Vår sockersöta statistik

I dagarna släppte vi Statistikenhetens egen tungviktare (bokstavligt talat med sina sextiosex fullspäckade sidor), nämligen vår konsumtionsstatistik som redovisar den svenska konsumtionen av en rad olika livsmedel, däribland socker.

Sockerbitar.jpgJust vår statistik över sockerkonsumtion har tidvis varit utsatt för kritik, framför allt för att statistiken inte omfattat hela spektrat sockerarter och därför ska ha missat en tänkt ökad konsumtion (se till exempel här och här). Kritiken har delvis varit korrekt, även om man sedan kanske dragit lite förhastade slutsatser om hur den faktiska sockerkonsumtionen utvecklats över tid utifrån uppgifter som inte funnits tillgängliga.

Men det är ingen tvekan om att vår statistik över sockerkonsumtion har lidit av brister som gjort det svårt att förstå vad den innehåller och hur man ska tolka den. För att förbättra situationen har vi därför gjort två saker: dels har vi reviderat statistiken från 1995 och framåt, dels har vi publicerat en rapport som beskriver hur vi tar fram statistiken, vad den faktiskt omfattar och vilka fallgropar som finns när man försöker tolka den.

Rev sockerkonsumtion.PNG

Revideringen av metoden innebär att statistiken för åren efter 1994 nu omfattar ett bredare spann av sockerarter och är mer konsekvent med avseende på hur konsumtionen beräknas. Rent konkret får det till följd att sockerkonsumtionen för denna period nu är högre än tidigare, men däremot får det inga större konsekvenser för hur sockerkonsumtionen har utvecklats över tid; den svenska sockerkonsumtionen tycks med vissa variationer ha legat relativt konstant på omkring 120 gram per person och dag sedan åtminstone 1960. Dessvärre löser metodförändringarna bara ett par av de problem som statistiken lider av.

Att ta fram en helt rättvisande statistik för sockerkonsumtion skulle nämligen vara mycket resurskrävande och dessutom omöjligt för tidigare år. Det är svårt att ta fram statistik för sockerkonsumtion, som är en komplicerad företeelse med många komponenter, av vilka många är svåra att följa. Därför bör man vara medveten om de fallgropar som finns och tolka statistiken utifrån vissa förutsättningar:

  • Tolka uppgifterna med försiktighet. Av metodmässiga orsaker är uppgifterna vi publicerar troligen överskattade.
  • Undvik jämförelser mellan enskilda år. Statistiken förmår inte urskilja konsumtionen med nog hög upplösning för att helt och hållet kunna dela upp förbrukningen på enskilda år.
  • Var försiktig vid jämförelser med andra undersökningar. Olika undersökningar har olika omfattning och metodik, vilket gör jämförelser svåra.
  • Tänk på att förutsättningarna har förändrats över tid. Statistikens metodik har förändrats över tid vilket gör att jämförelser mellan olika perioder ska göras med försiktighet. Vi har inte gjort några korrigeringar för att göra statistiken jämförbar vid de tillfällen vi bytt metodik.

I rapporten ”Jordbruksverkets sockerstatistik, en metodöversikt” (Statistikrapport 2016:02) beskriver vi lite mer noggrant hur vi tar fram vår statistik, vad den omfattar och vilka problem den dras med. Om du är intresserad av sockerkonsumtion och vill använda vår statistik rekommenderar vi starkt att du läser den!

//Jörgen Persson

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Det här inlägget postades i Konsumtion och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vår sockersöta statistik

  1. mats skriver:

    märkligt ,att man inte tar med HFC socker ?det är ju den som är problemet ,finns i all godis ,läsk småkakor ,sötningsgrad upp till 100ggr större än vitt socker. det är sötningsgraden som är problemet ! inte antal gram socker .

    • Hej Mats.

      Jag antar att du menar HFCS (High Fructose Corn Syrup)? Om så är fallet, så räknar vi faktiskt med just denna typ av socker, som egentligen inte är något annat än olika blandningar av fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker) med lite olika tonvikt på respektive sockerart. Du kan läsa mer om vad som ingår i statistiken och hur vi tar fram den här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s