Kombinationsverksamhetens ekonomiska betydelse för jordbruksföretagen

Igår bloggade jag om antalet företag som bedrev kombinationsverksamhet. Idag så tittar vi på vilken ekonomisk betydelse kombinationsverksamheten har i förhållande till jordbruksverksamheten.

  • För ungefär 15 % av samtliga jordbruksföretag utgjorde kombinationsverksamheten mellan 11-50 % av omsättningen.
  • För 14 % av samtliga jordbruksföretag utgjorde kombinationsverksamheten mer än hälften av företagets ekonomiska omsättning år 2020.
  • För 71 % av samtliga jordbruksföretag utgjorde omsättningen från kombinationsverksamhet som mest 10 % av omsättningen. Av dem har litet mer än 30 000 företag ingen kombiantionsverksamhet och därmed heller inga intäkter från den.

En studie av utvecklingen sedan år 2010 visar att antalet företag där kombinationsverksamheten bidrar med 11-50 % av omsättningen är lika stor år 2020 som år 2010. Antalet företag där kombinationsverksamheten bidrar med mellan 0-10 % har minskat från 56 000 företag till 43 000 43 000 företag. Samtidigt har antalet företag där kombinationsverksamheten bidrar med mer än halva omsättningen ökat från 6 000 -till 8 000 företag.

Det totala antalet företag har dock minskat vilket innebär att andelen företag där kombinationsverksamheten står för mer än 11 % av verksamheten har ökat från 21 % till 29 %.

I tabellen ovan finns en rad företag som inte bedriver någon kombinationsverksamhet alls. I tabellen nedan studerar jag därför enbart de 24 900 företag som bedrev kombinationsverksamhet år 2020.

  • För 44 % av företagen med kombinationsverksamhet utgjorde kombinationsverksamheten som mest 10 % av intäkterna i företaget
  • För 30% av företagen med kombinationsverksamhet utgjorde kombinationsverksamheten mellan 11 % och 40 % av intäkterna i företaget.
  • För 26% av företagen med kombinationsverksamhet utgjorde kombinationsverksamheten som mer än hälften av intäkterna i företaget

En studie av betydelsen för omsättningen av olika typer av verksamhet visar att för de företag som har Produktion av förnybar energi utgör kombinationsverksamheten 10 % eller mindre för mer än hälften av företagen. Utbildning och omvårdnad är den typ av kombinationsverksamhet som har störst betydelse för jordbrukets resultat.

Du kan läsa mer i vår rapport om kombinationsverksamhet här.

//Ann-Marie Karlsson

Andel kombinationsverksamhet av omsättningen
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Antalet företag som förädlar och säljer gårdsprodukter har ökat med 18 % mellan åren 2016 och 2020

I strukturundersökningen finns frågor om jordbruket driver kombinationsverksamhet. Kombinationsverksamhet definieras som verksamhet som bedrivs tillsammans med jordbruksverksamheten och där jordbrukets resurser till exempel maskiner används.

Under 2020 ägnade sig ungefär 42 % av de svenska jordbruksföretagen åt någon form av kombinationsverksamhet.

Entreprenadverksamhet vanligast

Den i särklass vanligaste typen av kombinationsverksamhet 2020 var Arbete på entreprenad. Denna form av kombinationsverksamhet bedrevs av 14 730 jordbruksföretag, vilket motsvarar en fjärdedel av samtliga svenska jordbruksföretag 2020, och närmare 60 % av företag med kombinationsverksamhet. Entreprenadarbete kan delas upp i arbete inom eller utom jordbruk, där den förra typen bedrevs av drygt 7 900 och den senare av drygt 10 400 företag.

Den vanligaste verksamheten förutom entreprenadarbete var Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter som bedrevs av drygt 4 900 företag, följt av Förädling och försäljning av gårdsprodukter som bedrevs av drygt 3 500 företag. Sedan 2016 är antalet i det närmaste oförändrat för Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter, medan Förädling och försäljning av gårdsprodukter ökat med 18 %. 

//Ann-Marie Karlsson

 Antal företag efter typ av kombinationsverksamhet, 2016-2020
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

17 % av driftsledarna i jordbruket var kvinnor år 2020, men vilken är deras utbildning?

Av de 58 791 jordbruksföretag som fanns i Sverige år 2020 drevs 83 % av en manlig driftledare och 17 % av en kvinnlig.

Den vanligaste utbildningen bland driftledare var praktisk lantbrukserfarenhet. 65 % av alla driftledare hade fått sin utbildning på detta vis. Denna siffra skiljer sig dock en del om man kollar på kvinnliga eller manliga driftledare. Av de kvinnliga driftledarna hade 71 % praktisk lantbrukserfarenhet medan motsvarande siffra för manliga driftledare är 64 %.

Antalet kvinnliga driftledare har mellan åren 2013 och 2016 minskat med knappt 500 stycken eller 5 % och antalet med praktisk lantbrukserfarenhet har minskat med knappt 20 %. Däremot har andelen med högre utbildning än praktisk lantbrukserfarenhet ökat under perioden. Den största ökningen har skett bland kvinnliga driftledare med lantbruksutbildning på gymnasienivå. År 2013 hade knappt 9 % av de kvinnliga driftledarna denna typ av utbildning. År 2020 var motsvarande siffra knappt 14 %. Det var år 2013 4 % av de kvinnliga driftledarna som hade lantbruksutbildning på högskolenivå. Den siffran var knappt 7 % år 2020.

Utveckling för manliga driftledare har liknande trend men inte i samma utsträckning. Minskningen av antalet manliga driftledare är betydligt större och uppgick under perioden 2013 till 2020 till 14 % eller knappt 7 900 personer. Även för manliga driftledare har antalet med praktisk lantbrukserfarenhet minskat med knappt 20 %.  Manliga driftledare med lantbruksutbildning på gymnasienivå var år 2013 15 % och 2020 16 %. Den största ökningen har skett för manliga driftledare med lantbruksutbildning på högskolenivå där andelen har ökat från dryga 5 % till 7 %.

Utbildningsnivån i Sverige

Utvecklingen av driftledarnas utbildningsnivå stämmer ganska bra överens med utvecklingen av utbildningsnivån för befolkningen överlag. Allt större andel har utbildning på gymnasie- och högskolenivå. Antalet kvinnor med utbildning på högskolenivå har ökat mer än antalet män.

// Frida Svensson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mellan oktober 2020 och oktober 2021 ökade priserna för jordbrukets insatsvaror med knappt 16 %. Prisökningen för gödningsmedel är störst 98 %

Idag har vi publicerat vår rapport priser och prisindex fram till och med oktober. Den visar bland annat prisutvecklingen för jordbrukets produktionsmedel genom indexet roduktionsmedelsprisindex.

Totalt sett ökade priserna enligt PM-index med i genomsnitt 15,6 % mellan oktober 2020 och oktober 2021.

Priserna har ökat för produktgrupperna Gödnings- och jordförbättringsmedel (+98,2 %), Energi och drivmedel (+32,0 %), Djurfoder (+14,5 %), Ekonomibyggnader (+13,5 %), Underhåll av ekonomibyggnader (+11,5 %), Utrustning (+8,1 %), Underhåll av utrustning (+3,4 %), Andra varor och tjänster (+2,6 %), Utsäde (+1,8 %) samt Växtskydds- och bekämpningsmedel (+1,3 %). Inga produktgrupper hade minskande priser.

Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för den totala insatsförbrukningen (den gröna linjen) med 17,6 % mellan oktober 2020 och oktober 2021. Priserna för investerings­varor steg med 9,3 % under motsvarande period.

 Utvecklingen av PM-index samt vissa (2015=100)

Jag har också gjort en jämförelse med några EU-länder. Den visar utvecklingen per kvartal i Sverige jämfört med Danmark, Finland och EU-27.

//Ann-Marie Karlsson

Index för finland danmar och eu
Publicerat i Priser, Produktionsmedel | Märkt | Lämna en kommentar

Drygt 15 400 företag hade nötkreatur år 2020

Antalet företag med djur har minskat de senaste tio åren. År 2010 var antalet företag med nötkreatur 21 586 år 2021 var antalet 15 227år 2020 va antalet 15 426. Antalet företag med får har varit relativt stabilt under perioden, medan antalet företag med grisar har minskat från 1 695 företag till 1 146 företag.

22 465 företag hade enbart ett djurslag år 2020

Det finns flera olika sätt att studera kombinationer av företag med djur. Ett sätt är att se hur många företag som har endast ett djurslag. Resultaten från strukturundersökningen år 2020 ger en möjlighet att kombinera de olika djurslagen.

Statistiken i tabeller är från år 2020 och visar att av de 15 426 företag som hade nötkreatur i juni 2020 så hade 10 276 av de företagen enbart nötkreatur.

Sammanlagt hade:

  • 22 465 av de totalt 30 400 företagen med djur enbart ett djurslag.
  • 6 248 företag två djurslag. Den vanligaste kombinationen var nötkreatur och häst. På andra plats kom nötkreatur tillsammans med får
  • 1 221 företag tre djurslag. Den vanligaste kombinationen var att samtidigt på gården har nötkreatur, får och hästar.
  • 432 företag fyra djurslag. Den vanligaste kombinationen var nötkreatur, får, hästar och fjäderfä.
  • 46 företag samtliga djurslag vi frågade efter

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Årets ogynnsamma väder sänkte hektarskördarna. Skörden av höstrågvete till exempel 14 % lägre än förra året

Förra årets tidiga skörd och milda höst ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. SCB som genomför undersökning har också fått rapporter från jordbrukarna om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

Den kalla och regniga våren försenade sådden av de grödor som såddes i våras. På vissa håll kunde vårsådden inte genomföras förrän i mitten av juni, och en del av vårsådden uteblev helt. På de arealer som såddes strax före regnen bildades ofta en hård jordskorpa som hämmade tillväxten.

Försommaren och sommaren blev alltför varm och torr vid axgång, och då matningen av kärnorna skulle ske. Lokala regnskurar och bevattning har medfört att skördeutfallet varierar, även mellan närbelägna jordbruksföretag.

Jämfört med förra året är hektarskörden av:

  • höstvete 12 % lägre än förra året
  • höstkorn 15 % lägre än förra året,
  • höstrågvete är 14 % lägre än i fjol,
  • vårvete 25 % lägre än i fjol,
  • havre är 27 % lägre än i fjol
  • vårkorn är 26 % lägre än i fjol

Sammantaget innebär det att den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 4 975 700 ton, vilket är 16 % mindre än i fjol. Totalskörden av raps- och rybsgrödorna beräknas preliminärt till 343 200 ton. Den tangerar förra årets resultat.

Du kan läsa mycket mer i den här statistikrapporten som vi publicerar idag. Eller så kan du gå direkt till tabellerna nedan.

//Ann-Marie Karlsson

Hektarskörd, areal och totalskörd

Obärgade arealer

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Av drygt 13 000 jordbruksföretag med häst hade 1 036 företag fem fålar år 2020.

Dekorbild

Det är Luciadagen idag och vi är många som hört att Staffan var en stalledräng som vaktade sina fem fålar. Jag blev lite nyfiken på hur många jordbruksföretag det kan tänkas stämma in på. Jag letade i vår statistikdatabas från Stukturundersökningen år 2020 och såg att:

  • Det fanns 13 208 jordbruksföretag som hade hästar
  • 1 036 jordbruksföretag hade just fem hästar, det vill säga de hade fem fålar
  • För de företag som har fem fålar hade 12 företag en brukare som heter Staffan bland sina namn

Det fanns alltså 12 företag där Staffansvisan stämde helt perfekt år 2020

//Ann-Marie Karlsson

dekorbild
Foto: Helena Kättström
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I Skåne finns 12 % av de jordbruksföretag som har djur

Dekorbild

Av de 30 400 av det totalt 58 791 jordbruksföretagen som finns i Sverige har har lantbruksdjur inklusive hästar så fanns år 2020. 3 791 företag eller 12 % av fanns i Skåne. Antalet jordbruksföretag med djur är störst i Västra Götalands län följt av Skåne län och Jönköpings län. Antalet företag med djur är minst i Norrbottens län.

En jämförelse med det totala antalet jordbruksföretag visar att Jönköpings län är det län där andelen företag med djur av det totala antalet jordbruksföretag är högst hela 72 %. Därefter följer Kronobergs län (67 %), Gotlands (63 %) län, Kalmar län (62 %) och Blekinge län (61 %).

I diagrammet nedan visar jag antalet jordbruksföretag med olika typer av lantbruksdjur inklusive hästar. Det sammanlagda antalet blir högre än antalet företag med djur ovan eftersom det kan finnas till exempel både hästar och får vid ett och samma jordbruksföretag.

//Ann-Marie Karlsson

antal djur
Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

111 hektar åkermark odlas med selleri och rotselleri

Selleri står för en försvinnande liten andel av den totala frilandsodlingen men dock 48 företagare odlade tillsammans 111 hektar Skörden blev 2 838 ton. Det är en rejäl ökning sedan år 2017 då 67 hektar odlades med selleri eller rotselleri. Köksväxtodlingen är dock större än så och morot och matlök dominerar.

Under 2020 ägnade sig 788 företag åt odling av köksväxter på friland på en åkerareal om totalt 8 207 hektar, en arealökning med 8 % jämfört med 2017. Den arealmässigt största tiondelen företag (i princip företag med mer än 20 hektars odling av köksväxter) stod för drygt 85 % av areal­ökningen mellan 2017 och 2020.

Arealen för odling av köksväxter har ökat mer eller mindre kontinuerligt under lång tid och var nu den största sedan åtminstone 1971. Eftersom köksväxter i vissa fall skördas i flera omgångar under ett år var den skördade arealen något större än åkerarealen och uppgick till 9 559 hektar.

Nedan har jag gjort en bild av hur den skördade arealen fördelade sig på olika grödor år 2020. De köksväxter som odlas på störst areal var sallat, morötter och matlök. Lägger jag ihop dessa grödor så motsvarar det litet drygt hälften 55 % av arealen.

  • Morot 1 822 hektar
  • Matlök 1 449 hektar
  • Sallat utom isbergssallat 1 182 hektar
  • Isbergssallat 854 hektar

Du hittar hela rapporten om odlingen av trädgårdsväxter om du klickar här.

Men potatisen då? Varför får inte den vara med? Ja det undrar jag också ibland men den definieras inte som en trädgårdsväxt. Hade vi gjort det så hade den såklart varit vanligast. År 2020 var odlingen av potatis 16 100 hektar.

//Ann-Marie Karlsson

Odling av köksväxter år 2020, hektar
Cirkeldiagram andel ätbara växter på friland.
Odling av köksväxter år 2020, hektar

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Tre av tio årsverken i jordbruket utförs av kvinnor

dekorbild

Jordbruksverket tar fram officiell statistik om antalet män och kvinnor som arbetar i jordbruket. Vi räknar också om deras arbetstid till årsverken eller årsarbetstider. Det vill säga vi räknar om två personers halvtidsarbete till ett årsverke.

År 2020:

  • arbetade totalt 166 300 personer åtminstone någon timma i jordbruket. Av dem var 94 800 män och 71 600 var kvinnor. Det innebär att fyra av tio personer som arbetade i jordbruket var kvinnor år 2020. Andelen var densamma som den var år 2016.
  • var antalet årsverken i jordbruket 54 837. Av dem utfördes 37 700 av män och 17 200 av kvinnor. Det innebär att tre årsverken av tio utfördes av kvinnor. Andelen var densamma också år 2016.

Om man antar att könsfördelningen inom en bransch är jämn då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare så kan man säga att könsfördelningen bland de personer som arbetar i jordbruket är jämn.

årsvarka

Nedan kan du se hur antalet årsverken fördelar sig på olika kategorier av arbetskraft. Företagarna vid jordbruk som bedrivs som fysiska personer arbetar den största delen av årsarbetstiden.

Årsverken i i jordbruket utförda av män och kvinnor

Fyra av tio personer som arbetar i jordbruket är kvinnor

År 2020 var drygt 166 000 personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 000 män och knappt 72 000 kvinnor. Drygt fyra av tio sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2020.

2 av 10 företag har en kvinna som driftsledare

Av driftsledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år 2020 var 48 800 män och knappt 10 000 kvinnor. Knappt 80 % av jordbruksföretagen hade därmed en företagsledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med 2 procentenheter. Du får fram siffran genom att kombinera stapeln för företagarna (som ju oftast också är driftsledare om företaget är en enskild firma och stapeln för driftsledare som inte är företagare.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar