Produktionen av matfisk ökade med 25 % mellan åren 2015 och 2016

Produktionen inom svenskt vattenbruk år 2016 skattas till 11 417 ton matfisk i slaktad vikt, vilket motsvarar 13 451 ton i beräknad hel färskvikt. Detta är 25 % mer än 2015, mest beroende på enskilda större odlares ökade produktion.

Regnbåge är vanligast

Den slaktade fisken bestod till 86 % av regnbåge. Vidare producerades bland annat 1 760 ton röding, 117 ton ål och 2 317 ton musslor i hel färskvikt. Mussel­odlingen ökade genom att fler anläggningar togs i produktion.

Det sammanlagda värdet av all produktion för konsumtion har beräknats till 487 miljoner kronor. Motsvarande värde för år 2015 var 345 miljoner kronor.

Du kan läsa mer i den officiella statistiken om vattenbruktest//Ann-Marie Karlsson

 

Publicerat i Allmänt | Märkt | Lämna en kommentar

Åkermarkens användning 1976-2016

Skörden är snart bärgad så det kan vara dags att titta på hur förutsättningarna för användning åker1skörden förändrats. Det vill säga vilka grödor har jordbrukarna odlat på marken de senaste 40 åren.

Diagrammet till höger visar att den andel av åkermarken som odlats med spannmål har minskat från 56 % till 40 %. Det innebär att odlingen av spannmål har minskat från 1,7 miljoner hektar till 1 miljon hektar. Odlingen av framförallt havre som räknas som fodersäd har minskat under perioden.

Den andel av åkermarken som odlats med vall- och grönfoderväxter har under perioden ökat med 10 % från drygt 30 % till 40 %.

Andelen oljeväxter har minskat något medan trädans storlek ökade efter EU-inträdet till runt 10 % mellan och stannade kvar på den nivån till år 2006-2007. Den ökade andelen under perioden berodde främst på EU:s regelverk.

Åkermarken har under perioden 1976-2016 minskat från 3,0 miljoner hektar till 2,6 miljoner hektar.

//Ann-Marie Karlsson

Användning av åkermark 1976-2016, hektar

användning åker

 

 

Publicerat i Arealer | Lämna en kommentar

Ett av fem ägg är ekologiska

Idag har Jordbruksverket publicerat officiell statistik om slakten av ekologiska djur samt leveranser av ekologisk mjölk och ekologiska ägg.

År 2016:

  • slaktades 727 000 ekologiska slaktkycklingar. Det är en ökning med 193 % sedan år 2015. Andelen slaktade ekologiska kycklingar var dock liten endast 1 % av samtliga slaktade slaktkycklingar.
  • uppgick invägningen av ekologiska ägg vid Svenska Äggs medlemspackerier till drygt 21 300 ton. Det är en ökning med 25 % jämfört med år 2015. Andelen ekologiska ägg ökade också och år 2016 var närmare 18 % av den totala invägningen ekologisk.
  • slaktades 52 200 ekologiska grisar. Det är en ökning med 6 % jämfört med 2015. Den ekologiska grisproduktionen är, precis som slaktkycklingsproduktionen, liten i förhållande till den totala produktionen. 2016 var 2 % av produktionen baserad på ekologiska produktionsmetoder.
  • Slaktades 59 200 nötkreatur. Slakten av ekologiskt hållna nötkreatur ökade med 1 % jämfört med 2015. 2016 var 14 % av den totala slakten ekologisk.
  • Slaktades  56 900 får- och lamm vilket var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. År 2016 var 22 % av den totala slakten av får- och lamm ekologiskt.
    Invägningen av ekologisk mjölk uppgick 2016 till 371 000 ton vilket innebär att den i stort sett var oförändrad jämfört med 2015.
  • vägdes 371 000 kg ekologisk mjölk in. Andelen invägd ekologisk mjölk ökade svagt. År 2016 var 13 % av invägningen ekologisk.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

280 hektar bovete år 2017

boveteDet odlas inte så många hektar bovete i Sverige. Odlingen minskade litet mellan åren 2016 och 2017, men omfattningen av odlingen de senaste åren innebär ändå en rejäl ökning jämfört med tidigare år.

Bovete är en gröda som specificeras i jordbrukarnas stödansökningar och vi kan därför få kunskap om grödan trots att arealen som odlas är liten. Arealen för år 2017 är preliminär.

Bovete är ingen vetesort och i själva verket inte ens ett spannmål. Bovete är istället släkt med ängssyra och rabarber och innehåller inte gluten. Bovete tröskas och fröna används till exempel till mjöl och gryn.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar

I sommar ….

… medan du kanske hade semester har vi:

  • för första gången presenteras statistik över hur stora diko-företagen är och hur många mjölkföretag som börjat med dikor.
  • bloggat om hur jordbruket ser ut i Sveriges 25 landskap. Visste du t.ex. att det finns såväl flest mjölkkor som får i Småland medan Öland är det landskap där den största andelen av landarealen är jordbruksmark. Det finns flest företag i Västergötland medan andelen småföretag är störst i Lappland.  Skåne är landskapet där den största andelen av jordbrukets produktionsvärde skapas och det betalades år 2013 ut lika mycket direktstöd till Norrland som till Skåne.
  • publicerat den jordbruksstatistiska sammanställningen för år 2017. Det är den tidigare årsboken som nu enbart finns på nätet. Innehållet är dock detsamma så för den som vill skapa sig en överblick över jordbruket i Sverige är den perfekt.

//Ann-Marie Karlsson

bok

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbruksverkets skördeprognos med siffrorna 5,7 och 0,35

Enligt Jordbruksverkets skördeprognos förväntas totalskörden för spannmål bli 5,7 miljoner ton eller den tredje största skörden under 2000-talet. Det är en ökning s med 5 procent jämfört med både 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren.

Totalskörden för oljeväxter, som raps och rybs, uppskattas bli drygt 350 000 ton, vilket är 32 procent mer än förra året och den näst största skörden på 2000-talet. Jämfört med genomsnittet för oljeväxter de senaste fem åren är ökningen 10 procent.

I tabellen nedan redovisas prognosens siffror för år 2017 gröda för gröda tillsammans med förändringen sedan år 2016:

  • Den preliminära arealstatistiken som varit tillgänglig sedan början av sommaren visar att odlingen av de höstsådda grödorna (höstvete, höstråg, höstkorn, höstrågvete, höstraps och höstrybs) som normalt ger högre skörd än de vårsådda har ökat år 2017 jämfört med år 2016.
  • Den skörd per hektar som prognostiseras för de höstsådda grödorna, speciellt för höstvete, har också ökat mellan åren.

skördeprognos

Jordbruksverkets metod för prognoserna

Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2017. Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas. Beräkningarna görs endast för hela landet. Regionala uppgifter redovisas inte i denna prognos. En förutsättning är att vädret i augusti och framåt blir som under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren. Preliminär statistik för bärgade skördar kommer att publiceras 15 november.

//Ann-Marie

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Odlingen av konservärter försumbar i Skåne år 2017

Odlingen av konservärter har minskat från 9 200 till 2 500 hektar mellan åren 2016 och 2017. Odlingen har ökat i Västra Götalands län med runt 1 000 hektar medan odlingen i Skåne minskade från 6 700 hektar till runt 400 hektar.

//Ann-Marie Karlsson

konservärt

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Förändring av antal kor samt av antal tackor och baggar åren 1974-2016

amdikor2Sedan år 1974 har antalet:

  • mjölkkor halverats från 688 000 mjölkkor år 1974 till 331 000 mjölkkor år 2016.
  • kor för uppfödning av kalvar (dikor) nästan tredubblats från 67 000 dikor år 1976 till 194 000 dikor år 2016
  • kor har sammanlagt (dikor+mjölkkor) minskat med 30 % från 755 000 kor år 1976 till 525 000 kor år 2016
  • tackor och baggar ökat med 76 % från 160 000 djur år 1974 till 281 000 fjur år 2016.

//Ann-Marie Karlsson

kor

Publicerat i Husdjur | Märkt , , , , | 1 kommentar

Odling av salix, poppel och hybriasp 2005-2017

pacioli, frida, spannmål 057Odlingen av energigrödor har minskat de senaste åren. Mellan åren 2016 och 2017 minskade odlingen av salix från 8 600 hekar till 7 800 hektar. Odlingen av poppel har ökat något och odlingen av hybridasp är obetydlig. I diagrammet har jag tagit med all odling som jordbrukare söker stöd för alltså inte bara den som ingår i Lantbruksregistret och i Jordbrukverkets officiella statistik.

På Jordbruksverkets webbplats är det möjligt att läsa mer om salix och andra energigrödor. Där finns t.ex. kalkyler för att räkna på lönsamheten.  Av webbsidan framgår också att odlingen främst finns i Mälardalen, Skåne och Västra Götalands län. Det beror på att det var i dessa områden som det fanns gott om tillgänglig areal för salix under omställningen i början av 1990-talet. Av sidan framgår också att man bedömer att den minskade odlingen beror på låg lönsamhet. Det pågår dock försök för att ta fram nya och bättre sorter liksom andra idéer om hur lönsamheten kan förbättras.

//Ann-Marie Karlsson

salix

Publicerat i Arealer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Diko-företagen blir större men de riktigt små företagen finns också kvar

I blogginlägget vill vi visa hur strukturen bland de företag som kor för uppfödning av kalvar (det vill säga am-dikor, dikor) har utvecklats sedan år 1989. Diagrammen bygger på specialbearbetningar av Jordbruksverkets statistiska lantbruksregister.

Antalet företag med kor för uppfödning av kalvar.

Det första diagrammet nedan visar att år 1989 fanns det 10 000 företag som hade kor för uppfödning av kalvar. Antalet företag ökade till 18 500 företag mellan åren 1989 och 1994. Därefter har antalet företag sjunkit.  För 20 år sedan (1996) fanns det 16 500 företag; för 10 år sedan (2006)  fanns det 12 400 företag och år 2016 var antalet företag 10 300. Antalet företag med kor för uppfödning av kalvar är alltså ungefär lika stort nu som år 1989.

I diagrammen märks en tydlig förändring i skiftet mellan 1980- och 1990-tal. Under de åren förbereddes och beslutades bland annat livsmedelspolitiken enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Den innebar att den interna prisregleringen togs bort, vilket i sin tur medförde att priserna på jordbruksprodukter sänktes.

För att underlätta förändringen infördes också möjligheter för jordbrukarna att ställa om markanvändningen. En möjlighet för jordbrukarna var så kallat extensivt bete. Denna möjlighet medförde att antalet dikor ökade starkt. En ytterligare faktor som kan ha drivit på ökningen av antalet företag med dikor i skiftet 1980- och 1990-tal var den så kallade mjölkpensionen som innebar att mjölkbönder mellan 60 och 65 år fick ersättning för att sluta leverera mjölk.

Under 1990-talet var det också vanligare att ett företag hade både kor för uppfödning av kalvar och mjölkkor. Under perioden 1991 till 1995 hade t.ex runt 2 000 företag både mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar.

Senare, när Sverige gick med i EU 1995, upphörde programmet för att ställa om markanvändningen, men istället infördes stödformer som stimulerade den specialiserade nötköttsproduktionen. Under de allra senaste åren har också priserna på nötkött stigit kraftigt.

korsiffror

Antalet kor för uppfödning av kalvar i Sverige

Det andra diagrammet visar att antalet kor för uppfödning av kalvar ökade med 100 000 kor från drygt 60 000 djur till drygt 160 000 djur mellan åren 1989 till 1994. Därefter var antalet dikor ganska konstant för att därefter sakta öka igen mellan åren 2003 och 2008. Mellan åren 2010 och 2015 har antalet minskat svagt för att öka mellan åren 2015 och 2016.

Det bör noteras att korna inte behöver vara av köttras. Det enda kravet är att de används för att dia kalvar. Det innebär att det troligen var vanligare med kor av mjölkras i statistiken under början av 1990-talet än under de senare åren.

Besättningsstorlek antal kor för uppfödning av kalvar per företag

Det tredje diagrammet visar att besättningsstorleken har ökat. År 1989 var det genomsnittliga koantalet per företag 6 kor . För 20 år sedan år 1996 var antalet kor för uppfödning av kalvar 10 per företag. För 10 år sedan var antalet 14 och år 2016 var det 19.  Det innebär att besättningsstorleken är tre gånger så stor nu som år 1989.

amdikor

185 mjölkföretag har börjat med kor för köttproduktion mellan åren 2015 och 2016

Det fanns 10 479 företag med kor för uppfödning av kalvar år 2015 och 10 349  företag år 2016. En studie av hur företagen förändrats mellan åren 2015 och 2016 visar att.

  • 9 380 företag hade kor för uppfödning av kalvar både år 2015 och 2016.
  • 1 004 företag hade slutat med kor för uppfödning av kalvar mellan åren 2015 och 2016.
  • 874 företag hade startat med kor för uppfödning av kalvar mellan åren 2015 och 2016

Hälften av de 874 som startade år 2016 hade andra nötkreatur år 2015

Av de 874 företag som hade kor för uppfödning av kalvar år 2016 men inte år 2015 så hade:

  • 298 ungdjur av nöt men inga kor under år 2015.
  • 185 hade mjölkkor år 2015. Det innebär alltså att av de mjölkföretag som upphörde så började 185 med kor för köttuppfödning. Av de 185 hade drygt 120 fler än 25 mjölkkor år 2015. Det är alltså inte de allra minsta mjölkföretagen som går över till kor för köttproduktion.
  • 229 fanns i Lantbruksregistret men hade inte nötkreatur år 2015. I gruppen finns t.ex. runt 30 företag som hade får men också företag utan djur.
  • 162 företag  fanns inte i Lantbruksregistret år 2016. Det kan vara företag där det t.ex. skett en generationsväxling eller en försäljning. Företaget kan dock fortfarande bedrivas på samma plats.

Som en jämförelse visas i diagrammet till höger de mjölkföretag som upphört ett år för att året amdikor1efter ha kor för uppfödning av kalvar. I beräkningen för mjölkföretag som upphört har jag ställt villkoret att företaget ska ha mjölkkor men inga företag för uppfödning av kalvar året då mjölkföretaget upphör. Under 1990-talet hade som tidigare nämnts runt 2 000 företag både mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar. Dessa är inte med i beräkningen.

Av de runt 420 mjölkföretag som slutade år 2015 började runt 40 procent (185 stycken) med dikor år 2016. Mellan åren 1989 och 1990 slutade runt 2 500 mjölkföretag varav 20 procent började med kor för uppfödning av kalvar.

Av de  10 349 företag som hade kor för uppfödning av kalvar år 2016 fanns 4 600 företag, hade knappt hälften kor för uppfödning av kalvar också år 2001.

Företagen blir större men de riktigt små finns kvar

För första gången har vi också tagit fram besättningstorleken för företagen med kor för uppfödning av kalvar Diagrammen nedan visar att det finns flest kor i de två storleksgrupperna mellan 10 och 49 kor. Sedan år 1989 är det också i dessa båda grupper som antalet kor ökat mest.

Antalet företag i gruppen med 1-9 kor minskar men år 2016 är den ändå fortfarande den vanligast storleksgruppen. 4 700 företag finns i den gruppen. Antalet företag i i de tre grupper som har minst 25 kor ökat svagt.

stor

År 2016 fanns 46 % av företagen och 11 % av alla kor i besättningar med mellan 1 och 9 kor

Diagrammet till höger visar att år 1989 hade runt 80 % av företagen med kor för storauppfödning av kalvar färre än 10 kor och ungefär 40 % av alla kor fanns i den gruppen.

År 2016 har andelen företag minskat till 46 % och andelen kor till 11%.

Företagen med kor för uppfödning av kalvar blir alltså större även om de små företagen finns kvar.

En jämförelse med mjölkföretagen för år 2016 visar på de stora skillnader som finns i strukturen mellan företag med kor för uppfödning av kalvar och mjölkföretag. År 2016 finns 25 % av mjölkföretagen i gruppen med minst 100 kor att jämföra med 2 % för de företag som har kor för uppfödning av kalvar. Mer än hälften 60 % av alla mjölkkor finns bland företag som har minst 100 mjölkkor medan motsvarande andel för företag med kor för uppfödning av kalvar är 11 %.

De 10 % största företagen har 41 % av alla kor

Ett annat sätt att vis strukturen är genom lorentzkruvan nedan. Det fanns 10 349 företag år 2016.  Den hälft, de runt 5 170  företag som hade flest kor per besättning hade 87 % av alla kor i sina besättningar. Den hälft som hade minst kor i sina besättningar hade följaktligen 13 % av korna.

I kurvan markeras också att 41 % av alla kor fanns på de 10 % största företagen. Det är möjligt att se andelen kor och andelen företag också vid de punkter som inte markerats. T.ex. fanns hälften av korna bland vid de 15 % största företagen.

Jag roade mig också med att se vilken besättningsstorleken var på det mittersta företaget (medianen). Den var 10 kor vilket kan jämföras med genomsnittet som var 19 kor.

lorents kor

Jag har gjort kurvan genom att sortera företagen efter antal kor från största till minsta besättningsstorlek för företagen. Jag har därefter räknat ut den ackumulerade procenten av antal företag och antal kor för uppfödning av kalvar genom att börja vid det största företaget och sluta med det minsta. Det innebär att  x-axeln räknar företag för företag från större till mindre företag medan y-axeln går från fler till färre ackumulerat antal kor vid dessa företag.

Motsvarande kurva finns också för mjölkkor och för får.

//Anders Grönvall

 

 

 

Publicerat i Husdjur, Registerbearbetningar | Märkt , , , , | 1 kommentar