Viltskador dubbelt så stora år 2020 jämfört med 2014

Idag har vi publicerat officiell statistik om viltskador i olika grödor. Senast motsvarande undersökningen gjordes var år 2014. Statistiken visar att viltskadorna har ökat. Jämfört med viltskadeundersökningen 2014 är viltskadorna nu dubbelt så stora.

Viltskador förekom på 17 % av spannmålsarealen, jämfört med 8 % under 2014. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 % av spannmålsarealen hade viltskador. Mat- och stärkelsepotatis hade viltskador på 15 respektive 28 % av landets totala areal. Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade 138 930 hektar eller nästan 17 % av arealen någon form av viltskada.

I statistikrapporten finns viltskador för många olika grödor, men i detta blogginläget kommer jag att koncentrera mig på spannmål.

Skördebortfall på grund av viltskador i spannmålsgrödor

En fjärdedel av arealen av rågvete hade viltskador. Rågvete är en gröda lantbrukarna ofta tar till i vilttäta områden där det inte går att odla havre. Trots att havre sällan odlas där viltskadorna är som svårast blev över 20 % av arealen viltskadad. Höstvete som odlades på mer än dubbelt så stor areal som havre hade störst total areal med viltskada bland spannmålsgrödorna, 71 400 hektar. För blandsäd var uppemot 19 % av arealen viltskadad.

Av spannmålsskörden exklusive majs förstördes 163 991 ton under 2020 jämfört med 88 087 ton 2014.

Vildsvin orsakar störst skada i spannmålsgrödorna. Totalt förstördes 85 400 ton spannmål av vildsvin under år 2020.

Stapeldiagram över skördebortfall för spannmål åren 2014 och 2020. Bortfall av vildsvin 43 tusen ton 2014, 85 tusen ton 2020, Dovhjort 9 tusen ton 2014 29 tusen ton 2020, gäss 10 tusen ton 2014 16 tusen ton 2020, kronhjort 9 tusen ton 2014 29 tusen ton 2020, ÄLg 11 tusen ton 2014 9 tusen ton 2020.

Skördebortfallet av spannmål värderas till 240 miljoner kr

Om jag multiplicerar skördebortfallet gröda för gröda med det pris för de olika grödorna som vi använde i den senaste publiceringen av den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn så motsvarar skördebortfallet av spannmål ett värde av 240 miljoner kr. Det motsvarar 3 % av intäkterna från spannmål.

Beräkningen är enbart gjord på skördebortfall i växande grödor. Jordbrukaren kan också ha förändrat sitt val av gröda på grund av viltskadorna. Bland företagen med odling av spannmål, trindsäd och oljeväxter angav 34 % av lantbrukarna viltet påverkar valet av grödor. Merparten av dem odlar grödorna enbart på vissa ställen av lantbruksföretagets areal, medan 14 % har slutat odla den attraktiva grödan.

Jordbrukarna kan också ha kostnader för att förhindra viltskador till exempel kostnader för elstängsel, skrämselanordningar eller att senarelägga sådden eller lägga skogskanter i träda.

Viltskador gröda för gröda

Höstvete

Närmare 2,6 % eller 78 500 ton höstvete kunde inte skördas på grund av viltskador. Det är en mer än en fördubbling jämfört med 2014. Hälften av skadorna stod vildsvinen för medan skadorna av dovhjort ökat till 18 %. Andelen skador av gäss var drygt 14 %. I Södermanlands län var hälften av viltskadorna orsakade av dov- och kronhjort. Södermanlands län var också det län med störst andel viltskador i höstvete.

Vårvete

Även i vårvete stod vildsvinen för drygt hälften av viltskadorna. Skördebortfallet var 3,4 % eller knappt 8 000 ton vårvete. Södermanland var det län med störst andel viltskador även i vårvete hela 12 % av skörden blev förstörd, företrädesvis av dov- och kronhjort men även vildsvin orsakade stora skador. Gässen orsakade betydligt mindre skada än i höstvetet vilket förstås beror på att höstvete finns tillgängligt för gäss både under hösten och den tidiga våren.

Rågvete

Rågvete är en gröda som ofta odlas när vete och havre väljs bort på grund av stora problem med vildsvin. Därför blir rågvete utsatt för förhållandevis stora viltskador även om grödan vanligtvis bedöms vara mindre smaklig för viltet jämfört med vete och havre. Skördebortfallet i rågvete var 4,5 % i riket som helhet vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2014. Vildsvinen stod för drygt hälften av viltskadorna.

Vårkorn

Även i vårkorn har viltskadorna nästan fördubblats till 2,2 % eller 30 800 ton. Vildsvinen stod för 53 % av skadorna och tranor och gäss för 10 % vardera. I Kronobergs, Norrbottens och Södermanlands län var skadorna mellan 8 och 9 %. I Kronobergs län dominerade vildsvinsskadorna med över 90 %. I Södermanlands län var det vildsvin och dovhjort som orsakade mest skada och i Norrbottens län var det tranor, 64 %, som var den största skadegöraren. Även i Jämtland och Västerbottens län var tranor det största problemet och de orsakade där över 70 % av skadorna.

Havre

Skördebortfallet för havre var totalt 3,6 %. Störst var bortfallet i Götalands- och Mellersta Sveriges skogsbygder där det var mellan 6 och 7 %. Under 2014 var det älg som stod för störst skador med 42 %. 2020 hade älgens andel av skadorna minskat till drygt 17 % och vildsvinens skadeandel ökat från 34 % till 52 %. Värmlands län hade även 2020 en stor andel skador av älg, 48 %. I Gävleborgs län stod grävling för 20 % av skadorna och björn för 15 %.

// Maria Edman

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s