37 % av mjölken inom EU används för att göra ost

mjölk

Jordbrukarna producerade totalt 170,1 miljoner liter mjölk år 2017. Av den mängden står komjölk för den allra största delen. 11,5 miljoner ton vägdes inte in vid mejeri utan utgjorde jordbrukarnas egna konsumtion eller direktförsäljning av mjölk.

Mejerierna i EU vägde in ungefär 159 miljoner ton mjölk år 2017.  Merparten kom från jordbrukarna och endast 0,4 miljoner ton importerades till EU. Diagrammet på mjölkkannan nedan visar att 37 % av mjölken användes för att göra ost och 29 % för att göra smör.

Väljer jag istället att skriva om hur mycket produkterna väger så producerades 10, 2 miljoner ton ost och 2,4 miljoner ton smör.

Ann-Marie Karlsson

mjölkkanna

Publicerat i Animalieproduktion | Märkt , , | 1 kommentar

Kosläpp möjligt på drygt 13 600 gårdar

koEtt av de säkraste vårtecknen så här års är att det börjar bli dags att släppa ut korna på bete. Jag brukar varje år blogga om hur många gårdar som har kor. Vi har statistik över antalet företag med kor i december. I december fanns det 13 663 gårdar med kor. Det fanns 3 351 gårdar med mjölkkor och 10 312 gårdar med kor för uppfödning av kalvar.

Jag har tidigare bloggat om utvecklingen av antalet företag med kor sedan 1989. Du kan läsa blogginlägget här.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Vi firar pi-dagen med cirkeldiagram över arealen spannmål 2017 och 2018

Den 14/3 firas pi-dagen. Pi är lika med just 3,14 och används för att till exempel räkna ut arean av en cirkel (radien * radien * pi). Ivrigt påhejjad av enhetens engagerade statistiker har jag skapat ett antal cirkeldiagram som visar arealen av olika spannmålsgrödor åren 2017 och 2018.

Diagrammet visar att vårkorn och höstvete dominerar odlingen av spannmål i Sverige. Arealen höstvete var lägre år 2018 jämfört med år 2017, medan förhållandet var det motsatta för arealen vårkorn. Vår statistik från i höstas över den höstsådd som såddes 2018 och som nu spirar på åkrarna visar att höstsådden var hela 418 tusen hektar. Det är i nivå med den höstsådd som resulterade i den stora arealen höstsådda grödor år 2017.

//Ann-Marie Karlsson

pi

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Andelen svenskproducerat kött i vår konsumtion har ökat de senaste åren

Vår enhet för handel- och marknadfrågor vid Jordbrukverket har just publicerat siffror över hur stor del av det kött som går åt för vår köttkonsumtion som är producerat i Sverige. Det är den andel som ibland också kallas svensk marknadsandel eller självförsörjningsgrad.

Beräkningen visar att den svenska marknadsandelen skiljer sig åt mellan olika produkter. Den är högst för ägg och lägst för lammkött. Andelen svenskproducerat har ökat för nötkött, griskött, fågelkött och lammkött med mellan två och tre procentenheter mellan åren 2017 och 2018. För mejeriprodukter har andelen minskat mellan de två senaste åren.

Vi importerar framförallt kött från Danmark, Nederländerna, Irland, Tyskland och Polen. Import av lammkött kommer förutom från Irland, Nederländerna och Tyskland också från Nya Zeeland.

försörjning

Ökad import av livsmedel sedan 1990-talet

Det är möjligt att följa produktion, import, export och konsumtion över en längre period av år. Nedan finns statistik från år 1960 för nötkött, griskött och fjäderfäkött (matfågel).

Den gula ytan motsvarar totalkonsumtionen, det vill säga åtgången,b förbrukningen av kött för vår konsumtion. Den gröna linjen är den svenska produktionen. Tidsserien visat att fram till 1990-1998  var den svenska produktionen lika stor eller högre än konsumtionen. Därefter har konsumtionen ökat mer än produktionen. De allra senaste åren har konsumtionen men också importen (den röda linjen) minskat.

//Ann-Marie Karlsson

lång tidsserie

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Löpande publicering av ekologisk produktion av mjölk och ägg

Från och med mars kommer vi löpande att publicera ekologiskt producerade kvantiteter av mjölk, mjölkprodukter och ägg i våra månatliga publikationer om animaliestatistik.  Det innebär att statistiken för år 2018 publiceras nu i  mars tillsammans med statistiken för månaden januari 2019.

I augusti kommer vi precis som tidigare år att publicera statistik för ekologisk slakt. I augustipubliceringen kommer vi också att sammanställa resultat från de redan publicerade uppgifterna i animaliestatistiken så att får samma överblick som man tidigare fått över all den animaliska ekologiska produktionen.

I databasen kommer statistiken löpande att publiceras under avsnittet ekologisk produktion.

Den ekologiska mjölkproduktionen har ökat de senaste två åren. Mellan åren 2017 och 2018 ökade kvantiteten invägd ekologisk mjölk med 12 % från 414 tusen ton till 465 tusen ton.

Vi publicerar inte antalet mjölkkor under omställningen till ekologisk produktion i vårt statistiska meddelande om ekologisk djurhållning.  Vi har dock antalet i vårt underlagsmaterial. Det visar att 7 200 kor var under omställning år 2017. Merparten av dem kan antas ha blivit helt omställda till ekologisk produktion år 2018 och därmed kunnat börja producera ekologisk mjölk.

//Ann-Marie Karlsson

ekomjölk

 

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

4,6 miljoner hektar olivlundar i EU

orsakaDet fanns 4,6 miljoner hektar odlingar med olivträd inom EU år 2017. Det är faktiskt mer än hela Sveriges areal av jordbruksmark som är ungefär 3 miljoner hektar.

Mer än hälften av arealen fanns i Spanien och knappt en fjärdedel av arealen 23 % i Italien. Åtta av EU:s medlemsländer hade mer än 1000 hektar olivodlingar. Statistiken kommer från Eurostat.

//Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Drygt 40 % av de personer som arbetar inom jordbruket är kvinnor

År 1951 arbetade 870 000 personer i jordbruket. Av dem var 42 % kvinnor. Arbetskraften delades då som nu in i grupperna ”Företagare och familjemedlemmar”, ”Fast anställda” och ”Tillfälligt anställda”. År 1951 bidrog företagaren med familjemedlemmar med 674 000 personer eller drygt 70 % av det totala antalet personer.

År 2016 arbetade 171 000 personer i jordbruket. Av dem var var också 42 % kvinnor. År 2016 bidrog företagaren med familjemedlemmar för 132 000 personer eller 72 % av det totala antalet personer.

//Ann-Marie

sysselsatta

 

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Arbetsolyckor i jordbruket 2018

För några dagar sedan tittade i in på vår systermyndighet Skogsstyrelsen och nu är det Arbetsmiljöverkets tur. Arbetsmiljöverket har officiell statistik om arbetsplatsolyckor. De är uppdelade efter branschkod vilket innebär att det går att följa olyckorna inom jordbruksområdet.

arbUnder år 2018 inträffade 186 arbetsolyckor i jordbruket (branschen med SNI-kod 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill). Det var något färre än år 2017 då 211 arbetsolyckor rapporterades och något fler än år 2016 då antalet var 174. Av de 186 arbetsolyckorna 2018 drabbade 116 män och 70 kvinnor.

En av fyra arbetsolyckor fanns bland de företagare som arbetar med uppfödning av nötkreatur t.ex. för mjölkproduktion. Räknar jag in alla delar av jordbruket som är specialiserade på att hanterar djur så fanns i genomsnitt för perioden 2013-2018 ungefär 40 % av arbetsstyrkorna i gruppen.

100 arbetsolyckor av de 186 krävde längre frånvaro från arbetet än 14 dagar, vilket framgår av diagrammet nedan.

arbetsplatsolyckor

Mer än hälften av skadorna beror på fordon, maskiner, föremål, verktyg eller djur

Mer än hälften av arbetsolyckorna beror på skador av fordon, föremål, verktyg, maskiner och djur. 20 % beror på fall, 9 % belastning eller feltramp och 8 % beror på material som föll rasade, brast eller sprängdes.

orsak

Preliminärt skriver Arbetsmiljöverket att det inträffade 50 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetskraften i Sverige år 2018. 9 av dem det vill säga ungefär 1 av 5 inträffade i jordbruket. Orsakerna var t.ex. klämskador i maskiner under last eller under höbal samt fall.

Källor

Siffrorna till Diagrammen kommer från Arbetsmiljöverkets officiella statistik och deras statistikdatabas.

// Ann-Marie Karlsson

Publicerat i Allmänt | Märkt | Lämna en kommentar

69 % av arrendeavtalen är skriftliga

I vår undersökning om arrendepriser som publicerades som officiell statistik i förra veckan så frågade vi också om hur stor del av arrendeavtalen som var skriftliga. Vi har frågat samma sak vid några tidigare tillfällen också. Resultaten visar att knappt 70 % av arrendeavtalen var skriftliga för hela riket såväl 2008 som 2018. Drygt 30 % var alltså muntliga. Det är en ökning från år 1996 då bara drygt 40 % av arrendeavtalen var skriftliga.

Det är vanligast med skriftliga arrendeavtal i Sydsverige och i Östra Mellansverige, alltså områden där det finns slättbygder med god åkermark. Andelen skriftliga arrenden är lägre i Norra Sverige och i Norra Mellansverige.

//Ann-Marie Karlsson

skrift.jpg

Indelningen följer NUTS-2 områden där Stockholm lagts i hop med Östra Mellansverige och de två nordligaste områdena lagts ihop till Norra Sverige.

Publicerat i Priser | Märkt , | Lämna en kommentar

Små förändringar i arrendepriserna mellan åren 2017 och 2018

I dagarna publicerade vi officiell statistik om arrendepriser för jordbruksmark, åkermark och betesmark för åren 2017 och 2018. Du kan läsa mer i vårt statistiska meddelande eller hitta priserna under rubriken priser i vår statistiska databas.

Genomsnittspriset för att arrendera åkermark 2018 var 1 815 kr per hektar År 2017 var arrendepriset för åkermark 1 802 kr per hektar. En hektar betesmark kostade 555 kr att arrendera 2018, och 518 kr per hektar år 2017. Priset för jordbruksmark (åkermark + betesmark) var 1 726 kr per hektar år 2018 jämfört med 1 714 kr /hektar år 2017. Förändringarna mellan åren är så små att de ligger inom felmarginalen.

prod

Arrendepriserna är högst i områden med goda produktionsförutsättningar

Arrendepriserna kan också delas upp efter produktionsområden. Jag har valt att redovisa arrendepriserna på åkermark. Som man kan förvänta sig är priserna högst i de områden där odlingsförutsättningarna är goda.. Högst pris genererar arrendena av åkermark i Götalands södra slättbygder. Götalands södra slättbygder utgörs av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust.

proda

De senaste åren har arrendepriserna varit stabila

Det genomsnittliga priset för att arrendera åkermark i Sverige har fördubblats sedan 1995.

arrendepris utvMellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 ökade arrendepriserna ökade med 16 % respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling.

Av det diagrammet ovan som speglar arrendepriserna per produktionsområde framgår t.ex. att prisökningen mellan åren 2010 och 2011 var högst just i slättbygderna.

De senaste åren har arrendepriserna endast ökat svagt.

//Ylva Olsson

 

Publicerat i Priser | Märkt , , , , | 1 kommentar