Förändringar i grödarealen mellan åren 2018 och 2019

arealer

Vår preliminära statistik över arealer av olika grödor bygger på årets stödansökningar och arealerna kan förstås komma att ändras något fram till vår slutliga statistik.

I år, 2019, är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 000 100 hektar. Arealen åkermark minskar preliminärt med 9 900 hektar (‑0,4 %) till 2 544 500 hektar jämfört med 2018. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 455 600 hektar, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2018.

Vall och grönfoderväxter samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Preliminärt, i år 2019, är den totala arealen vall och grönfoder 1 157 000 hektar, vilket är en ökning med 35 900 hektar (+3 %) jämfört med 2018. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 30 700 hektar och är den största grödgruppen inom vall och grön­foderväxter och svarar för 93 % av den totala arealen. Majs ökar med 3 200 hektar (+18 %) och grönfoder med 1 900 hektar (+4 %).

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur.  Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det är en minskning med 36 900 hektar (-22 %) jämfört med 2018.

Att arealen med slåtter- och betesvall ökar samtidigt som arealen i träda minskar kan bero på torkan 2018. Förra året gavs det dispens att skörda träda tidigare än reglerna egentligen tillåter. Detta kan ha påverkat lantbrukarna att i stället för träda ange slåtter- och betesvall i sina stödansökningar och därmed kan de slå marken när som helst utan dispens under 2019. Torkan 2018 medförde också att flera slåtter- och betesvallar har sämre kvalitet 2019 samt att bufferten av foder har minskat. Detta kan också vara bidragande orsaker till att arealen med slåtter-och betesvall ökar medan areal i träda minskar.

//Ann-Marie Karlsson

arealer

 

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

EU:s utgifter för jordbruksstöd och landsbygdsstöd i stora drag åren 1990-2017

EU_stöd.png

Från marknadsstöd till kopplade direktstöd under 1990-talet

Under 1980-talet och början av 1990-talet bestod EU:s stöd till jordbruket av exportstöd och övriga marknadsstöd. Exportstödet var ett bidrag för att exportera varor ut från EU, och de övriga marknadsstöden bestod framför allt av prisstöd. Prisstödet innebar att om priset på en jordbruksvara inom EU sjönk under en viss nivå så köpte EU-kommissionen själv varan till ett visst pris (interventionspris). Priset sjönk alltså inte under denna nivå. Under 1980-talet ökade produktionen av jordbruksvaror inom de 10- 12 länder som då var medlemmar vilket innebar att kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik sköt i höjden.

Under början av 1990-talet genomfördes därför en reform med syfte att minska marknadsstöden och ersätta dem med direktstöd till jordbrukarna. Direktstödet betalades ut per hektar eller per djur. Det innebar att de inte var produktionshöjande på samma sätt som ett prisstöd som i praktiken betalas ut per kilo av en vara. Stöden för landsbygdsutveckling som också innefattar det vi i Sverige kallar miljöstöd ökade också. Exempel på sådana stöd är investeringsstöd och stöd till ekologisk produktion.

Från djurbidrag och arealbidrag till till gårdsstöd år 2005

År 2005 börjar effekterna av ytterligare en reform visa sig. De kopplade direktstöden i form av djurbidrag och arealbidrag ersattes av frikopplade stöd. I Sverige kallar vi stödet för gårdsstöd eftersom det är oberoende av vilka grödor jordbrukaren väljer att odla eller de djur han eller hon har. Gårdsstödets storlek baserades på storleken av de kopplade stöd som tidigare betalats ut. Medlemsländerna gick över från djurbidrag och arealbidrag till gårdsstöd i litet olika takt vilket innebär att summan av det frikopplade stödet ökar samtidigt som de kopplade stöden minskar under slutet av 2000-talet. Under samma period ökar också stöden för landsbygdsutveckling och miljö. Det syns i den övre lila stapeln i diagrammet.

Exportbidragen fasas ut helt och de små belopp som betalas ut 2013 är en följd av tidigare beslut. De övriga marknadsstöden i form av prisstöd minskar också och tanken är att de framförallt ska användas vid kriser då t.ex. priset av någon anledning sjunker dramatiskt.

Utgifternas andel av EU:s BNP

I diagrammet syns också stödens andel av EU:s BNP. Andelen var högst under mitten av 1980-talet samt under perioden 1991-1993. Därefter har nivån sjunkit något och har de senaste åren varierat mellan 0,4 och 0,5 % av BNP.

Jordbrukarstöden 2014-

Från och med år 2014-2015 förändras stöden igen. För direktstöden innebär det att en liten del av det kan fortsätta att vara kopplat till ett djurslag eller en gröda, en del är generell och en del beror på om jordbrukaren uppfyller specifika miljövillkor i sitt brukande av marken (förgröning).  Syftet med förgröningsstödet är att stödja
jordbruksmetoder som gynnar klimatet och miljön. Kraven är t.ex. gröddiversifiering på åkermark, ekologiska fokusarealer på åkermark och  bevarandet av permanenta gräsmarker.

EU:s utgifter ger inte hela bilden

Stöd till jordbruket betalas också ut från medlemsländernas nationella budgetar. En förutsättning för stödet till landsbygdsutveckling är att det medfinansieras av pengar i medlems-länderna. Andelen som medfinansieras är runt 50 %, vilket innebär att den lila stapeln från jordbrukarens perspektiv är dubbelt så stor.

I samband med EU-inträdet kunde också kommande medlemsländerna förhandla om möjligheten till kompletterande nationella stöd. I Sverige har vi t.ex. prisstöd för mjölk och visst kött i områden i norra Sverige med besvärliga klimatförhållanden. De medlemsländer som kom med i EU efter år 2004 har också ett litet modifierat gårdsstöd som medlemsländerna kan komplettera med nationella pengar.

Grafen är hämtad från en broschyr som finns på kommissionens hemsida. Du hittar den här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Internationellt | Lämna en kommentar

Största höstvetearealen någonsin

Enligt Jordbruksverkets preliminära statistik odlas det 993 200 hektar spannmål i år. Det är ungefär lika stora arealer som under 2018 men vilka spannmålsgrödor som odlas har förändrats. Hösten 2018 var det gynnsamt väder för att så höstgrödor och det ger preliminärt rekordstora arealer med höstvete som kan skördas 2019.
Höstvetearealen svarar för 43 procent av spannmålsarealen och är i år 423 100 hektar. Det är den största höstvetearealen sedan den började mätas 1916.

Lägsta havrearealen sedan mätningarna började

Samtidigt är havrearealen den minsta sedan mätningarna började. I år odlas det havre på 150 100 hektar, vilket motsvarar 15 procent av spannmålsarealen.

Korn, som till 93 procent består av vårkorn, odlas preliminärt på 299 100 hektar i år. Det är en minskning med 25 procent jämfört med 2018. Väderförhållandena under hösten 2018 var, till skillnad mot hösten 2017, gynnsamma för att så höstgrödor. Detta är den främsta förklaringen till att arealen vårkorn minskar kraftigt 2019 till förmån för det högavkastande höstvetet.

Du kan läsa mer om arealerna av spannmål men också om vall och andra grödor i vårt statistiska meddelande. 

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hektarskörden av kärnmajs 43 % lägre år 2018 jämfört med år 2017

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i tolv år. Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealstöd uppgick under 2018 till nästan 18 400 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 100 hektar tröskades.

Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2018 års avkastning av tröskad majs 4 090 kilo per hektar, vilket är 46 % lägre än den 2017. På riksnivå blev hektarskörden 4 180 kilo per hektar, vilket är 43 % lägre än skörden år 2017. Majs är i och för sig en värmekrävande gröda, men på arealer som inte kunde bevattnas blev grödan ofta torkskadad.

Detta och mer om skörden finns att läsa i det statistiska meddelandet om Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 som vi publicerade någon vecka sedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Obärgad areal år 2018

I genomsnitt för hela landet blev drygt 1 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar Spannmålsarealrunt 10 000 hektar.

De två grödor där den obärgade arealen är högst är havre och vårkorn.  För havre blev 4 900 hektar obärgat vilket motsvarar 3,4 %. För vårkorn blev 3 000 hektar obärgat eller 0,6 %.  

I Jönköpings län blev 6 % av spannmålsarealen obärgad. I Stockholms, Kronobergs och Värmlands län uppgick andelen obärgad spannmålsreal till omkring 3–4 %.

För Jönköpings län stod  vårkorn för den största delen av den obärgade arealen. I länet blev 460 hektar obärgat varav 360 hektar vårkorn. 

Det stora spannmålslänet Västra Götaland hade också mest obärgad areal 2 100 hektar eller 1.1 % av den totala spannmålsarealen. I Västra Götaland bestod mer än hälften 1 600 hektar av den obärgade arealen av havre. 

7 % av arealen åkerbönor blev obärgad

obärgad åker

Andelen obärgad areal för åkerbönor blev närmare 7 % på riksnivå, vilket motsvarar över 1 700 hektar. Av oljelinarealen beräknas drygt 4 % vara obärgad. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal större än vad som är normalt. Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 2 % av den totala arealen ärter i landet.

För raps och rybs blev den obärgade arealen 4 % eller 3 900 hektar. Det är den största obärgade arealen som redovisats sedan slutet av 1990-talet då information om obärgade arealer började samlas in för raps och rybs.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 1 700 hektar eller över 1 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till 120 hektar eller mindre än 1 %. För potatis för stärkelse beräknades mindre än 5 hektar eller 0 % av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Detta och mer om skörden finns att läsa i det statistiska meddelandet om Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 som vi publicerade någon vecka sedan.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Stora skördeskillnader i vall mellan olika typer av företag

I diagrammet nedan visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi (JO 35 SM 1701).

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Hektarskörden av slåttervall var 2018 dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd. Jämfört med tidigare år är skillnaderna mellan driftsinriktningarna emellertid mindre. För företag med mjölkproduktion minskade hektarskörden med 23 % jämfört med 2017 medan hektarskörden för småbruk var lika stor under 2018 som 2017.

Detta och mer om skörden finns att läsa i det statistiska meddelandet om Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018 som vi publicerade någon vecka sedan.

//Ann-Marie

vallskröd

Publicerat i Skörd | Märkt , | Lämna en kommentar

Antalet getter i Sverige minskade under början av 1900-talet men har de senaste åren ökat till 20 000

I dagarna har vi gett ut en statistikrapport om gethållningen i Sverige. Under den första delen av 1800-talet varierade antalet getter i Sverige mellan 155 000 och 180 000. Under mitten av 1860-talet var antalet vuxna getter och killingar i riket strax över 130 000. Antalet minskade med knappt en tiondel fram till mitten av 1870-talet och därefter med omkring 20 % per tioårsperiod fram till mitten av 1890-talet. Antalet stabiliserades därefter något fram till år 1911 då 66 100 vuxna getter och killingar redovisades i riket.

66 000 getter i jordbruksräkningen år 1927

Vid 1927 års Jordbruksräkning var antalet getter i princip detsamma som i början av 1910-talet, strax över 66 000 getter och killingar. Därefter började antalet getter att minska och antalet reducerades med nästan 40 % fram till år 1937 och med ytterligare ca 30 % under tiden för andra världskriget. Efter kriget mer eller mindre försvann getterna mycket plötsligt ur jordbruket då antalet minskade från 34 500 till endast 7 700 djur mellan åren 1944–1951. Från och med 1956 redovisades inte samtliga getter utan endast de getter som fanns vid jordbruksföretag som hade en viss storlek. (Se avsnittet källor nedan).

Redovisningen upphörde därefter inom jordbruksstatistiken fram till år 1978 och har sedan dess redovisats vid enstaka tillfällen. År 1978 var antalet getter 6 600 och antalet minskade under 1980-talet till 4 300 år 1989. Under 1990-talet ökade antalet något och såväl år 1992 som 2003 var antalet drygt 5 000. Därefter har antalet getter ökat i Sverige och skulle i enlighet med Lantbruksregistrets definitioner ökat till 11 200 getter år 2018. Geträkningen 2018 var den första sedan år 1956 som också skattade samtliga getter i riket. Resultatet blev 20 000 alltså nästan dubbelt så många som ryms i Lantbruksregistrets definitionen.

getera

Getter i och utanför Lantbruksregistret

Fram till och med 1951 var målet att redovisa samtliga getter i Sverige i lantbruksstatistiken. Från och med 1956 var kravet för att getterna skulle komma med i statistiken att företaget skulle bruka minst 2 hektar åkermark. Från år 1971 kompletterades hektargränsen med att också större djurbesättningar utan areal kunde ingå. Besättningsstorleken var då 250 grisar och 500 får. Under 2000-talet har avgränsningen förutom företag med mer än 2 hektar åkermark också inkluderat företag med mer än 5 hektar jordbruksmark, djurbesättningar på minst 50 kor, minst 250 nötkreatur, minst 50 tackor, minst 50 suggor, minst 250 svin eller minst 1 000 höns inklusive kycklingar. Den viktigaste avgränsningen är dock 2 hektar åkermark.

I de statistiska publikationer där statistiken från år 1956 och framåt är hämtad påpekar man att det ”torde finnas ett stort antal getter vid företag med högst 2 hektar åkermark”. Att så är fallet visar också undersökningen från år 2018 då det totala antalet getter uppskattades till 20 000, medan endast 11 200 getter skulle ingått om de räknats genom den ordinarie djurräkningen för jordbruksstatistik.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

För 15 år sedan ökade antalet medlemsstater i EU från 15 till 25

För 15 år sedan, i maj 2004, ökade antalet medlemsstater i EU från 15 till 25. Du kan läsa mer om jordbruket i de 10 medlemsländerna genom att klicka på respektive land.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige. Det är den första skattningen av samtliga får inom jordbruksstatistiken sedan 1950-talet

EU-lagstiftningen innebär att Sverige ska redovisa statistik om antalet får i December till Eurostat. Vi brukar modellera antalet utifrån juniräkningen. För första gången använde i år resultat från den får- och geträkning som görs i december varje år för administrativa ändamål för att statistiskt räkna upp antalet får i Sverige fördelat på tackor, baggar och lamm. I förlängningen hoppas vi kunna använda detta arbete för att minska urvalet till fårföretag i vår juniräkning och därmed minska uppgiftslämnarbördan

372 000 får på jordbruksföretag i december 2018

tusental fåraEn jämförelse mellan juniskattningen och decemberskattningen visar att det  i december fanns 372 000 får på jordbruksföretag vilket ska jämföras med antalet i juni som för 2018 var 587 000 får.

Främst är det antalet lamm som minskat eftersom lammen i hög utsträckning föds under våren och slaktas under hösten.

Antalet jordbruksföretag med får var i december 2018 ca 1 000 st färre än i juni 2018. Nästan alla jordbruksföretag har tackor och baggar medan ungefär hälften har lamm.

417 000 får i Sverige i december 2018

Upplägget av beräkningsmetoden ger också möjlighet att uppskatta antalet får utanför tusental fårdet som definieras som jordbruksföretag.  För att räknas som jordbruksföretag ska företaget bruka minst 2 hektar åkermark och/eller 5 hektar betesmark och ha minst  minst 10 nötkreatur eller 10 suggor eller 50 svin eller 20 får eller 1 000 höns (inklusive kycklingar). Det finns naturligtvis får också hos företag eller privatpersoner som inte uppfyller kraven på att räknas som jordbruksföretag i statistiken.

Resultatet visar att ca 45 000 får finns på platser som definitionsmässigt inte är jordbruksföretag. Den totala fårpopulationen i Sverige uppskattas därför i december 2018 vara drygt 417 000 djur varav nästan 75 % är tackor och baggar.

//Anders Grönvall

får_sten

 

 

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Antalet getter hade ökat till 20 000 år 2018

getFörra året gjorde vi en undersökning om antalet getter i Sverige. Det visade sig att antalet getter har ökat och var 20 000 i juni 2018. 10 700 av dem var (hon)getter medan antalet baggar och killingar var 9 300. Antalet gethållare var 2 400.

Gethållning är både en näringsverksamhet och en hobby.  Det visade sig att ungefär 11 000 getter det vill säga, 60 % av getterna hölls hos gethållare som hade getterna som en del i sin näringsverksamhet. 8 000 getter, ungefär 40 % av alla getter fanns hos hobbygethållare och 600 getter fanns hos gethållare som hade föreningsverksamhet/utbildningsverksamhet.

Diagrammet nedan  indikerar att det fanns flest getter i besättningar med mellan 1-9 getter följt av besättningar med fler än 50 getter. Det fanns också fler hongetter i förhållande till övriga getter i besättningar med fler än 25 getter.

Andelen getter i besättningar med mellan 1-9 getter var 34 % medan drygt 80 % av alla gethållare fanns i den gruppen. Endast 2 % av gethållarna hade fler än 50 getter.

geta

Hinder och möjlighet i gethållningen

Ungefär 40 % av de gethållare som hade getterna i näringsverksamhet bedömer att omsättning och lönsamhet kommer att öka på tre års sikt. Exempel på hinder som gethållarna lyfte fram var att lagstiftning och regelverk inte är utformade för att passa en så småskalig verksamhet som gethållning ofta är.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar