I den Statistikrapport som vi nyligen givit ut avseende Jordbrukets driftsinriktningar 2020 kan man roa sig med att titta på vilka företag som djuren verkligen finns.
Den första figuren nedan var djuren fanns 2020 baserat på de 4 huvudtyper av företag som alla jordbruksföretag kan delas in i.
Det innebär att om minst 2/3 av arbetsbehovet kan hänföras till växtodling så blir företaget klassificerat som under huvudtypen ”Växtodlingsföretag”. Om minst 2/3 av arbetsbehovet kan hänföras till skötsel av lantbruksdjur så klassificeras företagen till huvudtypen ”Skötsel av Lantbruksdjur”. Jordbruket med ett totalt arbetsbehov på mindre än 400 standardtimmar klassificeras som ”Småbruk” medan övriga företag klassificeras som ”Blandat jordbruk”.
Inte helt förvånande så finns en mycket stor andel av djuren på huvudgruppen ”Skötsel av lantbruksdjur”. För mjölkkorna är det så gott som alla djur. Bara ett ytterst fåtal mjölkkor finns på ”Växtodlingsföretag” eller på ”Småbruk”. Bland ”Småbruken” finns nästan enbart får medan det på Växtodlingsföretag även finns en del grisar.
Bryter man ner företagen som klassificeras under huvudgruppen ”Skötsel av lantbruksdjur” i nästa nivå som kallas Bastyp så hamnar de flesta djur enligt figuren nedan under respektive specialklass. För grisar, men framför allt får, är det dock betydligt vanligare än för nötkreatur att det även finns djur på jordbruk med ”Blandad skötsel av lantbruksdjur”. 21 % av alla får finns på företag där minst 1/3 av arbetstiden går till skötsel av andra djur.
Djuren på jordbruk efter jordbrukets arbetsbehov
Tittar man på hur djuren fördelar sig efter jordbrukens storlek där storleken mäts efter arbetsbehov så är det ganska tydligt att framför allt grisar och mjölkkor finns på jordbruk som kräver minst ett heltidsarbete (1600 standardtimmar). För fåren ser det annorlunda ut, där finns ca 45 % av antalet djur finns på det som man kan klassificera som ett deltidsjordbruk. Nötkreatur totalt sett finns i allmänhet på arbetsmässigt mindre företag än vad mjölkkorna finns. Skötsel av mjölkkor och grisar kräver en mer kontinuerlig närvaro och är mer arbetskrävande och är därmed svårare att kombinera med annan verksamhet.
På vilka företag finns jordbruksmarken?
Att djuren till största delen finns på jordbruk som klassificeringsmässigt ägnar sig mest åt djurverksamhet är kanske inte så konstigt. Men hur är det med jordbruksmarken. Vissa djurslag betar ju delar av året och alla djur kräver foder där jordbruksmarken är betydelsefulla. Figuren nedan visar att det nästan finns lika mycket åkermark på djurföretag som det finns på växtodlingsföretag (37 mot 44%). Betesmarken är dock naturligtvis betydligt vanligare bland företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur.
Går man vidare och bryter ner jordbruksmarken på hur marken verkligen används så är det naturligtvis så att marken på djurföretag i betydligt högre utsträckning används som vall och betesmark medan spannmål är huvudtypen för växtodlingsföretag.
Bryter man ner företagen med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur på olika bastyper så är det tydligt att företag med inriktning mot nötkreatur och får har en betydligt högre andel vall och betesmark. Fårjordbruken har enbart 5 % av sin jordbruksmark i form av spannmål, till skillnad från grisföretagen där 73 % av jordbruksmarken är spannmål.
Jordbruksmarken fördelat på jordbruk efter jordbrukets arbetsbehov
I en sista figur så har vi fördelat åker- och betesarealen efter hur arbetsbehovet i timmar ser ut på företagen. Åkerarealen finns i högre utsträckning på företag där det krävs minst en heltidstjänst (minst 1600 standartimmar) medan betesarealen i högre utsträckning finns på företag med lägre arbetsbehov.
//Anders Grönvall
Jordbruket i siffror 