Obärgade arealer år 2019

Varje år är det en liten andel av arealen som inte blir bärgad som det var tänkt. Omfattningen redovisas i vårt statistiska meddelande om skördar. I genomsnitt för hela landet blev 0,5 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar runt 5 300 hektar och är obärgad arealen halvering jämfört med föregående år. De största andelarna oskördade arealer fanns i de fem nordligaste länen, där mellan 4 och 9 % av spannmålsarealen blev obärgad.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 2 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 1 % på riksnivå. För raps och rybs blev andelen obärgade areal drygt 1 % eller 1 450 hektar. Av oljelinarealen beräknas omkring 3 % vara obärgad.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 400 hektar eller 1,5 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till 200 hektar eller drygt 1 %. För potatis för stärkelse beräknades mindre än 5 hektar eller 0 % av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Officiell statistik gör Sverige litet bättre

SCB har gett ut en trevlig video om vikten av statistik. Det SCB säger gäller förstås inte bara SCB utan all officiell statistik i Sverige oavsett vilken myndighet som är ansvarig.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Drygt 40 % av produktionen av får och lammkött sker i 3 län

får_sten700 ton eller 14 % av slakten av får och lammkött kommer från vardera av Gotlands, Västra Götalands och Skåne län. Det innebär att 42 % av produktionen sker i dessa län år 2019. Jämfört med år 2016 har slakten ökat något på Gotland medan den minskat i Västra Götaland och Skåne.

Statistiken från vårt Statistiska meddelande om animalieproduktionen. I det gör vi en mer detaljerad redovisning i april varje år.

//Ann-Marie Karlsson

test

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Mer än 40 % av Sveriges betesmarker finns vid företag med köttkor

Det var dags för kosläpp igår. I år har alla gårdens kalvar namn som börjar på G, så det är kanske köttlilla Gudrun du ser ta sina första kliv utomhus. Gudrun gör sällskap med ungefär 195 000 andra kalvar som har en köttko som mamma. Företagen med köttkor, det vill säga med kor för uppfödning av kalvar, betar 43 % av betesmarkerna i Sverige. Lilla Gudrun och alla de 195 000 andra kalvarna är alltså viktiga för den biologiska mångfalden.

Totalt fanns 461 000 hektar betesmark i Sverige år 2019. 200 000 hektar av betesmarken fanns vid företag som hade köttkor.

De tre län med störst areal betesmark, 28 000 hektar vardera, var Skåne län, Västra Götalands län och Kalmar län.  Den största andelen av betesmark vid företag med köttkor fanns i Jämtlands län, följt av Dalarnas län och Gävleborgs län.

//Ann-Marie Karlsson

betewsa

 

 

 

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Skörden av matpotatis 20 % högre år 2019 jämfört med 2018

Jag läste just i ATL att den första frilandsodlade potatisen nu skördats på Bjärehalvön. Jag läser att man började i tisdags med 30 kilo och sedan fortsatt skörda under veckan.

Det kan jämföras med totalskörden i hela Sverige år 2019 som var 537 000 ton. För hela Sverige är det är en ökning av skörden med 87 900 ton eller 20 % mer än 2018 års slutliga totalskörd.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län. Tillsammans står de för 78 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 32 980 kilo per hektar, vilket är 17 % högre än 2018 års hektarskörd. De högsta hektarskördarna på länsnivå redovisades för Östergötlands och Hallands län, 40 180 respektive 39 280 kilo per hektar.

Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå. Hektarskörden i länet, 33 360 kilo per hektar, är 4 270 kilo per hektar (15 %) högre än torråret 2018. Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 21 480 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar.

Namnlös

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Du kan läsa mer i det Statistiska meddelande som SCB producerar åt oss här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

En siffra säger mer än tusen ord, eller?

Numera innehåller nästan varje nyhetssändning en lektion i statistik. De senaste dagarna har betydelsen av definitioner och urval, slump och mätinstrumentets noggrannhet diskuterats. Begrepp som är lika viktiga att tänka på vare sig man försöker uppdatera sig om Covid-19-utbrottet eller om man vill använda vår jordbruksstatistik.

När man vill använda statistik har man oftast en fråga man vill få besvarad. Hur många har avlidit av Covid-19?, hur många är smittade?, eller med ett enkelt exempel från jordbruksstatistiken hur många får finns i Sverige?

Verkligheten är mer komplex än vad statistiken förmår beskriva

Även om statistik är ett fantastiskt sätt att beskriva verkligheten så är verkligheten mer komplex än vad som går att visa med statistik. Statistik ger ofta en beskrivning av en väldefinierad del av en stökigare verklighet. Statistik kräver alltid att användaren tänker själv också eftersom det nästan alltid är den stökigare verkligheten man vill veta något om.

Vilken är definitionen, ett får är ett får eller?

lammHur definieras den företeelse man vill veta något om i statistiken? Och hur väl stämmer den definitionen med den fråga man själv har.

Antalet får kan ju tyckas enkelt, ett får är ett får och inte en get och ett antal är ett antal. Men är får namnet på de vuxna djuren, tackorna och baggarna eller räknas lammen med också? Brukar man inte säga får och lamm? Det är inte säkert att alla har samma förståelse för orden och det är alltid bra att kolla. I jordbruksstatistiken definieras antalet får som summan av tackor, baggar och lamm.

Antalet får vilka då?

Vad är det statistiken mäter? och hur stämmer det med min fråga? Låt säga att jag vill veta hur många får som finns i Sverige? Då måste jag försöka ta reda om det är just det som statistiken mäter. I det här fallet kan jag se att den senaste statistiken över antalet får avser antalet får i Sverige den första torsdagen i juni 2019. För att bli räknande måste fåren finnas på ett jordbruksföretag med bland annat minst 2 hektar åkermark och minst 20 får.

För att förstå vad det betyder för min lammfråga behövs litet kunskap om fårskötsel i Sverige. Är det vanligt att får finns i hushåll eller på riktigt små lantbruksfastigheter som inte kommer med i statistiken? Vad betyder det att fåren räknas i juni? Är junisiffran representativ för resten av årets månader?

Kan det finnas någon annan källa där jag kan få veta mer? I det här fallet finns en källa, nämligen en rapport om antalet får i december.

Av den rapporten kan jag se att antalet får i december var 371 000 att jämföra med antalet får i juni som var 587 000. Anledningen är att  lamm ofta föds på våren och slaktas på hösten. Rapporten visar också att det i december 2018 fanns ungefär 45 000 får som inte var med i statistiken eftersom de fanns på för små gårdar. Nu har jag litet mer information att ta ställning till. Om jag t.ex. vill mäta utvecklingen av antalet får kanske jag bestämmer mig för att följa vuxna får istället, ett antal som inte förändras så mycket över året. Vill jag följa hur mycket mark som betas av får, kanske jag behöver göra en egen beräkning med hjälp av de olika källorna.

Jämförelser mellan länder

Nu har jag koll på antalet för i Sverige men låt säga att jag nu vill jämföra med antalet får i Storbritannien. Då inser jag att jag behöver kunskaper också om förskötsel i Storbritannien. Jag bör också åtminstone försöka ta reda på det jag redan nu vet har betydelse för resultatet, när under året undersökningen görs i Storbritannien och hur många får som inte finns med i statistiken.

Vilken är undersökningens kvalitet?

I det här fallet bygger statistiken om får på ett slumpmässigt urval från den grupp man vill säga något om, alltså samtliga jordbruksföretag över en bestämd storlek. Det finns medelfel redovisade så man kan se att antalet får i juni har ett medelfel av 1,4 %. Det vill säga med 95 % säkerhet var antalet får i juni vid jordbruksföretag av en viss storlek mellan 533 000 får och 564 000 får. Eftersom det är en undersökning som ingår i den officiella statistiken är kvaliteten också väl dokumenterad.

Officiell statistik bygger oftast på slumpmässiga undersökningar eller totalundersökningar. Men ofta när information behövs snabbt är de som svarat inte slumpmässigt valda från den grupp man vill säga något om. Istället kanske det är de som råkat vara ute på stan och handlat. Eller som fallet nu i veckan när anställda vid ett sjukhus i Stockholm testats för Covid-19, och man av det försöker dra slutsatser om hur många som är smittade i Stockholm. Det är alltså alltid viktigt att fundera på om de personer man hämtat svar från är representativa, i stort likadana, som den grupp man vill säga något om. Oftast är det inte så, som också fårexemplet visade, och det behövs kunskap, eller i många fall bara vanligt sunt bondförnuft, för att veta hur man kan använda resultaten.

Samtidigt inser vi ju i nyhetssändning efter nyhetssändning att det är statistik och fakta vi behöver som en bas för att förstå verkligheten. För att citera Hans Roslings bok Factfullnes. ” När ett problem förefaller vara akut är det första man bör göra inte att skrika ”vargen kommer” utan att organisera data”.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hektarskörden av slåttervall störst vid mjölkföretag

vallaHektarskörden av slåttervall var 2019 mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk och företag med blandad husdjursskötsel där man oftast nöjer sig med en skörd. För mjölkföretagen var hektarskörden 31 % högre jämfört med 2018 medan den för småbruk och företag med blandad husdjursskötsel låg på samma nivå.

Du kan läsa mer i det statistiska meddelandet här.

Namnlös

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 515 200 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 2 831 700 ton och återväxten till 1 683 500 ton. Det är 37 % mer än 2018 och 11 % mer än 2017. Hektarskördarna var 39 % högre jämfört med 2018 och på samma nivå som under åren 2015–2017. I alla produktionsområden var hektarskördarna högre jämfört med 2018.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar