Majs- odling – skörd och viltskador

År 2020 odlade jordbrukarna 21 570 hektar majs i Sverige. Majs kan användas på flera sätt. Den kan tröskas när majskolvarna mognat och den kan hackas och ensileras som grönfoder. Om vi ska vara noga kan den dessutom vara en trädgårdsgröda och majsen skördas för att ätas. Den senare användningen är marginell i Sverige.

Skåne var det län där odlingen av majs var störst med 7 073 hektar, följt av Kalmar län med 5 566 hektar, Hallands län med 3 006 hektar och Gotlands län med 2 776 hektar. I övriga län odlades 3 147 hektar.

I arealstatistiken skiljer vi inte på majs som tröskas (kärnmajs) och majs till grönfoder, men i skördestatistiken gör vi det. År 2020 tröskades 1 850 hektar och 19 720 hektar ensilerades. Det innebär att 9 % av majsarealen tröskades.

Stapeldiragram majsareal till tröskning respektive ensiliering. Sedan 2013 har 5-10 % av arealen ensilerats. Odlingen ökade från 17-18 000 hektar 2011-2018 till drygt 20 000 hektar de senaste åren.

Skörden av majs till grönfoder

Den genomsnittliga hektarskörden för majs som ensileras var drygt 11 000 kilo per hektar år 2020. Det är något lägre än förra året. År 2018 blev hektarskörden 30 % lägre än normalt. Totalskörden av majs till grönfoder blev drygt 200 tusen ton ts. Mängden mäts i 0 % vattenhalt, det vill säga ton torrsubstans (ts)

Hektarskörd majs till frönfoder åren 2011-2020 mellan 10 000 och 11 000 kg per hekaar med en dipp 2018 till 8000 /kg per hektar. Toralskörden de senaste två åren drygt 200 000 ton.

Skörd av kärnmajs- tröskad majs

Kärnmajs odlas framförallt i Skåne län och där blev 2020 års avkastning av tröskad majs 6 270 kilo per hektar. På riksnivå blev hektarskörden 6 770 kilo per hektar, vilket är i samma storleksordning som förra årets resultat. År 2018 var hektarskörden nästan halverad 4 180 kg/hektar. Det berodde på torkan. Majs är i och för sig en värmekrävande gröda, men på arealer som inte kunde bevattnas blev grödan ofta torkskadad år 2018. Vattenhalten är precis som i spannmål 14 %.

Stapeldiagram hektar och totalskörd. Hektarskörden av kärnmajs 6 000 - 7000 kg /hektar. Totalsrköden de senaste två åren drygt 10 000 ton. En dipp till 4 00 pga torkan år 2018

Stora viltskador i majs

Majs är en begärlig gröda för många olika slags vilt, och hade störst andel viltskadad areal. Majs avsedd för tröskning var viltskadad på 29 % och majs till grönfoder på 26 % av arealen.

Skördebortfallet för tröskad majs var 341 ton år 2020 vilket är en ökning från 94 ton år 2014. För majs till grönfoder fördubblades skördebortfallet mellan undersökningsåren 2014 och 2020 från 2,4 till 5,1 %. Det vill säga från Skador av kråkfåglar som kajor och råkor har ökat jämfört med 2014. Under 2020 stod kråkfåglar för 8 % av skadorna. En anledning till detta är att den tidigare betningen med fågelrepellerande Mesurol inte längre är tillåten vilket resulterade i mycket uppätet utsäde. Fortfarande är det dock vildsvin som orsakar den absolut största skadan i majs, närmare 73 %.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer, Skörd | Lämna en kommentar

I sydöstra Sverige är djuren viktiga i jordbruket

Jag tänkte avsluta veckan med en karta över antalet djurenheter per hektar jordbruksmark i Sveriges kommuner. Djurenheter är ett sätt att lägga ihop äpplen och päron eller i det här fallet kor och höns. Jag har i blogginlägget följt det sätt Eurostat räknat djurenheter på. En mjölkkor är till exempel en djurenhet och 1 höna är 0,014 djurenheter.

Kartan visar att det finns flest djurenheter i förhållande till jordbruksmarken i sydöstra Sverige.

//Ann-Marie Karlsson

Du hittar en interaktiv karta om du följer länken här. https://www.datawrapper.de/_/KtsZX/

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

194 600 ton eller 4,4 % av vallskörden har inte skördats på grund av viltskador

I går publicerade vi officiell statistik om viltskador i lantbruksgrödor. Jag gjorde då ett blogginlägg som handlade om viltskadorna i spannmål. Men statistikrapporten innehåller så mycket mer. Idag tittar jag därför på skadorna i vall

194 600 ton vall har inte skördas på grund av viltskador

Skördebortfallet i spannmål motsvarade knappt 3 %. Skördebortfallet för slåttervall är högre. Det har beräknats till 4,4 % eller 194 600 ton. Det är en fördubbling jämfört med motsvarande siffror från 2014.

Vildsvin orsakade störst skada och stod för 63 % av skördebortfallet i vallodlingen. Andelen skada orsakad av vildsvin har minskat något eftersom andelen skada av dovhjort ökat från knappt 4 % till nästan 22 %. Däremot har skadorna av vildsvin fördubblats sett till den mängd som förstörts. 2020 var det 123 500 ton vallskörd som förstördes av vildsvin.

Södermanlands län var det län med allra störst andel skördebortfall, 22 %. Det är också här som andelen skador av dovhjort ökat kraftigt, från 16 % av skadorna 2014 till 56 % 2020. Även i Östergötlands län ökade dovhjortsskador mellan åren. I Kronobergs och Västra Götalands län stod betesskador av gäss för drygt 10 % av skadorna.

De angivna viltskadorna är enbart skador i fält och inte skador på balar efter bärgad skörd. Förutom skördebortfallet uppger många lantbrukare att framförallt vildsvinen orsakar stora kvalitetsproblem genom jordinblandning i ensilaget vilket gör att ensilage måste kasseras efter skörd. Dessutom bökas stenar upp som orsakar maskinskador och många vallar måste läggas om tidigare än beräknat.

//Ann-Marie Karlsson

Områden med högt skördebortfall år 2014 då främst Skogsbygderna i Södr Sverige drabbats jämfört med 2020 då också områden mellan Örebro och Stockholm drabbats.
Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Viltskador dubbelt så stora år 2020 jämfört med 2014

Idag har vi publicerat officiell statistik om viltskador i olika grödor. Senast motsvarande undersökningen gjordes var år 2014. Statistiken visar att viltskadorna har ökat. Jämfört med viltskadeundersökningen 2014 är viltskadorna nu dubbelt så stora.

Viltskador förekom på 17 % av spannmålsarealen, jämfört med 8 % under 2014. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 % av spannmålsarealen hade viltskador. Mat- och stärkelsepotatis hade viltskador på 15 respektive 28 % av landets totala areal. Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade 138 930 hektar eller nästan 17 % av arealen någon form av viltskada.

I statistikrapporten finns viltskador för många olika grödor, men i detta blogginläget kommer jag att koncentrera mig på spannmål.

Skördebortfall på grund av viltskador i spannmålsgrödor

En fjärdedel av arealen av rågvete hade viltskador. Rågvete är en gröda lantbrukarna ofta tar till i vilttäta områden där det inte går att odla havre. Trots att havre sällan odlas där viltskadorna är som svårast blev över 20 % av arealen viltskadad. Höstvete som odlades på mer än dubbelt så stor areal som havre hade störst total areal med viltskada bland spannmålsgrödorna, 71 400 hektar. För blandsäd var uppemot 19 % av arealen viltskadad.

Av spannmålsskörden exklusive majs förstördes 163 991 ton under 2020 jämfört med 88 087 ton 2014.

Vildsvin orsakar störst skada i spannmålsgrödorna. Totalt förstördes 85 400 ton spannmål av vildsvin under år 2020.

Stapeldiagram över skördebortfall för spannmål åren 2014 och 2020. Bortfall av vildsvin 43 tusen ton 2014, 85 tusen ton 2020, Dovhjort 9 tusen ton 2014 29 tusen ton 2020, gäss 10 tusen ton 2014 16 tusen ton 2020, kronhjort 9 tusen ton 2014 29 tusen ton 2020, ÄLg 11 tusen ton 2014 9 tusen ton 2020.

Skördebortfallet av spannmål värderas till 240 miljoner kr

Om jag multiplicerar skördebortfallet gröda för gröda med det pris för de olika grödorna som vi använde i den senaste publiceringen av den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn så motsvarar skördebortfallet av spannmål ett värde av 240 miljoner kr. Det motsvarar 3 % av intäkterna från spannmål.

Beräkningen är enbart gjord på skördebortfall i växande grödor. Jordbrukaren kan också ha förändrat sitt val av gröda på grund av viltskadorna. Bland företagen med odling av spannmål, trindsäd och oljeväxter angav 34 % av lantbrukarna viltet påverkar valet av grödor. Merparten av dem odlar grödorna enbart på vissa ställen av lantbruksföretagets areal, medan 14 % har slutat odla den attraktiva grödan.

Jordbrukarna kan också ha kostnader för att förhindra viltskador till exempel kostnader för elstängsel, skrämselanordningar eller att senarelägga sådden eller lägga skogskanter i träda.

Viltskador gröda för gröda

Höstvete

Närmare 2,6 % eller 78 500 ton höstvete kunde inte skördas på grund av viltskador. Det är en mer än en fördubbling jämfört med 2014. Hälften av skadorna stod vildsvinen för medan skadorna av dovhjort ökat till 18 %. Andelen skador av gäss var drygt 14 %. I Södermanlands län var hälften av viltskadorna orsakade av dov- och kronhjort. Södermanlands län var också det län med störst andel viltskador i höstvete.

Vårvete

Även i vårvete stod vildsvinen för drygt hälften av viltskadorna. Skördebortfallet var 3,4 % eller knappt 8 000 ton vårvete. Södermanland var det län med störst andel viltskador även i vårvete hela 12 % av skörden blev förstörd, företrädesvis av dov- och kronhjort men även vildsvin orsakade stora skador. Gässen orsakade betydligt mindre skada än i höstvetet vilket förstås beror på att höstvete finns tillgängligt för gäss både under hösten och den tidiga våren.

Rågvete

Rågvete är en gröda som ofta odlas när vete och havre väljs bort på grund av stora problem med vildsvin. Därför blir rågvete utsatt för förhållandevis stora viltskador även om grödan vanligtvis bedöms vara mindre smaklig för viltet jämfört med vete och havre. Skördebortfallet i rågvete var 4,5 % i riket som helhet vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2014. Vildsvinen stod för drygt hälften av viltskadorna.

Vårkorn

Även i vårkorn har viltskadorna nästan fördubblats till 2,2 % eller 30 800 ton. Vildsvinen stod för 53 % av skadorna och tranor och gäss för 10 % vardera. I Kronobergs, Norrbottens och Södermanlands län var skadorna mellan 8 och 9 %. I Kronobergs län dominerade vildsvinsskadorna med över 90 %. I Södermanlands län var det vildsvin och dovhjort som orsakade mest skada och i Norrbottens län var det tranor, 64 %, som var den största skadegöraren. Även i Jämtland och Västerbottens län var tranor det största problemet och de orsakade där över 70 % av skadorna.

Havre

Skördebortfallet för havre var totalt 3,6 %. Störst var bortfallet i Götalands- och Mellersta Sveriges skogsbygder där det var mellan 6 och 7 %. Under 2014 var det älg som stod för störst skador med 42 %. 2020 hade älgens andel av skadorna minskat till drygt 17 % och vildsvinens skadeandel ökat från 34 % till 52 %. Värmlands län hade även 2020 en stor andel skador av älg, 48 %. I Gävleborgs län stod grävling för 20 % av skadorna och björn för 15 %.

// Maria Edman

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Flest årsverken per företag i Skåne under 2020

För någon vecka sedan publicerade vi statistik över sysselsättningen i jordbruket. I det här blogginlägget har jag tagit sysselsättningen i form av samtliga årsarbetstider (årsverken) i Sveriges alla län och dividerat tiden med antalet företag. Det ger en bild av hur stora företagen är mätt i arbetstid.

Den genomsnittliga årsarbetstiden per företag år 2020 var störst i Skåne län med 1,34 årsarbetstider per företag, följt av Gotlands län där årsarbetstiden per företag var 1,27. I Kalmar län var årsarbetstiden per företag 1,18 och i Östergötlands län var årsarbetstiden per företag 1,17. I dessa län var årsarbetstiden per företag större än 1, vilket innebär att företagen i länen i krävde en arbetstid motsvarande minst en heltidsperson.

I Värmlands län var årsarbetstiden per företag minst, ungefär hälften så stor som i Skåne län, med 0,65 årsarbetstider per företag. Värmlands län följdes av Västerbottens län och Norrbottens län där antalet årsarbetstider per företag var 0,69.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Företag och företagare, Sysselsättning | Lämna en kommentar

Färre trädgårdsföretag men mer odling

Just nu går det knappt en dag utan att vi på Jordbruksverket släpper ny spännande statistik och idag är det dags för trädgårdsodlingen. Statistiken hittar du som vanligt i vår databas och i rapporten Trädgårdsproduktion 2020.

Vart tredje år publicerar vi statistik som genomlyser den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen från flera olika synvinklar, med uppgifter om bland annat struktur, produktion, sysselsättning, företagarnas ålder och allehanda information om trädgårdsodlingens växthus. Nytt för i år är statistik om användningen av olika typer av växtskyddsmedel i växthusodlingen.

Eftersom statistiken är ganska omfattande så går det inte att sammanfatta den i ett enda blogginlägg, men här kommer en översikt till att börja med:

Frilandsarealen för odling av trädgårdsväxter ökade med sju procent mellan 2017 och 2020. Totalt odlades trädgårdsväxter på 13 700 hektar under 2020, den högsta noteringen sedan slutet av 1990-talet. Arealen ökade för samtliga grenar av frilandsodlingen, men mest för odlingen av plantskoleväxter och köksväxter, som ökade med 12 respektive 8 procent mellan 2017 och 2020. Växthusytan förblev däremot ungefär densamma och har varierat ganska lite under hela 2000-talet.

Med ökade arealer kom också stora skördar för många vanliga grödor. Betor, lök, jordgubbar och tomat visade upp rekordstora skördar, men produktionen var även stor för bland annat morot, äpple och olika kålväxter.

Antalet företag som odlar trädgårdsväxter fortsatte däremot att minska, en utveckling som pågått åtminstone sedan början av 1970-talet. Totalt minskade antalet företag med sju procent mellan 2017 och 2020, då drygt 1 800 företag återstod. Men det var inte alla delar av trädgårdsodlingen som visade upp färre företag. Minskningen syntes framför allt inom odlingen av prydnadsväxter i växthus, där antalet företag blev 11 procent färre.

Det var en kort aptitretare. Vill du veta mer kan du redan nu djupdyka i rapporten, eller så väntar du på fler godbitar här på bloggen…

//Jörgen Persson

Publicerat i Trädgård | Märkt , , , , | 1 kommentar

Kombinationsverksamheter 2020

Nu när sol och semester står för dörren…

…visste du att ungefär 8 % av samtliga jordbruksföretag ägnar sig åt Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter i kombination med jordbruket, medan 6 % ägnar sig åt Förädling och försäljning av gårdsprodukter och 2 % ägnar sig åt Hantverk?

Totalt bedriver ungefär 42 % av samtliga jordbruksföretag någon form av kombinationsverksamhet. Arbete på entreprenad är den allra vanligaste formen. Av de jordbruksföretag som bedriver kombinationsverksamhet ägnar sig nästan 60 % åt entreprenadarbete både inom och utanför jordbruket.

Ett företag kan ha flera kombinationsverksamheter. År 2020 ägnade sig 78 % av de företag som bedrev kombinationsverksamheter åt en typ av kombinationsverksamhet, medan 18 % utövade två typer och övriga 4 % ägnade sig åt tre eller fler olika former av kombinationsverksamheter. 

Den kombinationsverksamhet som ökat stadigast de senaste mätningarna är Förädling och försäljning av gårdsprodukter. Denna typ av kombinationsverksamhet har de senaste mätningarna ökat kontinuerligt med i genomsnitt 22 % för varje undersökning sedan 2010. Procentuellt sett har Förädling och försäljning av gårdsprodukter ökat med 80 % sedan 2010.   

I Stockholms län ägnar sig 15 % av jordbruksföretagen åt Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter som kombinationsverksamhet. Andelen jordbruksföretag med Förädling och försäljning av gårdsprodukter som kombinationsverksamhet var 3 % i Värmlands län, medan den var 9 % i Gotlands och Södermanlands län. Åt Hantverk ägnar sig lite drygt 3 % av jordbruksföretagen i Gotlands län.

Läs mer i vår statistikrapport Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2020.

Och varför inte göra en dagsutflykt i ditt närområde?

Trevlig sommar!

//Kristin Gustafsson

Publicerat i Företag och företagare | Märkt | Lämna en kommentar

Stor ekologisk spannmålsskörd 2020

Igår publicerade vi statistikrapporten Skörd för ekologisk och konventionell odling 2020. Där, och i vår statistikdatabas, finns statistik om skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter, åkerbönor, matpotatis och slåttervall uppdelat på ekologisk och konventionell odling. De totala skördarna, det vill säga konventionella plus ekologiska, har tidigare publicerats i statistikrapporten Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2020.

Resultaten visar att totalskörden av spannmål från ekologiskt odlade arealer var 459 800 ton 2020, ungefär i nivå med 2019. Hektarskördarna var generellt något lägre än under 2019 men den ekologiskt odlade spannmålsarealen ökade. I figuren nedan redovisas utvecklingen av den totala ekologiska spannmålsskörden sedan 2010 uppdelad på den skörd som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning och den ekologiska skörd som inte är det.

Rekordstor skörd av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning

2020 uppgick skörden av ekologiskt odlad spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning till 421 200 ton, en ökning med 4 % sedan 2019. Skörden motsvarar drygt 7 % av den totala spannmålsskörden i Sverige 2020.

Under perioden 2010–2020 har den omställda arealen spannmål fördubblats. I figuren ovan såg vi att spannmålsskördarna godkända för försäljning med ekologisk märkning har ökat över åren. Den ökade omfattningen av ekologisk odling av spannmål har även lett till att andelen ekologiskt skördad spannmål i förhållande till den totala spannmålsskörden (ekologisk + konventionell) har ökat vilket framgår av figuren nedan. År 2010 var drygt 3 % av den totala spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning. Motsvarande andel för 2020 var drygt 7 %.

//Ulf Svensson

Publicerat i Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

24 % av jordbruken är heltidsjordbruk och de står för 58 % av det totala antalet årsverken i jordbruket

Antal företag och åkermark – länsfördelning 2020

I dag har vi publicerat statistik om heltidsjordbruket. Jordbruk som beräknas ha behov av minst 1 600 standardtimmar per år klassas som heltidsjordbruk. Förra året, 2020, fanns det 14 142 heltidsjordbruk i Sverige, vilket motsvarar 24 % av samtliga jordbruk. Andelen heltidsjordbruk i förhållande till samtliga jordbruk skiljer sig åt mellan länen. I Gotlands län var andelen störst med 44 % heltidsjordbruk. Även i Östergötlands län och Skåne län var det över 30 % heltidsjordbruk. I Värmlands län, Västernorrlands län och Norrbottens län svarade heltidsjordbruken för mindre än 15 % av alla jordbruk.

Medan antal heltidsjordbruk svarade för 24 % av samtliga företag så brukade de 75 % av all åkermark. I fyra län, Gotlands, Skåne, Östergötlands och Kalmar län, brukade heltidsjordbruken över 80 % av åkermarken, medan de i Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län brukade mindre än 65 % av åkermarken.

I figuren visas andel heltidsjordbruk och hur stor andel av åkermarken de brukar fördelat på län, 2020.

Flest heltidsjordbruk och mest åkermark som brukas av heltidsjordburk fanns i Skåne och Västra Götalands län 2020. I Skåne fanns drygt 2 600 heltidsjordbruk som brukade drygt 372 200 hektar åkermark och i Västra Götaland fanns drygt 2 300 heltidsjordbruk som brukade knappt 329 600 hektar åkermark. Heltidsjordbruken i dessa två län motsvarar 35 % av samtliga heltidsjordbruk i Sverige och brukar tillsammans 37 % av åkermarken som heltidsjordbruken har.

Antal sysselsatta och årsverken, fördelat på län, 2020

Jordbruket i Sverige sysselsatte ungefär 166 000 personer under 2020. Det inkluderar både stadigvarande och tillfälligt sysselsatta. Ungefär 58 000 av de sysselsatta fanns inom heltidsjordbruket, vilket motsvarar ungefär 35 %.

Som sysselsatt i jordbruket kan personen utföra allt från några timmars arbete till mer än en heltid. De timmar som de sysselsatta har arbetat i jordbruket har även räknats om till årsverken. Ett årsverke motsvarar 1 800 arbetstimmar. Totalt utfördes 32 000 årsverken inom heltidsjordbruket. Det motsvarar ungefär 58 % av samtliga årsverken.

Liksom antal företag och åkermark, skiljer sig andelen sysselsatta och årsverken mellan länen. I Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Skåne och Hallands län fanns ungefär 40 % eller fler av de sysselsatta på heltidsjordbruk och över 60 % av årsverken utfördes i heltidsjordbruket, medan andelen sysselsatta och årsverken i heltidsjordbruk i Västernorrlands och Norrbottens län var 20 % eller färre respektive 40 % eller färre.

I Skåne och Västra Götalands län tillsammans sysselsattes knappt 23 000 personer inom heltidsjordbruket under 2020. De utförde drygt 12 000 årsverken. Det motsvarar knappt 40 % av både antalet sysselsatta och antalet utförda årsverken inom heltidsjordbruket.

Resultat om heltidsjordbruk redovisas för de år vi har gjort Strukturundersökningen, en undersökning av samtliga jordbruk i Sverige. Resultat för 2020 finns i statistikrapporten Heltidsjordbruket i Sverige samt i Jordbruksverkets statistikdatabas under Företag och företagare -> Heltidsjordbruket i Sverige.

//Ylva Olsson

Publicerat i Företag och företagare, Sysselsättning | Lämna en kommentar

Fler mjölkkor än genomsnittet på ekologiska besättningar

Vi har idag publicerat statistik om antalet ekologiskt hållna lantbruksdjur 2020. I rapporten Ekologisk djurhållning 2020 framgår att det totala antalet ekologiskt hållna nötkreatur minskade något mellan 2019 och 2020. Antalet mjölkkor ökade med knappt 1 % medan antalet kor för uppfödning av kalvar minskade med nästan 1 %. Vidare minskade antalet ekologiskt hållna får och lamm med 8 % och antalet grisar och värphöns minskade med 3 % vardera. Antalet ekologiska slaktkycklingar ökade däremot med knappt 11 %. Mer detaljer om den ekologiska djurhållningen finns i den publicerade statistikrapporten och i vår statistikdatabas. I detta blogginlägg ska vi fortsättningsvis titta lite kort på antalet mjölkkor per företag och jämföra de ekologiska besättningarna med data för samtliga besättningar i Sverige.

Fler mjölkkor per företag på ekologiska besättningar

I figuren nedan redovisas utvecklingen av det genomsnittliga antalet mjölkkor per företag med ekologisk djurhållning och för samtliga mjölkkobesättningar i Sverige. Sedan vi 2009 började ta fram statistik om ekologisk djurhållning har det genomsnittliga antalet mjölkkor på ekologiska besättningar ökat från 66 kor per företag till 102 kor år 2020, en ökning med 55 %. Under samma tidsperiod har det genomsnittliga antalet mjölkkor per företag för samtliga mjölkkobesättningar ökat från 59 till 98 kor, en ökning med 66 %. Under hela den redovisade tidsperioden har det genomsnittliga antalet mjölkkor varit större på ekologiska besättningar än genomsnittet för samtliga besättningar i Sverige.

Flest antal ekologiska mjölkkor per företag i Skåne

I figuren nedan redovisas genomsnittligt antal mjölkkor per företag och län. Figuren visar att Skåne, Östergötland och Halland är de län som har flest antal ekologiskt hållna mjölkkor per företag. Dessa län, tillsammans med Kalmar län, har även flest antal kor per företag sett till samtliga besättningar med mjölkkor.

//Ulf Svensson

Publicerat i ekologisk djurhållning | Märkt , | Lämna en kommentar