Slaktvikterna högre för handjur födda år 2017 än de som föddes år 2008

Vi håller på att uppdatera vår gamla rapport om nötkreaturssektorns uppbyggnad från år 2011. Den här gången kommer vi att studera vad som hänt med nötkreatur födda år 2017. Den förra rapporten studerade nötkreatur födda år 2008. Källan är CDB. Vi börjar med att sammanfatta resultaten och visa de spännande diagrammen.

Bearbetningen visar att:

  • Kalvslakten har minskat stort, istället föds djuren upp till Ungtjur och Yngre tjur.
  • De enda kategorier som inte sjunkit i antal är Ungtjur och Yngre tjur för djur födda i mjölkbesättningar.
  • Andelen mjölkrasstut har gått ner med 15 % i årskullen 2017.
  • Genomgående för handjur födda i mjölkbesättningar så har Ungtjur, Yngre tjur och Stut högre slaktvikter samtidigt som uppfödningstiden gått ner i populationen 2017.
  • Även för handjuren födda i dikobesättningar har medelslaktvikterna ökat i samtliga kategorier. Ungtjurarna har blivit en vecka äldre medan medelåldern för Yngre tjur är oförändrad och stutarna slaktats i genomsnitt 4 veckor tidigare i årskullen 2017 än 2008.

Jämförelse mellan kalvar födda år 2008 och 2017

Jämförelsen mellan årskullarna 2008 och 2017 sträcker sig här från vecka 1 födelseåret och 4,5 år framåt i tiden, det betyder att djur som slaktats till och med levnadsveckorna 183 – 235 finns med i statistiken för vardera populationen. Siffrorna är uppdelade efter om djuren är födda i en besättning med mjölkproduktion eller i en dikobesättning. Detta får fungera som en förenklad indelning av om de är av mjölk- eller köttras. För våra två årskullar har uppgifterna i CDB kopplats samman med rapporteringen från slakterierna om slaktvikter och slaktkategori.

Generellt är handjuren givetvis i centrum för ungnötslakten. Sett över tid utgörs den största kategorin slaktkroppar av Ungtjur, cirka 35 %. I kvantitet slakt kommer närmare 38 % från slakten av Ungtjur, för år 2020 betydde det drygt 53 tusen ton. Kategorierna Stut liksom Yngre tjur slaktades till en kvantitet av närmare 19 tusen ton vardera samma år.

Att göra en jämförelse på just området slakt är förstås intressant ur flera aspekter. Inte minst för att det är här som produktionen sluts, särskilt när det gäller den renodlade köttproduktionen, men också i mjölkföretag med uppfödning av ungnöt. Drygt 30 % av tjurkalvarna som föddes i en mjölkkobesättning 2017 slaktades från ett mjölkföretag, de flesta av dem, 28 %, lämnade aldrig sin födelsebesättning.

Frågan är, har det skett några viktiga förändringar mellan årskullarna 2008 och 2017? Hur skiljer sig tjurar och stutar åt som är födda i en mjölkkobesättning respektive dikobesättning? Först visar jag antalet slaktade djur i dikobesättningar åren 2008 och 2017.

Nedan visar jag antalet slaktade handjur födda i mjölkko-besättningar åren 2008 och 2017.

slaktade handjur från mjölkkobesättnignar

Utveckling fördelning kategorier mellan 2008 och 2017

Det antal djur som denna jämförelse bygger på är för mjölkraserna 160 400 handjur i populationen 2008 respektive 154 400 i populationen 2017. Motsvarande siffror för köttrasdjuren är 114 600 födda 2008 och 101 500 år 2017. Underlaget för statistiken är alltså 3,7 % lägre när vi jämför siffror för djur som är födda i mjölkbesättningar och 11,5 % lägre för dikofödda djur, något att ha i åtanke. I Tablå 1 redovisas antalet slaktade djur för vardera produktionsinriktning i födelsebesättningen, samt andel av totalt slaktade till och med levnadsvecka 236 för respektive kategori och födda 2008 och 2017.

Tablå antal djur
Tablå 1.Antal slaktade handjur födda 2008 respektive 2017.

Kalv

En tydlig tillbakagång av kalvslakten har skett mellan årskullarna, totalt 44,5 % färre djur slaktades med klassificeringen Spädkalv, Gödkalv eller Mellankalv (hädanefter sammanslaget till Kalv). Andelsmässigt är nedgången störst för köttdjuren, 68%, men i kvantitet betyder den mest för mjölkrasdjuren som ju står för huvuddelen av den totala kalvslakten. Antalet har gått från cirka 17 100 till cirka 10 500 slaktade mjölkraskalvar klassificerade som i huvudsak Mellankalv. Bland köttraserna slaktas endast 1 300 kalvar i årskullen 2017. (Anm. Hondjuren klassificerade Kalv tillkommer den totala mängden.)

Stut

En annan stor minskning har skett i kategorin Stut. Totalt en tillbakagång med 18,6 %. Även här ligger den stora nedgången hos mjölkbesättningarna med cirka 6 100 färre slaktade stutar i årskullen 2017. Totala andelen födda handjur som kastreras och föds upp till stut har minskat med 15 % årskullarna, hela denna förskjutning ligger hos mjölkraserna. Som vi kan erinra, så utgick dubbla handjursbidrag för stutar som uppnått minst 22 månaders ålder vid slakt fram till och med 2011. Just denna omständighet är sannolikt en av orsakerna till skillnaderna mellan årskullarna som tydligt syns i diagrammen.

Ungtjur och Yngre tjur

Medan köttdjursraserna tappat i både kategorierna Ungtjur (-9,8 %) och Yngre tjur (-14,5 %), så är dessa kategorier bland mjölkraserna de enda som faktiskt ökat i jämförelsen mellan 2008- och 2017-födda djur. Cirka 4 000 fler mjölkrastjurar klassificerades i kategorin Ungtjur och 600 fler i kategorin Yngre tjur, trots den totala minskningen av antalet födda djur. Det har alltså skett en markant förskjutning från produktion av kalv till både ungtjur och yngre tjur för handjuren födda i mjölkbesättningar.

Vikter och ålder

Handjurs vikt och ålder framgår av tablån nedan

Tablå över antal slaktade kalvar
Tablå 2. Medelslaktvikter och medelålder i dagar vid slakt för respektive kategori, årskull och produktionsinriktning i födelsebesättningen.

Kalvslakten sker sporadiskt fram till cirka 6 – 7 månader, medelslaktvikt och medelålder är därför beräknad på de djur som slaktats i åldern 29-52 veckor. Det kan konstateras att mjölkraskalven ökat sin medelslaktvikt med nästan 5 % i den senare årskullen. Ändå ligger uppfödningstiden kvar på samma nivå, i genomsnitt 9,1 månader.

Av totalt antal klassificerad Ungtjur slaktades 97 % – 98 % under levnadsveckorna 53 till 104. Medelslaktvikten var högre för både mjölk- och köttras i den senare årskullen, 3,5 % respektive 6,2 %. Samtidigt hade medelåldern vid slakt faktiskt gått ner för mjölkrasen med lite knappt en vecka, medan köttrasungtjurarna blivit drygt en vecka äldre.

Medelslaktvikterna i kategorin Yngre tjur ökade med från i genomsnitt 337 till 350 kilo (3,9 %) för mjölkras och från 352 till 367 kilo (4,3 %) för köttras i årskullen 2017. Samtidigt reducerades även här uppfödningstiden en vecka för djuren födda i mjölkbesättningar, men var oförändrad för de dikofödda.

För medelslaktvikter och medelålder i kategorin Stut har en selektering gjorts för djur slaktade inom en viss ålder. Väldigt få stutar slaktas under det första levnadsåret, medan ett ganska stort antal får bli mer än 30 månader gamla innan de går till slakt. Här har det skett en utveckling mellan populationerna; 20 % av stutarna i årskullen 2008 blev äldre än 30 månader medan motsvarande siffra för djuren födda 2017 var 28 %. Detta kan antas vara en effekt av de tidigare erinrade dubbla handjursbidragen vid 22 månader. Fördelningen mellan mjölk- och köttraserna var likvärdig i årskullen 2008, men skiljer sig lite åt för djuren födda 2017. Fler mjölkrasstutar, 29 %, passerade 2,5 år då däremot endast drygt 24 % av köttrasstutarna fortsatte att födas upp efter denna ålder.

Både mjölk- och köttrasstutarna slaktades vid högre vikter i den senare populationen. Mjölkraserna var 2,6 % tyngre samtidigt som de slaktades 1,5 vecka tidigare än de som föddes 2008. Hos köttrasdjuren ökade medelslaktvikten med nästan 2%. Vad som är anmärkningsvärt är att medelåldern på samma gång sjönk med hela 4 veckor!

Även äldre djur vilka klassificeras som Tjur finns med i statistiken. Flertalet av dem kan förmodas vara tjurar som hållits för avel, i synnerhet gäller det för djur i dikobesättningarna där fribetäckning med tjur tillämpas i hög grad. Det är också där det större antalet återfinns. Av statistiken framgår att de äldre tjurarna som slaktats inom intervallet (fram till och med 236 levnadsveckor) inte blivit lika gamla i den senare årskullen. Kanske någon har en teori om varför de äldre tjurarna födda i både mjölk- och dikobesättningar slaktats ett halvår tidigare i årskullen 2017 än de födda 2008?

// Carina Einarsdotter

Om jordbruketisiffror

Jordbruket i siffror är en blogg från Jordbruksverket. Här lyfter vi fram intessanta siffror och tipsar om statistik som kan ge en bakgrund till tidningarnas nyheter inom jordbruksområdet. Om du söker någon särskild statistik, kontakta oss gärna så ska vi gräva i vår statistikdatabas och se vad vi kan finna.
Detta inlägg publicerades i Animalieproduktion. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Slaktvikterna högre för handjur födda år 2017 än de som föddes år 2008

  1. Pingback: Nötkreaturssektorns uppbyggnad eller vad hände med alla kalvar födda år 2017? | Jordbruket i siffror

  2. Pingback: Nötkreaturen födda år 2017 – så stor var handeln med livdjur | Jordbruket i siffror

  3. Pingback: Nötkreaturen födda år 2017 – högre dödlighet bland handjur och i mjölkföretag | Jordbruket i siffror

  4. Pingback: Nötkreaturen födda år 2017 – slaktstatistik för hondjuren | Jordbruket i siffror

  5. Pingback: Nötkreaturen födda år 2017 – Kalvningar | Jordbruket i siffror

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s