland

Finska LUKE som publicerar statistik över jordbruket i Finland har just publicerat statistik om kombinationsverksamhet. LUKE publicerar statistik på svenska och har dessutom samma typ av databas för sin statistik som den databas vi har i Sverige. Statistik från Finland är alltså lätt att ta till sig.

kombversStatistiken från LUKE visar att andelen jordbruksföretag som har kombinationsverksamhet har minskat från 30 % till 28% mellan åren 2013 och 2016. Under samma period har antalet företag med kombinationsverksamhet minskat med 2 900 företag. Sverige har motsatt utvecklingen. Såväl andelen företag som antalet företag med kombinationsverksamhet har ökat. Du kan läsa mer om kombinationsverksamhet i Sverige här.

Entreprenad är vanligast både i Sverige och Finland

Av de företag som hade kombinationsverksamhet i Finland hade 7 000 eller ungefär hälften entreprenadverksamhet. Körslor åt andra jordbruksföretag var den vanligaste formen av entreprenad. Entreprenadverksamhet är också den vanligaste typen av verksamhet i Sverige. 16 000 av de 27 000 företag som hade en kombinationsverksamhet i Sverige år 2016 bedrev entreprenadverksamhet.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

1,1 miljarder lägre produktionsvärde i jordbruket år 2016 jämfört med år 2015

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser minskade med 1,1 miljarder kronor eller 2 % år 2016 jämfört med 2015. Det minskade värdet av jordbrukssektorns produktion i kombination med ökade kostnader bidrog till att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor samt eget kapital och arbete, minskade med nästan 9 % eller motsvarande 1,4 miljarder kronor. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med 18 % eller knappt 1,5 miljarder kronor. Det ekonomiska resultaten för jordbruket är lägre än år 2014 men i nivå med resultatet för år 2014. Du kan studera siffrorna i vårt Statistiska meddelande som publicerades förra veckan.

Värdet av vegetabilieproduktionen minskade 5 %

Värdet av vegetabilieproduktionen minskade med 1,4 miljarder kronor eller 5 % år 2016 jämfört med år 2015. Totalt uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 24,7 miljarder kronor.

pacioli, frida, spannmål 105Värdet av spannmålsproduktionen minskade med nästan 0,5 miljarder kronor eller 6 % under skördeåret 2016/2017 jämfört med föregående år. Detta var en följd av att skördarna minskade med 11 % samtidigt som de genomsnittliga priserna under s

kördeåret 2016/2017 var högre än föregående år. Dock inte tillräckligt mycket högre för att kompensera för den lägre skörden. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till knappt 6,7 miljarder kronor.

Värdet av produktionen av raps och rybs minskade med 19 % under skördeåret olje2016/2017, vilket värdemässigt motsvarar en minskning på 0,2 miljarder kronor. Skördarna minskade med 25 %, vilket var en följd av både minskade hektarskördar och mindre odlad areal. Samtidigt ökade det genomsnittliga priset under skördeåret, vilket mildrade nedgången i värdet. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 0,9 miljarder kronor.

Värdet av fodergrödor, främst vall, minskade med drygt 0,8 miljarder eller 9 %. Skörden av slåttervall var 12 % mindre 2016 jämfört med 2015. Detta kompenserades till viss del av något högre priser. Totalt uppgick värdet av fodergrödor till knappt 9 miljarder kronor.

Värdet av animalieproduktionen ökade 2 %

Produktionsvärdet av animalier ökade år 2016 med 2 % eller nästan 0,5 miljarder kronor jämfört med år 2016. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till 25,4 miljarder kronor.

koSlakten av nötkreatur minskade något medan de genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, steg 10 %. Totalt ökade produktionsvärdet av nötkreatur med 5 % eller 0,3 miljarder kronor. Produktionsvärdet av nötkreatur uppgick 2016 till 6,4 miljarder kronor.

Slakten av grisar var i stort sett oförändrad 2016 jämfört med 2015. De genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, ökade dock med 8 %. Produktionsvärdet ökade med knappt 0,4 miljarder kronor eller drygt 9 %. Det totala produktionsvärdet för svin uppgick till 4,3 miljarder kronor.

mjölksInvägningen av mjölk minskade med drygt 2 % under 2016. Det kraftiga prisfallet under 2015 bromsades upp under 2016 och de genomsnittliga priserna sjönk med 2 %. Totalt minskade värdet av mjölkproduktionen med 5 % eller knappt 0,5 miljarder kronor, och uppgick totalt till 8,9 miljarder kronor. Det är det lägsta värdet sedan 2009.

Produktionsvärdet av ägg fortsatte att öka under 2016. Priset var i stort sett oförändrat jämfört med 2015 men produktionen ökade med 9 %, vilket ledde till att värdet ökade med knappt 0,2 miljarder kronor och uppgick till 1,9 miljarder kronor.

Övriga intäkter

Vidare ökade värdet av jordbrukstjänster medan värdet av så kallade sekundära icke jordbruksaktiviteter minskade

Kostnader och resultat

Totalt minskade jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser med 1,1 miljarder kronor eller 2 % år 2016 jämfört med 2015 och uppgick till 56,4 miljarder kronor.

Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 0,7 miljarder kronor, eller knappt 2 %, till totalt 40,9 miljarder kronor. Kostnaderna för djurfoder minskade med 0,5 miljarder kronor, en minskning med 4 %. Totalt uppgick foderkostnaderna till 11,8 miljtraktarder kronor. Minskningen av foderkostnaden vägs dock upp av kostnadsökningar för bland annat utsäde, mineralgödsel och kostnadsposten andra varor och tjänster.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med 2 % eller knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med år 2015.

Under 2016 bedöms intäkterna från övriga produktionssubventioner öka med 0,5 miljarder kronor.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, minskade med 9 % eller 1,4 miljarder kronor till totalt 14,4 miljarder kronor.

Räntekostnaderna minskade under 2016 men uppväger inte de ökade kostnader för löner, arrende och hyror.

Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med nästan 1,5 miljarder kronor eller 18 % jämfört med 2015. Företagsinkomsten uppgick till knappt 6,8 miljarder kronor vilket är i nivå med år 2014.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Ekonomi | Märkt , | Lämna en kommentar

Produktionens storlek och priset på lammkött varierar under året

I samband med att jag studerade prisutvecklingen för animalier i förra blogginlägget fick lammjag inte tillfälle att närmare presentera prisutvecklingen för får- och lammkött. Får- och lammkött är det enda djurslag bland lantbrukets djur där priserna och produktionen varierar tydligt över året. De flesta lamm slaktas på hösten, vilket är den period då priserna också är lägst. För de företagare som producerar vinterlamm är priserna högre. Priserna var runt 60 % högre i maj 2017 jämfört med oktober 2016. Samtidigt var slakten 320 ton i maj 2017 att jämföra med 570 ton i oktober 2016.

I diagrammet representeras prisutvecklingen av en linje med skala på den vänstra sidan i diagrammet. Produktionen redovisas genom staplar och skalan finns på den högra sidan i diagrammet.

//Ann-Marie Karlsson

lamm

Publicerat i Animalieproduktion, Priser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Jordbrukarnas pris för animalier har ökat något sedan år 2010

prisDiagrammet till höger visar den prisutveckling jordbrukarna möter för animalier (kött, mjölk och ägg). Jag har valt att visa utvecklingen månad för månad mellan januari 2010 till juli 2017. Under perioden har det genomsnittliga priset  för samtliga animalier ökat med 16 %.

Jag tog också fram prisutvecklingen för nötkött som är den produkt där priset ökat mest knappt 40 % sedan år 2010.  För mjölk sjönk priset från år 2014 fram till mitten av år 2016. Därefter  har priserna för mjölk stigit och var i juli 2017 runt 8 % högre än år 2010. Lantbrukspressen har också rapporterat att priset på mjölk fortsatt stiga under hösten, så det blir spännande att se hur serien fortsätter.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

De ekologiska fårbesättningarna är dubbelt så stora som de konventionella

I början av sommaren publicerade vi officiell statistik som visade att antalet ekologiska fårbesättningar var 882 år 2018. Det är en ökning med 37 företag sedan år 2015 och med hela 330 företag sedan år 2010.

De ekologiska besättningar är dubbelt så stora som de konventionella

I genomsnitt hade en ekologisk fårbesättning 70 tackor och baggar i sin besättning år 2016 medan en konventionell besättning bestod av 28 tackor och baggar. För samtliga företag var antalet 32. Det innebär alltså att de företag som har ekologiska fårbesättningar är ungefär dubbelt så stora som de konventionella besättningarna.

Jag roade mig också med att göra en specialbearbetning och titta på percentiler. Jag skapade percentiler genom att först sortera företagen efter hur många tackor och baggar de hade och sedan redovisa hur många tackor och baggar som fanns på företaget när jag räknat 10 % av företagen, 20 % av företagen och så vidare. Medianen är det antal tackor och baggar som fans när jag kommit till 50 %. Det vill säga antalet tackor och baggar för det företag som finns på den punkt där det finns lika många företag som har fler tackor och baggar som antalet som har färre tackor och baggar.

Diagrammet nedan visar att medianvärdet var 14 tackor och baggar per företag år 2016 i konventionella besättningar att jämföra med 34  tackor och baggar i ekologiska besättningar.  I percentil 9 (d.v.s. besättningsstorleken för det företag där 10 % av företagen har fler tackor och baggar och 90 % har färre tackor och baggar) var antalet 149 för ekologiska företag och 56 för konventionella företag.

percentil tackor

Antalet ekologiska får och lamm ökar

Totalt var 130 700 får och lamm omställda till ekologisk produktion 2016 vilket innebär en ökning med drygt 7 % sedan 2015. Sedan 2010 har antalet får och lamm ökat med nästan 50 %. Antalet ekologiska tackor och baggar har ökat med närmare 55 % sedan 2010 och 2016 uppgick antalet till 61 600. Mellan 2015 och 2016 var ökningen 3 300 djur eller 6 %.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Knappt 500 hektar julgranar på åkermark

Ända sedan början av 1990-talet har odling av julgranar på åkermark noterats som testaen jordbruksgröda. Julgranarna på åkermark är förstås en mycket liten del av det totala antalet julgranar vi köper i Sverige.

I den officiella statistiken ingår julgranar i gruppen övrigt, men julgranarna går att särredovisa eftersom de har en egen grödkod i SAM-ansökan.

Statistiken visar att det finns runt 450-400 hektar julgranar på åkermark.

Runt 8 % av granarna odlas på åkermark

Så hur många julgranar går att odla per hektar och hur ofta hugger man dem? Idéer till svaret finns i ett ex-jobb från Sveriges Lantbruksuniversitet från år 2002. Av uppsatsen framgår att granarna huggs i genomsnitt var tionde år.  Om man odlar ädelgran blir det runt 4 500 huggfärdiga granar per hektar och för vanlig gran är motsvarande siffra runt 7 000.

Om jag antar att odlingen mest består av ädelgran så skulle antalet julgranar per år bli 5 000 granar per hektar * 500 ha / 10 (år) =250 000 granar. I samma ex-jobb framgår att vi åtminstone i början 2000-talet köpte runt 3 miljoner granar varje jul i Sverige. Det innebär att runt 8 % av de granar vi köper till jul är odlade på åkermark.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen för jordbruksprodukter

Avräkningsprisindex (A-index) avser att visa utvecklingen av avräkningspriser för jordbruksprodukter. A-index är en prisindexserie, varför det inte ingår för producenterna inkomsthöjande ersättningar, såsom direktbidrag i form av arealersättningar eller djurbidrag. Denna indexserie är jämförbar med det Output Price Index inom EU som publiceras för alla EU-länder.

  • Jordbrukarnas priser har stigit med 16 % sedan år 2010. Det är framförallt under det senaste året som priserna stigit.

Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J), avser att visa prisutvecklingen på de livsmedel som lämnar livsmedelsindustrin för försäljning på svensk marknad och avser jordbruksprodukter som ingick i den tidigare svenska jordbruksprisregleringen. Detta innebär också att t.ex. att prisutvecklingen för trädgårdsprodukter inte ingår i denna prisserie.

  • Priserna till livsmedelsindustrin har stigit med 11 % sedan år 2010.

Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) avser att visa prisutvecklingen på priser till konsument för samma produkter som PPI-J. Liksom för PPI-J ingår inte prisutvecklingen för trädgårdsprodukter här.

  • Konsumentpriserna för jordbruksprodukter har stigit med 11 % sedan år 2010. Det är framförallt under år 2017 samt under första halvåret 2013 som priserna stigit.

Du hittar indexserier sedan 1960-talet i vår databas under katalogen priser och prisindex.

//Ann-Marie Karlsson

prisindex.jpg

Publicerat i Priser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hur mycket jordbruksmark äger kyrkan?

Det var kyrkoval i går, vilket fick mig att fundera på hur mycket jordbruksmark som kyrkan äger. Vi gjorde en rapport om ägande av jordbruksmark för något år sedan och där finns svaret. Ett sammanfattande blogginlägg finns här.  Kyrkans ägande av jordbruks- och skogsmark benämns prästlönefastigheter och är en del av prästlönetillgångarna som är kyrkans samlade förmögenhetsmassa. Dessa prästlönetillgångar är egna juridiska personer.

År 2011 ägde kyrkan:

  • 44 000 hektar åkermark
  • 10 000 hektar betesmark

Svenska kyrkans samlade innehav av jordbruksmark gör organisationen till en av Sveriges enskilt största ägare av jordbruksmark. Övriga ägare redovisas nedan.

//Ann-Marie Karlsson

arrende

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar