EU:s jordbrukspolitik blir grönare och styr i allt mindre utsträckning vad som produceras

I det här blogginlägget tar vi chansen att beskriva stöd och ersättningar inom EU:s jordbrukspolitik. Det är första inlägget i en serie där vi också kommer att beskriva statistiken över stöden i Sverige. Förståelse för EU:s jordbrukspolitik är också en bra grund för att förstå vår övriga statistik om jordbrukssektorn.

Från stöd per såld kvantitet till stöd per hektar och för miljöåtgärder

EUs jordbrukspolitik (CAP)har gått från ett fokus på marknadsstyrande åtgärder som offentliga uppköp av jordbrukets råvaror ( interventionsuppköp) och exportsubventioner till en mer marknadsanpassad strategi där stöden i mindre utsträckning styr vad som ska produceras. Dagens stöd, som gårdsstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare, är med undantag av nötkreatursstödet är frikopplade från produktionen. Tendensen över tid är också att allt större andel av medlen går till åtgärder inom miljö och klimat samt till landsbygdsprogrammens åtgärder ( exempelvis miljöersättningar, bredbandsstöd och investeringsstöd).

Figuren nedan visar utvecklingen i för EUs jordbrukspolitik i EU-medel (löpande priser) från 1980 och framåt. Nationell och annan medfinansiering ingår alltså inte. Medlemsländerna kan inte medfinansiera direktstöden men får skjuta till nationella pengar till landsbygdsprogrammen. CAPs andel av EUs budget har sedan 1995 minskat från 56% till 34% för 2020, medan antalet medlemsländer stadigt ökat fram till Brexit då antalet år 2021 gick från 28 till 27.

Figur 1. EU:s kostnad för EU:s jordbrukspolitik (2020 års prisnivå)
Källa: EC – Agri Financing the CAP Indicators (europa.eu)
(Note: egen redigering 2015-2020, fasta priser i 2020 års prisnivå med hjälp av världsbankens GDP-utveckling för EU)

EU:s medlemsländer utnyttjar stöd inom landsbygdsprogrammet på olika sätt

Hur ländernas stödutbetalningar ser ut skiljer sig åt. Direktstöden har årliga budgetar medan stöd och ersättningar inom landsbygdsprogrammen har fleråriga budgetar och tendens till större utbetalningar i slutet av en programperiod. Några länder har också flyttat pengar från sina direktstöd till sina landsbygdsprogram eller vice versa. Hur stor med nationell medfinansiering medlemsstaterna har utöver de obligatoriska nivåerna skiljer sig också åt.

Figur 2 nedan ger en bild över utbetalningarna 2020 och förhållandena mellan direktstöd och landsbygdersättningar inom varje medlemsstat samt hur mycket varje land finansierar med nationella medel i sina landsbygds-program. Pengar i landsbygdsprogrammen som inte går direkt till ersättningar och stöd omfattas inte. Olika länder har också lite olika takt i sina utbetalningar varför skillnader mellan länder och utbetalningarnas storlek skiljer sig mellan år. Sverige och Finland har dessutom möjlighet att betala ut nationella stöd med anledning av nordligt jordbruk– dessa är heller inte medräknade i denna figur.

Figur 2. Utbetalda EU-medel och nationella medel per medlemsstat 2020 – direktstöd och landsbygdsprogram Källa: EC – Agri Financing the CAP Indicators (europa.eu)

Figur 3 visar andelen direktstöd, och EU- respektive nationellt finansierat landsbygdsprogram 2020. Även denna figur visar en bild på ett enskilt år men man kan se att länder med förhållande vis små arealer har större andel landsbygdsprogram exempelvis Malta. Detta beror på att direktstöden till största delen är arealbaserade. Små arealer ger alltså förhållandevis små direktstöd men också sannolikt en struktur där jordbruksproduktionen inte är arealbaserad eller ser annorlunda ut.

Man kan också konstatera att det finns stora skillnader i hur mycket man valt att skjuta till för att finansiera landsbygdsprogrammen. Luxemburg finansierar störst andel av landsbygdsprogrammet –  drygt 70%. De generella taknivåerna som begränsar medfinansieringen idag ligger inte långt från Luxemburgs nivå.

Fördelning av driektstöd diagram
Figur 3. Fördelning direktstöd, och EU-finansiering och nationell finansiering av landsbygdsprogrammen. Källa: EC – Agri Financing the CAP Indicators (europa.eu)

Jordbrukarstöden 2023 –

EUs jordbrukspolitik skiftar fokus över tid och reformeras just nu ännu en gång. I den politik som gäller från 2023 sker ytterligare förstärkningar av miljö- och klimatåtgärder medan dagens direktstöd minskar och EUs medel till landsbygdsåtgärder minskar något. 2021 och 2022 är övergångsår med samma stödordningar som nu men med en ny budget utan medel från UK.

2023 träder den nya politiken i kraft där de största nyheterna budgetmässigt är:

  • en ökning av den obligatoriska miljö- och klimatandelen i landsbygdsprogrammet till 35%
  • 25% av direktstödsbudgeten ska avsättas till miljö- och klimatåtgärder – så kallade eco-schemes
  • kraven i förgröningsstödet görs om och bli nya grundläggande villkor för direktstöd och vissa landsbygdsstöd
  • 10%  av direktstödsbudgeten i varje land ska avsättas till åtgärder som omfördelar stöd till mindre jordbruk.

Figuren nedan är ett försök att, mycket förenklat, beskriva budgeten för 2021 och framåt exklusive de extra medel som tillförs budgeten 2021 och 2022 för att bidra till företagens återhämtning efter pandemin samt ge en bild hur EUs medel ska fördelas under den nya politiken från 2023. Minskningen av budgeten vägs till största delen upp av att UK inte längre erhåller stöd. 2020 fick UK cirka 4 miljarder euro.

Marie Törnquist

Figur 4. EU:s kostnad för EU:s jordbrukspolitik (löpande priser). Källa: EC – Agri Financing the CAP Indicators (europa.eu). Perioden 2021-2027 egna förenklade beräkningar med hjälp av budget för pelare 1 och 2.

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar