Kombinationsverksamhet vanligare bland större företag

För någon vecka sedan publicerade vi officiell statistik om jordbruksföretag med kombinationsverksamhet. Andelen företag som hade kombinationsverksamhet visade upp en tydlig korrelation med jordbruksföretagens storlek, mätt i areal brukad åkermark eller jordbruksmark (summan av åker- och betesmark).

Ju större areal jordbruksmark företagen brukade, desto större andel av företagen bedrev kombinationsverksamhet i någon form, med undantag av kategorin företag med upp till 2,0 hektar jordbruksmark, som istället hade en av de högsta andelarna. I gruppen upp till 2,0 hektar jordbruksmark finns t.ex. trädgårdsföretag och företag med fjäderfä.

Samma samband har synts vid tidigare undersökningar, men var något mindre påtaglig under 2016 än under 2010 och 2013, återigen med undantag för de företag som hade upp till 2,0 hektar jordbruksmark.  Korrelationen beror helt på att andelen företag som bedrev entreprenadverksamhet (framför allt inom jordbruk), ökade starkt med storleken på företagen i storleksklasserna mellan 2,1 hektar och mer än 100 hektar, medan övriga kategorier av kombinationsverksamhet inte uppvisade några tydliga sådana korrelationer. Företag med upp till 2,0 hektar jordbruksmark, det vill säga företag i den grupp där det finns många trädgårdsföretag,  bedrev istället Förädling och försäljning av gårdsprodukter i betydligt större omfattning än övriga storlekskategorier.

// Ann-Marie Karlsson

komb

 

 

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Priset på glass har ökat det senaste året

Jordbruksverket publicerar statistik om prisutvecklingen i tre led av kedjan från jord till bord. Vi tar fram:

  • avräkningsprisindex d.v.s. jordbrukarnas prisutveckling för de varor de säljer.
  • producentprisindex d.v.s. prisutvecklingen i ledet mellan producent och handel.
  • Konsumentprisindex för vissa varor, d.v.s. den prisutveckling som konsumenten möter.

Vi köper konsumentprisindex från SCB eftersom vi vill ha mer finfördelade uppgifter än de som SCB publicerar. Vi samlar själva in underlag och beräknar övriga index. Samtliga index publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Så här i sommartider roade jag mig med att titta på konsumentprisindex för glass. Statistiken visar att konsumentpriserna för glass var stabila mellan åren 2010 och 2013. Därefter sjönk de under några år för att från början av år 2016 börja stiga. I april 2017 var de på ungefär samma nivå som år 2010.

//Ann-Marie Karlsson

pris

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Antalet ekologiska djur ökar

Idag har Jordbruksverket publicerat officiell statistik om antalet ekologiska djur. Statistiken visar på en ökning för samtliga djurslag. Antalet ekologiska

  • slaktkycklingar ökade med 92 800 kycklingar till 145 200 mellan åren 2015 och 2016.  Trots den kraftiga ökningen så är den ekologiska slaktkycklinguppfödningen fortfarande liten i förhållande till det totala antalet slaktkycklingar i Sverige. Endast 2 % av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige var ekologiska i juni 2016.
  • värphöns ökade med 158 700 till 1 272 900 värphöns mellan åren 2015 och 2016. År 2016 var 16 % av det totala antalet värphöns i Sverige omställda till ekologisk produktion.
  • Antalet ekologiska mjölkkor ökade med 1 700 till 49 100 mellan åren 2015 och 2016. I juni 2016 var 15 % av mjölkkorna ekologiska,
  • kor för uppfödning av kalvar ökade med 3 000 till 67 400 mellan åren 2015 och 2016. År 2016 var 35 % av kor för uppfödning av kalvar ekologiska.
  • tackor och baggar ökade med 3 300 till 61 200 mellan åren 2015 och 2016. Det innebär att år 2016 var  22 % av det totala antalet tackor och baggar i Sverige ekologiska.
  • suggor ökade med 300 till 3 100 mellan åren 2015 och 2016. Den ekologiska
    grisproduktionen är dock förhållandevis liten. De 3 100 suggor som var ekologiska
    2016 utgjorde 2 % av det totala antalet suggor i Sverige.

Mest omställda kor i Västra Götaland

I tabellen nedan redovisas antalet och andelen ekologiska mjölkkor respektive ekologiska kor för uppfödning av kalvar per län. Både vad gäller antal mjölkkor och antal kor för uppfödning av kalvar hade Västra Götaland i särklass flest omställda djur. Sett till andelen omställda djur blir dock bilden lite annorlunda. Störst andel ekologiska mjölkkor fanns i Örebro, Västmanlands och Uppsala län. Kalmar, Hallands och Gotlands län är exempel på län med liten andel om-ställda mjölkkor.

Västra Götaland hade 13 300 av de totalt 49 100 ekologiska mjölkkorna i Sverige vilket betyder att en av fyra ekologiska mjölkkor fanns i Västra Götaland år 2016.

//Ulf Svensson

omst11

Publicerat i Husdjur | Märkt , | Lämna en kommentar

Färskpotatis med dill, gräddfil och gräslök hör midsommar till

Färskpotatis kokad med dill, tillsammans med sill, gräddfil och gräslök hör midsommar till. Jag började förstås fundera på om vi har någon statistik som belyser dessa festliga matvaror.midsommar

Odling av potatis, dill och gräslök i våra hemträdgårdar och på våra kolonilotter

År 2014 publicerade vi en studie över fritidsodlingen av grönsaker, bär och frukt. Den visar hur mycket vi odlade i våra trädgårdar och på våra kolonilotter år 2012.  Av 4,1 miljoner hushåll totalt skördade:

  • 310 000 hushåll dill. Odlingen omfattade 4,7 miljoner plantor. Av dillen användes ungefär tre fjärdedelar färsk (kanske till midsommar) och en fjärdedel frystes.
  • 640 000 hushåll gräslök. Hushållen odlade motsvarande 1,7 miljoner löpmeter gräslök. Det mesta knappt 90 % åts färskt medan 10 % frystes in.
  • 430 000 hushåll potatis. De skördade 11 tusen ton potatis alltså litet drygt 1 kilo potatis per person om man slår ut det på hela befolkningen.

Det är alltså ungefär dubbelt så många hushåll som  skördar egenodlad gräslök som de som skördar egenodlad dill.

Kommersiell odling av dill

År 1994 odlades 194 hektar dill på friland av 138 trädgårdsföretag. Totalt producerad de 955 ton dill. Det finns inga uppgifter om odling av gräslök på friland.

Konsumtion av gräddfil och sillkonserver

När det gäller konsumtionen särredovisas inte dill och gräslök. Däremot finns uppgifter om direktkonsumtionen av gräddfil och matyoghurt samt sill konserver. Av statistiken framgår att konsumtionen av gräddfil matyoghurt ha minskat något de senaste åren medan konsumtionen av sillkonserver har ökat.

Hur mycket vi äter vid en viss årstid vet vi inte utifrån den statistik vi publicerar.

//Ann-Marie Karlsson

gräddfil

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Lär dig mer om de svenska trädgårdsodlarna

Pelargoner.jpgDen svenska trädgårdsodlingen utgör en ganska stor och mångfacetterad del av det svenska jordbruket, som vi vet relativt lite om. Det vi på Jordbruksverket försökt råda bot på genom att föra samman och analysera så mycket som möjligt av den information vi har i våra register. Resultatet har vi just publicerat i rapporten ”Trädgårdsodlingens branschstruktur 2014”. Där finns mycket att hämta för den som är intresserad av den svenska trädgårdsodlingen. Visste du till exempel att:

  • Av de drygt 2 150 svenska trädgårdsföretagen ägnar sig 60 procent också åt annan jordbruksverksamhet, som odling av spannmål eller djurhållning.
  • Antalet trädgårdsföretag totalt sett minskade med 29 % mellan 2002 och 2014, men att antalet riktigt små och riktigt stora företag istället ökade under samma period.
  • Antalet trädgårdsföretag har under det senaste decenniet minskat i betydligt högre takt än antalet jordbruksföretag i allmänhet. Mellan 2005 och 2014 minskade antalet trädgårdsföretag med 20 procent, medan antalet jordbruksföretag i sin helhet minskade med 13 procent.
  • Totalt sett drevs 17 procent av trädgårdsföretagen av en kvinnlig driftsledare 2014, men inom växthusodlingen var andelen 30 %.
  • Medelåldern bland trädgårdsföretagens driftsledare var 55,2 år under 2014, en ökning sedan 2008 då medelålderna var 54,1 år.

I rapporten hittar du mycket mer information om hur trädgårdsodlingen ser ut och har utvecklats under senare år. Läs och begrunda!

//Jörgen Persson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Jordbruksföretagen gör mer än brukar jorden

KombobildDe svenska jordbruksföretagen utnyttjar i allt högre grad sina resurser för att dra in pengar på andra verksamheter än renodlat jordbruk. Över 40 procent av företagen ägnade sig åt så kallad ”kombinationsverksamhet” 2016, en ökning till det fyrdubbla jämfört med 1999, när mätningarna tog sin början. Det visar vår pinfärska statistik om jordbruksföretagens kombinationsverksamheter.

För allt fler jordbruksföretag är kombinationsverksamheterna dessutom en viktig del av företagets inkomster. För 14 procent av företagen utgjorde de mer än hälften av företagets omsättning 2016, en andel som har ökat från 9 procent på bara tre år.

Då uppstår ju snabbt frågan vad kombinationsverksamhet faktiskt innebär. Enkelt uttryckt (nåja…) är det en inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruk, men som utnyttjar jordbruksföretagets resurser som mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter. Några exempel är entreprenadarbete, turism, utbildningar, produktion av förnybar energi eller förädling av gårdsprodukter.

Den vanligaste formen av kombinationsarbete 2016 var olika former av entreprenadarbete, där man med använde företagets maskinpark för att utföra arbeten åt andra, både inom och utom jordbrukssektorn. Drygt en fjärdedel av jordbruksföretagen ägnar sig åt någon form av entreprenadarbete, medan åtta procent av företagen ägnade sig åt ”turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter” som var den näst vanligaste kombinationsverksamheten.

Diagram.PNG

Men verksamheten är inte någon helt homogen företeelse. Den vanligast i Stockholms och Södermanlands län, där mer än vartannat jordbruksföretag ägnade sig åt någon form av sådan verksamhet 2016. Motpolen låg i Norrbotten, där drygt en tredjedel bedrev kombinationsverksamhet. Man kan också se skillander i vilken typ av verksamhet olika företag ägnar sig åt. Exempelvis bedrev stora företag i högre grad entreprenadverksamhet små, medan mycket små företag bedrev förädling och försäljning av gårdsprodukter i högre utsträckning än andra.

//Jörgen Persson

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Sveriges betesmarker värda att fira

Vi firar nationaldag idag och det ger tillfälle till eftertanke också om jordbruket i Sverige. Vad är värt att uppmärksamma och fira. Det är naturligtvis mycket, inte minst att de flesta av oss har haft möjlighet att ställa fram en frukost idag. Men det finns så mycket mer och idag tänker jag speciellt de svenska slåtter- och betesmarkerna. Markerna är vår motsvarighet till de tropiska regnskogarna och ett hem för många av våra växt- och djurarter.

På slåtter- och betesmarkerna finns såväl gullvivor och mandelblom som kattfot och viol. Här finns de flesta orkidéerna. Här finns backtimjan som makaronifjärilen är beroende av för att överleva och här finns stenrösena och stenmurarna som stentitan behöver för att trivas. I motsats till regnskogarna är betesmarkerna ett resultat av att de brukats under flera tusen år och den biologiska mångfalden är beroende av ett fortsatt jordbruk och av att det finns djur som betar markerna.

beteaa

Slåtter- och betsmarken är inte bara betydelsefulla för den biologiska mångfalden de ger också skönhet, vila och rekreation. Du kanske har cyklat på Gotland och tagit en fikapaus vid Högklint, vandrat över alvaret på Öland rastat vid Brösarps backar i Skåne. Du kanske har ätit champagnefrukost vid Uppsala högar eller rastat vid en dikesren i Småland. Att då och då vistas i ett öppet landskap betyder också mycket för vårt välbefinnande.

Markerna  är svåra att definiera och mäta eftersom gränserna mot såväl åker som skog och impediment ofta är oskarpa. Det visar marker vars värde för jordbrukarna och för samhället har varierat de senaste 100 åren. Vi har beskrivit utvecklingen i detta blogginlägg. Blogginlägget som förklarar diagrammet nedan visar att arealen har minskat och att markerna användning har förändrats.

betutvDe senaste åren har har den totala arealen slåtter- och betesmark minskat. Samtidigt har en del särskilt artrika miljöer som arealen av alvarbete och slåtteräng ökat.

//Ann-Marie Karlsson

betesmark

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Om inte om fanns skulle spannmålsskörden bli 5,6 miljoner ton år 2017…

… och skörden av oljeväxter nå rekordnivåer runt 360 tusen ton.

raps

Om två månader den 18 augusti ger Jordbruksverket ut den första prognosen över årets skörd. Den baseras på en modellberäkning som bygger på preliminära arealer för år 2017 tillsammans med uppgifter om sommarens nederbörd och temperaturer. Det vi som arbetar med officiell statistik på Jordbruksverket kan bidra med redan nu är att hjälpa till med en referenspunkt för alla er som själva vill fundera över skördens storlek år 2017.

Vi har gjort det genom att:

  • använda de preliminära arealerna för varje län för år 2017 som publicerades i veckan och multiplicera dem med
  • 5-årsgenomsnittet av de fem senaste årens skörd för varje län. Dessa kan t.ex. enklast hämtas från vår statistiska databas (siffror för åren 2012-2016). Vi har använt länssiffror för att ta hänsyn till att spannmålsodlingen kan ha ökat och minskat i olika län år 2016.
  • Den totala skörden per län har sedan summerats till en totalskörd för riket.

5,6 miljoner ton spannmål år 2017

Underlaget visar att om hektarskörden år 2017 blir lika stor som ett genomsnitt av tidigare års skördar så skulle skörden av spannmål bli 5,61 miljoner ton och skörden av raps och rybs bli 0,36 miljoner ton. Som en jämförelse kan nämnas att år 2016 blev skörden av spannmål 5,47 miljoner ton och skörden av raps och rybs blev 0,27 miljoner ton.

Ökad areal av oljeväxter, något mindre spannmålsareal

Arealerna av spannmål är något mindre år 2017 jämfört med år 2016, men samtidigt är arealerna av höstsådda grödor som potentiellt kan ge stora skördar större. Hektarskörd-arna för spannmålsgrödorna år 2016 var relativt lika genomsnittet av hektarskördarna för de senaste fem åren.

För oljeväxter däremot, har arealerna ökat från 93 tusen hektar år 2016 till 115 tusen hektar år 2017. Hektarskördarna år 2016 var något mindre än de genomsnittliga hektarskördarna för de fem senaste åren.

Nu finns ju ”om” varje år i form av regn och inte minst torka, värme och kyla så inget år, inte heller år 2017 kommer att bli ett normalår. Så om skördens storlek 2017 väljer jag själv att vänta och se.

// Ann-Marie Karlsson

prognos

 

Publicerat i Skörd | Lämna en kommentar

Nära hälften av spannmålsarealen består av höstsådda grödor

Idag har Jordbruksverket just publicerat officiell statistik om preliminära arealer. Statistiken är preliminär och bygger till största delen på de stödansökningar som jordbrukarna gjorde i i våras.

vete475 000 hektar eller 47 % höstsådd spannmål

Statistiken visar att 47 % eller 475 000 hektar av spannmålsarealen i år består av höstsådda grödor. Till höstsådda grödor har jag summerat höstvete, höstrågvete, höstkorn och råg. Det är en areal i nivå med storleken på den höstsådda arealen år 2015 och ungefär 36 000 hektar mer än förra året.  Höstvete är den i särklass vanligaste höstsådda grödan.

Vete är vanligast

Vete är den vanligaste grödan. 408 000 hektar eller 40 % av spannmålsarealen består av höstvete och 65 800 hektar eller 7 % består av vårvete.  Jämfört med år 2016 är det framförallt höstvetearealen som har ökat på bekostnad av arealerna av havre och vårkorn.

spannmålHöstvetearealen den största någonsin

År 1916 när vi i statistiken började skilja på olika slag av höstsäd och vårsäd var höstråg den vanligaste höstsådda grödan med 358 000 hektar medan arealen av höstvete endast var 119 000 hektar. Odlingen av höstvete har alltså ökat i omfattning de senaste 100 åren.

Odlingen av korn, vete råg och havre de senaste 50 åren

De senaste 50 åren har odlingen av vete ökat i omfattning medan odlingen av havre och korn har minskat. I diagrammet nedan har jag inte tagit med grödorna rågvete och blandsäd. Odlingen av råg som var omfattande under den första halvan av 1900-talet har minskat i omfattning.

//Ann-Marie Karlsson

spannmål1

Publicerat i Arealer | Märkt | 1 kommentar

1 av 4 hektar betesmark är ekologisk

Vi har publicerat officiell statistik om ekologisk åkermark.  Det statistiska meddelandet innehåller också statistik om omställd betesmark. Det visar t.ex. att 23 % av betesmarken var omställd för ekologisk produktion, Räknar jag in den betesmark som var under omställning det vill säga betesmark som inte tidigare har brukats med ekologiska produktionsmetoder och som under en period måste brukas enligt reglerna för ekologisk produktion innan den kan räknas som omställd ekologisk blir andelen 27%.

I diagrammet till vänster nedan visas antalet hektar av ekologisk och konventionell betesmark. Västra Götalands län är det län där det finns mest omställd betesmark, 18 800 hektar.

I diagrammet till höger visar jag andelen ekologisk respektive konventionell betesmark. Diagrammet visar att det finns några län: Jämtland, Västernorrland, Gävleborg och Örebro där andelen ekologiskt omställd betesmark är högre än 40 %. De län som har minst andel omställd betesmark är länen Blekinge Norrbotten med 8 % vardera.

//Ann-Marie Karlsson

ekoareal

Publicerat i Arealer | Märkt , | Lämna en kommentar