För 150 år sedan var missväxt lika med svält. Min farmors mor var 6-7 år då och bodde i ett område där det var missväxt så jag funderar på hur skörden blev för henne och hennes familj. Det vet jag inte men jag vet att de flesta var beroende av den lokala skörden, det vill säga av sin egen skörd, och av sina egna möjligheter att köpa utsäde och få hjälp av släkt, grannar och vänner. För att ge full rättvisa åt skördens storlek och dess konsekvenser borde statistiken redovisats på sockennivå. Det gör den inte utan vi får nöja oss med län. Från Hushållningssällskapens rapporter kan vi se att år 1867 var skörden sämst i norra Sverige och 1868 var den sämst i Kronobergs- Jönköpings- och Elfsborgs län.
Hushållningssällskapen skriver kommentarer till den officiella statistiken
År 1867 var temperaturen lägre än normalt under april, maj och juni. Förhållandena därefter beskrivs såhär i kommentarerna till statistiken från Västerbotten. ”Wilhelmina socken: Såningstiden inträffade i medlet af Juni, skörden i medlet och slutet af September. Sommaren torr och kall med starka frostnätter Aug. och Sept., som förstörde årets gröda.”Ungefärligen enahanda har förhållandet varit i de öfriga socknarne”
Skördens storlek redovisades också som räntan på en investering. I Västerbottens län sådde man t.ex. i genomsnitt 1,23 tunnor vårsäd per tunnland och fick tillbaka 1,20 tunnor i skörd. Skörden var alltså mindre än utsädet. För höstsäden var det litet bättre. Man sådde 0,36 tunnor och fick tillbaka 0,69. I genomsnitt i Sverige gav skörden 4-5 gånger utsädesmängden år 1867. Genomsnittet var något lägre 1868.
Ett motsvarande citat från Hushållningssällskapet i Kronobergs lån år 1868 ser ut såhär: En ovanligt stark och långvarig torka under sommaren föranledde svår missväxt. Den till qvantiteten ringa grödan var af god beskaffenhet, vårsäden likväl mindre vigtig. Skörden af hö från naturlig äng: Mycket knapp. Skörden af halm: Under medelmåttan. Ofverskott till afsalu: ) af säd Intet. Brist för eget behof: ) Foderbristen föranledde stor minskning af kreaturens antal.”
För hela riket var totalskörden runt 1,2 miljoner ton spannmål åren 1867 och 1868. År 1867 var det framförallt de höstsådda grödorna som gav lägre skörd än normalt medan det år 1868 främst var skörden av havre som drabbades.
Import och export av spannmål
Sverige var under 1860-talet nettoexportör av spannmål. Exporten bestod framförallt av havre till Storbritannien. Vi var nettoimportörer av råg en viktig brödsäd.
Diagrammen visar att även om importen ökade av råg och minskade av havre under de svåra åren under den senare delen av 1860-talet så översteg aldrig importen exporten. Råg var dock dyrare än havre så räknat i värde fanns ett underskott från handeln med spannmål under 1868.
Mindre skörd av spannmål – mindre bröd
Marie C Nelson skriver i sin avhandling ”Bittter bread” att den låga skörden ledde till att priserna på livsmedel steg framförallt i de län som drabbats av missväxten. Samtidigt sjönk lönerna eftersom fler personer sökte arbete och färre sökte arbetskraft.
Staten hade vid den här tiden, skriver Marie, en fond för nödhjälp som användes för att köpa spannmål men också för att finansiera arbeten främst dräneringsarbeten (diken) men också vägbyggen. Det fanns också privat nödhjälp till Norrland där övriga Sverige men också Norge, Danmark och Tyskland var stora givare. Dessa pengar gick delvis till att köpa in spannmål och annan mat att skeppa till Norrland. Järnväg fanns inte vid den här tiden och eftersom sommaren var kort kunde hamnarna i Luleå och Piteå inte nås under vintern, vilket innebar transportprobelm. Stödet distribuerades genom en hierarki av kommittéer ner till socken nivå. Stöden delades ofta ut som lån som behövde någon form av säkerhet. Marie kan också se att konkurserna ökar och antalet giftermål blir färre i de socknar i Norrland som hon studerar.
//Ann-Marie Karlsson
Källor och fler blogginlägg
Uppgifterna är hämtade från den historiska delen av vår Statistikdatabas kompletterat med SCB:s digitaliserade historiska statistik om jordbruk. Gå till SCB och historisk statistik/utvalda källor efter ämne/jordbruk. Två böcker jag läst om svälten på slutet av 1860-talet är den nämnda ”Bitter Bread” av Marie C Nelson och den nyutkomna augustnominerade boken ”Svälten : hungeråren som formade Sverige” av Magnus Västerbro Länk till siffror finns här: arealer och skördar 1860-2016.
Jag har tidigare bloggat om:
Jordbruket i siffror 