Odlingen av gula ärtor (kok-och foderärtor) har minskat år 2019

I vår statistik om arealerna av olika grödor slår vi ihop gula ärtor och åkerbönor. Det här blogginlägget bygger på en specialbearbetning av vårt lantbruksregister där vi delat upp gula ärtorgrödorna och studerar gula ärtor speciellt. Gula ärtor tröskas när de mognat och är gula och kan användas både till djur och människor. De används alltså både som proteinkälla i foder men också som livsmedel t.ex. till ärtorna i ärtsoppan eller som proteinkälla i andra vegetariska rätter.

Odlingen av ärtor var störst år 2016 med 25 400  hektar, därefter har omfattningen minskat något till 20 400 hektar år 2019. År 2019 är odlingen störst i Uppsala län där nästan en fjärde av ärtorna ungefär 4 500 hektar odlas. Andra län med stor ärtodling är Västra Götalands län och Östergötlands län.

gula ärtor

Skörden av ärtor 2018 minskade med 41 %

Den totala skörden av ärter beräknades till 48 900 ton år 2018 . Det motsvarar en minskning med 41 % eller 33 300 ton jämfört med 2017.  Ärtorna drabbades alltså av torkan år 2018.

Av den areal med ärter som redovisas ovan skördades runt 900 hektar eller uppemot 4 % av arealen som grönfoder. Det är nästintill en dubblering jämfört med år 2017.  Den obärgade arealen av ärter motsvarade drygt 2 % av den totala arealen ärter år 2018. Det innebär alltså att den areal som tröskades blev mindre än planerat. På riksnivå beräknas avkastningen per hektar av ärter till 2 260 kilo per hektar, vilket är 34 % lägre än hektarskörden år 2017.

//Ann-Marie Karlsson

gula ärtor skörd

Publicerat i Arealer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Mjölkinvägningen i Sverige minskar mest i norden

mjölkkonsI diagrammet  tittar jag på mjölkinvägningen i norden.

Det visar sig att mjölkinvägningen ökar i Danmark och Finland medan den minskar i Norge och Sverige.  I Danmark ökade invägningen av mjölk med 24 % mellan åren 2008 och 2018. Motsvarande siffror var för Finland + 4 %, för Sverige -8 %,  och för Norge -3 %.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Spannmålsskörden förväntas bli medelmåttlig 3,6 miljoner ton i Finland

Finska LUKE har just publicerat sin första skördeprognos.  Efter två svaga skördeår i rad Finsk flaggaförutspår LUKE årets skörd ut att bli medelmåttig, d.v.s. 3,6 miljarder kilo. Rågskörden ser ut att bli god, 140 miljoner kilo, eller mer än trefalt större än 2018. Den skördeprognos Jordbruksverket gör för Sverige inom ramen för den officiella statistiken kommer att publiceras den 20 augusti.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

År 1989 odlade sju av tio jordbrukare spannmål 2018 var det fyra av tio

Under sommaren har jag gjort en specialbearbetning av vårt lantbruksregister som visar strukturutvecklingen bland spannmålsodlarna. Den visar som man kan vänta att ett mindre antal företag odlar spannmål samtidigt som de som väl odlar spannmål har en större areal av spannmål på sina företag.

År 1989 fanns det drygt 70 000 jordbruksföretag som odlade spannmål. År 2018 var den siffran 23 000. Antalet jordbruksföretag som odlar spannmål har alltså mer än halverats under de senaste 28 åren. Det totala antalet jordbruksföretag har ju minskat, vilket gör det intressant att också titta på hur stor andel av jordbruksföretagen som odlar spannmål. . År 1989 odlade sju av tio jordbruksföretag spannmål. År 2018 var antalet fyra av tio. Den andel jordbruksföretag som odlar spannmål har alltså minskat.

Arealen spannmål per företag har ökat med 24 hektar sedan år 1989

I genomsnitt odlade ett företag med spannmål 19 hektar år 1989 att jämföra med 43 hektar år 2018. Jag jämförde också medianen, det vill säga den areal jag får om jag sorterar alla företag som odlar spannmål efter hur många hektar de odlar och sedan tittar på hur många hektar det mittersta företaget har. Arealen per företag har då ökat betydligt mindre från 10 hektar till 18 hektar. Samtidigt har gapet mellan median och medelvärde ökat. Det innebär alltså att det finns kvar företag som endast odlar några få hektar spannmål, samtidigt som de större företagen blivit större. Spannmålsarealen har sjunkit något under perioden från 1,3 miljoner hektar år 1989 till 1 miljon hektar 1018.

spannmål

Diagrammen ovan finns för samtliga län i Excel-filen Spannmålsdiagram per län

Arealen spannmål per företag är högst i Västmanlands län och minst i Kronobergs län år 2018.

Odlingen av spannmål per företag är störst i Västmanlands län med 72 hektar per företag och minst i Kronobergs länspannmål1med 13 hektar spannmål per företag.

År 1989 var odlingen störst i Södermanlands län med 38 hektar och minst i Jämtlands län med 5 hektar.

I Skåne län det län där ungefär 20 % av spannmålsarealen finns har ökningen varit störst från 22 hektar per företag till 59 hektar per företag.

Jag har också grupperat företagen efter hur mycket areal spannmål de odlar samt i percentiler. Diagrammet nedan visar att den spannmålsareal som finns bland de företagare som odlar mer än 100 hektar spannmål har ökat från 19 % av den totala spannmålsarealen till, mer än hälften, 52 % av den totala spannmålsarealen.

Percentildiagrammet visar resultatet av att jag sorterat företagen efter storleken på sin spannmålsareal och sedan tar fram den spannmålsareal det företag har som jag kommer till när jag räknat 10 % av företagen och så vidare. När jag räknat 50 % av företagen visar jag det mittersta värdet medianen. Diagrammet visar att percentil 9 det vill säga de allra största företagen ökar mest. Av diagrammet blir det tydligt att det fortfarande finns en mängd små företag kvar, 10 % av företagen odlar fortfarande mindre än 2 hektar spannmål. Samtidigt blir det även av detta diagram tydligt att det är de riktigt stora företagen som växer. Jag har tidigare gjort motsvarande diagram för åkermark och mjölkkor.

De 2 300 företag som motsvarar de 10 % största företagen odlar mer än 108 hektar spannmål på sitt företag. Ungefär hälften av dem är specialiserade spannmålsföretag, medan en tredjedel av företagen kombinerar spannmålsodling med djurhållning. Resterande företag odlar främst andra grödor vid sidan av spannmålsodlingen. Företagen fanns främst i länen Skåne, Västergötland, Östergötland och Uppsala. År 1989 odlade de 10 % största företagen mer än 43 hektar spannmål och odlade också 43 % av spannmålsarealen.

De 10 % minsta företagen odlar mindre än 2,2 hektar och består främst av småbruk och företag med nötkreatur.

percentil

Tre av fyra specialiserade mjölk- och grisföretag odlar också spannmål

Även om andelen företag med djur som också odlar spannmål har minskat så odlar tre av fyra specialiserade företag med grisar och mjölkkor spannmål. Företagen med grisar hade i genomsnitt 120 hektar och mjölkföretagen 38 hektar. Jag tog också med företag med köttkor och andra nötkreatur än mjölkkor (övriga nöt), samt gruppen småbruk i diagrammet. Småbruk är företag som kräver mindre än 400 timmar om året i standardiserad arbetstid. Av de grupper jag studerat har den andel som odlar spannmål minskat mest för småbruk och gruppen övriga nötkreatur, och litet mindre för specialiserade gris- och mjölkföretag.

prod

Om bearbetningen

Blogginlägget bygger på en specialbearbetning av Lantbruksregistret från 1989 och framåt. Data möjliga att analysera på företagsnivå är inte tillgängliga för åren 1996-1999 samt 2002 (för produktionsinriktningar också 2001).

Malmöhus och Kristianstads län har gått samman till Skåne län under den period jag studerar. För att underlätta jämförelserna har jag åren före sammanslagningar summerat dåvarande Malmöhus- och Kristiansands län till Skåne län. Jag har gjort detsamma med Västra Götalands län det vill säga summerat de tidigare Göteborgs- och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län. Jag flyttade samtidigt Mullsjö och Habo kommun till Jönköpings län. I övrigt har jag inte beaktat ytterligare förändringar av länsgränserna.

Eftersom jag återigen bearbetat grundregistren finns det små skillnader framför allt för åren på 1990-talet och början på 2000-talet mellan tidigare publicerade uppgifter och de uppgifter bearbetningen bygger på. De beror främst på smärre skillnader i definitionen av vilka jordbruksföretag som uppfyller kraven för att vara med i Lantbruksregistret. Skillnaderna är små ett par procent för samtliga år utom för år 2000 då skillnaderna är högre. Siffrorna för år 2000 måste därför tolkas med försiktighet.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

OECD och FAO bedömer att jordbrukets produktivitet ökar snabbare än efterfrågan på mat nästa decennium

Statistik skapar goda underlag för att förutspå framtiden. OECD och FAO publicerade sin ”Agricultural Outlook 2019-2028” i veckan. I den bedömer de att under nästa decennium kommer:

  • produktivitetsökningen i jordbruket att bli 15 %, främst på grund av högre hektarskördar. Arealen jordbruksmark kommer inte att öka.
  • amkproduktiviteten kommer att öka snabbare än efterfrågan, vilket innebär att de reala priserna för jordbruksprodukter kommer att sjunka något.
  • en ökad efterfrågan på animalieprodukter att innebära att antalet djur ökar. Produktionen av fodergrödor kommer att gå om produktionen av grödor för humankonsumtion.
  • jordbrukets bidrag till växthusgasutsläppen att öka med 0,5 % per år jämfört med 0,7 % per år under den senaste 10-årsperioden.
  • internationell handel att vara fortsatt viktig för att jämna ut utbud och efterfrågan mellan olika regioner.
  • osäkerhet och risker att bestå av bland annat sjukdomar som afrikansk svinpest, ökad resistens mot antibiotika, klimatförändringar och handelshinder.

Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | 1 kommentar

Skörden av havre år 2018 lägre än skörden år 1868

Jag läste i Jordbruksaktuellt att intresset för havre som livsmedelsråvara har ökat. I artikeln konstaterar man att odlingen av havre samtidig minskar.

Eftersom vi har tidsserier från 1860-talet och framåt över odling och produktion av våra vanligaste spannmålsslag roade jag mig med att skapa ett diagram. Det visar att den totala skörden av havre torkåret 2018 var det lägsta under hela perioden 363,5 tusen ton år 2018 att jämföra med missväxtåret 1868 då skörden var 399 tusen ton.

//Ann-Marie Karlsson

havre prod

Publicerat i Arealer, Skörd | Lämna en kommentar

Slakten av nötkreatur är större i maj i år än i maj 2017

Idag har vi publicerat officiell statistik över animalieproduktionen för maj månad. Den visar att i maj 2019 slaktades det 36 600 nötkreatur. Den totala slaktvikten av nötkreatur var 11 900 ton, vilket är en ökning med 2 % jämfört med siffrorna för maj 2018.

225 300 grisar slaktades under maj 2019. Den totala slaktvikten av gris var 21 100 ton. I jämförelse med motsvarande månad förra året minskade den totala slaktvikten av gris med 3 %. Det slaktades 17 800 får och lamm i maj. Den totala slaktvikten av får och lamm, 390 ton, minskade med 2 % jämfört med uppgifterna för maj 2018.

En studie av slakten av nötkreatur månad för månad sedan år 2016 visar att slakten varit högre varje månad sedan januari jämfört med motsvarande månader år 2017. Totalt var slakten 2 900 ton högre under årets första 5 månader jämfört med motsvarande period år 2017.

not.jpg

Slakten av antalet moderdjur, antal kor, redovisas i diagrammet nedan. Det visar att totalt slaktades 3 200 kor fler under perioden januari- maj i år jämfört med motsvarande period år 2017. Säsongsvariationen för slakt av kor blir också tydlig. Flest kor slaktas i oktober november och minst antal kor slaktas under juni och juli.

//Ann-Marie Karlsson

notko

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Du har väl inte missat Jordbruksstatistisk sammanställning 2019

jsåSedan någon vecka finns Jordbruksstatisk sammanställning på vår webbplats. Den innehåller en sammanfattning av den officiella statistiken om jordbrukssektorn för det senaste året.

Du kan bläddra i den i vår webb-butik, eller läsa den i pdf kapitel för kapitel genom våra statistiksidor

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Hur många kor finns i din kommun? Borgholm och Gotland leder listorna

köttkoraVart i Sverige ska jag åka för att chansen ska bli störst att jag får se kor utanför tåg- eller bilfönstret. Gotland, Öland och Falköping är bra tips.

Vi har gjort en specialkörning från vårt lantbruksregister för att studera antalet kor och antalet företag med kor per kommun. Hela listan finns längst ner i blogginlägget. I blogginlägget delar jag inte upp korna i om de producerar mjölk (mjölkkor) eller om de är köttkor och används för att föda upp kalvar. Jag har bara räknat kor.

10 i topp: Flest kor per kommun i Gotlands kommun

Gotland är den kommun där antalet kor är störst. Det fanns 20 400 kor på Gotland år 2018. I Falköpings kommun som kommer på andra plats var kor per kommunantalet kor 13 300 kor . Borgholms kommun kommer strax efter på tredje plats med 12 700 kor. I de fall som antalet ekologiska företag med mjölk- respektive köttkor varit så stort att de inte blivit prickade på grund av sekretess finns de med i tabellen. Siffrorna visar att av de tre kommunerna i topp på listan var andelen ekologiska kor högst i Falköpings kommun där en ko av fyra var ekologisk. 

En topplista över kommuner med flest ekologiska kor kan du hämta själv från vår statistiska databas. Den skulle visa att antalet ekologiska kor är högst i Linköpings kommun med 3 200 ekologiska kor följt av Falköpings kommun med 3 200 ekologiska kor och Gotlands kommun där det betade 3 000 ekologiska kor år 2018.

10 i topp: Flest företag med kor per kommun… Gotland

Flest företag med kor fanns i Gotlands kommun där antalet företag med kor var knappt ftg med kor370 stycken i juni 2018. Gotlands kommun följs av Falköpings kommun med drygt 280 företag och på tredje plats Hässleholms kommun med knappt 260 företag.

Som smålänning är det extra roligt att se att flera Smålandskommuner som Jönköping, Vetlanda, Växjö och Ljungby kommit högt upp på listan.

Av de tre kommunerna i topp är besättningsstorleken, det vill säga antalet kor per företag högst i Gotlands kommun med 56 kor per företag. I Falköpings kommun var antalet 47 och i Hässleholms kommun var antalet 33 kor per företag.

10 i topp: Fler kor än människor i Borgholms kommun

I Borgholms kommun, det vill säga på norra Öland, fanns det fler kor än människor i kor per personbefolkningen som är skriven i kommunen. Det gick 1,2 kor på varje person i Borgholms kommun.  Ydre kommun blev god tvåa med 0,7 kor per person och Mörbylånga, den andra Ölandskommunen, kom på tredje plats med 0,6 kor per person.

På delad fjärdeplats med 0,5 kor per person trängs Kinda, Robertsfors, Aneby, Herrljunga, Sjöbo och Tomelilla.

Falköping tog sig in på den här listan också och hamnade på tionde plats med 0,4 kor per person.

Hela listan över kommuner finns nedan

Hela listan från vår specialkörning finns nedan. Jag gjorde ingen topplista men av tabellen nedan kan du också se hur stor arealen betesmark är i kommunen. Av sekretesskäl har vi tagit bort 60 kommuner med färre än 11 företag med kor och/eller färre än 100 kor. Så finns din kommun inte med på listan vet du att det år 2018 fanns färre än 11 företag och/eller 100 kor i din kommun. Du hittar listan i Excel här. kor per kommun

//Ann-Marie Karlsson

statitik om kor per kommun

 

Publicerat i Husdjur | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hektarskörden av slåttervall vid mjölkföretag minskade med 23 % jämfört med år 2017

I diagrammen nedan redovisar jag hektarskörden av vall inte fördelad på region utan efter företagens driftsinriktning. Jämförelsen redovisas som Figur H i det statistiska meddelandet om skördar. I genomsnitt för hela riket var vallskörden 3 800 kgts/ha vilket var 26 % jämfört med motsvarande punktskattning år 2017.

vall3

För driftsinriktningen mjölkkor, där ungefär 30 % av vallarealen finns, var vallskörden drygt 5 100 kg/ha år 2018 vilket var 23 % lägre än motsvarande punktskattning av skörden år 2017.

amdikor2-e1518610071827.jpgFör driftsinriktningen övriga nötkreatur som framförallt innehåller företag som har kor för uppfödning av kalvar var hektarskörden 3 500 kgts/ha år 2018 vilket var 31 % lägre än motsvarande punktskattningen år 2017.

fc3a5r1.jpgI kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Hektarskörden för företag med denna driftsinriktning var 2 600 kgts/ha vilket var 20 % lägre än motsvarande punktskattning år 2017.

Driftsinriktningen spannmål består av företag som i huvudsak har spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. Hektarskörden var knappt 2 900 kgts/ha år 2018 vilket var 27 % lägre än motsvarande punktskattning år 2017.

Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år. Även i denna kategori finns det hästgårdar. Vallskörden per hektar var ungefär lika stor för dessa företag år 2017 och 2018 ungefär 2 500 kgts/ha.

Sammantaget var hektarskörden av slåttervall 2018 dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk där man ofta nöjer sig med en skörd.  Jämfört med tidigare år är skillnaderna mellan driftsinriktningarna emellertid mindre. För företag med mjölkproduktion minskade hektarskörden med 23 % jämfört med 2017 medan hektarskörden för småbruk var lika stor under 2018 som 2017.

I diagrammen jämför vi endast driftsinriktningar inte var i landet företag med olika driftsinriktningarna är vanligast.  Till exempel kan man tänka sig att spannmålsföretagen finns i slättbygderna i södra Sverige där torkan var svår medan småbruk är vanligare i Norrland där skördarna var bättre.

//Ann-Marie Karlsson

vallskördvallskörd1Samtliga hektarskördar för vall anges i 100 % torrsubstanshalt, kilo torrsubstans per hektar (kgts/ha).

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar