I november 2017 var jordbrukarens pris för ekologisk mjölk 94 öre högre än priset för konventionell mjölk.

Sedan år 2010 publicerar vi statistik över jordbrukarens pris (avräkningspris) för både konventionell och ekologisk mjölk. Priserna månad för månad redovisas nedan. I november 2017 var bondens pris för ekologisk mjölk 4,95 kr/kg och för konventionell mjölk 4,01 kr/kg. Statistiken finns i vår databas.

Andelen levererad kvantitet ekologisk mjölk ökade från 9 % år 2010 till runt 13 % år 2012. Andelen har därefter legat kvar på nivån runt 13 %. Det innebär att huvuddelen av produktionen säljs till det pris som avser konventionell mjölk.  Det genomsnittliga priset för all mjölk var 4,14 kr/kg i november 2017.

Observera att skalan på diagrammet nedan börjar på 2,5 kronor per kilo. ekomjolk

Prisskillnaden mellan ekologisk och konventionell mjölk var högst sommaren år 2016 med 1,55 kr/kg. I november år 2017 var prisskillnaden 94 öre.

// Ann-Marie Karlsson

prisskillnad

 

Publicerat i Animalieproduktion, Priser | Märkt , , | Lämna en kommentar

Något lägre mjölkproduktion år 2017 jämfört med år 2016

Igår publicerade vi officiell statistik för animalieproduktion fram till och med november år 2017. Från statistiken väljer jag att titta litet extra på mjölkproduktionen månad för månad. I november år 2017 producerades 219 300 ton mjölk vilket är nästan lika mycket som i november år 2016 då 219 700 ton mjölk producerades. Under det första halvåret var dock produktionen lägre år 2017 jämfört med år 2016.

Sammantaget innebär det att man kan räkna med att produktionen för hela år 2017 kommer att bli 1,7 % till 1,8 % lägre än år 2016.

// Ann-Marie Karlsson

mjölkprod

 

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt | Lämna en kommentar

20 000 hektar spannmål kunde inte bärgas år 2017

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt omkring 2 % av spannmåls­arealen vara obärgad. Det motsvarar nästan 20 000 hektar och överstiger vad som är normalt.

De regionala variationerna är stora och Norrland har drabbats särskilt hårt. I Västerbottens och Norrbottens län blev 46 % respektive 51 % av spannmålsarealen obärgad. I Gävleborgs och Västernorrlands län uppgick andelen obärgad spannmålsareal till omkring 20 %.

Stora spannmålsarealer har lämnats oskördade även i Jämtlands och Kronobergs län med 7 %, Kalmar län med 4 % och Blekinge, Jönköpings och Värmlands län med cirka 3 % av spannmålsarealen oskördad. Du kan läsa mer i det statistiska meddelandet här.

//Ann-Marie Karlsson

obärgad areal

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Nytt år ny statistik och viltskadeundersökning planeras till hösten

Vi har nu bestämt när vi kommer att publicera 2018 års statistik. Om du är nyfiken finns alla datum i vår publiceringsplan här.  Förra året publicerade vi resultat från den stora undersökning om jordbrukets struktur arbetstid m.m., som vi gjorde år 2016. 2018 blir litet lugnare och vi kan lägga mer fokus på den viktiga årliga statistiken som animalieprodukton, skördar och priser.

Några nyheter för år 2018 är att vi kommer att dela upp slaktens storlek för hela år 2017 på länsnivå. Vi har tidigare endast redovisat den på riksnivå. Anledningen är att vi har märkt ett stort användarbehov av uppgifter om jordbrukets produktion på länsnivå under året.

Viltskadeundersökning i höst

Under år 2018 har vi också avtalat med SCB om att göra om viltskadeundersökningen till hösten. Frågorna kommer att ställas tillsammans med årets skördeundersökning så att uppgifterna om skördebortfall blir jämförbara med skördens storlek. Resultaten kommer också att bli jämförbara med den förra viltskadeundersökningen från år 2015. Resultaten kommer att redovisas under det första halvåret 2019.

//Ann-Marie

vall

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Mer än 100 år med statistik om höstvete

Det är möjligt att följa statistik över odling och skörd av höstvete mer än 100 år bakåt i tiden. I de trakter där det varit möjligt att odla har höstvete har grödan varit ett viktigt spannmål på grund av sin jämfört med andra spannmål goda hektaravkastning. På senare år har också höstvetesorter anpassade för foder tagits fram.

Arealen av höstvete den högsta någonsin år 2017

År 2017 var arealen av höstvete den högsta den någonsin varit i Sverige, drygt 400 000 hektar. Det innebär att den år 2017 var den spannmålsgröda som odlades på mest areal. Arealen kan jämföras med arealerna i början av 1900-talet då ungefär 100 000 hektar åkermark odlades med höstvete. Eftersom höstvetet ligger i jorden under vintern påverkas arealen inte bara av vädret det år den skördas utan också av förutsättningarna för att så under hösten och hur vädret varit under vintern och tidig vår. Höstvete kan alltså utvintra, och marken måste bearbetas igen under våren och sås om med en annan gröda när våren väl kommer. Några år med liten areal jämfört med de intilliggande åren är 1958, 1981 och 2013. Några år med hög areal är 1956, 1975-1977 samt de senaste 3-4 åren.

höstvete1

Totalskörden av höstvete når rekordnivåer 2017

Den preliminära statistiken för år 2017 visar att totalskörden tangerar 2015 års goda skörd runt 3 miljoner ton. De höga totalskördarna är en kombination av höga hektarskördar de senaste åren tillsammans med stor omfattning på odlingen. Under den första delen av 1900-talet var totalskörden mestadels under 0,5 miljoner ton. Därefter ökade den under den senare delen av 1900-talet för att stabiliseras runt 2 miljoner ton under 2000-talets första 10 år. Några år med låg totalskörd är 1917, 1924, 1940-41, 1958, 1981 och 2013.

Hektarskördarna har tredubblats på 100 år

I början av 1900-talet var skördarna av höstvete ungefär 2 000 kg per hektar medan hektarskörden de senaste 20 åren mestadels varit över 6 000 kg per hektar. Ökningen i hektarskörd som framförallt skedde från början 1960-talet till början av 1990-talet har flera förklaringar:

  • Ökad kunskap
  • Bruket av mineralgödselmedel både genom att användningen blev alltmer utbredd  och genom att gödselgivorna per hektar blev högre. Något senare ökade även användningen av växtskyddsmedel, samtidigt som andra sorter som var anpassade till de nya produktionsförutsättningarna togs i bruk. Det var också under mitten av 1900-talet som skördeökningstakten tog fart på allvar. Genom en stegrad mineralgödsel- och herbicidanvändning från och med 1950-talet kunde lantbrukarna också tillämpa en friare växtföljd.
  • Färre men större gårdar som ledde en rationellare och mer maskinvänlig drift uppnås genom att öppna diken lades igen och vikar av åker inemot skogskanterna skars bort och planterades med skog eller växte igen. Större maskiner ökade möjligheterna att kunna utföra arbetsmoment som sådd, gödsling vid en så optimal tidpunkt som möjligt.
  • Åkerarealen var som störst under åren 1915–1945. Några år därefter var minskningen i full gång och fram till år 1970 hade 18 % av åkerarealen överförts till annan markanvändning. Minskningen har fortsatt under resten
    av 1900-talet, men inte i samma snabba takt. Oftast är det åkermarken
    med lägst produktionspotential som tagits ur bruk. Det har bidragit till att
    den kvarvarande åkerarealen kunnat ge högre genomsnittligt skördeutbyte per
    hektar.
  • Skördenivåerna påverkas också av ändrad fördelning av odlingsarealen
    för de olika grödorna mellan olika regioner med skiftande naturliga förutsättningar

höstvete

Vad berodde de dåliga åren på?

Litet nyfiken blir man ju på vad de dåliga åren berodde på?. Jag har tidigare skrivit om de besvärliga åren under det första världskriget. År 1924 var också det ett år med låg hektarskörd och små arealer. Anledningen som beskrivs i publikationen Jordbruk och boskapsskötsel från år 1924 var att hösten var ovanligt regnig år 1923 vilket omöjliggjorde eller åtminstone försenade sådden framförallt i västra Sverige. Vintern som följde blev dessutom snörik och kall.

Krigsvintrarna under andra världskriget 1941 och 1942 var också svåra. Till exempel utvintrade ungefär 54 000 hektar av de drygt 200 000 hektar som såddes med höstvete hösten 1940. Den låga totalskörden år 1958 berodde framförallt på att väderleken under hösten 1957 omöjliggjorde höstsådd i många delar av landet vilket innebar att arealen blev liten. Hektarskörden för den areal som faktiskt såddes var däremot ungefär lika stor som näraliggande år. År 1981 förklaras också den av att arealen var mindre än omkringliggande år.

2013 års lägre skörd berodde på att det hösten 2012 kom stora regnmängder som  försvårade och försenade höstsådden. Den efterföljande vintern var tidvis snöfattig och kall vilket också missgynnade de höstsådda grödorna. Sommarmånaderna präglades av torrt och varmt väder och på sina håll ledde vattenbristen till torkskador på grödorna.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Höstraps ger högst skörd per hektar

Statistik gällande hektarskördar finns från början av 1950-talet. Trenden har sedan 1959-talet varit svagt ökande när det gäller avkastningsnivåer. Sedan slutet av 1990-talet har dock höstraps uppvisat en allt snabbare raps102ökningstakt och skillnaden i skördenivå jämfört med de övriga raps- och rybsgrödorna har efterhand blivit större.

På 1970-talet, då det förädlades fram sorter utan giftig erukasyra, började raps- och rybsoljan användas som livsmedel. Avkastningsökningen dämpades då under en period som en följd av att växtförädlingen inriktades på dessa kvalitetsförbättringar snarare än på högre skördeutbyte per hektar.

//Ann-Marie Karlsson

oljeväxters

Publicerat i Allmänt | 2 kommentarer

Arealer och skördar av oljeväxter 1943-2017

Året börjar närma sig sitt slut och det är tid att reflektera över året som gått och året som kommer. Nu och under de första veckorna i januari tänkte jag blicka tillbaka så långt vi kan under 1900-talet och för att titta på hur odling och skördar har utvecklats för några av de viktigaste grödorna vi odlar i Sverige.

Jag tänkte börja med oljeväxter. Oljeväxterna har upptagit mellan 3 och 6 % av åkerarealen ända sedan de började odlas i sådan omfattning att de dyker upp i statistiken. Omfattningen har varierat mellan åren. Merparten av oljeväxterna är höstsådda och om höstsådden utvintrat minskar arealen. Ett sådant år är 1956. Odlingens omfattning påverkas också av hur lönsamheten för att odla oljeväxter står sig mot lönsamheten för att odla spannmål.

//Ann-Marie

oljeväxter

 

Publicerat i Skörd | Märkt , | Lämna en kommentar

24 december: En siffra säger mer än tusen ord

24 dec

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar

23 december: Produktstödens och produktionsstödens andel av jordbrukarnas intäkter i EU

23 dec

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar

22 december: Andelen ekologiska kor ökar

22 dec

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar