12 % av hushållens konsumtion var livsmedel år 2018. Andelen har halverats sedan 1960-talet

I nationalräkenskaperna redovisas hushållens konsumtionsutgifter. Det vill säga utgifterna för alla varor och tjänster vi köper till våra hushåll.

År 2018 använde vi 12 % av de totala konsumtionsutgifterna för att köpa livsmedel och alkoholfria drycker. Vi lade 3 % på alkoholhaltiga drycker och tobak. Restaurangbesök, cafébesök, hotell och annan övernattningsservice stod för 7 % av de totala konsumtionsutgifterna.

hushållaLivsmedlens andel av de totala konsumtionsutgifterna minskar

Den andel av hushållens utgifter som bestod av livsmedel och var 25 % år 1963. År 2018 var alltså andelen 12 %. Den andel av konsumtionsutgifterna som består av livsmedel har alltså halverats de senaste 55 åren. Går vi tillbaka till slutet av 1940-talet var andelen för livsmedel högre, ungefär 40 %.

//Ann-Marie Karlsson

hushållas

 

Publicerat i Konsumtion | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Priserna för livsmedel har ökat mer än inflationen det senaste året

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI), det vill säga förändringen i KPI under de senaste 12 månaderna mellan augusti 2018 och augusti 2019  var 1,4 %. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen.

Prisökningen för livsmedel har varit högre än KPI nämligen 3,3 %. Det innebär alltså att livsmedel har blivit dyrare i relation till andra varor som vi köper som konsumenter. De livsmedelsgrupper där prishöjningen varit högst är grönsaker (+9,3 %), fisk (+6,2 %) och bröd och spannmålsprodukter (+4,5 %). Den enda grupp med en prissänkning är frukt med (-3,5 %).

//Ann-Marie Karlsson

inflationen

Publicerat i Konsumtion, Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Slakten av ekologiskt hållna kor ökade 2018.

Den slaktade vikten ekologiskt hållna nötkreatur var 21 800 ton 2018. Mellan 2009 och 2014 ökade slakten med 45 % men förblev sedan relativt stabil under åren 2015–2017. Mellan 2017 och 2018 ökade slakten igen med 2 500 ton eller 13 % jämfört med 2017. Ökningen i slakten 2018 består till drygt 70 % av kor. Mellan åren 2017 och 2018 ökade slakten av kor med 6 050 kor från 24 610 år 2017 till 30 660 kor år 2018.

Slakten av får och lamm ökade kontinuerligt mellan 2009 och 2014. Åren 2015 till 2017 minskade slakten något för att återigen öka med 7 % 2018 till knappt 1 200 ton.

Slakten av ekologiskt hållna grisar har ökade i stort sett kontinuerligt under perioden 2012 till 2018. Mellan 2017 och 2018 ökade slakten med 15 % eller drygt 700 ton och uppgick 2018 till 5 500 ton.

andela

I diagrammet nedan redovisar vi slakten av ekologiskt hållna djur i förhåll­ande till den totala slakten av respektive djurslag. I förhållande till den totala slakten är det egentligen bara för nötkreatur samt får och lamm som slakten av ekologiskt hållna djur når upp till några väsentliga andelar. Av den totala slakten slaktades flest får- och lamm ekologiskt. De ekologiskt hållna får- och lammen utgjorde 21 % av den totala slakten.

De ekologiskt hållna nötkreaturen står för knappt 16 % av den totala slakten av nötkreatur. Andelen skiljer sig dock mellan de olika kategorierna nötkreatur. Den ekologiska andelen slaktade djur är högre för stutar, kvigor och kor än tjurar. Stutar, kvigor och kor är lämpliga i system med betesdrift och grovfoderdominerad foderstat. För tjurar är den ekologiska andelen lägre. Förklaringen är sannolikt att denna kategori av djur är mindre lämpade i betesdrift samtidigt som det är vanligt med ett större beroende av kraftfoder i utfodring.

Slakten av ekologiskt hållna grisar utgjorde drygt 2 % av den totala slakten av grisar 2018. Du kan läsa mer i vårt statistiska meddelande om ekologiskt animalieproduktion.

//Ann-Marieandela

andel

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , | Lämna en kommentar

Import av nötkött från länder utanför EU

Jag kan se att många i veckan klickat ett tidigare blogginlägg om importen av nötkött t.ex. från Brasilien så jag passar på att göra en uppdatering med de senaste siffrorna.

År 2018 importerade EU 341 tusen ton nötkött. Det var en ökning från år 2017 då 306 tusen ton importerades. Brasilien svarar för 41 % av den totala rapporten med 140 tusen ton och är alltså det största importlandet. Därefter följer Argentina, Uruguay och Australien. Siffrorna finns att hämta vid EU-kommissionen.

Under det första halvåret 2019 importerades 158 tusen ton varav 64 tusen ton från Brasilien följt av 35 tusen ton från Argentina. Importen är något lägre än motsvarande period år 2018.

import nötkött Brasilien

Utifrån SCB:s handelsstatistik är det svårt att se hur mycket av den totala importen till EU som hamnar i Sverige. År 2018 importerade Sverige  80 000 ton färskt och fryst nötkött.  varav  den största delen kom från Irland följt av Nederländerna.

År 2018 importerade Sverige direkt från Brasilien 1 289 ton färskt nötkött och 342 ton fryst nötkött. Det kött som importeras direkt till Sverige är inte det enda nötkött som kan komma från ett land utanför EU eftersom nötkött som först t.ex. landar i de stora hamnarna i Nederländerna sedan kan exporteras vidare inom EU. I de fallen ser det ut som att nötköttet kommer från Nederländerna.

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Internationellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Störst areal per företag av höstvete minst av havre

För några veckor sedan skrev jag här på bloggen om strukturutvecklingen inom spannmålsodlingen. Det gjorde mig litet nyfiken på hur mycket areal jordbrukarna odlar av de vanligaste sädesslagen. Jag dök återigen ned i Lantbruksregistret och hittade då att antalet företagare som odlar:

  • vårkorn har minskat från från 53 900 jordbrukare år 1989 till 15 400 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av vårkorn per företag för de som odlar vårkorn har ökat från 9,3 hektar per företag år 1989 till 24,8 hektar per företag år 2018.
  • Havre har minskat från från 47 700 jordbrukare år 1989 till 11 600 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av havre per företag för de som odlar havre har ökat från 9,1 hektar per företag år 1989 till 14,2 hektar per företag år 2018.
  • Höstvete har minskat från från 21 200 jordbrukare år 1989 till 8 500 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av höstvete per företag för de som odlar höstvete har ökat från 11,9 hektar per företag år 1989 till 34,7 hektar per företag år 2018.
  • Vårvete har minskat från från 5 200 jordbrukare år 1989 till 4 100 jordbrukare år 2018. Den genomsnittliga arealen av vårvete per företag för de som odlar vårvete har ökat från 7,4 hektar per företag år 1989 till 21,2 hektar per företag år 2018.

//Ann-Marie Karlsson

företag grödor.jpg

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I dag publicerar vi officiell statistik om svenskt vattenbruk

Du kan läsa hela det Statistiska meddelandet här.

Över 90 procent av matfisken odlades i Norra Sverige

2018 års matfiskproduktion skattas till 11 100 ton i beräknad hel färskvikt. Den odlade matfisken bestod till nästan 90 procent, eller 9 600 ton, av regnbåge. Produktionen av musslor skattas till ungefär 2 000 ton.

Ungefär 10 800 ton, eller 97 procent, av matfisken producerades under 2018 i Norra Sveriges 28 odlingar. I Södra Sverige finns 24 stycken eller 41 procent av rikets matfiskodlingar. Dessa står för 2 procent av Sveriges totala matfiskproduktion. Östra Sveriges 7 matfiskodlingar står för en procent av rikets matfiskproduktion.

matfisk

Produktionen av sättfisk är mer jämnt fördelad över landet

Produktionen av sättfisk skattas till drygt 700 ton. Även här är regnbåge den dominerande arten; produktionen av regnbåge för utsättning skattas till i runda tal 500 ton.

Sättfiskproduktionen är något mer jämnt fördelad över landet. Av den totala produktionen på 700 ton odlades 46 procent i Södra Sveriges 24 odlingar, 40 procent odlades i Norra Sveriges 22 odlingar  och 14 procent i Östra Sveriges 7 odlingar.

//Martina Kielén

sättfisk

Om statistiken

Utöver jordbruksstatistiken så ansvarar Jordbruksverket även för den officiella statistiken inom vattenbruksområdet. Vattenbruksstatistiken baseras på en årlig enkätundersökning som SCB skickar ut till samtliga företag i Sverige som bedriver kommersiell odling av fisk, kräftor, musslor, ostron och alger. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1983.

Vattenbrukets produktion redovisas uppdelat på fisk för konsumtion (matfisk, matkräftor och blötdjur) samt fisk för utsättning (sättfisk och sättkräftor).

Med produktion av matfisk, matkräftor och blötdjur avses vad som under året tagits ut ur matfiskodlingar av konsumtionsfärdig fisk m.m. Fisk, kräftor eller blötdjur som hållits kvar i odling, dvs. förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken.

Med produktion av sättfisk och sättkräftor avses vad som under året levererats utanför matfiskproduktionen, det vill säga satts ut i naturvatten eller in på en annan odling för att tillväxa. Fisk och kräftor som hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till nästa produktionsår, ingår inte i statistiken

Anm. Östra Sverige (SE 1): Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland. Södra Sverige (SE 2): Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland. Norra Sverige (SE 3): Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

2019 förväntas spannmålsskörden bli 5,9 miljoner ton och oljeväxtskörden 0,35 miljoner ton

VeteIdag publicerar vi Jordbruksverkets skördeprognos för spannmål och oljeväxter. Den bygger på en matematisk modell och består av statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2019.

Skördarna de tredje största under 2000-talet

Prognosen visar att såväl spannmålsskörden som oljeväxtskörden förväntas bli den tredje största under 2000-talet. Spannmålsskörden förväntas bli 80 % högre än förra årets rekordlåga skörd och i nivå med de höga skördarna 2014, 2015 och 2017.  Totalskörden av höstvete förväntas bli 3,1 miljoner ton vilket motsvarar 52 procent av den totala spannmålsskörden. För vårkorn och havre förväntas totalskörden bli 1,3 respektive, 0,7 miljoner ton.

Avkastningen per hektar, hektarskörden, är högre för de grödor t.ex.höstvete  som sås på hösten, jämfört med hektarskörden för vårkorn och havre. Av diagrammet nedan framgår att hektarskörden av höstvete förväntas bli 7 300 kilo per hektar år 2019.

Samtidigt är prognosen för avkastningen per hektar högre än genomsnittet för de senaste 5 åren för samtliga spannmålsgrödor. Det är kanske inte så konstigt med tanke på förra årets låga skörd, men avkastningen per hektar är också högre än normskörden, det vill säga högre än genomsnittet för de senaste 15 åren.

Stor areal höstsådda grödor

Förutsättningarna för en god eller dålig totalskörd påverkas av hur stor arealen av höstsådda grödor blir. Förra året, år 2018, påverkades skörden inte bara torka utan utan också av att höstsådden blev mindre än normalt hösten 2017. Det innebar att höstvete ersattes av vårkorn år 2018. Vårkorn har en lägre avkastning per hektar än höstvete.

I år är arealen höstvetet på banan igen och det tillsammans med goda väderförhållanden har lett till hektarskördar förväntas bli högre än normalt vilket bäddar för en god skörd i år.

//Ann-Marie Karlsson

Prognos

Publicerat i Allmänt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Arealen åkermark per person lägre i Sverige än i Europa

odlad mark per person

Källa: SCB, Markanvändningen i Sverige sjunde upplagan sid 28

SCB:s publikation Markanvändningen i Sverige är intressant läsning. På sidan 28 finns t.ex. ett diagram som visar på hur mycket åkermark per person som vi odlar.

År 1961 var åkermark per person 0,45 hektar. År 2015 areal 0,22 hektar per person.  Åkermarken per person krymper alltså. Det finns mest åkermark per person i Oceanien som ju inkluderar Australien. Efter Oceanien följer Europa och Amerika, medan Asien har minst areal åkermark per person.

Jag kunde inte låta bli att ta fram en tidsserie för Sverige och så som man kan förvänta sig så har arealen åkermark per odlad mark per personperson minskat under de senaste 100 åren. År 1913 hade vi 0,65 hektar åkermark per person i Sverige. År 2018 var siffran 0,25. Det är alltså en siffra som är lägre än i Europa men ganska nära genomsnittet i världen.

FAO och OECD skriver bland annat om hur man förutspår att arealen åkermark kommer att förändra i framtiden. Jag bloggade om den här.

I Sverige kan det ju också vara intressant att jämföra med hektaravkastningen i genomsnitt av samtliga spannmålsslag vi odlar. Den har ökat från 1 200 kg/hektar till över 4 500 kg/hektar under 2000-talet.

//Ann-Marie Karlsson

avkastning

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av åkerbönor minskade med nästan 40 % mellan åren 2018 och 2019

Åkerbönor är en baljväxt med hög proteinhalt av god kvalitet. Den har traditionellt använts till foder men intresset för att använda den i livsmedel har ökat på senare tid. Odlingen minskade dock från 29 500 hektar år 2018 till 18 400 hektar år 2019. Åkerbönor drabbades hårt av torkan år 2018. Det innebar att det också var brist på utsäde i hela Europa för åkerbönor i år.

åkerbönor

Skörden av åkerbönor 2018 minskade med 68 %

Totalskörden av åkerbönor beräknades till 34 800 ton 2018, vilket är mindre än en tredjedel av motsvarande skörd under 2017.

Åkerbönor är en torkkänslig gröda och angreppen av bladlöss och bönsmyg var också kraftigare än vanligt år 2018. Åkerbönorna blev dessutom ofta svårtröskad eftersom baljorna hade brådmognat i det torra och varma vädret och var väldigt torra. Många lantbrukare meddelade SCB i samband med insamlingen av skördestatistiken förra hösten att åkerbönorna torkade bort helt. Det var alltså inte ekonomiskt försvarbart att försöka skörda åkerbönorna, inte ens som ensilage.

De obärgade arealerna blev också större än normalt, över 1 700 hektar, vilket motsvarar närmare 7 % av arealen. Arealen åkerbönor skördad som grönfoder ökade dessutom från normalt runt 400 hektar till drygt 3 200 hektar under 2018.

Hektarskörden av åkerbönor beräknades till 1 330 kilo per hektar. Den blev därmed 63 % lägre än hektarskörden år 2017 och den lägsta hektarskörden som redovisats under de 14 år som åkerbönor har ingått i skördeundersökningen.

//Ann-Marie Karlsson

åkerböna skörd

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

Vi dricker ungefär 30 liter filmjölk per person och år

Filmjölk hör ju sommaren till. I vår konsumtionsstatistik finns också statistik över hur mycket syrade produkter det vill säga. olika typer av filmjölk som vi dricker. Det visade sig att den hållit sig runt 30 liter de senaste åren.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Konsumtion | Lämna en kommentar