1 av 3 får inom EU finns i Storbritannien

I december presenterade vi dag för dag jordbruksstatistik om samtliga 28 nuvarande EU:medlemmar. Den 18 december var det Storbritanniens tur. Sammanställningen visade att 34 % av de får som finns i EU finns i Storbritannien.

Antalet får i Storbritannien ökade under 1980-talet, för att sjunka i början av 2000-talet bland annat som en följd av en epidemi av mul- och klövsjuka som drabbade landet i början av år 2001.

//Ann-Marie Karlsson

får uka

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Slakt av nöt månad för månad år 2016 till november 2018

Idag har vi publicerat officiell statistik över animalieproduktionen i Sverige fram till november år 2018. Statistiken visar att mellan januari och november 2018 slaktades 127 tusen ton nöt att jämföra med 122 tusen ton motsvarande period år 2017. Det var framförallt i januari, april och oktober som slakten var hög 2018 jämfört med motsvarande månad 2017.

//Ann-Marie Karlsson

slakt_not

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , | Lämna en kommentar

Prisutvecklingen för spannmål åren 2017 och 2018

spannmålIdag har vi publicerat statistik över prisutvecklingen i jordbruket månad för månad fram till november 2018. Jag har här valt att fokusera på prisutvecklingen för spannmål.

Av diagrammet framgår att priserna från och med juni ökade för spannmål med en topp i oktober. Mellan juni och oktober ökade priserna med 60 %. Mellan oktober och november sjönk priserna något.

spannmåla.jpgOm jag jämför med förra året så var prisutvecklingen densamma fram till juni. Om jag jämför priserna i november år 2018 med dem i november år 2017 är de 60 % högre i november år 2018 jämfört med i november år 2017.

Prisutvecklingen går också att studera för enskilda spannmålsslag. Diagrammet till vänster visar att havre är det spannmål som ökat mest i pris under året. Det år också en minskning av priset på havre som förklarar att priserna sjunkit något för spannmål som helhet i november.

//Ann-Marie Karlsson

 

 

Publicerat i Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Vi köper hem 2,5 kilo smör per person och år

smörI vår konsumtionsstatistik finns uppgifter om direktkonsumtionen av smör.

Direktkonsumtionen beräknas som det smör vi köper hem från affären eller brer på mackan när vi är på restaurang. Direktkonsumtionen har de senaste åren varit ungefär 2,5 kilo per person och år.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Spannmålsskörden minskade mer i Sverige än i Danmark och Norge

spannmål1I Sverige blev spannmålsskörden 3,2 miljoner ton år 2018 att jämföra med 5,9 miljoner ton år 2017. Det är en minskning med 45 %.

I Danmark blev spannmålsskörden 7, 2 miljoner ton år 2018 att jämföra med 10 miljoner ton år 2017. Det är en minskning med 28 %.

I Finland blev spannmålsskörden 2,7  miljoner ton år 2018 att jämföra med 3,4 miljoner ton år 2017. Det är en minskning med 20 %.

// Ann-Marie Karlsson

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

En liten titt på en undersökning om strukturen i jordbruket år 1916

Vi har ett spännande statistikår framför oss där vi t.ex.under våren kommer att publicera arrendepriser för de två senaste åren. Vi kommer förstås också att följa hur torkan syns i statistiken t.ex. hur priserna och slakten utvecklas.

En stor arbetsuppgift för oss på enheten i år blir att förbereda för 2020 års stora jordbrukscensus. Uppgifterna för enskilda företag är ju sekretessbelagda på ett sådant sätt att vi enbart redovisar statistik för grupper. Sekretessen varar dock inte för evigt. 70 år är en gräns. Det innebär att de enskilda formulären från lokalundersökningen 1916 finns att läsa digitalt hos Riksarkivet. Lokalundersökningen har ungefär samma innehåll som vår nuvarande jordbrukscensus. Den innehåller uppgifter om vilka grödor som odlades och hur många djur gården hade.

Jag letade med viss möda reda på min farfarsfars gård så att jag skulle kunna jämföra jämföra hans och farfarsmors gård med socknen, länet och resten av Sverige. På första sidan av formuläret stod att läsa…

allgunnaryda

… så vissa skrivningar är sig lika nu som då. Uppgifterna samlades in av Hushållningssällskapet som också besökt gården för att fylla i formuläret. På första sidan framgår att det fanns 1 sto, 4 kor, 1 ungnöt, 1 kalv, 4 baggar och tackor, 4 lamm, 3 grisar och 12 höns på gården som var 1/8 mantal.

På baksidan kan man läsa om växtodlingen. Trädgården var 0,2 hektar varav 0,03 hektar (inte mycket) användes för köksväxtodling. Det fanns 4,25 hektar åker, 4 hektar naturlig äng, 62,55 hektar skogsmark, 1 hektar övrig mark. Tillsammans blev det 72 hektar.

Frågorna som ställdes för att belysa vilka grödor som odlades på åkermarken visar att förutom arealen så var utsädesmängden viktig. Man frågar efter utsädessmängden både i kilo per hektar och totalt. Den som studerar siffrorna nedan ser dessutom att Hushållningssällskapets insamlare inte riktigt fått uppgifterna att stämma 0,10 hektar vårvete sått med 240 kilo per hektar blir inte 30 kilo totalt. Man frågade också efter föregående års skörd av de olika grödorna. Det innebär ju att man inte vet vilken areal som hör ihop med skörden så någon avkastning per hektar kan man inte räkna fram.

allgunnaryd

Min farfarsfars gård bestod alltså av 4,24 hektar åker. Var det litet eller mycket på den här tiden? SCB har digitaliserat äldre statistikpublikationer och jag kan se att ungefär 31 % av brukningsenheterna i Jönköpings län och 26 % av brukningsenheterna i riket fanns i gruppen mellan 2,01 och 5,0 hektar. Min farfarsfars jordbruk var alltså ungefär genomsnittligt stort.

Andel företag efter areal år 1916

allgunnarydaa

I Jordbruk och Boskapsskötsel kan man också se hur stor areal av olika grödor som odlades i Hultsjö socken där farfarsfar bodde och i Riket. En jämförelse visar att grödfördelningen på åkrarna var ungefär densamma som i socknen, men att den däremot skilde sig från hela Riket. Det var framförallt en större andel höstsådda grödor i riket. Just farfarsfars gård hade också en större andel ängsmark i förhållande till åkermarken än genomsnittet både i socknen och i riket.

//Ann-Marie Karlsson

allgunnarydast

 

 

Publicerat i Allmänt, Arealer, Fascinerande fakta | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Mest lästa blogginlägg under 2018

År 2018 är slut och det är dags att summera 2018. Här på bloggen kan vi se att blogginlägg om mjölk och kött ligger högt på listan över de inlägg som är mest klickade.

älgkött

  1. Vi redovisar ett antal långa prisserier på olika livsmedel. Konsumentens pris för mjölk är det som flest klickat på under 2018.
  2. Arrendepriser för åkermark
  3. Långa tidsserier över köttkonsumtionen i SVerige
  4. Antal skjutna älgar
  5. En karta över var de bästa jordarna i Sverige finns
  6. Köttkonsumtionen i världen
  7. Timlöner för arbetare i jordbruket
  8. Antalet hästar i Sverige
  9. Lång tidsserie över antalet grisar i världen
  10. Ytterligare ett inlägg om köttkonsumtionen i världen

//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

EU:28 och USA skapar lika mycket produktionsvärde

eu

FAO har också statistik över det värde som jordbruket skapar. Källan ovan är FAO:stat. Statistiken visar att EU och USA skapar ungefär lika stor andel av det totala produktionsvärdet som skapas i världen, ungefär 9 % vardera. Jämför jag Europa med hela Amerika (nord och syd) så skapar Europa 13 % och Amerika 19 % av produktionsvärdet i världen. Mer än hälften 61 % av värdet skapas i Asien.

Det fanns 10,5 miljoner jordbruksföretag inom EU år 2016. De brukade i genomsnitt 17 hektar jordbruksmark. En tredjedel av företagen fanns i Rumänien. 625 000 jordbruksföretag brukade mer än 50 hektar och 2,5 miljoner företag hade en standardiserad intäkt som var högre än runt 80 000 svenska kronor.

I EU var andelen driftsledare som var kvinnor 28 %. En dubbelt så stor andel som den i Sverige där 15 % av driftsledarna var kvinnor. Andelen driftsledare som var yngre än 40 år ungefär lika stor i Sverige som i EU 10 %- 11 %.

Jordbruket sysselsatte 9 miljoner personer. Det innebär knappt en heltidssysselsatt per företag.

Det fanns 173 miljoner hektar jordbruksmark varav litet mer än hälften 103 miljoner hektar bestod av åkermark. 6 % av jordbruksmarken brukades med ekologiska produktionsmetoder. Litet drygt hälften av åkermarken odlades med spannmål.

Det fanns 89 miljoner nötkreatur, 96 miljoner får och 11 miljoner grisar i EU:28 år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

EU_28.jpg

 

 

Publicerat i Tema: EU | Märkt , , | Lämna en kommentar

Tema EU: Malta…29 % av jordbrukarhushållen i Malta konsumerar mer än hälften själva av det jordbruket producerar

Under december har vi specialstuderat samtliga 28 medlemsländer inom EU. På julafton gjorde vi dessutom en avstickare till Norge. Jag kunde inte låta bli när det för lucka 24 råkade finnas 240 000 renar i Norge i år. Imorgon kommer vi att avsluta kalendern med en titt på statistik för EU:28, innan det är dags att önska Gott Nytt År. Maltakal

I Malta konsumeras mer än hälften av jordbrukets värde i det egna företaget av 29 % av företagen. I Rumänien som ni kanske kommer ihåg har ett stort antal, mer än 3 miljoner företag, är många små och 86 % av företagen konsumerar mer än hälften av värdet i det egna hushållet. Slockaein, Ungern, Slovenien, Cypern och Kroatien följer. I dessa länder är mer än hälften av företagen så små att minst hälften av produktionen också konsumeras i hushållet. På den andra ändan av skalan finns de länder som inte ens är med i diagrammet då andelen är noll nämligen Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna. Österrike, Finland, Sverige och Storbritannien.

Malta är EU:s minsta jordbruksland med 9 300 små företag där den genomsnittliga arealen jordbruksmark per företag var 1 hektar 2016. 5 000 årsarbetstider arbetade inom jordbruket vilket motsvarade 0,06 av sysselsättningen inom EU. På Malta brukades 11 000 hektar jordbruksmark vilket motsvarar 9 000 hektar betesmark. Det gör att jordbruket på Malta går att jämföra med en svensk kommun som t.ex. Ödeshög.

malta sifa

EU har också en typologi för jordbruksföretagen där de delas in efter storlek och efter malta runtvilken driftsinriktning de har, t.ex. specialiserad växtodling eller specialiserade mjölkföretag.

Typologin ger också en bild produktionsvärdet i form av standardiserade intäkter för de olika driftsinriktningarna.

Bilden till höger visar att företag specialiserade på trädgård, fruktträd och fin skapar en tredjedel av produktionsvärdet. Övrig växtodling skapar 4 % av värdet. Av animalierna är mjölkproduktionen störst. Specialiserade mjölkföretag skapar 22 % av produktionsvärdet i Malta.

Utvecklingen av Maltas jordbruk

Värdet av Maltas jordbruk har varit stabilt, vilket innebär att den andel som skapas av Malta i förhållande till resten av EU-länderna har minskat något.

Maltas utv

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Tema EU: Bulgarien… 28 000 företag i Bulgarien har en standardiserad omsättning större än 80 000 kr.

Bulgarien

96 % av produktionsvärdet inom EU:s jordbruk skapas av de 2,5 miljoner företag med en standardiserad intäkt som är högre än 8000 euro (motsvarande ungefär 80 000 kr). Det fanns totalt 10,5 miljoner företag år 2016 så 96 % av EU:s produktionsvärde skapas av de 25 % största företagen. finns totalt  Företag med en standardiserad intäkt större än 500 000 euro ( motsvarande 5 miljoner) skapar en tredjedel av värdet.

Det fanns 203 00 företag i Bulgarien år 2016. De brukade i genomsnitt 22 hektar jordbruksmark. Antalet företag som brukade mer än 50 hektar var 8 500 stycken. De flesta företagen i Bulgarien är alltså små även om det finns ett litet antal stora företag. Andelen driftsledare som var kvinnor var 25 % och andelen som var yngre än 40 år var 14 %. Antalet årsarbetstider var 248 000 stycken vilket ger litet drygt en årsarbetstid per företag.

Arealen jordbruksmark i Bulgarien var 4,5 miljoner hektar varav 3,2 var åkermark.

bulgarien sif

EU har också en typologi för jordbruksföretagen där de delas in efter storlek och efter awvilken driftsinriktning de har, t.ex. specialiserad växtodling eller specialiserade mjölkföretag. Typologin ger också en bild produktionsvärdet i form av standardiserade intäkter för de olika driftsinriktningarna.

Bilden till höger visar att företag specialiserade på spannmål, oljeväxter och proteingrödor svarar för mer än hälften, hela 53 % av produktionsvärdet. Övrig växtodling för 10 % och företag specialiserade på Trädgård frukttärd och fin för 5 %. Det innebär att två tredjedelar av produktionsvärdet i Bulgarien skapas av företag specialiserades på växtodling.

Utvecklingen av det bulgariska jordbruket

Diagrammet nedan visar att värdet av animalier har minskat i Bulgarien sedan EU-inträdet medan värdet av vegetabilier har ökat något. För animalierna är det framförallt invägningen av mjölk som har minskat.

bulgarien sifa

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar