Totalkonsumtion (förbrukning av kött) åren 1960-2018

12/3 2019. Uppdaterad ett år fram i tiden, d.v.s. med prognos för år 2018 och för övriga uppgifter fram till år 2017.

19/3 2021 Du hittar vissa uppgifter för år 2020 i ett senare blogginlägg här.

Jordbruksverket och Åsa Lannhard Öberg på vår enhet för handel- och marknadsfrågor har just tagit fram en beräkning över förbrukningen av kött per person för år 2018. Förbrukning av kött är det vi i den officiella statistiken kallar totalkonsumtion men som ibland också benämns åtgång av kött. Enkelt uttryckt mäts det i ”slaktkroppsvikt” och den totala siffran för Sverige räknas per person genom att den slås ut på det genomsnittliga antalet personer i Sverige under året.

Beräkningen visar att totalkonsumtionen (förbrukningen, åtgången) beräknades till  83,5 kilo år 2018. Det är en minskning med ungefär 2 kilo sedan år 2017. Kött från fjäderfä står för ungefär hälften av minskningen.

Totalkonsumtionen av kött åren 1960-2018

Statistiken över totalkonsumtionen finns i våra Statistiska meddelanden och i vår statistikdatabas. Siffrorna fram till och med år 2017 innehåller också hemslakt vilket inte 2018 års prognos (se ovan) gör. Hemslakten är dock försumbar (0,2-0,3 kg per person).

I ett längre perspektiv kan vi se att det finns perioder med såväl ökning som minskning av totalkonsumtionen av kött. De senaste åren har ökningen avstannat för att minska med ungefär 2 kilo om året de senaste två åren till 83,5 kilo. Diagrammet visar också att ökningen under perioden 2000 till år 2010 främst berodde på att totalkonsumtionen av fjäderfäkött, det vill säga framförallt kyckling, ökade. Totalkonsumtionen av kyckling låg stabilt runt 5 kg per person och år fram till slutet av 1980-talet. Därefter ökade den stadigt fram till år 2016. De två senaste åren har den minskat vilket prognosen för år 2018 visar.

Direktkonsumtionen av kött 1960-2017

I den officiella statistiken beräknar vi också direktkonsumtionen av kött och av olika typer av charkprodukter. Direktkonsumtionen mäts enkelt uttryckt i de varor och den vikt vi köper hem dem i från butiken.

I diagrammet nedan visar vi direktkonsumtionen av kött. Diagrammet åskådliggör att samma mönster som finns i totalkonsumtionen ovan återfinns också i direktkonsumtionen. Det är möjligt att ana början till ett trendbrott.  Statistiken visar att vi sedan mitten av 1980-talet köpt hem mer och mer fjäderfäkött men att ökningen avstannat det senaste året.  Direktkonsumtionen av griskött har varit relativt oförändrad. Mellan mitten av 1980-talet och början av 2010 talet ökade direktkonsumtionen av nötkött. Därefter har konsumtionen stabiliserats på mellan 12 och 13 kilo per person och år.

Direktkonsumtionen av charkprodukter minskar

Vi tar också fram statistik för charkprodukter, konserver och frysta varor. Här är det viktigt att tänka på att den andel kött som finns i olika varor kan variera.

Direktkonsumtionen för summan av charkuterier och konserver (grupp 33) har de senaste tre åren minskat till 20 kilo per person och år. Under hela perioden har nivån pendlat mellan 20 och 25 kilo med en topp i mitten av 1970-talet. Direktkonsumtionen av grupp 30 skinka, kassler och andra obehandlade charkvaror har varit stabil runt 4 – 5 kilo sedan början av 1990-talet. För grupp 31 korv, pastejer och andra blandade charkuterivaror har direktkonsumtionen minskat med något kilo under den senaste tioårsperioden.

Direktkonsumtionen av grupp 36 frysta färdigrätter har gått upp och ner de senaste 20 åren och den totala förändringen av grupp 36 och 33 beror på förändringen i denna grupp. Samtidigt är grupp 36 den grupp där mätfelen troligen är störst.

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Det finns naturligtvis mycket svinn både i totalkonsumtionssiffran 83,5 kilo och i siffrorna över direktkonsumtion. Det innebär att Jordbruksverkets statistik inte visar hur många kilo kött vi faktiskt stoppar i munnen.

Statistiken visar däremot hur vi förändrar vår konsumtion. Statistiken visar tendenser till att vår köttkonsumtion börjar minska. De senaste två åren har den kontinuerligt minskat något för samtliga djurslag. Statistiken visar också att vi sedan år 2011 börjat äta lite mindre griskött. Under samma period har nötköttskonsumtionen varit stabil förutom de senaste två åren då den minskat. Även konsumtionen av  fågelkött som kontinuerligt har ökat sedan mitten av 1980-talet har minskat något de senaste två åren. Den mängd charkprodukter vi äter i form av skinka, korv och pastejer är något lägre nu jämfört med för 20 år sedan. Sammantaget visar statistiken att vi äter mer kött nu än för 50 år sedan.

Livsmedelsverket publicerar ungefär var tionde år en rikstäckande undersökning, den s.k. Riksmaten (matvaneundersökningen) över vuxna personers matvanor. Siffrorna baseras på vad enkätdeltagarna har uppgett att de har ätit. De anger köttmängderna i tillagad form och Livsmedelsverket beräknar sedan storleken på konsumtionen av rått kött.

Det går inte att urskilja i siffrorna från den senaste matvaneundersökningen för 2010-2011 hur mycket som slängs. Resultatet visar en köttkonsumtion på 46 kilo per person och år, mätt i kilo rått kött. Enligt Livsmedelsverket är den siffran troligen något högre i verkligheten på grund av underrapportering. De räknar med att den kan ligga på cirka 50-55 kilo.

Från Riksmaten kan man också se skillnader i matvanor mellan olika grupper i samhället, till exempel män och kvinnor.

//Ann-Marie Karlsson