Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 48 300 ton. Det är 39 % mindre än förra året och 14 % mindre än femårsgenomsnittet.
Hektarskörden av åkerbönor blev på riksnivå 32 % lägre än under 2022, och 11 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Torka, ogräs, bärgningssvårigheter och viltskador rapporterades av lantbrukare som orsaker till låga avkastningsnivåer av åkerbönor.
Totalt odlades 20 300 hektar åkerbönor år 2023. Det är mindre än under 2022 då arealen åkerbönor var 22 600 hektar. Odlingen av åkerbönor har inte återhämtat sig efter torkåret 2018 och arealen är ungefär en tredjedel mindre än åren 2015-2017.
Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands, Östergötlands och Skåne län. I dessa län odlades över två tredjedelar av landets totala areal av åkerbönor 2023.
Totalt för riket har spannmålsskörden inklusive majs beräknats till 4 328 100 ton år 2023. Det är 26 % lägre än under 2022. Spannmålsskörden på jordbruksmarken avsedd för produktion blev 4 227 900 ton, därtill uppskattas det att ytterligare 100 200 ton spannmål skördats från miljöytor (trädesarealer) använda till produktion, till följd av gällande dispens år 2023, varvid den totala spannmålsskörden beräknats till 4 328 100 ton.
Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna uppskattas vara rekordstora, detta till följd av dispensen att använda miljöytor för produktion. Den ogynnsamma odlingssäsongen med utvintringsskador, försommartorka och sensommarregn ledde dock till ett lägre skördeutfall, trots rekordarealer. En betydande andel lantbrukare har meddelat att etableringen av grödor varit svag och att de inte kunnat tröska i tid, eller inte alls, på grund av höga nederbördsmängder.
I diagrammet nedan kan du se areal spannmål, totalskörd av spannmål och genomsnittlig avkastning för de olika spannmålslagen sedan år 2017.
Ett annat sätt att studera utvecklingen är att göra cirkeldiagram för att se vilka spannmålslag som ger mest till skörden. Som ni kan se bidrog höstvete med 61 % av totalskörden år 2023. Den högsta andelen någonsin.
Riktigt långa tidsserier
Det är möjligt att följa produktionen av spannmål långt tillbaka i tiden. Här visar jag perioden 1860 2023. 1860 kan tyckas länge sedan nästan 160 år, men min mormors mor var ett litet barn då. Om jag vetat när jag var 20 att jag skulle blogga om långa tidsserier med jordbruksstatistik så kunde jag alltså frågat min mormor om vad hon hört sin mamma berätta om skördarna på 1860-talet.
Statistiken visar att spannmålsskördarna har ökat från att ha varit mellan 2 och 3 miljoner ton från 1870-talet fram till 1950-talet. Därefter ökade skördarna snabbt till en nivå mellan 4,5 och 5,5 miljoner ton i mitten av 1970-talet. Därefter har skördarna varit relativt stabila på den nivån.
Skördarna varierar också från år till år. Mellan enskilda år är vädret den främsta orsaken till förändringarna. I diagrammet nedan visar jag på några tidpunkter med ovanligt hög eller låg totalskörd av spannmål. Under ”svåråren” på 1860-talet framförallt åren 1867-1868 var de totala spannmålsskördarna låga. Detsamma gäller 1917-1918, 1941, 1947. På senare tid har skörden varit låg nu senaste året 2023, år 1992 och förstås det senaste missväxtåret 2018.
Rekordåret då mest spannmål producerades i Sverige var år 1984 då spannmålsskörden blev 6,6 miljoner ton. De här åren var år med hög hektaravkastning men också en stor spannmålsareal. Andra år med en skörd över 6 miljoner ton är åren 1974 då skörden var 6,4 miljoner ton samt på senare tid åren 2015 och 2019.
Diagrammet visar också att ungefär hälften av skörden bestod av havre de första 50 åren. Därefter har havren minskat och den andel av skörden som kommer från korn och höstvete har ökat. Andelen övriga växtslag var hög på 1940 och 1950-talet och bestod till stor del av blandsäd. På senare år finns rågvete i övrigt gruppen.
Du hittar alla siffror bland de långa tidsserierna i vår databas med denna länk.
I grafen nedan visar jag först skörden av spannmål mellan åren 1860 och 2023 och därefter arealen spannmål motsvarande år.
Det är fredag och jag har lekt litet med ett visualiseringsprogram. I diagrammen nedan kan ni se hur många företag och hur många standardtimmar som återfinns i olika driftsinriktningar.
Diagrammen visar till exempel att 38 % av jordbruksföretagen är småbruk det vill säga kräver mindre än 400 standartimmar. Eftersom de är små är andelen av den totala arbetstiden liten endast 7 %. Ungefär hälften av standardtiden finns i djurföretag och ungefär en tredjedel i företag med inriktning mot växtodling.
Idag publicerar vi slutlig statistik över skördar år 2023 och i det här blogginlägget koncentrerar jag mig på vallskörden. Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 3 945 900 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 1 768 700 ton och återväxten till 2 177 200 ton.
På riksnivå är hektarskörden 4 750 kilo torrsubstans. Första hektarskörden är ca 27 % lägre och återväxten ca 38 % högre jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för 2018‑2022. Det är utmärkande att första hektarskörden är lägre än 2018 års förstaskörd och att återväxten är det högsta som redovisats i statistiken. Det är också första gången mätningarna visar att hektarskördens återväxt överstiger första skörden. I år är både hektarskördens och totalskördens återväxt 23 % högre än första skörden.
Försommartorkan i kombination med den regniga sensommaren och hösten är orsaken till att återväxten i stora delar av landet blev högre än förstaskörden. I Södermanlands län blev den nästan dubbelt så stor. I Gävleborgs län var återväxten i nivå med förstaskörden. I produktionsområdena Nedre och Övre Norrland, samt i Gotlands och Värmlands län, var den lägre.
Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.
Jag valde mellan två olika typer av stapeldiagram för att visa skörden per hektar. Jag kunde inte riktigt bestämma mig så jag visar båda nedan.
Nedan redovisar jag samma sak på ett litet annat sätt.
Totalskörden för de senaste 10 åren finns i diagrammet nedan. totalskörden var högst 4,5 miljoner ton åren 2015 och 2019. Den var lägst år 2018 medan skörden år 2023 är något lägre än skörden år 2022. Du hittar siffror till diagrammet här.
Finska LUKE har idag presenterat statistik om jordbruket i Finland.
I Finland fanns 42 271 jordbruks- och trädgårdsföretag år 2023. Antalet hade minskat med 1269 gårdar jämfört med år 2022.
Den utnyttjade jordbruksarealen var i genomsnitt 54 hektar per gård.
Cirka 85 procent av gårdarna var familjeodlingar och nio procent var jordbrukssammanslutningar. Dödsbon och aktiebolag tillsammans hade en andel på fem procent.
72 procent av gårdarna bedrev växtodling och 20 procent var djurhållande gårdar. De övriga gårdarna var blandgårdar som inte hade någon tydlig huvudsaklig produktionsinriktning
Om du går in på LUKE:s webbplats hittar du också en interaktiv karta där du kan se skillnader mellan olika regioner.
Det finns många temadagar och idag är det en favoritdag i repris nämligen världsbokdagen. Mina tankar går återigen till böcker med jordbruksstatistik. Numera trycks statistik dessvärre sällan i böcker. Det är databaser och webbrapporter som gäller.
Jag behöver alltså gå några år bakåt i tiden för att hitta godbitarna. Jordbruket i siffror 1866-2007 är en sådan. Du kan klicka på bilden av boken så hittar du den digitalt och kan läsa om jordbrukets utveckling de senaste 150 åren. Förutom boken finns också all statistik litet mera modernt i databasen.
I boken från år 1874 fanns till och med flera sidor med kartor. De jag kopierat in nedan är från sidan 34 och visar den andel av länets utsäde som har använts för de olika sädesslagen. Den visar alltså i praktiken om det är havre, råg, korn eller vete som dominerar odlingen av spannmål i de olika länen. Kartorna visartill exempel att det var vanligt med vete på Gotland medan korn dominerade i Övre Norrland och havre i sydvästra Sverige.
Alla sätt att sprida jordbruksstatistik är bra och högskoleprovet ett av de bästa. Det är nog sällan så många studerar våra tabeller och diagram så intensivt som när de råkar hamna i högskoleprovet.
Varje gång frågorna till högskoleprovet publiceras testar jag alltså inte som så många andra min ordförståelse. Jag går istället rakt på den kvantitativa delen. Jag scrollar bland tabeller och diagram. Ska några siffror från våra publikationer få sina 15 minuter i rampljuset?
Ekologisk produktion och förvärvsarbete
I år blev det jack-pott! I den första kvantitativa delen får provtagarna som sista fråga ge sig i kast med en tabell om den ekologiska produktionens utveckling. I den andra kvantitativa delen fick de fortsätta med att fundera över förvärvsarbetande i det svenska jordbruket från gamla hederliga jordbruksstatistisk sammanställning.
Såhär i slutet av veckan kan jag inte låta bli att blogga en karta över arealen åkermark per företag i Sveriges kommuner. Det ger alltså en möjlighet att se var företagen är stora och var de är små. I genomsnitt i Sverige var arealen åkermark per företag 45 hektar.
I Lantbruksregistret finns djurslagen, nötkreatur, häst, gris, får och fjäderfä.
År 1991 var det totala antalet jordbruksföretag 99 300. Av dessa företag hade 64 900 djurbesättningar. Det innebär att 65 % av jordbruksföretagen hade djur vid sina företag år 1991.
32 år senare år 2023 var det totala antalet jordbruksföretag 56 171. Av dessa företag hade 29 249 djur. Det motsvarar 52 % av samtliga företag.
Jag har också jämfört utvecklingen de senaste 10 åren. År 2013 fanns det 37 523 företag med djur vilket då motsvarade 56 % av alla företag. Det innebär alltså att såväl antalet företag som har djur som andelen företag i förhållande till det totala antalet jordbruksföretag minskar.
Andelen företag med enbart ett djurslag har minskat med fyra procentenheter mellan åren 2013 och 2023
I tablån visar jag antalet företag som hade olika antal djurslag till exempel enbart nötkreatur eller antalet företag som hade mer än ett djurslag vid sina företag till exempel nötkreatur och grisar. Om jag jämför perioden 2013 och 2023 kan jag se att andelen företag som enbart hade ett djurslag har minskat från 74 % år 2013 till 70 % år 2023. Andelen företag som har två och tre djurslag har därmed ökat med 2 respektive 1 procentenhet.
Antalet företag med nötkreatur har minskat mest i antal
Det djurslag som minskat mest och som fortsätter att minska är antalet företag med nötkreatur. Antalet har minskat med hela 31 tusen företag vilket innebär en minskning med åtta företag av tio. Det djurslag där andelen minskat mest är grisar där nio företag av tio har försvunnit. Antalet företag med häst och får har också minskat men inte lika mycket.
År 2023 fanns det 57 företag som hade nötkreatur, får hästar, fjäderfä och grisar
Jag roade mig också med att studera vilka kombinationer av djurslag som fanns år 2023. Det visade sig att 57 företag hade samtliga djurslag. De flesta av de företagen var små men det fanns också några litet större nöt- respektive får-företag i den här gruppen.
Det var vanligare med två djurslag. Totalt fanns 6 557 företag som kombinerade två olika djurslag. Den vanligaste kombinerade var häst och nöt. Hela 1 839 företag hade den kombinationen. Näst vanligast var kombinationen av får och häst med 1 241 företag.
Det fanns 1 864 företag som kombinerade tre djurslag. För de företag som gjorde det var kombinationen får fjäderfä och häst vanligast med 517 företag. Näst vanligast var kombinationen får nötkreatur och häst med 434 företag
Det fanns 401 företag med fyra djurslag. Den vanligaste kombinationen var nöt, får, fjäderfä och häst med mer än hälften av företagen 234 stycken.
Blogginlägget bygger på en specialbearbetning av lantbruksregistret för år 2023.
Nästan hälften av jordbruksmarken 45 % arrenderades av den jordbrukare som brukade marken år 2023. Det innebär att litet drygt hälften 55 % av jordbruksmarken ägdes av den som brukade marken. Andelen ser ungefär likadan ut för den arrenderade åkermarken där 46 % brukades av ett jordbruksföretag som arrenderade marken.
I diagrammet nedan har jag slagit ihop åkermarken och betesmarken till jordbruksmark och redovisar den arrenderade och ägda arealen jordbruksmark län för län. I de flesta fall ägde jordbrukarna litet mer jordbruksmark än den som de arrenderade. Undantag är Jönköpings län i södra Sverige samt Gävleborgs- Jämtlands- Västerbottens- och Västernorrlands län i Norra Sverige. Andelen arrenderad jordbruksmark var lägst i Västra Götalands län och Hallands län med 42 % vardera.
Andelen arrenderad jordbruksmark har ökat från år 2020 då andelen arrenderad jordbruksmark var 42 %. Andelen arrenderad areal hade ökat mest mellan åren 2020 och 2023 i Värmlands län och Örebro län där den ökade med 5 procentenheter respektive 6 procentenheter. Andelen arrenderad areal var oförändrad i Södermanlands län, Hallands län och Dalarna län.
Du hittar tabellen till diagrammet över län här medan kommunkartan är en specialbearbetning från Lantbruksregistret. Statistiken har ett företagarperspektiv. Det vill säga vi har frågat företagarna hur många hektar de arrenderar. Det innebär att arealen blir geografiskt placerad där företagets brukningscentrum finns.
Av kommunkartan blir det tydligt att bortsett från de två mest nordliga kommunerna så är i de allra flesta fallen andelen arrenderad areal lägre i slättbygderna och högre i skogsbygderna.
Jordbruket i siffror 