Prisutvecklingen inom jordbruket

Idag har vi publicerar officiell statistik om priserna inom jordbruket. Du hittar hela rapporten med tabeller i databasen här.

De genomsnittliga priserna för produktionsmedel ökade enligt Produktionsmedelsprisindex (PM-index) med 7,9 % mellan juli 2020 och juli 2021. Priserna för produktgruppen Energi och drivmedel ökade mest. Under samma period ökade Avräkningsprisindex (A‑index) med 5,1 %. Industrigrödor var den produktgrupp där priserna ökade mest.

I senare led steg de genomsnittliga priserna som ingår i Producentprisindex för livsmedelsindustrin, jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J) med 3,3 % mellan juli 2020 och juli 2021 medan Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg med 0,5 %.

Diagram över prisutvecklingen för livsmedel i tre led. Diagrammet beskrivs i texten.

Prisutvecklingen för för de produkter som jordbrukarna producerar

Totalt sett ökade priserna enligt A-index med i genomsnitt 5,1 % mellan juli 2020 och juli 2021.

Bland vegetabilier ökade priserna för Industrigrödor (+25,4 %), Spannmål (+9,2 %), Potatis (+3,4 %) och Foderväxter (+1,1 %). De produktgrupper där priserna minskade var Blommor och plantskoleväxter (-20,8 %), Grönsaker (-4,5 %) samt Frukt och bär (-4,1 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna inom Vegetabilieproduktion med 1,8 % under perioden.

Priserna inom Animalieproduktion låg i genomsnitt 7,7 % högre i juli 2021 jämfört med juli 2020. Produktgruppen Djur ökade med 4,4 % medan produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter ökade med 11,0 %.

Prisutvecklingen för produktionsmedel det senaste året

Totalt sett ökade priserna enligt PM-index med i genomsnitt 7,9 % mellan juli 2020 och juli 2021.

Priserna har ökat för produktgrupperna Energi och drivmedel (+19,6 %), Ekonomibyggnader (+11,0 %), Djurfoder (+9,9 %), Underhåll av ekonomibyggnader (+9,7 %), Utrustning (+3,9 %), Underhåll av utrustning (+2,0 %), Andra varor och tjänster (+1,8 %) samt Växtskydds- och bekämpningsmedel (+1,3 %). Inga produktgrupper hade minskande priser. Priserna på Utsäde var dock helt oförändrade.

Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för den totala insatsförbrukningen med 8,7 % mellan juli 2020 och juli 2021. Priserna för investerings­varor steg med 5,5 % under motsvarande period.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Priser | Märkt | Lämna en kommentar

Mest åkermark i Asien

FAO har statistik över åker- och betesmark i världen. Du hittar den på FAO:s hemsida här.

Åkermarken i världen

Den världsdel där andelen åkermark av landarealen är högst är Asien med 16 %. Asien är också den världsdel där arealen åkermark är högst 499 miljoner hektar eller 36 %. Jag har tidigare bloggat om andelen åkermark av landarealen i Sverige. Du hittar det blogginlägget här.

Kartor över åkermarken i förhållande till landarealen.

På kartan nedan kan du se andelen åkermark av landarealen land för land. Ukraina, Danmark och Indien är två länder med hög andel åkermark. Du kan klicka på en interaktiv karta under kartbilden nedan.

Andel åkermark av landarealen karta
Klicka här så kan du se andelen land för land.

Betesmark i världen

På kartan nedan kan du se andelen betesmark av landarealen. Länder med stor andel ängs- och betesmark i förhållande till landarealen är till exempel Kazakstan, Saudiarabien. Du kan klicka på en interaktiv karta under kartbilden nedan.

Betesmarkens andel av landarealen
Klicka här så öppnas en karta där du kan se procentsatserna land för land

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Sverige för 100 år sedan

För 100 år sedan 1921 röstade för första gången kvinnor i valet till den andra kammaren i Riksdagen. Jag blev nyfiken på vad statistiken kan säga om det och hur Sverige såg ut då för hundra år sedan.

Jag kollade förstås i Statistisk årsbok för år 1922 som redovisar statistik för år 1921. Och jodå i tabell 260 som redovisar val till den andra kammaren på sidan 298 kan jag se att där det tidigare år funnits ett streck för kvinnor finns det nu antal. År 1921 fanns 1 693 tusen röstberättigade kvinnor varav 797 tusen eller 47 % röstade. Samtidigt fanns det 1 537 tusen röstberättigade män varav 951 tusen eller 62 % röstade.

Källa: Statistisk årsbok 1922

Om man vill botanisera i hur Sverige såg ut för 100 år sedan så är ju innehållsförteckningen till årsboken en guldgruva. I boken tänker jag att man genom statistik sammanfattat de företeelser i samhället som var viktigast. Till exempel så ägnas rätt många tabeller åt jordbruk, skogsbruk och bergsbruk.

När jag tittar litet närmare på jordbruksavsnittet kan jag se en parallell mellan 1921 och 2021. Vi har fått en hel del frågor om täckdikad areal de senaste åren. Täckdikningen var viktig också för 100 år sedan. I tabell 85 på sidan 85 redovisas att 950 tusen hektar av de 3,6 miljoner hektar åkermark som då fanns redovisades som täckdikad.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Trädgårdsodlingens produktionsvärde 6,7 miljarder år 2020

I veckan har vi publicerat officiell statistik om produktionsvärdet i trädgårdsodlingen. Den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingens värde var knappt 6,7 miljarder kronor år 2020, en ökning med 15 % jämfört med 2019 och 25 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren (2015–2019). Flera olika grödor och grödkategorier visade upp förändrade värden jämfört med tidigare.

Värdet ökade påtagligt för samtliga enskilda grödkategorier inom frilandsodlingen. Inom växthusodlingen ökade värdet för kruk- och utplanteringsväxter, medan värdet istället minskade för kategorierna snittblommor och lökblommor i kruka.

Bland enskilda grödor syntes de största förändringarna i kronor räknat för jordgubbar, äpplen och lövfällande träd. Värdet för jordgubbar ökade med 385 miljoner kronor, medan värdet för äpplen och lövfällande träd ökade med 204 respektive 163 miljoner kronor mellan 2019 och 2020. Ökningarna för dessa tre grödor berodde till största delen på kraftigt höjda priser.

Frilandsodlingen stod för 63 % av den totala odlingens värde, medan växthusodlingen stod för återstående 37 %, vilket är en stark förskjutning till frilandsodlingens fördel. Sett till grödtyp utgjorde ätliga grödor (köksväxter, frukt och bär) 62 % av värdet, medan prydnadsväxter utgjorde 38 %.

De värdemässigt största enskilda grödorna var i fallande ordning jordgubbar, lövfällande träd, morot, gurka i växthus samt äpplen.

//Ann-Marie Karlsson

Cirkeldiagram över värdet av trädgårdsproduktionen. Diagrammet beskrivs i texten
Publicerat i Trädgård | Lämna en kommentar

Vilka arbetar inom svenskt vattenbruk?

Den vanligaste vattenbrukaren är en avlönad man, han är mellan 40 och 64 år gammal, har en gymnasieutbildning och arbetar med att odla regnbåge i kassar. Det visar ny officiell statistik som vi publicerat idag om svenskt vattenbruk.

Vad kan man säga mer om vattenbrukarna? Det totala antalet sysselsatta skattas till 543 personer varav 138, eller en av fyra, är kvinna. Nästan lika många, 128 personer, har en universitetsutbildning medan knappt hälften, 254 personer, har gymnasiet som sin högsta utbildningsnivå. 418 personer, eller drygt tre av fyra, är avlönade medan resterande 125 personer är oavlönade.

Inom vilka segment* arbetar vattenbrukarna? Statistiken visar att flest arbetar på anläggningar som odlar fisk i kassar: 285 personer, vilket är fler än hälften, och av dessa odlar 166 personer regnbåge. Näst flest arbetar på anläggningar som odlar fisk på land i tankar, bassänger eller recirkulerande system; här arbetar en av fem eller 116 personer. Vidare arbetar 64 personer på blötdjursanläggningar, 34 personer på anläggningar som odlar fisk i dammar, 30 personer på kläckeri- och yngelanläggningar och minst antal, 14 personer, på kräftdjursanläggningar.

Några exempel på tabeller finns här:

Om statistiken

Undersökningen om vattenbruk har genomförts årligen sedan 1983 och i år är första gången som uppgifter om sociala och ekonomiska förhållanden ingår i den officiella statistiken. Här ingår bland annat mer information om personerna som arbetar i branschen och en del ekonomiska uppgifter såsom kostnader för energi, reparationer och underhåll samt inköp av foder.

Vattenbruk är en liten bransch och för att inte riskera att röja uppgifter om enskilda företag så kan inte all statistik visas. Dessa statistikuppgifter är därför ersatta med två prickar (..) i tablåer och databastabeller. Läs mer om detta i undersökningens dokumentation.

//Martina Kielén, SCB

*Vid segmentering delas företagen in i grupper (segment) baserat på vilka arter som odlas och vilka odlingstekniker som används. Om flera arter eller odlingstekniker används på ett företag så tilldelas det segment vars verksamhet ger störst intäkter.


Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Nyfiken på långa tidsserier med jordbruksstatistik?

Under sommaren har vi arbetat med att göra de långa tidsserierna och den historiska statistiken lättare att hitta och använda. De senaste tio åren har vi gjort två publiceringar av äldre jordbruksstatistik.

  • År 2011 boken ”Jordbruket i siffror åren 1866-2007”, med tabellbilaga både som bok och som databastabeller.
  • År 2021 Basstatistik med årliga uppdaterade tidsserier som längst från 1866.

Jordbruket i siffror åren 1866-2007

Jordbruket i siffror

Bloggens namne boken Jordbruket i siffror är nu möjlig att ladda ner som pdf-fil. Bokens texter beskriver de förändringar som skett i jordbruket sedan 1866.

I boken finns också rikligt med beskrivningar över hur statistiken ursprungligen togs fram och vilka källor som använts. Här kan du läsa om djur, arealer, grödor, produktion, sysselsättning, import och export med mera.

Ända sedan den publicerades har bokens tabellbilaga funnits för nedladdning i vår statistikdatabas. Du hittar boken och tabellbilagan om du klickar nedan.

Jordbruket i siffror åren 1866-2007

Tabellbilaga till boken i statistikdatabasen

Långa tidsserier – Basstatistik om jordbruket åren 1866–2020

Statistikrapporten ”Långa tidsserier…” innehåller korta texter om jordbrukets utveckling sedan 1866 samt årliga databastabeller för basstatistik så långt dessa är möjliga. Vi kommer att uppdatera tabellerna varje år.

Jordbruket har, som andra näringar, förändrats de 150 år som de längsta tidsserierna speglar. I början av perioden pågick strukturrationalisering i form av laga skifte. Sjösänkningar och dikning bidrog till att ny åkermark odlades upp. Under efterkrigstiden har konkurrenssituationen, politiska beslut, teknikutveckling och mekanisering medfört en strukturförändring mot färre och större jordbruksföretag. Under de senaste 150 åren har jordbruksföretagen också i större utsträckning specialiserat sig på ett djurslag eller på växtodling.

Det fanns mest åkermark i Sverige från mitten av 1910‑talet till början av 1950‑talet med över 3,7 miljoner hektar. Åkermarken har därefter minskat till 2,5 miljoner hektar år 2020. Den svenska åkermarken domineras av vall och spannmål. Mellan 75 % och upp till 87 %, några enstaka år på 1970‑talet, har odlats med vall och spannmål.

Användning av växtskyddsmedel och mineralgödselmedel, avel och växtförädling har lett till högre avkastning från grödor och djur. När skördeavkastningen per hektar ökade under 1900‑talet kunde en allt större andel av produktionen gå till försäljning. Under den första 50‑årsperioden fram till år 1915 var den genomsnittliga totalskörden av spannmål 2,1 miljoner ton per år. Under de senaste 50 åren har den i genomsnitt varit 5,2 miljoner ton per år.

Totalskörd av spannmål 1865-2020, miljoner ton

Det finns jämförbar statistik över animalieproduktionen sedan 1939. Dåliga foderskördar och problem med foderimport under andra världskriget medförde foderbrist och utslaktning.

Produktionen av nöt‑ och fläskkött har därefter ökat under efterkrigstiden. Produktionen av kött från storboskap ökade framförallt under 1950‑ och 60‑talen och har sedan dess legat relativt stabilt kring 125 000 till 150 000 ton per år. Produktionen av gödkalv minskade fram till början av 1990‑talet och har därefter varierat mellan 3 000 och 5 000 ton per år.

Produktionen av griskött ökade från 127 000 ton vid krigsslutet till 330 000 ton i slutet av 1990‑talet. År 2020 hade produktionen av griskött minskat till 246 000 ton. Produktionen av fjäderkött var 17 gånger högre år 2020 än den var i början av 1940‑talet. De senaste 10 åren har produktionen av fjäderfäkött till och med varit större än produktionen av nötkött.

Produktion av nötkött, griskött och fjäderfäkött åren 1939-2020, tusen ton

Mjölkproduktionen påverkades också av de besvärliga åren på 1940‑talet och statistiken visar en tydlig reduktion av mjölkproduktionen omkring år 1942. Vid skiftet mellan 1940‑ och 50‑talet överträffades förkrigsproduktionen av mjölk som legat strax under 5 000 ton per år. Sedan följde en minskning och mjölkproduktionen föll under 3 000 ton vid början av 1970‑talet. En återhämtning skedde fram till mitten av 1980‑talet då produktionen ökat med cirka 600‑900 ton. Sedan dess har produktionen mestadels minskat och uppgick år 2020 till 2 773 ton.

Sedan 1971 har antalet mjölkkor halverats medan mjölkproduktionen per ko fördubblats.

Mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar särredovisas från 1971. För detta diagram har jag antagit att antalet kor för köttproduktion varit detsamma åren före 1971 som på 1970-talet, det vill säga jag har tagit bort 66 000 kor för uppfödning av kalvar från det totala antalet kor åren före 1971. Mjölkproduktion per ko är beräknad som årets produktion dividerad med antalet mjölkkor i juni. Samtliga linjer visas med som 5 års glidande medelvärde.

Siffrorna finns i vår statistikdatabas

I Statistikrapporten har vi gjort några tabeller. Du hittar dem om du klickar på länkarna nedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Försäljningspriser på åker- och betesmark 1995-2020

I veckan har vi publicerat statistik över markprisernas utveckling. Du kan läsa hela rapporten här.

Det genomsnittliga priset för en hektar åkermark ökade med drygt 10 % år 2020 jämfört med 2019 och kos­tade år 2020 i genomsnitt 105 900 kronor. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark mer än fördubblats för riket.

Mellan åren 2019 och 2020 har priserna ökat i samtliga produktionsområden, den största ökningen både procentuellt och i kronor skedde i Götalands Mellanbygder. Ökningen var knappt 46 % vilket motsvarar 53 600 kronor. I Götalands Södra slättbygder och i Nedre Norrland ökade priset med knappt 6 %. Det motsvarar 15 000 respektive 1 400 kronor. Du kan se en karta över produktionsområdena här.

Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 40 100 kr per hektar år 2020, vilket motsvarar en prisökning på drygt 17 % jämfört med 2019. Samtliga produktionsområden har högre genomsnittligt pris år 2020 än år 2019.

I Götalands södra slättbygder har det varit högst genomsnittligt pris på betesmark varje år sedan 1995. Mellan år 2019 och 2020 ökade det genomsnittliga priset i produktionsområdet med knappt 37 % till 124 600 kronor. Liksom för pris på åkermark var även pris på betesmark lägst i Övre Norrland 2020. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 7 400 kronor.

// Ann-Marie Karlsson

Diagram över prisutvecklingen på betesmark. Utvecklingen beskrivs i texten.
Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Slakt av ekologiskt hållna djur 2009–2020

Idag har vi publicerat statistik om ekologisk animalieproduktion 2020. Statistiken om invägning av ekologisk mjölk, mejeriproduktionen samt invägningen av ekologiska ägg publiceras löpande under året i vår statistikdatabas. Det som tillkommer i statistikrapporten Ekologisk animalieproduktion 2020 är slakten av ekologiskt hållna djur.

I korthet skulle man kunna sammanfatta resultaten för 2020 i jämförelse med 2019 så här:

  • Invägningen av ekologisk mjölk ökade med knappt 4 %.
  • Den sammanlagda produktionen av ekologisk konsumtionsmjölk och syrade produkter minskade med 6 procent.
  • Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur minskade med 2 %.
  • Slakten av ekologiskt hållna får och lamm minskade med 7 %.
  • Slakten av ekologiskt hållna grisar ökade med 7 %.
  • Slakten av ekologiskt hållna slaktkycklingar ökade även den med 7 %.
  • Invägningen av ekologiska ägg var i stort sett oförändrad.

Hur har slakten av ekologiskt hållna djur utvecklats över tid?

Jag tänkte att vi skulle titta på hur slakten av ekologiskt hållna djur utvecklats över en längre tidsperiod. För bättre kunna jämföra hur slakten har utvecklats mellan de olika djurslagen har jag valt att indexera slaktdata och satt år 2009=100. Resultatet visas i figuren nedan. 2009 är det år då vi började ta fram slaktstatistik för ekologisk produktion.

diagram över slaktens utveckling vilket beskrivs i detalj i texten

Det mest iögonfallande är givetvis utvecklingen för ekologiskt hållna slaktkycklingar. Slakten har ökat med 260 % sedan 2009. I Sverige är antalet företag som bedriver ekologisk slaktkycklingproduktion få, 18 stycken 2020. Den största ökningen av slakten skedde mellan 2015 och 2016. Orsaken var att antalet företag med ekologisk slaktkycklingproduktion i stort sett fördubblades mellan dessa år. Även om produktionen av ekologiska slaktkycklingar har ökat mycket kraftigt under den redovisade perioden så är produktionen liten i förhållande till den totala produktionen av slaktkycklingar. 2020 bestod drygt 1 % av den totala slaktkycklingproduktionen av ekologiskt hållna djur.

Den ekologiska grisproduktionen är, precis som slaktkycklingproduktionen, av liten omfattning. Ungefär 3 % av den totala slakten av grisar kommer från ekologiskt hållna djur. Med undantag för ett par år har slakten ökat kontinuerligt sedan 2009 och totalt har slakten av ekologiskt hållna grisar ökat med 84 % sedan 2009.

När det gäller slakten av nötkreatur så ökade produktionen fram till 2014 för att därefter ligga relativt stabilt fram till 2017. Efter en ökning under 2018 och 2019 minskade slakten något 2020. Sett över hela perioden har slakten av ekologiskt hållna nötkreatur ökat med 66 % och 2020 stod slakten av ekologiska nötkreatur för drygt 15 % av den totala slakten av nötkreatur.

Utvecklingen av slakten för får och lamm påminner lite om utvecklingen för nötkreatur. Slakten ökade fram till 2014 för att därefter ligga relativt stabil under några år. Efter en ökning 2018 har minskade slakten både 2019 och 2020. Sett över hela perioden har slakten av ekologiskt hållna får och lamm ökat med 38 %. År 2020 stod den ekologiska slakten av får och lamm för drygt 20 % av den totala slakten av får och lamm.


//Ulf Svensson

Publicerat i Animalieproduktion, ekologisk djurhållning | Märkt | Lämna en kommentar

Jordbruksverkets skördeprognos skattar totalskörden av spannmål till 5,7 miljoner ton och oljeväxtskörden till 0,38 miljoner ton

Enligt prognosen blir den totala spannmålsskörden strax under 5,7 miljoner ton för 2021. Det är 4 % lägre än förra årets skörd men 6 % större än den genomsnittliga skörden för de fem senaste åren 2016‑2020. Att årets totalskörd av spannmål förväntas bli lägre jämfört med 2020 förklaras främst av att hektaravkastningen för de flesta spannmålsgrödorna förväntas bli lägre i år.

Skörden av höstvete uppskattas till 3,1 miljoner ton vilket är vilket är en ökning med 4 % jämfört med 2020. Den minskande hektarskörden vägs upp av att den odlade arealen ökar. Höstvete förväntas svara för 55 % av spannmålsskörden. Den näst största andelen av spannmålsskörden står vårkorn för med 21 %, vilket motsvarar 1,2 miljoner ton.

Totalskörd av spannmål åren 2000- 2020 med prognos för 2021, tusen ton

Oljeväxtskörden 12 % högre än 2020 års skörd

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,38 miljoner ton vilket är cirka 12 % större än förra årets skörd. Detta beror till största delen på att arealen för höstraps ökar samtidigt som höstraps svarar för 92 % av den totala oljeväxtarealen. Årets skörd av höstraps förväntas bli 11 % större än förra årets skörd.

Prognosen är en del av Sveriges officiella statistik och du kan läs den här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | Lämna en kommentar

Jordbruksstatistisk sammanställning i nytt format

Nu är det dags igen. Nu är tar vi den gamla Jordbruksstatistik årsbok ett steg till in i framtiden. Från och med i år är den tillgänglighetsanpassad och digital.

Varje år sedan 1965 har vi publicerat en sammanställning över den viktigaste jordbruksstatistiken. Först som bok och sedan som en webb-publikation.

Årsboken har sedan bytt namn till Jordbruksstatistisk sammanställning. Även upplägget har förändrats och under de senaste 8 åren har publikationen endast innehållit sammanställande tabeller av det senaste årets jordbruksstatistik.

Nu har det skett förändringar. Det nya formatet och upplägget innehåller

  • en text som beskriver det Svenska jordbruket i korthet tillsammans med
  • länkar till tabeller som visar den jordbruksstatistik som Jordbruksverket producerar.

Den nya publiceringsmetoden har gjort det möjligt att ha ständigt uppdaterade tabeller i anslutning till den Jordbruksstatistiska sammanställningen. I publikationen finns en tabellbilaga som ser ut som på bilden nedan. Där kan man klicka sig vidare via länkarna till den statistik man vill få fram i Jordbruksverkets statistikdatabas.

För att förenkla för användare som är vana vid det tidigare publiceringssättet har vi, så långt det har varit möjligt, använt samma kapitelindelning och namn på tabellerna som funnits i de tidigare sammanställningarna och årsböckerna.

För att underlätta användandet av statistiken har vi dessutom lagt till en tabellbilaga med de tabeller i Jordbruksverkets databas som är mest använda, till exempel uppgifter över hur jordbruksmarken används och hur många jordbruksföretag och lantbruksdjur det finns i landet.

Följ länken för att se den jordbruksstatistiska sammanställningen i sitt nya format!

Jordbruksstatistisk sammanställning 2021

// Frida Svensson

Publicerat i Allmänt | Märkt | 2 kommentarer