Andel ekologiskt odlad jordbruksmark per kommun

På kartan nedan visar jag andelen ekologisk odlad jordbruksmark per kommun. Jag har både tagit med mark som är helt omställd och sådan mark som är under omställning. Regeringens inriktningsmål är att 30 % av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030. I de kommuner som är grönmarkerade är andelen ekologiskt odlad mark 30 % eller högre.

  • Andelen ekologiskt odlad mark var störst i Åmål, Salem och Malung-Sälen med en andel över 78 %.
  • Arealen ekologiskt odlad mark var störst i Gotlands kommun, följd av Linköping, Uppsala och Norrköping, alla med mer än 10 000 hektar ekologiskt odlad mark.
Karta över ekologiskt andel odlad mark per kommun, procent

Publicerat i Allmänt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Om skörden per hektar blir precis som ett genomsnitt de senaste fem åren blir totalskörden av spannmål 5,2 miljoner ton

Om två månader den 11 augusti ger Jordbruksverket ut den första prognosen över årets skörd. Den baseras på en modellberäkning som bygger på preliminära arealer för år 2022 tillsammans med uppgifter om sommarens nederbörd och temperaturer. Det vi som arbetar med officiell statistik på Jordbruksverket kan bidra med redan nu är att hjälpa till med en referenspunkt för alla er som själva vill fundera över skördens storlek år 2022.

dekorationsbild med majs

Vi har gjort det genom att:

  • använda de preliminära arealerna för varje produktionsområde för år 2022 och multiplicera dem med
  • 5-årsgenomsnittet av de fem senaste årens skörd för varje produktionsområde. Dessa kan t.ex. enklast hämtas från vår statistiska databas (siffror för åren 2017-2021). Vi har använt statistiken över produktionsområden för att ta hänsyn till att odlingen kan ha ökat och minskat mellan olika områden år 2022 jämfört med tidigare år.
  • Den totala skörden per produktionsområde har sedan summerats till en totalskörd för riket.

5,2 miljoner ton spannmål år 2022

Om hektarskörden år 2022 blir lika stor som ett genomsnitt av tidigare års skördar så skulle skörden av spannmål bli 5,2 miljoner ton och skörden av raps och rybs bli 0,42 miljoner ton. Som en jämförelse kan nämnas att år 2021 blev skörden av spannmål 5,0 miljoner ton och skörden av raps och rybs blev 0,34 miljoner ton.

Ökad areal av oljeväxter, något mindre spannmålsareal

Arealerna av spannmål är något mindre år 2022 jämfört med år 2021. I femårsgenomsnittet för hektarskördarna kan det vara bra att komma ihåg att missväxtåret 2018 ingår.

För oljeväxter däremot, har arealerna ökat från 106 tusen hektar år 2021 till 135 tusen hektar år 2022. Hektarskördarna år 2021 var något högre än de genomsnittliga hektarskördarna för de fem senaste åren.

Nu finns ju ”om” varje år i form av regn och inte minst torka, värme och kyla så inget år, inte heller år 2022 kommer att bli ett normalår. Dessutom tillkommer i år ytterligare en osäkerhetsfaktor. Vi vet inte om jordbrukarna använder lika mycket gödsel och andra insatsmedel som tidigare år.

// Ann-Marie Karlsson

Skörd av spannmål
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Antal mjölkkor per besättning efter län

Varför inte avsluta veckan med en animering över antalet mjölkkor mellan åren 1974 och 2021. Södermanlands län har en stark tätplacering i början av perioden men tappar mark, medan Hallands län spurtar i mål som etta.

fe

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

1,9 miljoner ton spannmål i jordbrukarnas lager i december 2021

Idag publicerade vi resultat från en alldeles ny undersökning om lagerhållning av spannmål. När SCB frågade jordbrukarna om skördens storlek i höstas så frågade de också om hur mycket spannmål jordbrukarna hade i lager 30 juni och hur mycket de prognostiserade skulle finnas i lager 31 december.

Gröda, spannmål, händer med vetekärnor

Störst lager av höstvete

Vete och korn är de spannmålsgrödor som odlas mest. Dessa grödor utgjorde också störst andel av det lagrade spannmålet som fanns hos jordbrukarna under 2021. Den 31 december 2021 fanns det drygt 1 miljon ton höstvete i lager, enligt jordbrukarnas egna prognoser. Det motsvarar knappt 54 procent av den totala lagerhållningen spannmål i december. Näst störst andel utgjordes av vårkorn på 380 tusen ton, vilket motsvarar 20 procent av jordbrukarnas lager spannmål i december 2021.

Den 30 juni 2021 var vårkorn och höstvete de grödor som det fanns störst lager av hos jordbrukarna, knappt 75 respektive 74 tusen ton. Det motsvarar knappt 59 procent av den totala lagerhållningen den 30 juni förra året.

Spannmål jordbruket hade i lager den 30 juni 2021 samt prognos för lagret den 31 december 2021

Knappt 40 % av skörden lagras på gården den 31 december

Under 2021 uppgick den totala skörden av spannmål till knappt 5 miljoner ton. Den 31 december samma år fanns, enligt jordbrukarnas prognos, knappt 1,9 miljoner ton spannmål i lager. Det motsvarar 38 % av den totala skörden av spannmål 2021. 

Under 2020 uppgick den totala spannmålsskörden till knappt 6 miljoner ton. Den 30 juni 2021 fanns knappt 252 tusen ton spannmål i lager, vilket motsvarar 4 % av den totala spannmålsskörden 2020.

//Ann-Marie Karlsson

Lagerhållning av spannmål 30 juni 2021 jämfört med den totala spannmålsskörden 2020 samt lagerhållning av spannmål 31 december 2021 jämfört med spannmålsskörden 2021, 1000-tals ton

Publicerat i Skörd | Märkt | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen för jordbrukarnas produkter

Under rubriken Prisutveckling livsmedel i den mörka raden ovan har jag nu också inkluderat de senast publicerade uppgifterna om prisutvecklingen för jordbruksföretagen.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mer höstraps och mindre spannmål år 2022

Idag har vi publicerat preliminär officiell statistik över Jordbruksmarkens användning i Sverige år 2022. 84 % av jordbruksmarken är åkermark, 15 % är betesmark och 1 % är slåtteräng.

Cirkeldiagram åker och betesmark
Jordbruksmarkens användning år 2022, hektar och procent

Ökad areal av höstraps

Arealen med höstraps har under de senaste 20 åren haft en ökande trend och är preliminärt 118 800 hektar i år. Årets areal är därmed den största höstrapsarealen sedan mätningar för respektive gröda inom raps och rybs började 1965. Den stora arealen med höstraps medför också att den totala arealen med raps och rybs är den största sedan 1993.

Historiskt liten areal med spannmål

I år är den totala arealen med spannmål preliminärt 960 500 hektar, vilket är en minskning med 39 800 hektar jämfört med 2021. Årets areal är därmed den minsta som har använts till spannmålsodling sedan 1860-talet då mätningarna började. Inom spannmålsodling finns det tre dominerande grödor: vete, korn och havre. De upptar tillsammans 94 procent av den totala spannmålsarealen. Vete och havre minskade jämfört med 2021 med 15 900 hektar respektive 16 900 hektar medan korn odlas på nästan lika stor areal som under 2021.

Jämfört med genomsnittet för 2017–2021 har däremot arealen med vete ökat med 13 200 hektar. Dock är den totala spannmålsarealen 40 400 hektar mindre i år än genomsnittet för perioden 2017–2021.

Arealen med vall och grönfoder minskar jämfört med 2021

Arealmässigt är vall och grönfoder största grödgruppen på åkermark. Ungefär 44 % av all åkermark används till vall och grönfoder. Under 2022 odlas preliminärt 1 109 600 hektar vall och grönfoder, en minskning med 13 400 hektar jämfört med 2021.


Totalt är det preliminärt 2 536 400 hektar åkermark i år. Vall och grönfoder, spannmål samt raps och rybs upptar 87 % av åkermarken. I övrigt består åkermarken av 6 % träda, 2 % baljväxter och 1 % vardera av potatis och sockerbetor. Resterande 3 % är övriga växtslag, till exempel trädgårdsgrödor och energigrödor.

Åkermarkens användning år 2022, hektar och procent

Arealen med betesmark och slåtteräng oförändrad

Den totala arealen med betesmark och slåtteräng är preliminärt 465 900 hektar i år, 2022. Störst areal finns i Kalmar län, där finns 73 600 hektar. En bidragande orsak till att störst areal med betesmark och slåtteräng finns i Kalmar län är att det finns 21 400 hektar alvarbete där. Västra Götalands län och Skåne län är de enda län, förutom Kalmar, där det också finns över 50 000 hektar betesmark och slåtteräng. I Västra Götaland finns 66 000 hektar och i Skåne 55 000 hektar.

Cirkeldiagram betesmark
Användning av slåttervall och betesmark år 2022
Publicerat i Arealer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Långa tidsserier för arealer av spannmål och oljeväxter

Imorgon publicerar vi preliminär statistik över arealer av olika grödor för i år. Idag tänker jag därför passa på att visa ett diagram över arealen spannmål mellan åren 1865 och 2021. Arealen spannmål var högst strax efter första världskriget och under 1970-talet. De senaste åren har arealen spannmål pendlat runt en miljon per hektar.

stapeldiagram över arealer.

Andelen höstraps ökar

I diagrammet nedan redovisar jag arealen raps och rybs mellan åren 1965 och 2021. Arealen var högst under 1980-talet och lägst i början av 2000-talet.

//Ann-Marie Karlsson

Stapeldiagram för raps och rybs
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Störst andel ekologiskt brukad mark i Jämtlands län men mest mark i Västra Götaland

Igår publicerade vi officiell statistik över ekologiskt brukad mark år 2021. I databasen finns uppgifter på kommunnivå. Klicka här så kommer du till den senaste tabellen om ekologiskt brukad mark per kommun.

Den totala arealen åkermark som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick år 2021 till 469 400 hektar eller drygt 18 % av den totala arealen åkermark i Sverige. Jämfört med 2020 minskade arealen med knappt 1 % eller 3 100 hektar. Den omställda arealen ökade dock med 3 200 hektar till 442 500 hektar medan arealen under omställning minskade med 6 300 hektar till 26 900 hektar.

Den totala arealen betesmark och slåtteräng som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick 2021 till 137 500 hektar. Det motsvarar knappt 30 % av den totala arealen betesmark i Sverige. Jämfört med 2020 var det en minskning med 800 hektar eller knappt 1 %. Arealen betesmark under omställning till ekologisk produktion minskade med närmare 1 400 hektar, jämfört med 2020, till 9 600 hektar medan den omställda arealen ökade med drygt 500 hektar till 127 900 hektar

Störst andel ekologiskt brukad mark i Jämtlands län

Jämtlands, Värmlands, Gävleborgs och Dalarnas län har störst andel ekologiskt brukad areal. Där brukas över 30 % av arealen ekologiskt. Även arealmässigt stora jordbrukslän som Västra Götalands och Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Skåne och Blekinge län har lägst andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Där är brukas mindre än 10 % av jordbruksmarken ekologiskt.

stapeldiagram
 Andel ekologiskt brukad jordbruksmark i procent per län, 2021

Mest ekologiskt brukad mark i Västra Götalands län

Om vi däremot tittar på arealen ekologiskt brukad jordbruksmark så är den störst i Västra Götalands län. Där brukas 138 500 hektar ekologiskt. Därefter följer Östergötlands län och Skåne län med 65 500 hektar respektive 42 400 hektar.

Stapeldiagram
Ekologiskt brukad jordbruksmark, hektar

Publicerat i Arealer | Märkt | Lämna en kommentar

Nötkreaturen födda år 2017 – slaktstatistik för hondjuren

I den publicerade rapporten Nötkreaturssektorns uppbyggnad – En analys av struktur och slakt i nötkreaturssektorn följer vi kalvarna som föddes i Sverige 2017 genom de första 3,5 – 4,5 åren i livet. I korta inlägg här i bloggen, gör vi små utdrag ur rapporten och skriver om de olika händelser som registrerats i Nötkreatursregistret fram till och med i juni 2021. Utvecklingen över tid lyfts fram genom jämförelser med årskullen 2008.

Det här blogginlägget belyser slakten av hondjur. Vi har i ett tidigare blogginlägg beskrivit slakten av handjur.

Alla hondjur som slaktats fram till och med juni 2021

Av de totalt 250 300 hondjur som föddes år 2017 hade drygt 36 % av dem födda i ett mjölkföretag och drygt 58 % av dem födda i ett dikoföretag slaktats fram till i juni 2021. Den genomsnittliga åldern vid slakt för mjölkdjuren var 32,1 månader och för köttdjuren 26,8 månader, detta utslaget på all slakt, det vill säga inklusive kalvslakt och hemslakt.

Av de slaktade hondjuren födda i ett mjölkföretag var det 46 % som hade kalvat med minst en levande eller dödfödd kalv, motsvarande andel för hondjuren födda i köttföretag var 17 %.

Av dem som klassificerats på ett slakteri, var fördelningen för mjölkdjuren drygt 39 % vardera i kategorierna Kviga och Ungko, medan 17 % klassificerades som Ko. Resterande hondjur var klassificerade i kalvkategorierna.

Motsvarande siffror för hondjuren födda i dikoföretag var 76 % i kategorin Kviga, 15 % i kategorin Ungko och knappt 6 % klassificerades i kategorin Ko.

Så här såg det ut när hondjuren slaktade fram till och med tredje levnadsåret valdes ut

För att få ett litet bättre grepp om produktionen av nötkött från ungnöt bland hondjuren, gjordes en selektering på hondjur som slaktats fram till och med tre års ålder. Den avgränsade gruppen omfattade nästan 35 500 av hondjuren födda i mjölkföretag och drygt 48 900 av hondjuren födda i dikoföretag, vilka antingen slaktats på slakteri eller hemma på gården.

Genomsnittsålder vid slakttidpunkten

Flertalet av hondjuren i gruppen som slaktades fram till och med tredje levnadsåret var sådana som inte hade kalvat. Detta gällde för 74 % av dem födda i mjölkföretag och för 92 % av dem födda i köttföretag. Den genomsnittliga slaktåldern för detta urval var 24,7 månader för mjölkdjuren och 23,3 månader för köttdjuren.

Det var därmed alltså endast 26 % av hondjuren födda i mjölkföretag och 8 % av dem födda i köttföretag som hade kalvat. De flesta av dem hade kalvat bara en gång. Endast 2,5 % av de kalvade mjölkdjuren och 4,4 % av köttdjuren hade kalvat flera gånger.

Genomsnittsåldern vid slakttidpunkten för dem som hade kalvat var 31,2 månader i båda produktionsinriktningarna.

Genomsnittsåldern för samtliga slaktade, både hondjur som kalvat och sådana som inte kalvat, fram till och med tre år var för de födda i mjölkföretag 26,4 månader och för de födda i köttföretag 23,9 månader.

Klassificerade som inte kalvat

I Tablå A redovisas de djur som slaktats på slakteri och som inte hade kalvat. Av denna statistik framgår, inte överraskande, att hondjuren födda i dikoföretag var tyngre vid lägre åldrar än sina medsystrar födda i mjölkföretag. Trots att hondjuren klassificerade som Kviga födda i ett dikoföretag var mer än två månader yngre i genomsnitt, låg medelslaktvikten 5 kg över kvigorna födda i mjölkföretag.


Tablå A. Antal klassificerade hondjur till och med tre års ålder som ej kalvat eller fått någon dödfödd kalv, födda i mjölk- och dikoföretag år 2017. Medelålder och medelslaktvikt per slaktkategori.

Klassificerade som kalvat

I Tablå B redovisas de hondjur som hade kalvat under sin livstid och slaktats på ett slakteri. Den vanligaste klassificeringen var Ungko i båda produktionsinriktningarna, 78 % för mjölkdjuren respektive 56 % för köttdjuren. Positivt för hondjuren födda i dikoföretag var den höga andelen i kategorin Kviga och låga andelen i kategorin Ko.

Tablå B. Antal klassificerade hondjur till och med tre års ålder som fått minst en levande eller dödfödd kalv, födda i mjölk- och köttföretag år 2017. Medelålder och medelslaktvikt per slaktkategori.

Tydliga skillnader i slaktvikter om hondjuren kalvat eller ej

Statistiken över de två grupperna ej kalvat och kalvat visar på tydliga skillnader i medelslaktvikter. Det kostar såklart energi för djuren att producera både kalv och mjölk. Medelslaktvikterna i samtliga kategorier låg lägre, cirka 27–46 kg, för de mjölkdjur som fött en eller flera kalvar än för de som aldrig kalvat. För köttdjuren var skillnaderna inte lika stora, 27–29 kg lägre för Ko och Ungko och 13 kg lägre för Kviga.

Med båda grupperna sammanslagna så klassificerades 85 % i kategorin Kviga av köttdjuren och 57 % av mjölkdjuren. Kvigorna födda i köttföretag slaktades i genomsnitt 2,2 månader tidigare än mjölkdjuren.

Kriterierna för kategori Ungko och Ko är att hondjuret har kalvat. Av Tablå A framgår att det framför allt fanns en ganska stor andel hondjur kategoriserade som ungkor, men även som kor. Det kan tyckas anmärkningsvärt att dessa kategorier förekommer i gruppen ej kalvat. Flera orsaker kan finnas till förekomsten. En sådan kan vara att djurägaren vid leverans uppgivit ”ko” på intransportsedeln, fast djuret egentligen varit en kviga. Individuella skillnader på slaktkroppens utseende och registerfel är andra möjliga orsaker.

Ytterligare anledningar kan vara att det trots allt är djur som har kalvat eller fått en dödfödd kalv utan att detta varit registrerat. Hondjur som ej kalvat födda i dikoföretag vilka kategoriserats Ungko är nästan 6 månader äldre än de som kategoriserats Kviga, detta utan att slaktvikten ökat med en normal tillväxt under den tiden. Registrering av dödfödslar i Nötkreatursregistret är inte tvingande, ett mörkertal där är mycket troligt. Den högre åldern och förhållandevis låga slaktvikten/tillväxten även för hondjuren födda i mjölkföretag talar också för en sådan förklaring.

Figur A och B illustrerar fördelningen av klassificerade hondjur födda i mjölk- och köttföretag år 2017, till och med levnadsvecka 183–235.

Figur A. Antal klassificerade hondjur födda i mjölkföretag år 2017, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Figur B. Antal klassificerade hondjur födda i dikoföretag år 2017, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Jämförelse med hondjuren i populationen 2008

Fram till och med tredje levnadsåret så slaktades en större andel hondjur av både mjölk- och köttdjur i årskullen 2017 än vad som var fallet för årskullen 2008. Det förhållandet gäller särskilt för mjölkdjuren. I årskullen 2008 slaktades 2 % av mjölkdjuren levnadsår ett, 3,5 % levnadsår två och drygt 12 % det tredje levnadsåret, totalt 17,7 %. För årskullen 2017 var motsvarande siffror 1,6 %, 5 % och 16,6 %. Totalt 23,2 %.

När det gäller hondjuren födda i dikoföretag var ökningen totalt inte lika stor. I årskullen 2008 slaktades 46,7 % fram till treårsdagen, i årskullen 2017 hade 49,4 % slaktats under samma period. Däremot visar statistiken på andra förändringar i utslaktningsmönstret för köttdjuren: en lika stor andel, 22,2 % slaktades under levnadsår två i båda årskullarna, medan det fanns en tydlig växling mellan slakten levnadsår ett och tre. I årskullen 2008 slaktades 6,9 % av de födda hondjuren i köttföretag under levnadsår ett, en andel som minskat till 2,3 % i årskullen 2017. Istället slaktades 24,8 % under levnadsår tre i gruppen 2017, mot 17,5 % för de födda år 2008. Uppgifterna redovisas i Tablå C.

Tablå C. Antal slaktade hondjur i mjölk- och köttföretag födda år 2008 och 2017 per levnadsår, samt andel slaktade av antal födda i respektive produktionsinriktning och årskull

Figurer över fördelningen av slaktkategorier har tagits fram även för hondjuren födda år 2008 och omfattar samma levnadsperiod som för populationen 2017; till och med levnadsvecka 183–235. Se Figur C och D.

Figur C. Antal klassificerade hondjur födda i mjölkföretag år 2008, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Figur D. Antal klassificerade hondjur födda i köttföretag år 2008, fördelade på slaktkategorierna Mellankalv, Kviga, Ungko och Ko

Förklaringar till skillnaderna i utslaktningsmönster mellan årskullarna, kan delvis sökas i torkåret 2018, med den dåliga betestillväxten som följd. Annat som påverkar är olika förutsättningar på marknaden och i stödsystemen under de två tidsperioderna, men detta analyseras inte vidare här.

/Carina Einarsdotter

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar

Senast publicerade siffror om konsumentens och jordbrukarens prisutveckling för livsmedel

I länkarna nedan visar jag de senaste uppgifterna som SCB publicerat om prisutvecklingen för livsmedel. Jag visar årsförändringen och månadsförändringen. Länkarna uppdateras i takt med att SCB publicerar nya siffror.

  • Årsförändringen visar hur priset utvecklats i procent sedan motsvarande månad det föregående året. Det vill säga förändringen den senaste 12-månadersperioden. Det är denna förändring vi mäter när vi pratar om inflation.
  • Månadsförändringen visar hur priset utvecklats den senaste månaden.

Prisförändring för konsumentpriser-livsmedel

Jag har länkat till prisutvecklingen för varugruppen livsmedel- och alkoholfria drycker och de undergrupper den består av. SCB redovisar också prisutvecklingen för enskilda produkter, så jag har också länkat till dem. Länkarna går till SCB:s statistikdatabas

Prisförändring för samtliga varugrupper

Jag har också jämfört prisutvecklingen för gruppen livsmedel med övriga varugrupper, samt en tabell för KPI totalt.

Jordbrukarnas prisutveckling

Jordbruksverket redovisar prisutvecklingen för de varor som jordbrukarnas säljer. Jordbruksverket redovisar priserna 1,5 månader efter referenstidpunkten, medan SCB är en månad snabbare.

  • Avräkningsprisindex (A-index) visar utvecklingen av avräkningspriser för jordbruksprodukter . Inkomsthöjande ersättningar till producenterna, som direktersättningar i form av arealersättningar eller djurbidrag, ingår inte.
  • Produktionsmedelsprisindex (PM-index) visar prisutvecklingen på de produktionsmedel som används i jordbruket.

I länkarna nedan visar jag också prisutvecklingen för de produkter som A-index och PM-index består av. Jag har beräknat årsförändring genom att dividera värden direkt i statistikdatabasen. Det innebär att om årsförändringen till exempel är 29 % redovisas den som 1,29. Om priserna minskat till exempel med 3 % redovisas det som 0,97. Jag har också inkluderar indexserien för de senaste 12 månaderna. Länkarna uppdateras kontinuerligt till senast publicerade månad.

Års- och månadsförändring för avräkningsprisindex

Års och månadsförändring för Produktionsmedelsprisindex

Den som vill att procenttalen ska se ut på samma sätt som uttagen från SCB:s databas ovan vad gäller årsförändring och månadsförändring måste ladda ner tabellen till Excel och subtrahera värdena med 1 och multiplicera med 100, till exempel (1,29-1)*100=29.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Priser | Märkt , , , | Lämna en kommentar